Växter längs vattendrag i. mångfalden?



Relevanta dokument
Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Ekologisk potential för strandvegetation längs älvmagasin i Umeälven

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet

ENERGIDEKLARATION. Laudons Väg 2A, Märsta Sigtuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten

Lägesrapport LillNILS

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Gotland nytt område i övervakningen

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Fortsatt anpassning av övervakning

MARKMILJÖ I PRAKTIKEN VID EBH PROJEKT

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

13 praktiska allmänna skötselråd

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU

Vad är skogsstrategin? Dialog

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Kan vi återskapa naturvärden?

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Populationernas ekologi (sid )

BILAGA. till. kommissionens direktiv

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Biodiversitet

Helena Elmquist

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Miljöeffekter vid torvbrytning - effekter på vattendragen. Tommy Olsson, EMG, Umeå universitet

PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

Våra nordiska smådjur

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Bevara arter till vilket pris?

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Skogsavverkningens påverkan på grundvattnets flödesvägar

Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Blankett A Administrativa uppgifter

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Blå målklasser i skogsbruksplan

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Vad är ett biofilter för dagvatten? Biofilter för dagvattenbehandling O 2

Innehåll

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Transkript:

Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, Umeå 2. Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

Strandzoner längs vattendrag Gränsen mellan vatten och land Betydelse: Hotspot för växtartrikedom Styr vattendragens biokemi Födokälla för akvatiska organismer Varför hög mångfald av växtarter? Vattendragens hydrologi Tillrinnande vatten från omgivningen? Modifierad från Renöfält och Nilsson 2008 2

Grundvattenflöden i strandzoner Grundvattennivån nära markytan topografiska läget GV flödesvägar är inte enhetliga i alla strandzoner topografi, geomorfologi, g jordegenskaper Vanlig strandzon utan grundvattenutflöde Strandzon med grundvattenutflöde Groundwater table Grundvattennivån Grundvattennivån Groundwater table GV Groundwater flödesvägar flow/flux Groundwater flow/flux GV flödesvägar 3

Forskningsfrågor Hur reagerar strandvegetation på olikheter i grundvattenflöden? Finns det ett genomgående mönster på landskapsnivå? Hur påverkar grundvattenutflöden strandmiljön? 4

Metoder Urval av lokaler: modell för flödesansamling baseras på markens topografi - Krycklans avrinningsområde 20 par strandzoner med och utan grundvattenutflöde längs vattendrag av olika storlek Inventering av kärlväxter och mossor på olika rumsliga skalor Substrategenskaper Markanalys: ph, halt organiskt material, kväveinnehåll Topografi 5

Resultat växtart rikedom Betydligt fler växtarter på stränder med grundvattenutflöde Alla vattendragsstorlekar! Alla rumsliga skalor! 15 10 5 Små bäckar 0 20 40 60 80 100 Strandzoner 50 med grundvattenutflöde är non-discharge bredare! Växtart Species r ikedom richness 40 30 20 10 0 discharge 0 1 2 3 4 5 7 Vattendragsstorlek Stream size Växtart Species riked richne dom ess 0 15 10 5 0 Krycklan och Sävarån 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Bank elevation (cm) Nivå på stranden (cm) 6

Resultat växtsamhällenas sammansättning 176 kärlväxtarter 39 (22%) bara på platser med grundvattenutflöde 16 (10%) bara på platser utan utflöde Likhet i artsammansättning 40%-80% Fallande trend för större vattendrag Arters miljökrav Mer fuktighetsälskande arter på stränder med grundvattenutflöde Simpson's similarity 0 Mer fuktighetsälskande arter på 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 250 25 500 50 0 1 2 3 4 5 7 Vattendragsstorlek Stream order 7

Resultat - miljövariabler Riparian zone Soil samples high mid low Mark-pH högre i strandzoner med grundvattenutflöde Alla vattendragsstorlekar! Baskatjoner (Högberg at al. 2003) ph högt på alla strandnivåer på stränder med grundvattenutflöde 5.5 non-discharge discahrge 5.5 Mark-p Soil ph p 5.0 4.5 5.0 4.5 4.0 4.0 0 1 2 3 4 5 7 Vattendragsstorlek Stream size low medium high Bank Nivå på elevation stranden 8

Resultat - miljövariabler Högre C/N-kvot, 15N and 13C på stränder utan grundvattenutflöde Mer kväve på platser med utflöde grundvattenutflöde påverkar omsättning av kväve och kol Strandzoner med grundvattenutflöde: flackare mer sydvända d Mark Soil C:N N 40 35 30 25 20 15 non-discharge discahrge Mark Soil 15N N 5 4 3 2 1 Mark 13C Soil 13C -27.0-27.5-28.0-28.5 10 0-29.0 0 1 2 3 4 5 7 0 1 2 3 4 5 7 0 1 2 3 4 5 7 Stream size Vattendragsstorlek Stream size Stream size 9

Slutsatser Strandzoner med grundvattenutflöde högre växtartrikedom och annorlunda sammansättning av växtsamhällen Viktiga för mångfald på landskapsnivå Strandzoner med och utan grundvattenutflöde har olika miljöförhållanden! ph näringsämnen topografi, aspekt 10

Slutsatser och betydelse Grundvattnets flödesvägar bör beaktas i alla typer av studier av stränder Viktig kunskap k för skogsbruket, k naturvård och vattendragsrestaurering Förutsägelser av arters framtida utbredning 11

Tack! Questions?

Discharge site - wet Non-discharge g site - dry y 13