Varims public affairs-arbete 2013-11-13
Rud Pedersen Blåa och röda konsulter med bakgrund inom båda politiska block bidrar till en god analys- och problemlösningsförmåga. Specialiserade inom public affairs och hjälper företag och organisationer med att få insikt, information, nätverk och inflytande i politiska processer.
Varim-teamet Patrik Forslund Patrik är partner och seniorkonsult på Rud Pedersens Stockholmskontor. Patrik har en bakgrund inom Moderaterna och var tidigare riksdagsledamot för Moderaterna mellan 2006 och 2010. I riksdagen arbetade han främst med försvars-, utbildnings- och besöksnäringsfrågor och blev 2007 utsedd till årets turistopinionsbildare. Han har tidigare arbetat inom Ja till Euron-kampanjen och haft ledande uppdrag inom Moderata Ungdomsförbundet. Patrik har erfarenhet av att arbeta med public affairs och kommunikation både med företag och branschorganisationer. Therese Wallqvister Therese Wallqvister är seniorkonsult på Rud Pedersens Stockholmskontor. Hon har tidigare arbetat som stabschef och politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, biträdande kanslichef på Folkpartiets riksdagskansli och undervisningsråd på Skolverket. Hon har som nära medarbetare till två partiledare erfarenhet av ett brett spektrum av frågor. Therese har en examen i statsvetenskap. Tina Johansson Tina är juniorkonsult på Rud Pedersen. Hon har efter arbete vid Riksrevisionen och mastersstudier i statsvetenskap och internationella relationer vid universitet i Uppsala och i Australien gedigen erfarenhet av omvärldsbevakning, analys- och utredningsarbete. Hon har därutöver erfarenhet av informations- och kampanjarbete från ett flertal biståndsorganisationer samt projektledning av en internationell studentkonferens.
Vad är public affairs? Förbättra affärsförutsättningarna för Varims medlemsföretag genom att arbeta strategiskt med politisk påverkan och kommunikation.
Så skapar vi värde för Varim Action Analys - Varims intresse - Politiska förutsättningar - Kartläggning av aktörer Strategi - Så når vi målen - Lösning - Samhällsintresse - Strategi - Budskap - Aktivitetsplan - Genomförande
Strategin Mediaanalys av Varim och era frågor Stakeholders Partiernas ställningstagande Politiska processer Argumentationslinje Aktivitetsplan
Förutsättningar Medias rapportering är till största delen beskrivande av problem med vatten och höjningar av skatter och VAtaxa. Utgångspunkten är att vattnet blir dyrare, inte att det är en satsning på rent och säkert vatten. Beslutsfattare har svårt att motivera höjningar. Miljökvalitetsmål kommer inte att uppfyllas till 2020, t.ex. Grundvatten av god kvalitet Vattenpolitik ingen stor fråga för något parti. Ses som en del av miljöpolitiken med fokus på klimatförändringarna.
Politiska processer Dricksvattenutredningen Miljömålsberedningen Strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik EU:s vattendirektiv
Problembeskrivning och mål Problem Mål 1 Låg betalningsvilja Höj priset på vatten. Besluta om fler investeringar i reningsverk. 2 Allt vatten renas inte, bl.a. p.g.a. översvämningar (klimatförändringar) Allt vatten ska renas. Ändra från att viss volym ska renas. Bräddning bara i undantagsfall som klart anges i lagstiftningen. 3 Låg likvärdighet och svagt nationellt ansvar Öka det nationella ansvaret genom att: stärka Länsstyrelsen och kontrollen av vatten-kvaliteten samt skapa tydligare regelverk. 4 Teknikutvecklingen och innovationsnivån för låg Öka användningen av ny teknik 5 Varims medlemmar säljer för lite till andra länder Stärk möjligheterna till export av svensk vattenteknik 6 Varim relativt okänt Stärk Varims position.
Aktörer Aktörer och organisationer Utredningar Länsstyrelserna SKL Naturskyddsföreningen Svenskt Vatten VA-fakta Havs- och vattenmyndigheten Debattörer Media Miljöaktuellt Dagens Samhälle Cirkulation Dagens Industri Dagens Nyheter Svenska Dagbladet
Budskapsplattform Mål Budskap Argument 1 Öka betalningsviljan för säkert och rent vatten Höj priset på vatten. Inför utsläppsrätter/straffavgifter Inför rörligt pris Hälsosamt vatten kräver investeringar i säkra vattenoch avloppsreningsverk. Peka på vattenhaverierna som inträffat - det kostar mer att vänta. 2 Allt vatten ska renas Bräddning bara i undantagsfall som klart anges i lagstiftningen. Beredskap för större volymer 3 Ökad likvärdighet Öka det nationella ansvaret Stärk kontrollerna av vattenkvaliteten Kommuninvånarna har rätt till det de tror att de får: rent vatten. Vid bräddning släpps förorenat vatten ut. Det är hälsovådligt att bada nära ett dagvattenutlopp. Invånarna i en liten kommun har lika stor rätt till rent vatten - små kommuner behöver hjälp för att skapa god vattenkvalitet. Det behövs bättre granskning än idag.
Budskapsplattform forts Mål Budskap Argument 4 Öka teknikutvecklingen Ny teknik kan finansieras av bostadsbyggande Reningsverken måste klara alltmer komplicerade ämnen 5 Stärk exportmöjligheterna för svensk vattenteknik Svenska vattenteknikföretag kan främja biståndsländerna. Sverige ska hålla sig framme i vattensatsningar från utvecklingsbanker. Sverige ska agera för att öka EU:s satsningar på vattenprojekt. 6 Stärk Varims varumärke Varim är den organisation som är kunnigast på reningsverksteknik. Nya biomembrantekniken tar mindre plats, vilket gör att fler bostäder kan byggas på de attraktiva sjölägen som reningsverk finns på. Teknikutveckling bra för Sverige som exportland. Utvecklingen runtom i samhället, t.ex. ökning av läkemedel, gör att högre krav ställs. Vattenproblemen är globala och Sverige kan bidra med väl utvecklad teknik. Lättare att få ut budskap med känd avsändare.
Vad har vi gjort under hösten? Strategigenomgång med styrelsen Positionspapper om Dricksvattenutredningen Kontakter med Dricksvattenutredningen Mediearbete Presentationsmaterial
Dricksvattenutredningen Utgångspunkter: klimatförändringarnas förväntade effekter, risker med kemiska ämnen, skydd för dricksvattenförsörjningen och råvattentäkterna Beskriva hur klimatförändringarna kan påverka olika delar av landet och analysera det förebyggande arbetet Identifiera utmaningarna för en säker dricksvattenförsörjning och föreslå lämpliga åtgärder
Dricksvattenutredningen Särskild utredare: Gunnar Holmgren Huvudsekreterare: Folke Larsson Sekreterare: Ida Lindblad-Hammare Referensgrupp 1 Referensgrupp 2 Referensgrupp 3
Varims position gentemot Dricksvattenutredningen Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 1 Lämna en uppdaterad analys av klimatförändringarnas framtida effekter på dricksvattenförsörjningen i Sverige, vilka risker detta medför och samhällets sårbarhet Bidra med kunskap om vilka effekter större volymer har på reningsverk och vattenverk. Se till att vatten transporteras kontrollerat, gäller både dricksvatten och spill/avloppsvattnet. 2 Bedöma förmågan att hantera klimatförändringarnas effekter på vattenkvalitet och tillgång på vatten för dricksvattenproduktion, med beaktande av åtgärder som genomförts på nationell, regional och lokal nivå efter Klimat- och sårbarhetsutredningen 3 Analysera i vilken utsträckning och med vilken kvalitet kommunerna genomför sårbarhetsanalyser enligt författningsstadgade krav och om de vidtar förebyggande åtgärder i sin översiktsplanering Peka på att små kommuner behöver hjälp med kompetens och att det i större städer är stort behov av utökad kapacitet är. Arbeta för att det blir tydligt vilka kommuner som inte lever upp till kraven och att dessa ges bättre förutsättningar att lyckas. Regional samverkan för att dela kunskap och erfarenheter. En myndighet bör åläggas att på ett systematiskt sätt samla information om hur ofta och var vattenhaverier inträffar och vad de beror på.
Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 4 Vid behov föreslå ytterligare åtgärder för en trygg dricksvattenförsörjning, inkluderande hela kedjan från risk- och sårbarhetsanalys till förebyggande åtgärder samt åtgärder för att hantera extremsituationer och hur arbetet med dessa bör organiseras Verka för att utredningen understryker att kapaciteten på vattenreningsverken byggs ut. Utredningen bör breddas till att även inkludera avloppsreningsverk. Säkra distribution/transporter a vatten kontrollerbart, säkra skyddsområden, täta system, identifiera/minimera kritiska systembelastningar, flytta reningsverk? Hur kan man skydda vattentäkterna från haverier och klimatförändringar? Peka på fördelarna med den senaste tekniken. Konkreta mål, t.ex. att kapaciteten ska byggas ut med X % och att Y% av kommunerna ska ha installerat membranteknik (?) inom tio år.
Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 6 Kartlägga kontrollen av dricksvatten inklusive råvattenkvaliteten för vatten som är ämnat som dricksvatten, och vid behov lämna förslag på hur denna kontroll på effektivast möjliga sätt bör organiseras och samordnas med beaktande av de krav som ställs i EU:s olika regelverk och resultaten från arbetet som myndigheterna bedrivit avseende kontroll av råvatten avsett för dricksvattenproduktion. 7 Analysera om behov av skydd av vattenförekomster beaktas i tillräcklig omfattning i kommunernas och länsstyrelsernas arbete. Verka för ökad nationell kontroll av vattenkvaliteten. Vattenkvaliteten ska kunna mätas i realtid. Ökade krav på avloppsrening. Tydligare direktiv från Livsmedelsverket. Bättre samordning mellan Livsmedelsverket och miljö- och hälsomyndigheterna. Ställ krav, behöver vara mer proaktivt från myndigheter. 10 Om det bedöms ändamålsenligt föreslå att det i författning eller vägledning bör tydliggöras när kommunen respektive länsstyrelsen ska vara beslutande myndighet om inrättande av vattenskyddsområden Vi ska verka för att detta uppfattas som viktigt så att det fattas ett beslut.
Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 11 Föreslå hur kommunerna och länsstyrelserna kan utveckla sin generella kompetensförsörjning, långsiktiga planering samt krisberedskap. 12 Utvärdera om skyddet mot olyckor och sabotage samt krisberedskapen avseende dricksvattenproduktion och -distribution är tillräckligt och vid behov lämna åtgärdsförslag. 14 Kartlägga och utvärdera behoven av modernisering och förnyelse av infrastrukturen för dricksvattenproduktion och -distribution, vilket inkluderar andra faktorer som kan påverka säkerheten. Varim för fram att beställarnivåns kunskapsnivå behöver höjas. Varim för fram behovet av ökad beredskap och minskad sårbarhet. Bidra med kunskap om läget i vattenverk och vad ny teknik kan innebära. Yrkeshögskoleutbildnin gar? Säkra branschens attraktionskraft. T.ex. no dig -rör. Hållbarhetsindex. Inkludera produktion och distribution av vatten, inklusive allt vattenintag, ledningar och hushåll. Gäller samtliga system, spill-, dag- och dricksvatten. Förtydliga att bristfälliga spill- och dagvattensystem kan få stora konsekvenser för vattentäkternas kvalitet. (T.ex. angränsande ledningsnät med brister.)
Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 15 Analysera i vilken utsträckning dricksvattenproducenterna fullgör sina skyldigheter att reinvestera i och underhålla infrastrukturen. SV har lovat statistik så att branschen har information tillgängligt (tänkt att finnas som del i VASS) hur realiserar vi detta, hur säkerställer vi kvaliteten och hur gör vi detta obligatoriskt? Detta är en infrastrukturfråga för det svenska samhället finns det rätt fokus på ministernivå? 16 Inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning föreslå hur eventuella hinder för erforderlig förnyelse kan avhjälpas. Bidra med kunskap om vilka hindren är och komma med förslag till lösningar. Finansieringsfråga? Bör det kommunala ansvaret höjas till regionnivå för att minska hindren? 17 Föreslå hur svenska myndigheters ansvar beträffande material i kontakt med dricksvatten bör fördelas.? Tydlighet kring ansvar är nödvändigt. Så är inte fallet idag. EU:s lagstiftning ska gälla.
Tidsplan 1 juli 2014: Delbetänkande om vattentäkternas skydd och ansvar för material i kontakt med dricksvatten 20 juni 2015: Slutredovisning
Synligheten har ökat Mediaexponering Varim 1:a september 14 November åren 2010, 2011, 2012, 2013
Varim i media
Nytt presentationsmaterial
Aktivitetsplan Q3 Q4 Dricksvattenutredningen Regional bevakning Stärka Varim som organisation Regeringens budgetproposition 1. Informationsinhämtning och analys 2. RP tar fram förslag till positionspapper 1. Bevakning av media 2. Agera vid behov 1. Diskussion kring eventuellt namnbyte på Varim 2. Ta fram presentationsmaterial 1. Budgeten presenteras 18 september 2. Bevaka och analysera budgeten 3. Agera vid behov 1. Varim tar beslut om positionspapper 2. Inleda dialog med utredningen 3. Inleda dialog med Landsbygdsdepartementet 4. Möte med Centerpartiet 5. Möte med Socialdemokraterna 6. Möte med Moderaterna 7. Möte med Miljöpartiet 8. Debattartikel om dricksvatten 9. Förberedelser inför seminarium 1. RP tar fram standarddebattartikel 2. Bevakning av media 3. Agera vid behov 1. Beslut kring eventuellt namnbyte på Varim 2. Samtal med dricksvattenutredningen 3. Möten med stakeholders 4. Kommunicera Varims budskap Oppositionens budgetar 1. Bevaka och analysera Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetar 2. Agera vid behov Almedalen 1. Planering 1. Planering och beslut om deltagande Kommunikation 1. Agera vid behov med anledning av regeringens budget Arbetsmöten 1. Arbetsmöte 10 september 1. Arbetsmöte 10 oktober 2. Styrelsemöte 14 oktober 3. Höstmöte 18 november 1. Debattartikel med anledning av dricksvattenutredningen 2. Agera vid behov med anledning av oppositionens budgetar 3. Agera vid behov med anledning av lokala vattenhaverier
Talelinje vid vattenhaverier 1. Tyvärr ser vi den här typen av vattenhaverier allt oftare, varje vecka. Det är inte hållbart i längden och ansvariga politiker måste fatta de nödvändiga besluten för att stoppa haverierna. 2. I Sverige tar vi vattnet för givet. Vi har bra grundvatten men dricksvattnet är inte så bra som vi tror. 3. Grundorsaken är att Sverige satsar för lite på rent vatten. I snitt betalar man 0,5 öre per liter rent vatten i Sverige, det är bara en tredjedel om man jämför med exempelvis Tyskland och mindre än hälften jämfört med Danmark. Självklart får detta konsekvenser för vilken kvalitet vi har på dricksvattnet. 4. Det är politikernas ansvar att säkerställa att dricksvattnet är rent och säkert. 5. Vill vi säkra tillgången till rent och säkert dricksvatten måste ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna fatta nödvändiga beslut om att investera mer i exempelvis reningsverk. 6. Det handlar till exempel om investeringar i effektiva reningsmedel, ny teknik, ökad monitorering av vatten, redundans i processerna, öka beredskapen för att ta emot större vattenmängder vid översvämningar, införa ett nationellt krav om att allt vatten ska renas
Almedalen 2014 Syfte och målsättning Skapa ökad kunskap om behoven av investeringar för att säkra tillgången till rent och säkert vatten och etablera Varims problemställningar och förslag till lösningar inom målgruppen. Budskap Sverige tar dricksvattnet för givet Sverige satsar bara en fjärdedel jämfört med andra länder på rent vatten Sverige måste investera mer för att säkra tillgången till rent och säkert dricksvatten Målgrupp Ansvariga riksdagspolitiker och tjänstemän i riksdagen och regeringen Dricksvattenutredningen Kommunala beslutsfattare
Teman på ett seminarium kan vara Vattenvisionen eller VA2032 Almedalen 2014 forts Aktivitet Varim arrangerar ett eget seminarium med paneldebatt med politiska partier Planerade möten med stakeholders Varim deltar i andras seminarier Varim går på andras seminarier och ställer frågor för att få ut Varims budskap Olika PR-aktiviteter för att öka synligheten för Varims budskap Studiebesök i Almedalen för Varims styrelse Vilka allierade skulle Varim kunna genomföra aktiviteter med?
Målsättning 2014 Stärka Varims position som naturlig samtalspartner Möten med politiker för att kommunicera Varims budskap Almedalensevenemang Debattartiklar och utspel i media för att öka kännedomen om Varim som organisation och behovet av att öka investeringarna i era verksamheter Stärka möjligheterna för export av svensk vattenteknik seminarium Dialog med Dricksvattenutredningen Löpande följa utredningens arbete Etablera Varims verklighetsbild och lösningsförslag Mediekommunikation Fortsatt bevakning av politiska processer