Fyra nyanser av nedskärningar

Relevanta dokument
Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun Nytt

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Tillgänglighetsplan Remiss

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 3 mars 2014

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Valprogram för Centerpartiet i Älmhults kommun

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning


Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Nordiskt Forum Malmö 2014

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Konstnärernas villkor. Karlstad 11 mars 2013

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling

Konstnärernas villkor. Karlstad 10 mars 2014

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

APRIL Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

Handikappersättningen

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

Bilaga 5. Tabellsamling

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 4 mars 2013

Arbetsförmedlingens återrapportering: Årsrapport aktiviteter i etableringsuppdraget maj 2019

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB Nytt

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

Hur använda måtten i KKiK?

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Information från socialkontorets ledningsgrupp

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli Empiricus utvärdering ab Juni 2010

Folkhälsoplan för 2015

Integration och mångfald _

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

YH och internationalisering

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

Näringslivspolitiskt program

Svartådalen ek för- natur- och kulturcenter i Prosthagen : tkr

VAD GÖR MAN när inga lärare längre finns att tillgå? Så började det hos oss på Kalix folkhögskola

Se separat deltagarlista. Julia Grönholm

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Svensk författningssamling

Cirkulärnr: 2002:48 Diarienr: 2002/1072 P-cirknr: :10. Datum:

med anledning av prop. 2016/17:99 Vårändringsbudget för 2017

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Investeringar för Sverige

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

POSTEN SOM DIVERSEHANDEL

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2008

Svensk Vindenergis synpunkter relaterade till Meddelande från kommissionen "En ren jord åt alla"

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99

Europaparlamentet. P8_TA(2017)0321 Genomförande av medlingsdirektivet

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Växtverk & Framtidstro!

Redovisning av målstyrnings

Politisk plattform. Mälarökoalitionen

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT 2

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

Kommuners styre och upphandling av ekologisk mat

Kvalitetsredovisning 2004

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Sverige ska vara ett land som håller ihop

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Verksamhetsplan med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 26 mars 2010 (OR. en) För delegationerna bifogas rådets slutsatser från Europeiska rådet den mars 2010.

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014

Underlag inför mål och budget för. Miljönämnden

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Utökad gymnasieskola i Knivsta KS-2011/649

MÖTET MÅNDAGEN DEN 18 MAJ 2015 (kl. 10:00)

Transkript:

Partikansliet Gransknings-PM 2015-10-11 Fyra nyanser av nedskärningar Sverige står inför de största utmaningarna på många år. Trts en gd eknmisk utveckling så är utmaningarna flera ch behvet av investeringar strt. Arbetslösheten har bitit sig fast på en relativt hög strukturell nivå. Ungdmsarbetslösheten är högre än i många jämförbara länder. Den svenska sklan har under senare år genmgått ett fall i internatinella mätningar ch elevernas kunskap sjunker i vårt land jämfört med andra länder. Lärarbristen är redan här ch förväntas bli allt mer akut m inget görs. Bstadsbristen hämmar tillväxt ch möjligheten för arbetslösa att flytta till de platser där jbben finns, unga att lämna föräldrahemmet ch studenter att påbörja sin resa mt framtidens arbetsmarknad. Välfärden är på många håll hårt ansträngd. De sm behöver den känner fta att de inte får den service de förtjänar ch de sm arbetar i dessa verksamheter larmar m att förutsättningar att använda sin kmpetens inte ges. Det råder redan str brist på sjuksköterskr ch inm krt står hela välfärden inför en generatinsväxling sm redan nu måste adresseras m den inte ska få allvarliga knsekvenser med minskad msrgsnivå för medbrgarna ch ökade hälstal ch sjukskrivningar för persnalen. Dessutm ställer flyktingmttagandet allt större krav på samtliga av dessa mråden. Investeringar för sklplatser, bstäder ch insatser för fler jbb är av högsta priritet m Sverige ska klara den utmaning sm den internatinella flyktingkrisen innebär. Om utmaningarna var de flesta partier överens under valrörelsen ch de brgerliga partiernas statsministerkandidat lvade att de skulle upphöra med skattesänkningarna sm leder till nedskärningar under kmmande mandatperid. Nu när deras efterträdare lägger fram sina respektive budgetar ser vi att det löftet är brutet. Scialdemkraterna har granskat de brgerliga partiernas budgetar ch de nedskärningar sm blir effekten av dessa. Ttalt rör det sig m skattesänkningar på åtminstne 64 miljarder krnr. Dessa skattesänkningar är en direkt frtsättning på

2(17) den plitik sm under åtta år gjrde att Sverige tappade i knkurrenskraft, att sklresultaten föll ch att situatinen blev allt mer ansträngd i välfärden samtidigt sm arbetslösheten ökade. Nedskärningarna sm följer av dessa skattesänkningar riktar sig fta direkt mt de mråden där investeringsbehvet är sm störst. Vinnarna är sm vanligt höginkmsttagarna ch förlrarna är de sm behöver eller arbetar inm sklan, vården, äldrevården ch de sm i dag går utan arbete. Dessutm blckerar de nödvändiga investeringar i infrastruktur, bstäder ch klimat, vilket urhlkar svensk knkurrenskraft ch försvagar eknmin.

3(17) Brgerliga nedskärningar Beräkningarna nedan bygger uteslutande på uppgifter ur de brgerliga partiernas budgetmtiner. Mderaterna Nedskärningar efter mråde Mderaternas nedskärningar 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000 Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt - 1 996-1 073-5 287-6 631-11 061 Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb M skär ned på bstadssatsningar med 5 fem miljarder bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande. M skär ner på traineejbb, där de första ungdmarna nu fått in en första ft på arbetsmarknaden, extratjänster ch utbildningskntrakt. Skla ch utbildning M skär ned regeringens satsning på lärarlöner, 3 miljarder på årsbasis (1,5 miljarder 2016) sm innebär i genmsnitt 3 000 krnr mer i månaden för 60 000 lärare. M skär ned ca en halv miljard på kmvux, i strleksrdningen 9 000 utbildningsmöjligheter. Välfärd M skär ned en miljard till landstingen för häls- ch sjukvård 2016, 130 miljner på kvinnr hälsa på 130 miljner, 100 miljner på avgiftsfri mammgrafi, ch 280 miljner på psykisk hälsa bland barn ch unga vuxna. Miljö M skär ned två miljarder på miljöplitiken ch 600 miljner på klimatinvesteringar Klimatklivet i kmmuner ch reginer. M skär ned klimatbistånd m drygt 800 mnkr/år

4(17) M skär ner över 300 miljner krnr på stöd till slceller ch bättre energilagring Nedskärningar efter utgiftsmråde Utgiftsmråde Regeringens förslag (tkr) Skillnad mt regeringens förslag (tkr) 1 Rikets styrelse 12 717 244-117 000 2 Samhällseknmi ch finansförvaltning 14 812 312-89 000 3 Skatt, tull ch exekutin 10 782 946 5 000 4 Rättsväsendet 41 573 737 55 000 5 Internatinell samverkan 1 905 203 ±0 6 Försvar ch samhällets krisberedskap 48 827 432 ±0 7 Internatinellt bistånd 32 357 474-820 000 8 Migratin 19 419 719-106 663 9 10 11 12 13 14 Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv 69 237 676-4 069 000 109 868 281-1 597 000 36 184 250 0 87 129 050-217 000 21 070 265-1 025 000 79 681 475-3 945 000 15 Studiestöd 21 707 932-1 250 200 16 17 18 Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler 69 452 400-3 207 000 13 694 535-641 000 7 064 024-5 050 000 upprustning skllkaler -830 000 19 Reginal tillväxt 3 255 721 ±0 20 Allmän miljö- ch naturvård 7 661 756-1 996 000 21 Energi 2 812 038-303 000

5(17) 22 Kmmunikatiner 54 122 036-25 000 23 Areella näringar, landsbygd ch livsmedel 18 919 553-216 000 24 Näringsliv 5 998 273-497 000 25 Allmänna bidrag till kmmuner 93 398 252-107 000 26 Statsskuldsräntr m.m. 10 769 176 0 27 Avgiften till Eurpeiska uninen 31 827 167 0 Summa utgiftsmråden 926 249 927 26 047 863

6(17) Centerpartiet Nedskärningar efter mråde Centerpar1ets nedskärningar 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000-14 000 Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt - 1 877-1 673-5 554-11 875-12 933 Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb C skär ned bstadsplitiken med fem miljarder, bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, satsning på upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande C föreslår nedskärningar i arbetsmarknadsplitiken på 6 miljarder, bl.a. försämrad arbetslöshetsförsäkring, slpande av extratjänster Skla ch utbildning C skär ner regeringens satsning på lärarlöner, 3 miljarder på årsbasis (1,5 miljarder 2016) sm innebär i genmsnitt 3 000 krnr mer i månaden för 60 000 lärare. C skär ned på utbildningsplatser på kmvux, 523 miljner, i strleksrdningen 10 000 platser Välfärd C skär ned på regeringens miljardsatsning på bemanning i äldremsrgen C skär ned en miljard till landstingen för häls- ch sjukvård 2016, 130 miljner på kvinnr hälsa på 130 miljner, 100 miljner på avgiftsfri mammgrafi, ch 280 miljner på psykisk hälsa bland barn ch unga vuxna. Miljö C skär ner på regeringens största satsningar i miljöplitiken: klimatinvesteringar Klimatklivet på 600 miljner, 940 miljner för skydd ch skötsel av värdefull natur, ch 350 miljner för sanering av förrenade mråden. Minskade anslag till de miljövårdande myndigheterna.

7(17) Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (tkr) regeringen (tkr) 1 Rikets styrelse 12 717 244-254 500 2 Samhällseknmi ch finansförvaltning 14 812 312-563 500 3 Skatt, tull ch exekutin 10 782 946-54 539 4 Rättsväsendet 41 573 737-145 000 5 Internatinell samverkan 1 905 203-3 000 6 Försvar ch samhällets krisberedskap 48 827 432-207 000 7 Internatinellt bistånd 32 357 474 212 000 8 Migratin 19 419 719-657 000 9 10 11 12 13 14 Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv 69 237 676-6 167 050 109 868 281-1 717 000 36 184 250-20 000 87 129 050-831 000 21 070 265-101 000 79 681 475-6 371 000 15 Studiestöd 21 707 932-993 800 16 17 18 Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler 69 452 400-3 729 798 13 694 535-579 712 7 064 024-5 071 200 upprustning skllkaler -830 000 19 Reginal tillväxt 3 255 721 25 000 20 Allmän miljö- ch naturvård 7 661 756-1 877 000 21 Energi 2 812 038 322 000 22 Kmmunikatiner 54 122 036-90 000 23 Areella näringar, landsbygd ch livsmedel 18 919 553-22 000

8(17) 24 Näringsliv 5 998 273-567 000 25 Allmänna bidrag till kmmuner 93 398 252-3 618 000 26 Statsskuldsräntr m.m. 10 769 176 0 27 Avgiften till Eurpeiska uninen 31 827 167 0 Summa utgiftsmråden 926 249 927 33 911 099

9(17) Flkpartiet Nedskärningar efter mråde 2 000 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000-14 000 Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb FP skär ned på bstadsplitiken med över 5 miljarder, bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande FP skär ned på traineejbb, utbildningskntrakt, förbättrad arbetslöshetsförsäkring, satsning på Samhall m.m. Skla ch utbildning FP skär ned på sklan, bl.a. medel för överenskmmelser inm samverkan för bästa skla på 490 miljner krnr för 2016 samt den satsning på 250 miljner krnr 2016 sm regeringen gör på fritidshem samt på satsnigen för mindre barngrupper i försklan. FP tar helt brt det statliga stödet till vuxenutbildning (kmvux ch yrkesvux) på 1,4 miljarder, ca 30 000 utbildningstillfällen. Välfärd FP skär ner två miljarder för bemanning i äldremsrgen FP skär ned på avgiftsfria läkemedel för barn, glasögnbidrag till barn, avgiftsfri öppenvård för dem över 85, höjd åldersgräns för fri tandvård, avgiftsfri mammgrafi ch avgiftsfria preventivmedel, samt smmarlvsstöd FP skär ner på extra anslagen till landstingen m 1 miljard 2016, Miljö - 13 222 Flkpar1ets nedskärningar Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt 1 051-5 605-6 257-1 774 FP skär ckså ned på satsningen mt psykisk hälsa FP skär ned på höjd föräldrapenning på grundnivå FP skär ned på de största satsningarna i miljöplitiken: satsning på förnybar energi, 200 miljner 2016, klimatbistånd drygt 800 miljner skydd av värdefull natur, 590 miljner, 600 miljner klimatinvesteringar Klimatklivet i kmmuner ch reginer.

10(17) Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (mkr) regeringen (mkr) 1 Rikets styrelse 12 717 244-24 000 2 Samhällseknmi ch finansförvaltning 14 812 312-193 000 3 Skatt, tull ch exekutin 10 782 946-15 000 4 Rättsväsendet 41 573 737-10 000 5 Internatinell samverkan 1 905 203 0 6 Försvar ch samhällets krisberedskap 48 827 432 1 000 000 7 Internatinellt bistånd 32 357 474 97 000 8 Migratin 19 419 719 196 000 9 10 11 12 13 14 Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv 69 237 676-2 420 000 109 868 281-1 460 000 36 184 250 199 000 87 129 050-127 000 21 070 265-669 000 79 681 475-5 776 000 15 Studiestöd 21 707 932-2 167 000 16 17 18 Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler 69 452 400-2 608 000 13 694 535-496 000 7 064 024-5 093 000 upprustning skllkaler -830 000 19 Reginal tillväxt 3 255 721 0 20 Allmän miljö- ch naturvård 7 661 756-1 774 000 21 Energi 2 812 038-194 000 22 Kmmunikatiner 54 122 036-569 000 23 Areella näringar, landsbygd ch livsmedel 18 919 553-298 000

11(17) 24 Näringsliv 5 998 273-623 000 25 Allmänna bidrag till kmmuner 93 398 252-1 953 000 26 Statsskuldsräntr m.m. 10 769 176 0 27 Avgiften till Eurpeiska uninen 31 827 167 0 Summa utgiftsmråden 926 249 927-25 807 000

12(17) Kristdemkraterna Nedskärningar efter mråde Kristdemkraternas nedskärningar 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000 Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt - 283-2 226-6 562-6 343-9 565 Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. Exempel Jbb KD skär ner på bstadsplitiska satsningar på över 5 miljarder, bl.a. investeringsstödet för nya hyresrätter, upprustning ch energieffektivisering ch byggbnus till kmmuner sm bidrar till ökat byggande KD skär ned på arbetsmarknadsplitiska satsningar inkl. arbetslöshetsförsäkringen, extratjänster, traineejbb m.m. Skla ch utbildning KD skär ner på satsningen på lärarlöner, 3 miljarder på årsbasis (1,5 miljarder 2016) sm innebär i genmsnitt 3 000 krnr mer i månaden för 60 000 lärare. KD skär ned på det statliga stödet till vuxenutbildning (kmvux ch yrkesvux) med drygt 1 miljard. Välfärd KD skär ner på avgiftsfri öppenvård för dem över 85, höjd åldersgräns för fri tandvård, avgiftsfri mammgrafi. KD skär ner på extra anslagen till landstingen, 1 miljard 2016. Miljö KD skär ner på satsningen på bemanning inm äldremsrgen. KD skär ned på samtliga regeringens satsningar i miljöplitiken: skydd ch skötsel av värdefull natur 940 miljner, klimatinvesteringar Klimatklivet i kmmuner ch reginer 600 miljner, 107 miljner för klimatanpassning, sanering av förrenade mråden, förstärkningar av myndigheter ch (på utgiftsmråde 21) ch satsningen på slenergi.

13(17) Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (tkr) regeringen (tkr) 1 Rikets styrelse 12 717 244-127 500 2 Samhällseknmi ch finansförvaltning 14 812 312-189 000 3 Skatt, tull ch exekutin 10 782 946 10 000 4 Rättsväsendet 41 573 737 35 000 5 Internatinell samverkan 1 905 203 ±0 6 Försvar ch samhällets krisberedskap 48 827 432 0 7 Internatinellt bistånd 32 357 474 0 8 Migratin 19 419 719-11 000 9 10 11 12 13 14 Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv 69 237 676-4 035 000 109 868 281-1 217 000 36 184 250 ±0 87 129 050 85 000 21 070 265-1 176 000 79 681 475-2 399 000 15 Studiestöd 21 707 932-1 868 330 16 17 18 Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler 69 452 400-3 863 325 13 694 535-405 000 7 064 024-5 153 000 upprustning skllkaler -830 000 19 Reginal tillväxt 3 255 721 4 000 20 Allmän miljö- ch naturvård 7 661 756-2 226 000 21 Energi 2 812 038-23 000 22 Kmmunikatiner 54 122 036-224 000 23 Areella näringar, landsbygd ch livsmedel 18 919 553 73 000

14(17) 24 Näringsliv 5 998 273-667 000 25 Allmänna bidrag till kmmuner 93 398 252-771 000 26 Statsskuldsräntr m.m. 10 769 176 0 27 Avgiften till Eurpeiska uninen 31 827 167 0 Summa utgiftsmråden 926 249 927-24 978 155 * Justerat för kmpensatin till kmmunerna till följd av att deras förslag medför stra intäktsbrtfall i kmmunsektrn.

15(17) Samlade brgerliga nedskärningar Nedskärningar efter mråde Samlade brgerliga nedskärningar 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000-14 000-16 000 Jbb Utbildning Välfärd Miljö Övrigt - 2 226-2 705-6 860-12 994-14 537 Miljner krnr, baserat på kategrisering enligt nedanstående tabell. I tabellen nedan återfinns, för varje utgiftsmråde, den mest mfattande utgiftsminskningen sm någt brgerligt parti föreslår, för att illustrera hur finansieringen av deras skattesänkningar skulle kunna gå till. Nedskärningar efter utgiftsmråde Avvikelse Utgiftsmråde Regeringens från förslag (tkr) regeringen (tkr) 1 Rikets styrelse 12 717 244-254 500 2 Samhällseknmi ch finansförvaltning 14 812 312-563 500 3 Skatt, tull ch exekutin 10 782 946-54 539 4 Rättsväsendet 41 573 737-145 000 5 Internatinell samverkan 1 905 203-3 000 6 Försvar ch samhällets krisberedskap 48 827 432-207 000 7 Internatinellt bistånd 32 357 474-820 000 8 Migratin 19 419 719-657 000 9 10 Hälsvård, sjukvård ch scial msrg Eknmisk trygghet vid sjukdm ch funktinsnedsättning 69 237 676-6 167 050 109 868 281-1 717 000

16(17) 11 12 13 14 Eknmisk trygghet vid ålderdm Eknmisk trygghet för familjer ch barn Integratin ch jämställdhet Arbetsmarknad ch arbetsliv 36 184 250-20 000 87 129 050-831 000 21 070 265-1 176 000 79 681 475-6 371 000 15 Studiestöd 21 707 932-2 167 000 16 17 18 Utbildning ch universitetsfrskning Kultur, medier, trssamfund ch fritid Samhällsplanering, bstadsförsörjning ch byggande samt knsumentplitik, exkl upprustning skllkaler 69 452 400-3 863 325 13 694 535-641 000 7 064 024-5 153 000 upprustning skllkaler -830 000 19 Reginal tillväxt 3 255 721 0 20 Allmän miljö- ch naturvård 7 661 756-2 226 000 21 Energi 2 812 038-303 000 22 Kmmunikatiner 54 122 036-569 000 23 Areella näringar, landsbygd ch livsmedel 18 919 553-298 000 24 Näringsliv 5 998 273-667 000 25 Allmänna bidrag till kmmuner 93 398 252-3 618 000 26 Statsskuldsräntr m.m. 10 769 176 0 27 Avgiften till Eurpeiska uninen 31 827 167 0 Summa utgiftsmråden 926 249 927-39 321 914

Bilaga 1 Brgerliga skattesänkningar 17(17)