Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Åbyggeby förskola Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy
Inledning för Årsberättelse 2013/2014: Stigslund/Strömsbro förskoleområde består av sex förskolor: Källbacken, Älvgården, Åbyggeby, Svangården, Lindbacka och Bönans förskolor. I Stigslund/Strömsbro förskoleområde arbetar en Förskolechef och en Biträdande förskolechef. Vi har haft ett nära samarbete med Norra förskoleområdet med gemensamma utvecklingsinsatser. Vi har under ht 2013 och vt 2014 haft en Uppdragspedagog anställd på 100% som vi har delat med Norra förskoleområdet. Vår uppdragspedagog Kristina Larspers, har haft som uppdrag att stödja verksamheterna med pedagogiska frågor, där även förskolornas arbete med inlärningsmiljöer är en stor och viktig del. Vi har en specialpedagog 25% och en Tal och språkpedagog 12,5% anställd i området. Dessa arbetar handledande och fortbildande mot pedagoger i Stigslund/Strömsbro förskoleområde. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och Kommunikation. Där har vi fortsatt arbeta med vårt projekt X5000 som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars lästräning enligt läsprofessor Ingvar Lundberg för att bli en fullgod läsare. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret är God natt alla djur skriven av Lena Arro och Catarina Kruusval. Att utgå från en sagobok har varit uppskattat, utvecklande och roligt för alla barn och pedagoger. Vi har också introducerat Babblarna som metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Genom att lyssna på babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoningar och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Barnen utmanas i att kategoriseras utifrån Babblarnas färger och storlek. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen något att samlas kring och känna igen leder till trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning. Babblarna är ett material som många barn tycker är roligt. I vårt Systematiska kvalitetsarbete har vi utvecklat och provat gruppsamtal med alla föräldrar på höst terminen. Vi har samlat alla föräldrar i grupper och berättat om vår verksamhet, om våra prioriterade mål och hur vi arbetar med dessa. Detta har varit uppskattat såväl av föräldrar som pedagoger. På vårterminen har vi genomfört individuella utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare. Bönans förskola har blivit uppmärksammad för sitt arbete med Genus/Jämställdhet. De har haft flera studiebesök, bland annat av Jämställdhetsminister Maria Arnholm. En av våra pedagoger har haft utbyte med en förskola i Finland. Vår pedagog fick möjlighet att under två veckor studera hur Finland bedriver sin förskoleverksamhet.
Andra insatser som har gjort under året är: Fortbildning i likabehandlingsarbetet runt Barnkonventionen. Fortbildningsinsatser för våra förskollärare. Fortbildningsinsatser för våra barnskötare. Fortbildningsdagar för våra pedagogiska utvecklingsledare. Fortbildningsinsatser för våra elevhälsorepresentanter. Studiedag tillsammans med pedagoger i förskolan och pedagoger i förskoleklass. Det lokala elevhälsoteamet har läst Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder, skriven av Bo Hejlskov Elvén Detta summerar läsåret 2013/2014. Vi blickar med spänning fram emot vad nästa läsår har att erbjuda med nya utmaningar. Annika Proos, Förskolechef Lena Hornéy, Biträdande förskolechef
Åbyggeby förskolas årsberättelse 13/14 Förskolan har medverkat sitt andra år i projektet X5000 läståget. Årets temabok har varit Gonatt alla djur av Lena Arro, som handlar om karaktärerna Bubblan och Pärlan som ska sova i tält och får sällskap av fler olika djur. Vi har arbetat med temat med fokus på tre stycken prioriterade mål från förskolans läroplan Lpfö 98/2010. Här följer några exempel på hur vi arbetar med målen: Normer och värden Prioriterat mål för förskolan: - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett etnisk tillhörighet. Vi har arbetat med fokus på att ge barnen möjlighet att utveckla sin kännedom om och erfarenhet av att människor ser olika ut och att det finns olika språk. Vi har använt oss mycket av bl.a. litteratur, bilder, filmklipp och musik där vi pedagoger på ett medvetet sätt väljer ut medier som innehåller en mångfald av etniska tillhörigheter och språk som presenteras för barnen. De språk som väljs ut kan t.ex. inspireras av vilka språk som är aktuella för barnen just då, från resor, släkt, vänner eller vilka språk som talas hemma. I verksamheten använder vi oss också kontinuerligt av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), både genom filmer, bilder och att vi själva tecknar. Man använder då samma tecken som i teckenspråk men väljer ut de centrala orden i en mening och tecknar dem, tillsammans med tal, till skillnad mot att teckna hela meningen. För de äldre barnen valde vi att prioritera att alla skulle få göra en längre utflykt. Eftersom vår förskola ligger på landbygden blev målet för utflykten centrum i staden för att få utbytet av ett ordentligt miljöbyte. Fyra barn och två pedagoger åt gången tog bussen in till staden, där fick barnen till stor del styra över vad som skulle hända, bl.a. blev det besök på biblioteket, jagalek på torget och klättring på statyer. Språk och kommunikation Prioriterat mål för förskolan: - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som bild, rörelse, musik och drama. Vi har fokuserat på att ge barnen möjlighet att prova olika uttrycksformer samt att visa intresse inför att använda och utveckla olika uttrycksformer. I våra grupper har vi arbetat mycket med skapande på olika sätt, barnen har blivit presenterade för olika tekniker och material som de blivit utmanade att utveckla. Det kan t.ex. handla om en dramalek där vi utvecklat och gjort upp en plan, skrivit manus, tillverkat rekvisita och kanske bjudit in publik eller filmat uppträdandet. Att arbeta med processen snarare än mot slutprodukten är en viktig del av vårt arbete i verksamheten då det är där det händer, inlärningen och utvecklingen, som sedan synliggörs med hjälp av dokumentation.
Vi har sett att barnen använder och efterfrågar olika uttrycksformer i den fria leken, det kan handla om musik att dansa till, material att skapa rekvisita med och egna idéer kring hur de vill använda och utveckla olika skapandetekniker. Barns inflytande Prioriterat mål på förskolan: - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vi har fokuserat på att ge barnen möjlighet att utveckla förmågan att skapa och framföra egna åsikter samt att känna till att de kan påverka sin situation. Arbetet med målet har handlat mycket om att ge barnen utrymme för och verktyg till att framföra sina åsikter och därmed påverka sin situation. Återigen kommer TAKK in som är ett viktigt verktyg, främst för barn med begränsat talspråk, för att kommunicera och uttrycka sig. Vi pedagoger uppmuntrar barnen att argumentera för sin sak samt ger barnen tydliga svar och förklaringar till varför något är genomförbart eller inte just då. Det är viktigt att barnen får erfara att det finns olika valmöjligheter samt att synliggöra de tillfällen barnen gör val som påverkar deras situation. Därför har vi jobbat med önskningar i de olika grupperna, barnen har fått ge önskningar som skrivs upp på en lapp och sätts upp. När sedan önskningen är uppfylld flyttas lappen över till de uppfyllda önskningarna, på det sättet blir det tydligt för barnen att deras önskemål/åsikter har betydelse och leder till något och att de kan påverka sin situation.