UTBILDNINGSNÄMNDEN HÄSSELBY VILLASTADS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 000037/2012 SID 1 (11) 2012-11-23 Handläggare: Ylva Buhrgard Telefon: 08-50841651 Arbetsplan Inledning Inledning 1.1 Organisation Hässelby Villastads skola är en grundskola F-9 med fritidshem och fritidsklubb. I skolan går 804 elever, varav 10 från annan kommun. Backluraskolan ingår i skolans skolpliktsbevakning från och med årskurs 7. För kärnverksamheten ansvarar 8 arbetslag som får stöd av elevhälsoteamet och servicegruppen, vilken omfattar kansliet, vaktmästeriet och skolmåltiden. Förskoleklass och åk 1-3 är lokalintegrerade med fritidshem och bildar ett arbetslag. Skolan har följande arbetslag: tre arbetslag F-3 och fritidshem, ett arbetslag åk 4-5 och fyra arbetslag åk 6-9, som är indelade årskursvis. Fritidsklubb från åk 4. Varje arbetslag har en utvecklingsledare som har ett övergripande ansvarar för verksamheten i laget. Föreståndaren är arbetsledare för personalen på fritidshem. I skolans ledning ingår rektor, två biträdande rektorer med ansvar för respektive verksamhetsområde F-5 och 6-9, skolsekreterare samt utvecklingsledare. Skolan har 103 anställda, varav 56 lärare/pedagoger. 1.2 Vision Hässelby Villastads skola är det självklara valet Eleverna i Hässelby Villastads skola blir stolta, självständiga och väl rustade för framtiden. För att nå denna vision har vi grundtanken att läraren är den enskilt viktigaste faktorn till elevens framgång. Det innebär att läraren utövar tydligt ledarskap, inspirerar, skapar vi-känsla, skapar arbetsglädje, har höga förväntningar på eleverna samt har ordning och reda. Vi får elever som vet sina mål, blir ansvarstagande, känner sig trygga, utvecklar sina förmågor, är stolta över att ha uppdrag i skolan, får goda kunskaper och når optimala resultat samt är stolta över att gå i Hässelby Villastads skola 1.3 Lokaler Skolan har verksamhet i åtta lokaler som omfattar 10.464 kvm. SISAB är fastighetsvärd för alla lokaler förutom idrottsbyggnaderna som Idrottsförvaltningen ansvarar för. Vi har också tillgång till Hässelbyhallen, en
SID 2 (11) fullstor idrottsanläggning. Skollokalerna är beräknade att ta emot 950 elever. Stenhuset F-3 och fritidshem byggdes 1912. Trähusen f-3 består av tvår paviljonger och Viadukten f-3 är en ombyggd barnstuga. Lokalerna för eleverna i årk4-9 är byggda i början av 1970-talet. Lokalerna är i stort behov av underhåll och för de äldre eleverna behöver också lokalerna anpassas till ett arbetssätt i arbetslag. För de yngre åldrarna behöver det satsas på en permanent enhet istället för de två befintliga paviljongerna för Trähusens verksamhet. Skolan har mottagningskök som med en smärre om- och tillbyggnad skulle kunna bli tillagningskök, vilket skulle höja kvalitén på maten, förbättra miljön och dessutom göra skolmåltiden mer kostnadseffektiv. 1.4 Kvalitetsarbete För vårt kvalitetsarbete använder vi USK:s medarbetarenkät, Brukarundersökningen, skolans resultat i de nationella proven samt betygsresultat. Resulataten har analyserats i arbetslagen. Varje arbetslag granskar och utvärderar också sin egen verksamhet och lyfter fram de områden de behöver utveckla. Våra elever är inte involverade i detta analysarbete annat än i Brukarundersökningen, vilket är ett utvecklingsområde för vår skola. 1.5 Omvärldsanalys Skolan har fått ökad konkurrens genom att en fristående skola har etablerat sig i närområdet och tar emot elever från årskurs 4. Det är en del elever med goda resultat som har valt att byta skola. En annan tendens är att vissa väljer bort en annan kommunal skola och söker till vår skola istället. Vad dessa förändringar i elevströmmar kommer att innebära för skolans resultat i framtiden är osäkert, men risk föreligger för sänkta elevresultat. Det är en kraftig efterfrågan av plats i förskoleklass samt årskurs 1-3. Ett annat behov som successivt har ökat är anpassade lokaler inom skolan för elever med särskilda behov som inte längre placeras i grupper utanför skolan. En faktor som skolan inte styr över är renoveringar och verksamhetsanpassningar av övergripande karaktär som kräver större ekonomiska insatser. Fristående skolor har möjlighet att renovera och höja hyreskostnaden. Detta är för närvarande inte en framkomlig väg för en enskild kommunal skola. Åtgärder för utveckling Ökad arbetsro Höjt meritvärde Höjda resultat i matematik Ökat elevengagemang för sitt lärande och för att förbättra trivseln i skolan Fortsatt arbete för att Hässelby Villastads skola ska vara det självklara valet för eleverna i vårt närområde. Mål/Åtaganden
SID 3 (11) Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 70 % 2013 70 % 2013 100 % 2013 70 % 2013 Andelen elever som enligt skolundersökningen i åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan ska öka Andelen elever i åk 8 som känner sig trygga i skolan ska öka till 90 %. Alla elever i åk 6-9 skriver loggbok en gång per månad under rubriken: Ser du att någon elev blir trakasserad eller är ensam, eller upplever du själv att du blir trakasserad eller är ensam? Fortsatt arbete i arbetslagen med att identifiera otrygga platser samt göra dem tryggare.
SID 4 (11) Kontinuerligt ta upp frågan om mobbning och utanförskap i mentorsgrupperna, de årskursvisa elevrådsmötena samt i elevrådsstyrelsen. Resursanvändning Alla som arbetar i skolan Loggböckerna Utvärdera nuvarande rutiner och eventuellt utarbeta nya. Andelen elever som har ogiltig frånvaro ska minska. Ogiltig frånvaro ska minska till 1%. SMS eller e-mail går hem till föräldrarna när elev har oanmäld frånvaro. Mentor följer upp elevernas ogiltiga frånvaro och tar reda på orsaken. Elever som kommer upp till 60 minuters sen ankomst ska ta igen denna tid efter skoltid på fredagar. Elevvårdsmöte med elever som har stor ogiltig frånvaro. Resursanvändning Lärare som har resurstid för att låta elever ta igen förlorad tid pga sen ankomst. SMS-tjänst. Elevhälsoteamet för åk 6-9 följer varje månad upp hur frånvaron ser ut för eleverna i åk 6-9. Mentorerna arbetar med eleverna individuellt för att minska den ogiltiga frånvaron. (samtal, möte med vårdnadshavare) Arbetslaget utarbetar en handlingsplan för att minska elevernas sena ankomster och övrig ogiltig frånvaro. Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ska öka. 70 % av eleverna i åk 2 och i åk 8 ska uppleva att lugn och arbetsro råder i klassrummet..
SID 5 (11) Åk 2: alla elever jobbar fram klassens regler. Syftet är att få bättre möjlighet att ta hänsyn till olika behov, och att eleverna lär sig förstå varandras olika behov samt vad som är möjligt att förvänta sig i en grupp. På föräldramöten informerar lärarna om hur skolan arbetar med arbetsron. Åk 8: Alla lärare i åk 6-9 arbetar med de tydliga nivåerna 1-2-3 som anger hur eleverna får samtala i klassrummet. Tydlig struktur under lektionerna. Regelbundna utvärderingar med eleverna om hur arbetsron är, men även samtal om vad arbetsro är. Anpassning av arbetssätt till gruppen. Dialog med hemmen. Skolledningen följer upp resultatet genom Utbildningsförvaltningens skolundersökning som genomförs varje år. Både lärare och elever är medvetna om sitt ansvar för att skapa god arbetsro. Eleverna vet att alla gagnas av god arbetsro och att de då presterar bättre. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 99 % 2013 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 94 % 2013 75 % 2013
SID 6 (11) Indikator Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 97 % 2013 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 98 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Meritvärde i årskurs 9 235 Poäng 2013 Andel elever i åk 9 som uppnår målen i alla ämnen i slutet av vårterminen ska öka. Andelen elever i åk 9 som uppnår målen i alla ämnen ska öka till minst 90% Tydliga mål och tydliga krav. Möjlighet till individuellt anpassat arbetssätt och material för elever med svårigheter. Tät uppföljning av elever som riskerar att inte nå målen. Sammanställning av elever som riskerar att inte nå målen i samband med utvecklingssamtalen. Elevhälsan informeras. Resursanvändning Specialpedagog, elevhälsoteamet och mindre undervisningsgrupper.
SID 7 (11) Vid höstterminens slut - uppföljning av betygen. Gemensam bedömning av nationella proven i vår. Konferenstid avsätts för att diskutera bedömning. Undervisande lärare har ett ansvar för att eleverna når måluppfyllelse. Andelen elever som får godkänt på de nationella proven i matematik ska öka. Andelen elever som får godkänt på de nationella proven ska öka till 90 % i åk 6 och i åk 9 Matematiklärarna diskuterar metoder på ämneskonferenser. Samplanering. Alternativa metoder till traditionellt räknande i lärboken tillämpas i alla grupper. Resurserna i åk 6 riktas till de elever som har störst svårigheter. Särskilt stöd för elever med stora svårigheter i åk 9 i liten undervisningsgrupp. Samarbete över stadiegränserna för att få röd tråd. Resursanvändning Tid avsätts på ämneskonferenserna. Specialpedagog, extra resurser i undervisningen i åk 6, 7, 8 och 9. Biträdande rektor följer upp varje omgång nationella prov och föreslår åtgärder om resultaten som helhet och/eller delproven avviker från det förväntade. Eleverna har de kunskaper som krävs för att klara de nationella proven. Resursanvändningen styrs till matematik redan från åk 2. Elever får arbeta med gamla nationella prov redan i åk 5. Mer dialog mellan stadierna. Andelen elever som rekommenderar skolan ska öka. Andelen elever som rekommenderar skolan ska öka till 75% Diskutera i mindre grupper: "Vad är en bra skola?". Få eleverna att förstå att enkäten är viktig - förebereda eleverna för att skapa förståelse och medvetenhet
SID 8 (11) kring frågeställningar i utvärderingar och enkäter. Utvärdera, loggboksskrivande för att läraren ska kunna uppmärksamma hur stämningen är i undervisningsgruppen. Åtgärder för ökad trivsel - t.ex. i Fritiden, fräscha upp lokalerna - arbeta för att få till stånd ommålning av entréplanen, Ordna aktiviteter för ökad sammanhållning. i elevrådet. Samma frågor ställs till niorna i vår. Eleverna tycker om sin skola och tycker det är självklart att rekommendera skolan till andra elever. Meritvärdet i årskurs 9 ska öka. Meritvärdet i årskurs 9 ska öka till 235 Eleverna involveras i det egna lärandet och sätter egna mål. De ska alltid veta vad som förväntas för att uppnå nästa betygsnivå. Metoder som används är elevledda utvecklingssamtal samt individuella samtal med mentor. Vidare används bedömningsmatriser i så många kurser som möjligt. Analysera varför pojkarna har lägre meritvärde än flickorna. Inventera vilka faktorer som kan påverka denna skillnad. Utarbeta metoder som kan gynna pojkarnas lärande. Biträdande rektor följer upp elevernas resultat och analyserar detta på lärarnivå. Pojkarnas meritvärde ska öka mer än flickornas så att klyftan mellan pojkar och flickor minskar och skolans totala meritvärde ska vara det högsta meritvärdet i Västerort. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Årsmål Period
SID 9 (11) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 80 % 2013 75 % 2013 75 % 2013 Andel äldre elever som har inflytande och möjlighet att vara med och påverka i skolan ska öka. Eleverna ska få ökat inflytande och större möjlighet att påverka i skolan. sledare för varje årskurs/arbetslag åk 6-9 ska organisera och bevaka att elevrådsmöten regelbundet hålls minst två gånger per termin. Inför dessa möten ska mentorsgrupperna ta upp frågor som de vill lyfta vidare. Elevrådets styrelse är organiserad så att två ordinarie representanter och en suppleant från varje klass ingår. Styrelsen träffar skolledningen två gånger per termin. Styrelsen ska få tydliga uppdrag och from 2013 också en egen budget. Biträdande rektor följer upp andelen elevrådsmöten varje termin. Utvärdering genom enkät till eleverna efter varje läsår. Elevrådsarbetet ska vara en del av skolans uppdrag och vara väl känt av eleverna. Att vara med i elevrådet ska vara ett uppdrag man känner stolthet för. Det förväntas att eleverna ska bli mer aktiva och öka sin påverkan i skolan. Sträva efter att elevrådet får egen budget och egna uppdrag att driva i skolan. Fler råd skapas i skolan, t.ex. biblioteksråd, idrottsråd, miljöråd, tidningsråd. Andelen elever som anser att deras lärare är bra på att väcka intresse och lust att lära ska öka.
SID 10 (11) Eleverna anser att lärarna är bra på att väcka deras intresse och lust att lära i större utsträckning än tidigare. Lärarna diskuterar olika metoder på konferenser. Lärarna provar nya metoder för att motivera och inspirera eleverna i de högre åldrarna till ökat lärande. Enkäter till eleverna i slutet av olika moment. Utvärdering av resultatet i "Enkät i grundskolan" varje år och uppföljning mot tidigare års resultat. Fler elever tycker att "Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och lust att lära". Andelen elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i olika ämnen ska öka. Eleverna känner ökat ansvar för det egna lärandet. Elevledda utvecklingssamtal ökar och genomförs successivt för alla elever i åk 4-9. Lärarna informerar om betygskriterierna i ämnet och redovisar i bedömningsmatriser vad som förväntas av eleverna för att de ska nå målen. Pedagogiska planeringar med bedömningsmatriser används. Elevledda utvecklingssamtal i åk 4-9. Varje termin följer biträdande rektor upp hur många lärare som har arbetat med pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. Fler lärare arbetar med pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. Elevledda utvecklingssamtal genomförs för alla elever i åk 4-9 vt 2013. Samverkan NÄMNDMÅL:
SID 11 (11) 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Ökad samverkan med polisen och socialtjänsten kring förebyggande åtgärder. Minskat antal av polisanmälningar och anmälningar till socialtjänsten. Regelbundna möten med socialtjänst och polis för att bla diskutera vilka möjligheter som finns för förebyggande samverkan. Utvärdering av resultatet varje läsår. Minskat antal anmälningar till polis och socialtjänst. NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Resursanvändning Övrigt Bilagor