Program måndag Middag

Transkript

1 VARIMs höstmöte den november 18 nov. 19 nov. Namn Företag Deltar Fika kl Program måndag Middag Övernattning på Elite Stora Hotellet Program tisdag Lunchen Stefan Indahl Aarsleff Rörteknik Gert Svensson ABB Nej 1 1 Gunilla Voldstad ABB 1 Nej Eva Ellerud ABB 1 Nej Per Johansson ABB Nej Nej Nej Nej Vill övernatta igen Mattias Hedvall AF Bygg Syd Roger Persson AF Bygg Syd Simon Lundgren Anjobygg Göran Svensson Anjobygg Christian Jöhncke Anjobygg Anders Frisell Axflow Sven-Erik Adolfsson Brenntag Nordic Stefan Sjögren BTC Nordic Nej 1 1 Kenneth Bjurling BTC Nordic Nej 1 1 Jimmy Nidkell BWT Vattenteknik 1 Nej Paul Molin BWT Vattenteknik Lennart Öhlund Cactus UniView Per-Erik Ålander Christian Berner Ulrika Johnsson Feralco Nordic Nej 1 1 Lars Tång Feralco Nordic Nej 1 1 Johan Modén Feralco Nordic Nej 1 1 Mikael Aaltonen Goodtech Environment Thomas Mjörnheim Grundfos Rickard Teeriniemi Hydropress Huber Gunnar Smith Kemira Claes Antelius Kemira Mats Pålsson KSB Mörck Nej Nej Magnus Axelsson Läckeby Products Mattias Johnsson Läckeby Products Johan Möllerström Malmberg Water Dennis Olofsson Malmberg Water Per Johansson Malmberg Water Mattias Feldthusen Nordic Water Products Niklas Samuelsson Noxon Christina Ryberg Noxon Magnus Paulsrud Processing Anders Widing Processing Jonas Lindqvist ProMinent Doserteknik Stefan Ström ProMinent Doserteknik Jonas Fack Purac Owe Sänneskog Purac Nej Nej Therese Wallqvister Rud Pedersen Nej Nej Nej Nej Anette Seger Ramböll Sverige AB Jan Friberg Sweco Stefan Ruden SwePur Tomas Danielsson Seepex Lena Lindborg SNF Nordic Niclas Svensson SNF Nordic Anders Mattelin Spirac Uno Andersson Tomal Teddy Eriksson Tomal Lars Cleréus Torell Pump André Bergström Torell Pump Torbjörn Petersson Zander & Ingeström Mille Örnmark Weedo Erik Svensson Weedo Kristina Ros VARIM Robert Kingfors VARIM Antal

2 VARIMs höstmöte 2013 Elmia, Jönköping november VARIM Vattenreningsindustrins mötesplats

3 Ladda ner VARIMs mötesapp För dig som använder Iphone/Ipad Om du ar en Iphone eller Ipad. Gå in på App Store och sök på TEBAB. Ladda ner den till din telefon eller läsplatta och godkänn Pushmeddelanden. Det gör användandet effektivare och det går att stänga av efter mötet. I listan bland möten väljer du VARIMs Höstmöte Appen kommer då att fråga efter en eventkod. Den är VA2032 För dig som använder Android telefon eller läsplatta Om du har en Android telefon eller läsplatta. Gå in på Google Play och sök på TEBAB. Ladda ner den till din telefon eller läsplatta och godkänn Pushmeddelanden. Det gör användandet effektivare och det går att stänga av efter mötet. I listan bland möten väljer du VARIMs höstmöte Appen kommer då att fråga efter en eventkod. Den är VA VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 2

4 Nya medlemmar, gäster och med för första gången VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 3

5 Program VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 4

6 Standardiseringsarbete i Sverige, Europa och världen Mille Örnmark VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 5

7 Ladda ner VARIMs mötesapp För dig som använder Iphone/Ipad Om du ar en Iphone eller Ipad. Gå in på App Store och sök på TEBAB. Ladda ner den till din telefon eller läsplatta och godkänn Pushmeddelanden. Det gör användandet effektivare och det går att stänga av efter mötet. I listan bland möten väljer du VARIMs Höstmöte Appen kommer då att fråga efter en eventkod. Den är VA2032 För dig som använder Android telefon eller läsplatta Om du har en Android telefon eller läsplatta. Gå in på Google Play och sök på TEBAB. Ladda ner den till din telefon eller läsplatta och godkänn Pushmeddelanden. Det gör användandet effektivare och det går att stänga av efter mötet. I listan bland möten väljer du VARIMs höstmöte Appen kommer då att fråga efter en eventkod. Den är VA VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 6

8 Bakgrund till PA arbetet De tidigare stegen VARIM VILL vårt interna varumärkes- och profilarbete Målbild 2015 mycket är helt möjligt (mötet på ABB hösten 2010) Nytt fokus vi säljer VA-mässan och bygger kassa Visionsarbete - VA2032 med Kairos Future Påverka dom som påverkar genom satsning på PA Årets steg Upphandlat Rud Pedersen Byggt bas på: Kontrollerat kvalitetsvatten till kranen (för dricksvatten) Allt ska in i reningsverket för att kunna rena rätt (för avloppsvatten) Vatten är för billigt Bind det svenska biståndet VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 7

9 Therese Wallqvister Senior Consultant, Rud Pedersen VARIMS PUBLIC AFFAIRS-ARBETE VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 8

10 Gruppdiskussioner och återkoppling via MeetApp Gruppera er 3 och 3 per grupp med tillgång till MeetApp VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 9

11 Testa appen Svara på fråga Hur ser du på dricksvattensäkerheten i Sverige? Svaren VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 10

12 Gruppdiskussioner och återkoppling via MeetApp Utifrån gjorda presentationer diskutera och återkoppla följande: Fråga 1 Vilka är de största hindren för ökade investeringar i vattenverk och reningsverk? Fråga 2 Vilket är det viktigaste sakområdet för VARIM att påverka politiker och media? Fråga 3 - Vad har ni för positiva och mindre positiva erfarenheter av tidigare kommunikationsarbete och politiskt arbete, antingen från VARIM eller från den egna verksamheten? Lunch 12:15-13:00 Samling och genomgång kl 13: VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 11

13 Resultat Fråga 1 Hinder för investeringar Fråga 2 Viktigaste påverkansområde Fråga 3 Erfarenheter av påverkansarbete Spontana reflektioner? VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 12

14 VARIMs höstmöte VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 13

15 Dagordning VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 14

16 1. Sammanträdets öppnande 2. Val av mötesordförande och sekreterare för mötet 3. Godkännande av föreslagen dagordning 4. Val av justeringsman att jämte ordföranden att justera mötets protokoll 5. Prövning av om mötet blivit behörigen sammankallat samt upprättad deltagarförteckning gäller som röstlängd 17 september samt 11, 15 och 22 oktober 6. Medlemssituationen VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 15

17 6. Medlemssituationen Sen vårmötet 2013 har följande medlemmar tillkommit Aarsleff Rörteknik AB VA-ingenjörerna Renare Vatten AB (fr o m 2014) Förändring Conpura är uppköpt av LWP som tagit över medlemskapet från Conpura. VARIM har därmed 38 medlemmar Nytt från branschen VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 16

18 7. Avrapportering arbetsgrupperna Rapporter från arbetsgrupper genomförda aktiviteter planer framåt mot reviderad Målbild 2015 inkl ev budgetäskande Följande grupper rapporterar: Upphandlingar/utvärderingsmodeller Marknad inkl VA-mässan Medlemsgruppen Seminarier/utbildningar LCC Tankar om nya grupper? Representation i arbetsgrupperna VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 17

19 8. Från styrelse & kansli Utbildning Entreprenadjuridik 21 januari 2014 på Teknikföretagen SWE Visionsdag VA 2032, fas II Aktuellt inom Svenskt Vatten VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 18

20 Aktuellt inom Svenskt Vatten Internt inom Svenskt Vatten Lena Söderberg slutar i samband med årsskiftet Svenskt Vatten flyttar 15/11till Alvik Omorganisation pågår Verksamhetsplan för 2014 med rubriken kraftsamla och slutföra VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 19

21 Verksamhetsplanen inom Svenskt Vatten Fokusområden Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken Övergripande benchmarking av medlemmarna. Vattentjänsternas organisation. Huvudbudskap Säkrare dricksvatten Klimatsäkra samhället Satsningsområden Utredningen En trygg dricksvattenförsörjning (Dricksvattenutredningen) Utredningen En sammanhållen och hållbar vattenpolitik (vattenpolitikens statliga organisation och styrning) Utredningen En långsiktigt hållbar markanvändning Uppdraget Hållbar återföring av fosfor till kretsloppet (Naturvårdsverket) Lansering av Hållbarhetsindex Kampanjen Mitt Vatten Implementering av Vattenvisionen VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 20

22 Fråga från Daniel Hellström, Svenskt Vatten Hej Robert, Undertecknad och Kenneth M. Persson har kommit fram till att vi vore betjänta av en katalog som på ett attraktivt sätt presenterar teknikinnovationer inom VA-området. Tanken är att för aktörer som Vinnova och andra kunna visa upp att innovationsarbete i praktiken ger flera vinster både miljö och ekonomi. Kan det vara något för VARIM? VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 21

23 9. Ekonomi VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 22

24 Halvårsbokslut, prognos och budget VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 23

25 Större aktiveter 2013 Uppstart för VA2014 Välbesökt VA2032 med Kairos Future på Vattenstämman i Umeå 1½-dags seminarie genomfört Nya processlösningar PA och kommunikation Rud Pedersen VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 24

26 Prognos VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 25

27 VARIM projektrapportering Utfall Budget Halvår Prognos II Sammanställning projekt Totalt Intäkter Marknadsgruppen Omkostnader PR/web Tid sekretariat mässan Mässan Marknad Extern delaktighet Omkostnader ASSET, SV, Sw entec, VAK, Exp råd m m95550 Tid sekretariat VAK Arbetsgrupper Omkostnader LCC/Upphandlingsstöd m m Tid sekretariat Upphandlingar Upphandlingar Ag allmänt VARIM-seminarier Omkostnader Tid sekretariat Intäk ter Sem/utb VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 26

28 Utfall Budget Halvår Progn II Kostnader helår Sekretariat Grundavgift Omkostnader Resor, sammanträden & konf omkostn Medlemskap Svensk Vatten & ASSET Trycksaker, annonser, konsulter, PR Övriga kostnader Avser föreningen Utfall projekt Totalt Intäkter Serviceavgifter VA-mässan Debiterade utlägg/kurser Övriga debiteringar Totalt intäkter Årets resultat Resultat exkl mässavsättning ( ) Ingående förskotterade medel 1/ enligt utfall Service- 1/ enligt utfall avgift / enligt budget / enligt prognos II VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 27

29 Underlag för budget 2014 Styrelsen vill satsa framåt genom att Stärka VARIMs varumärke i branschen t ex genom VA2032 med Kairos Future Bygga marknad genom att uppmärksamma den nuvarande situationen i branschen med t ex vattenhaverier påverka politiska beslutsfattare att fatta beslut, lokalt och på riksplanet Detta i samverkan med Rud Pedersen Ta en mer aktiv del i pågående branschverksamheter t ex FOI-agendan och en ev kommande SIO-ansökan samt Dricksvattenutreningen Samverka mer med branschens aktörer t ex Svenskt Vatten, Maskinentreprenörerna VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 28

30 Detta behöver finansiering! Förbruka de som förväntas bli slutbetalning för VA-mässan under 2014 Bibehålla tidigare som kassa för framtida behov Öka fokus på medlemsvärvning 50 medlemmar inom några år Höja serviceavgifterna till för 2014 (från ) Under de kommande åren fortsätta avgiftshöjningen om behov finns med ytterligare 20% per år VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 29

31 Styrelsens budgetförslag för 2014 Anlitande av Rud Pedersen 4 dgr/månad under hela 2014 Ett evenemang med Kairos Future (VA-vision II 2032 den 6 februari 2014) VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 30

32 VARIM projektrapportering Budget Prognos II Budget Sammanställning projekt Totalt Intäkter Marknadsgruppen Omkostnader PR/web Tid sekretariat mässan Mässan Marknad Extern delaktighet Omkostnader ASSET, SV, Sw entec, VAK, Exp råd m m95550 Tid sekretariat VAK Arbetsgrupper Omkostnader LCC/Upphandlingsstöd m m Tid sekretariat Upphandlingar Upphandlingar Ag allmänt VARIM-seminarier Omkostnader Tid sekretariat Intäk ter Sem/utb VA-mässan Omkostnader Tid sekretariat Intäk ter Public Affairs (Rud P) Omkostnader Tid sekretariat VA2032 (Kairos F) Omkostnader Tid sekretariat VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 31

33 Budget Progn II Budget Kostnader Sekretariat Grundavgift Omkostnader Resor, sammanträden & konf omkostn Medlemskap Svensk Vatten & ASSET Trycksaker, annonser, konsulter, PR Övriga kostnader Avser föreningen Utfall projekt Totalt Intäkter Serviceavgifter VA-mässan Debiterade utlägg/kurser Övriga debiteringar Totalt intäkter Årets resultat Resultat exkl mässavsättning Ingående förskotterade medel 1/ enligt budget Service- Service- 1/ enligt prognos II avgift 2013 avgift / enligt prognos II & Budget Reserverat - försäljning VA-mässan VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 32

34 Styrelsens budgetförslag för 2014 Anlitande av Rud Pedersen 4 dgr/månad under hela 2014 Ett evenemang med Kairos Future (VA-vision II 2032 den 6 februari 2014) Detta ingår inte: VARIM i Almedalen Fler Kairos Future-evenemang kring VA2032 (t ex på Vattenstämman eller VA-mässan) Omfattande branschsamverkan VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 33

35 Diskussion och röstning med MeetApp Synpunkter och tankar Omröstning (sitt tillsammans i företagen, en röst per medlem) Öka satsningarna Satsa enligt styrelsens förslag Minska satsningarna och behåll nuvarande nivå VARIM ekonomi Lösenord: budget Resultat Synpunkter VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 34

36 Beslut om att anta budgeten och fastställa serviceavgiften för VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 35

37 10. Föregående mötesprotokoll Vårmötet i Umeå den 15 maj VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 36

38 11. Nästa möte Beslut på vårmötet Vattenstämman i Jönköping maj Idéer om höstmöte? VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 37

39 12. Övriga frågor VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 38

40 13. Mötets avslutande VARIM en VARIM branschförening Vattenreningsindustrins inom Teknikföretagens mötesplats Branschgrupper 39

41 Säkerhet, förutsägbarhet och trygghet STANDARDS

42 Innehåll Vad är en standard? Vilken rättslig verkan har en standard? Varför används standars? Vem påverkas av standards? Vilka viktiga standards finns? 2

43 Standards funktion Standard Föreskrift Ansvarig myndighet Lag Sveriges Riksdag 3

44 Standards exempel högtryckstvätt Svensk Standard Säkerhetsbrytare för högst 1000 V AC Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:01 Arbete med Högtrycksstråle AFS 1994:54 Gasflaskor AFS 2001:04 Användning av trycksatta anordningar AFS 2005:03 SIS Bokstäver och siffror för anslag, skyltar, vägvisare m.m. SIS Bildsymboler för märkning SS EN 294 Skyddsavstånd för att förhindra att man når riskområden med händer och armar 4

45 Standards för vem? Standards griper in i alla aspekter av våra liv - arbetstagare, arbetsgivare, privatpersoner, företagare, när vi utövar sport, dricker vatten, när vi går och handlar m.m. För anläggningar påverkar standards kunder, arbetstagare och arbetsgivare 5

46 Standards varför? Lagar är övergripande och ospecifika betryggande säkerhet, tillräckliga säkerhetsåtgärder m.m. Standards är bara ett sätt att visa på att man uppfyller krav på betryggande säkerhet. 6

47 Standards varför? Egen lösning eget ansvar. Fördelen med att uppfylla en standard är att man slipper ta ansvar för att lösningarna fungerar och är tillräckliga. Standarden innebär också att mycket tänkande är gjort beprövade lösningar, samlad erfarenhet och best practice. 7

48 27 länder Technical Committees (TC) WG WG WG Arbete med specifika standards. T F T F Fokuserar på avsnitt i specifik standard.

49 Varför arbeta med Standard Fördelar med att delta! påverka kommande standarder och driva förändring inom din bransch ingå i ett nationellt/internationellt nätverk med expertis inom ditt område vid internationella möten representera Sverige och samtidigt knyta värdefulla kontakter företräda svenska organisationers intressen på europeisk (CEN) och global (ISO) nivå tidigt ta del av kommande krav och standarder få tillgång till referensmaterial som används vid standardiseringsarbete.

50 Vatten- och avloppssystem TK 198 Vatten är ett av världens viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att vi hittar gemensamma normer för vattenkvalitén på dricksvattnet samt omhändertagandet av det vatten som hamnar i avloppet. Kommittén verkar därmed för att ta fram standarder för både vatten- och avloppssystem.

51 Vatten- och avloppssystem TK 198 Kommittén ansvarar för standarder avseende produkter, som kommer att användas av tillverkningsindustrin, på sanitets- och avloppsområdet och i många fall som referenser för CEmärkning. Andra standarder vänder sig exempelvis till projektörer av ledningsnät och ytterligare några kommer att ha kommunala VA-verk som huvudsakliga användare.

52 Vatten- och avloppssystem TK 198 ISO 24518, Activities relating to drinking water and wastewater services - Crisis management of water utilities EN 13407, Sanitetsenheter - Urinaler, väggmodell - Funktionskrav och provningsmetoder EN 14527, Sanitetsenheter - Duschkar avsedda för hushåll EN 14528, Sanitetsenheter - Bidéer - Funktionskrav och provningsmetoder EN 13310, Disklådor - Funktionskrav och provningsmetoder

53 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN 14296, Sanitetsenheter - Tvättrännor EN 14688, Sanitetsenheter - Tvättställ - Funktionskrav och provningsmetoder EN 997:2012/A1, Sanitetsenheter - WC-skålar och WC-stolar med inbyggt vattenlås EN 1420, Vattenförsörjning - Materials påverkan på dricksvatten - Lukt och smak - Del 1: Provningsmetod ISO 24521, Guidelines for the management of basic on-site domestic wastewater services

54 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN 816, Sanitetsarmaturer - Automatiskt stängande ventiler, PN 10 SS , Avlopp - Småskalig avloppsrening för upp till 50 PT - Reduktion av mikroorganismer EN 1111, Sanitetsarmaturer - Termostatblandare i högtryckssystem (PN 10) - Teknisk specifikation EN 1287, Sanitetsarmaturer - Termostatblandare i lågtryckssystem EN 1610, Avlopp - Markförlagda ledningar - Läggningsanvisningar

55 Vatten- och avloppssystem TK 198 CEN/TR 16626, Vitrified clay pipe systems for drain and sewers - Guidance for voluntary third-party certification procedures EN , Avlopp - Brunnar för byggnader - Del 2: Takbrunnar och golvbrunnar utan luktlås EN , Avlopp - Brunnar för byggnader - Del 1: Golvbrunnar med vattenlås med minst 50 mm vattenlåsdjup ISO/TR 18795, Crisis management - Good practice for technical aspects EN 16506, Avlopp - Renovering av avloppssystem - Fodring med ett förankrat inre plastskikt (RAPL)

56 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN 124-6, Avloppsteknik - Brunnsbeteckningar för trafikområden - Del 6: Brunnslock och lock till nedstigningsbrunnar gjorda av polypropen (PP), polypropen med mineral modifierare (PP-MD), polyeten (PE) eller polyvinylklorid (PVC-U) EN 124-5, Avloppsteknik - Brunnsbeteckningar för trafikområden - Del 5: Brunnslock och lock till nedstigningsbrunnar gjorda av kompositmaterial EN 124-4, Avloppsteknik - Brunnsbeteckningar för trafikområden - Del 4: Brunnslock och lock till nedstigningsbrunnar gjorda av stålförstärkt betong EN 124-3, Avloppsteknik - Brunnsbeteckningar för trafikområden - Del 3: Brunnslock och lock till nedstigningsbrunnar gjorda av stål eller aluminiumlegering EN 124-2, Avloppsteknik - Brunnsbeteckningar för trafikområden - Del 2: Brunnslock och lock till nedstigningsbrunnar gjorda av gjutjärn

57 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN 124-1, Avloppsteknik - Brunnsbeteckningar för trafikområden - Del 1: Klassificering, allmän utformning, prestanda och provning, provningsmetoder och bedömning av överensstämmelse EN , Avlopp - Uppfordringsanordningar inom VA-installationer - Del 4: Backventiler för avlopp med eller utan fekalier EN , Avlopp - Uppfordringsanordningar inom VA-installationer - Del 2: Avlopp utan fekalier EN , Avlopp - Uppfordringsanordningar inom VA-installationer - Del 3: Begränsat användningsområde EN , Avlopp - Uppfordringsanordningar inom VA-installationer - Del 1: Avlopp med fekalier

58 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN , Avlopp - Rör och rördelar av rostfritt stål, längssvetsat rör med insticksmuff - Del 2: System S - Dimensioner EN 1487, Vattenförsörjning - Byggnadsventiler - Hydrauliska säkerhetsgrupper - Provning och krav EN 35, Sanitetsenheter - Bidéer, golv- och väggmonterade med blandarhål - Hållmått EN 15768, GC-MS identifiering av urlakningsbara organiska ämnen från material som är i kontakt med dricksvatten EN , Vattenförsörjning - Materials påverkan på dricksvatten till följd av migrering - Del 1: Provningsmetod för fabrikstillverkade produkter tillverkade av eller innehållande organiska eller glasartade (porslin/emalj) material

59 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN 31:2011/A1, Sanitetsenheter - Tvättställ - Hålmått - Tillägg 1 EN 15091, Sanitetsarmatur - Sanitetsarmatur med elektronisk öppnings- och avstängningsfunktion EN , Avlopp - Övergångskoppling - Del 2: Material och dimensioner för stålförstärkta övergångskopplingar EN , Avlopp - Övergångskoppling - Del 1: Funktionskrav EN 12897, Vattenförsörjning - Specifikation för indirekt uppvärmda slutna ackumulerande vattenvärmare

60 Vatten- och avloppssystem TK 198 EN 16421, Vattenförsörjning - Materials påverkan på dricksvatten - Bidrag till mikrobiell tillväxt EN 16578, Sanitetsenheter - Bedömning av hållbarhet - Keramiska sanitetsenheter EN 16323, Avlopp - Ordlista med tekniska termer för avloppsteknik EN :2008/A1, Vattenförsörjning - Påverkan av metaller på dricksvatten - Dynamisk testrigg för uppskattning av metallavgivning - Del 1: Design och skötsel CEN/TR, Prediction of migration from organic materials using mathematic models ISO 11830, Crisis management of water uilities

61 Deltagare Baga Water Technology AB, Karlskrona JTI - Institutet för jordbruks- & miljöteknik, UPPSALA Svenskt Vatten AB, STOCKHOLM Borealis AB, STENUNGSUND LK Armatur AB, HELSINGBORG Teknikföretagens Branschgrupper AB, Stockholm Boverket, KARLSKRONA Marmite AB, HALMSTAD Uponor AB, FRISTAD ESBE AB, REFTELE MRV, Branschorg f EN-certifierade minireningsverk i Sverige, STORA VIKA Uponor AB, VIRSBO Fann VA-Teknik AB, JÄRFÄLLA Nordiska Plaströrgruppen, STOCKHOLM Villeroy & Boch Gustavsberg AB, GUSTAVSBERG Havs- och vattenmyndigheten, GÖTEBORG Purus AB, YSTAD VVS Företagen, Stockholm IFÖ Sanitär AB, BROMÖLLA IFÖ Sanitär AB, MÖRRUM SP SITAC, KARLSKRONA Svensk Betong Service AB, STOCKHOLM Xylem Water Solutions Global Services AB, SUNDBYBERG IKEA of Sweden AB, ÄLMHULT

62 Vatten- och avloppssystem TK 198 CEN/TC 163, Sanitary appliances CEN/TC 164, Water supply CEN/TC 165, Waste water engineering ISO/TC 224, Service activities relating to drinking water supply systems and wastewater systems - Quality criteria of the service and performance indicators

63 Vattensystem TK 452 Sjöar och vattendrag utgör mer än nio procent av Sveriges totala yta. Vi har över sjöar och mer än mil rinnande vatten. Många har behov av att veta hur vattnet mår, rör sig och hänger ihop. För att bättre kunna planera för t.ex. miljövård, elkraft och översvämningar tar kommittén fram en standard som kan effektivisera arbetet för alla som arbetar med vattenfrågor.

64 Arbetar nu med SS , Geografisk information - Vattensystem - Regler för nationella tillämpningar och för Inspires hydrografitema

65 Utgivet Standard SIS-TR 22:2008 Geografisk information - Ytvattensystem - Handbok Standard SS :2006 Geografisk information - Ytvattensystem - Begrepps- och applikationsschema Standard SS :2006 Geografisk information - Ytvattensystem - Begrepps- och applikationsschema

66 Deltagare Havs- och vattenmyndigheten, GÖTEBORG Lantmäteriet BD Län, KIRUNA Lantmäteriet, GÄVLE Länsstyrelsen Västmanlands län, VÄSTERÅS SMHI, NORRKÖPING Sveriges Geologiska Undersökning, UPPSALA

67 Vattenreningskemikalier och industrikalk TK 431 Vatten är ett av världens mest livsviktiga livsmedel. I Sverige har alla invånare förmånen att kunna dricka vatten direkt från kranen, vilket är unikt i jämförelse med andra länder. Av den anledningen är det viktigt att vattnet bara innehåller tillåtna ämnen och noggrant kontrolleras, vilket kommittén verkar för.

68 Senast framtagna SS-EN 16370:2013Processkemikalier för förberedning av dricksvatten - Natriumklorid för elektrokemisk framställning av natriumhypoklorit med hjälp av membranceller SS-EN 12174:2013Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Natriumhexafluorosilikat

69 Vattenreningskemikalier och industrikalk TK 431 EN 1017, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Halvbränd dolomit EN 12518, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Högren kalk EN 15363, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Klor EN 15362, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Natriumkarbonat EN 15514, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Saltsyra

70 Vattenreningskemikalier och industrikalk TK 431 EN 1197, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Monozinkfosfatlösning EN 15041, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Antiskalanter för membraner - Polyfosfater EN 15040, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Antiskalanter för membran - Fosfonsyror och dess salter EN 15039, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Antiskalanter för membran - Polykarboxylsyror och dess salter EN 15513, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Koldioxid

71 Vattenreningskemikalier och industrikalk TK 431 EN 936, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Koldioxid EN 16070, Produkter för beredning av dricksvatten - Naturliga zeoliter EN 900, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Kalciumhypoklorit EN 16409, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - dolomitkalk EN 16399, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Natriumtiosulfat

72 Vattenreningskemikalier och industrikalk TK 431 EN 16381, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Natriumperoxodisulfat EN 16380, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Kaliumperoxomonosulfat EN 16400, Kemikalier för behandling av vatten för simbassänger - Väteperoxid EN 900:2007/A1, Processkemikalier för beredning av dricksvatten - Kalciumhypoklorit

73 Deltagare Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB, BOHUS Svenskt Vatten AB, STOCKHOLM

74 Centrifuger TK 256 Centrifuger finns inte bara i tvättstugan! En centrifug är en maskin som genom en mycket snabb roterande rörelse centrifugerar det material som ska centrifugeras genom att det slungas med kraft utåt, företrädesvis mot en yta som medger någon slags sortering, till exempel släpper igenom vatten men inte textilier. Råsaftcentrifuger och salladsslungor är exempel på hushållsartiklar, men centrifuger förekommer också i laboratorier och i industrin till exempel separatorer som skiljer mjölk från grädde.

75 Deltagare Alfa Laval Separation A/S, SÖBORG Alfa Laval Tumba AB, TUMBA DS, Dansk Standard, CHARLOTTENLUND

76 Kemiska vattenundersökningar TK 424 Kemiska vattenundersökningar - Rent vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar, och en förutsättning för mänskligt liv. Det är därför nödvändigt att vi övervakar och skyddar våra gemensamma vattenresurser från olika föroreningar. Standardiserade metoder för provtagning och analys är ett viktigt verktyg som underlättar kontrollen av vattenkvalitén.

77 Deltagare ALcontrol AB, LINKÖPING SITA Sverige AB, SOLNA ALS Scandinavia AB, LULEÅ SMHI Göteborg, VÄSTRA FRÖLUNDA ALS Scandinavia AB, TÄBY Styrelsen för ackreditering & teknisk kontroll Swedac, BORÅS Casco Adhesives AB, KRISTINEHAMN Styrelsen för Ackreditering & Teknisk Kontroll SWEDAC, STOCKHOLM Eurofins Environment Testing Sweden AB, LIDKÖPING Gryaab AB, GÖTEBORG Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Inst f vatten och miljö, UPPSALA Havs- och vattenmyndigheten, GÖTEBORG Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, UPPSALA Livsmedelsverket, UPPSALA VA Syd, MALMÖ

78 Mikrobiologiska vattenundersökningar TK 425 Mikrobiologiska vattenundersökningar Rent vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar, och en förutsättning för mänskligt liv. Det är därför nödvändigt att vi övervakar och skyddar våra gemensamma vattenresurser från olika föroreningar. Standardiserade metoder för provtagning och analys är ett viktigt verktyg som underlättar kontrollen av vattenkvalitén.

79 Deltagare ALcontrol AB, KARLSTAD ALcontrol AB, LINKÖPING Görvälnverket, Norrvatten, SOLNA Havs- och vattenmyndigheten, GÖTEBORG Livsmedelsverket, UPPSALA MittSverige Vatten AB, SUNDSVALL Smittskyddsinstitutet (SMI), SOLNA Va Syd, MALMÖ

80 Biologiska vattenundersökningar TK 426 Biologiska vattenundersökningar - Rent vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar, och en förutsättning för mänskligt liv. Det är därför nödvändigt att vi övervakar och skyddar våra gemensamma vattenresurser från olika föroreningar. Standardiserade metoder för provtagning och analys är ett viktigt verktyg som underlättar kontrollen av vattenkvalitén.

81 Deltagare Göteborgs universitet, Havsmiljöinstitutet, GÖTEBORG Havs- och vattenmyndigheten, GÖTEBORG Kemikalieinspektionen, SUNDBYBERG SLU, Kustlaboratoriet, ÖREGRUND SLU, Sötvattenslaboratoriet, DROTTNINGHOLM SMHI Göteborg, VÄSTRA FRÖLUNDA SMHI, NORRKÖPING Stockholms universitet Inst f tillämpad miljövetenskap, STOCKHOLM Styrelsen för ackreditering & teknisk kontroll Swedac, BORÅS Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, UPPSALA

82 Pooler och spabad TK 554 Det är en naturlig del av vårt samhälle att ha tillgång till vatten att leka, simma eller bara vara i. Självklart vill vi att pooler och badanläggningar ska vara säkra att vistas i oavsett om vi badar hemma eller i ett badhus. Idag väljer allt fler att ha en egen swimmingpool i trädgården eller en badtunna på altanen. Då är det viktigt med rätt information om hur poolerna ska skötas och användas.

83 Deltagare Folkpool AB, JÄRNA Konsumentverket / KO, KARLSTAD SteelPool Sweden AB, ESKILSTUNA Svenska Badbranschen, STOCKHOLM Sveriges Konsumenter, STOCKHOLM

84 TC 136 Sports, playground and other recreational facilities and equipment WG 8 Swimming pools WG 3 Water slides and water play equipment Swimming Pools Safety requirements for design *omarbetning pågår* Safety requirements for operation *omarbetning pågår* Swimming Pool Equipment General safety requirements and test methods Additional specific safety requirements and test methods for ladders, stepladders and handle bends Additional specific safety requirements and test methods for inlets and outlets and water/air based water leisure features Additional specific safety requirements and test methods for starting platforms Additional specific safety requirements and test methods for lane lines Additional specific safety requirements and test methods for diving platforms, diving springboards and associated equipment Additional specific safety requirements and test methods for water polo goals Additional specific safety requirements and test methods for leisure water features Additional specific safety requirements and test methods for diving platforms, diving springboards and associated equipment Additional specific safety requirements and test methods for moveable pool floors and moveable bulkheads 1069 Water Slides of 2m height and more Safety requirements and test methods Instructions Leklandskap *Ny* Attraktioner *Ny* Klätterväggar *Ny*

85 TC 402 Domestic Pools and Spas WG1 Pool structure - design, product and installation WG2 Pool water circulation, filtration and treatment Domestic Swimming Pool *Inväntar godkännande* General requirements including safety and test methods Specific requirement including safety and test methods for inground pools Specific requirements including safety and test methods for aboveground pools Water systems *Arbetsdokument* Part 1: Filtration Systems Requirements and test methods Part 2: Circulation system - Requirements and test methods Part 3: Treatment - Requirements and test methods

86 Nu kan ni förklara Vad en standard är Vilken rättslig verkan en standard har Varför en standard används Vem som påverkas av standards Ni har dessutom fått viss inblick i viktiga standards 46

87 Varims public affairs-arbete

88 Rud Pedersen Blåa och röda konsulter med bakgrund inom båda politiska block bidrar till en god analys- och problemlösningsförmåga. Specialiserade inom public affairs och hjälper företag och organisationer med att få insikt, information, nätverk och inflytande i politiska processer.

89 Varim-teamet Patrik Forslund Patrik är partner och seniorkonsult på Rud Pedersens Stockholmskontor. Patrik har en bakgrund inom Moderaterna och var tidigare riksdagsledamot för Moderaterna mellan 2006 och I riksdagen arbetade han främst med försvars-, utbildnings- och besöksnäringsfrågor och blev 2007 utsedd till årets turistopinionsbildare. Han har tidigare arbetat inom Ja till Euron-kampanjen och haft ledande uppdrag inom Moderata Ungdomsförbundet. Patrik har erfarenhet av att arbeta med public affairs och kommunikation både med företag och branschorganisationer. Therese Wallqvister Therese Wallqvister är seniorkonsult på Rud Pedersens Stockholmskontor. Hon har tidigare arbetat som stabschef och politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, biträdande kanslichef på Folkpartiets riksdagskansli och undervisningsråd på Skolverket. Hon har som nära medarbetare till två partiledare erfarenhet av ett brett spektrum av frågor. Therese har en examen i statsvetenskap. Tina Johansson Tina är juniorkonsult på Rud Pedersen. Hon har efter arbete vid Riksrevisionen och mastersstudier i statsvetenskap och internationella relationer vid universitet i Uppsala och i Australien gedigen erfarenhet av omvärldsbevakning, analys- och utredningsarbete. Hon har därutöver erfarenhet av informations- och kampanjarbete från ett flertal biståndsorganisationer samt projektledning av en internationell studentkonferens.

90 Vad är public affairs? Förbättra affärsförutsättningarna för Varims medlemsföretag genom att arbeta strategiskt med politisk påverkan och kommunikation.

91 Så skapar vi värde för Varim Action Analys - Varims intresse - Politiska förutsättningar - Kartläggning av aktörer Strategi - Så når vi målen - Lösning - Samhällsintresse - Strategi - Budskap - Aktivitetsplan - Genomförande

92 Strategin Mediaanalys av Varim och era frågor Stakeholders Partiernas ställningstagande Politiska processer Argumentationslinje Aktivitetsplan

93 Förutsättningar Medias rapportering är till största delen beskrivande av problem med vatten och höjningar av skatter och VAtaxa. Utgångspunkten är att vattnet blir dyrare, inte att det är en satsning på rent och säkert vatten. Beslutsfattare har svårt att motivera höjningar. Miljökvalitetsmål kommer inte att uppfyllas till 2020, t.ex. Grundvatten av god kvalitet Vattenpolitik ingen stor fråga för något parti. Ses som en del av miljöpolitiken med fokus på klimatförändringarna.

94 Politiska processer Dricksvattenutredningen Miljömålsberedningen Strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik EU:s vattendirektiv

95 Problembeskrivning och mål Problem Mål 1 Låg betalningsvilja Höj priset på vatten. Besluta om fler investeringar i reningsverk. 2 Allt vatten renas inte, bl.a. p.g.a. översvämningar (klimatförändringar) Allt vatten ska renas. Ändra från att viss volym ska renas. Bräddning bara i undantagsfall som klart anges i lagstiftningen. 3 Låg likvärdighet och svagt nationellt ansvar Öka det nationella ansvaret genom att: stärka Länsstyrelsen och kontrollen av vatten-kvaliteten samt skapa tydligare regelverk. 4 Teknikutvecklingen och innovationsnivån för låg Öka användningen av ny teknik 5 Varims medlemmar säljer för lite till andra länder Stärk möjligheterna till export av svensk vattenteknik 6 Varim relativt okänt Stärk Varims position.

96 Aktörer Aktörer och organisationer Utredningar Länsstyrelserna SKL Naturskyddsföreningen Svenskt Vatten VA-fakta Havs- och vattenmyndigheten Debattörer Media Miljöaktuellt Dagens Samhälle Cirkulation Dagens Industri Dagens Nyheter Svenska Dagbladet

97 Budskapsplattform Mål Budskap Argument 1 Öka betalningsviljan för säkert och rent vatten Höj priset på vatten. Inför utsläppsrätter/straffavgifter Inför rörligt pris Hälsosamt vatten kräver investeringar i säkra vattenoch avloppsreningsverk. Peka på vattenhaverierna som inträffat - det kostar mer att vänta. 2 Allt vatten ska renas Bräddning bara i undantagsfall som klart anges i lagstiftningen. Beredskap för större volymer 3 Ökad likvärdighet Öka det nationella ansvaret Stärk kontrollerna av vattenkvaliteten Kommuninvånarna har rätt till det de tror att de får: rent vatten. Vid bräddning släpps förorenat vatten ut. Det är hälsovådligt att bada nära ett dagvattenutlopp. Invånarna i en liten kommun har lika stor rätt till rent vatten - små kommuner behöver hjälp för att skapa god vattenkvalitet. Det behövs bättre granskning än idag.

98 Budskapsplattform forts Mål Budskap Argument 4 Öka teknikutvecklingen Ny teknik kan finansieras av bostadsbyggande Reningsverken måste klara alltmer komplicerade ämnen 5 Stärk exportmöjligheterna för svensk vattenteknik Svenska vattenteknikföretag kan främja biståndsländerna. Sverige ska hålla sig framme i vattensatsningar från utvecklingsbanker. Sverige ska agera för att öka EU:s satsningar på vattenprojekt. 6 Stärk Varims varumärke Varim är den organisation som är kunnigast på reningsverksteknik. Nya biomembrantekniken tar mindre plats, vilket gör att fler bostäder kan byggas på de attraktiva sjölägen som reningsverk finns på. Teknikutveckling bra för Sverige som exportland. Utvecklingen runtom i samhället, t.ex. ökning av läkemedel, gör att högre krav ställs. Vattenproblemen är globala och Sverige kan bidra med väl utvecklad teknik. Lättare att få ut budskap med känd avsändare.

99 Vad har vi gjort under hösten? Strategigenomgång med styrelsen Positionspapper om Dricksvattenutredningen Kontakter med Dricksvattenutredningen Mediearbete Presentationsmaterial

100 Dricksvattenutredningen Utgångspunkter: klimatförändringarnas förväntade effekter, risker med kemiska ämnen, skydd för dricksvattenförsörjningen och råvattentäkterna Beskriva hur klimatförändringarna kan påverka olika delar av landet och analysera det förebyggande arbetet Identifiera utmaningarna för en säker dricksvattenförsörjning och föreslå lämpliga åtgärder

101 Dricksvattenutredningen Särskild utredare: Gunnar Holmgren Huvudsekreterare: Folke Larsson Sekreterare: Ida Lindblad-Hammare Referensgrupp 1 Referensgrupp 2 Referensgrupp 3

102 Varims position gentemot Dricksvattenutredningen Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 1 Lämna en uppdaterad analys av klimatförändringarnas framtida effekter på dricksvattenförsörjningen i Sverige, vilka risker detta medför och samhällets sårbarhet Bidra med kunskap om vilka effekter större volymer har på reningsverk och vattenverk. Se till att vatten transporteras kontrollerat, gäller både dricksvatten och spill/avloppsvattnet. 2 Bedöma förmågan att hantera klimatförändringarnas effekter på vattenkvalitet och tillgång på vatten för dricksvattenproduktion, med beaktande av åtgärder som genomförts på nationell, regional och lokal nivå efter Klimat- och sårbarhetsutredningen 3 Analysera i vilken utsträckning och med vilken kvalitet kommunerna genomför sårbarhetsanalyser enligt författningsstadgade krav och om de vidtar förebyggande åtgärder i sin översiktsplanering Peka på att små kommuner behöver hjälp med kompetens och att det i större städer är stort behov av utökad kapacitet är. Arbeta för att det blir tydligt vilka kommuner som inte lever upp till kraven och att dessa ges bättre förutsättningar att lyckas. Regional samverkan för att dela kunskap och erfarenheter. En myndighet bör åläggas att på ett systematiskt sätt samla information om hur ofta och var vattenhaverier inträffar och vad de beror på.

103 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 4 Vid behov föreslå ytterligare åtgärder för en trygg dricksvattenförsörjning, inkluderande hela kedjan från risk- och sårbarhetsanalys till förebyggande åtgärder samt åtgärder för att hantera extremsituationer och hur arbetet med dessa bör organiseras Verka för att utredningen understryker att kapaciteten på vattenreningsverken byggs ut. Utredningen bör breddas till att även inkludera avloppsreningsverk. Säkra distribution/transporter a vatten kontrollerbart, säkra skyddsområden, täta system, identifiera/minimera kritiska systembelastningar, flytta reningsverk? Hur kan man skydda vattentäkterna från haverier och klimatförändringar? Peka på fördelarna med den senaste tekniken. Konkreta mål, t.ex. att kapaciteten ska byggas ut med X % och att Y% av kommunerna ska ha installerat membranteknik (?) inom tio år.

104 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 6 Kartlägga kontrollen av dricksvatten inklusive råvattenkvaliteten för vatten som är ämnat som dricksvatten, och vid behov lämna förslag på hur denna kontroll på effektivast möjliga sätt bör organiseras och samordnas med beaktande av de krav som ställs i EU:s olika regelverk och resultaten från arbetet som myndigheterna bedrivit avseende kontroll av råvatten avsett för dricksvattenproduktion. 7 Analysera om behov av skydd av vattenförekomster beaktas i tillräcklig omfattning i kommunernas och länsstyrelsernas arbete. Verka för ökad nationell kontroll av vattenkvaliteten. Vattenkvaliteten ska kunna mätas i realtid. Ökade krav på avloppsrening. Tydligare direktiv från Livsmedelsverket. Bättre samordning mellan Livsmedelsverket och miljö- och hälsomyndigheterna. Ställ krav, behöver vara mer proaktivt från myndigheter. 10 Om det bedöms ändamålsenligt föreslå att det i författning eller vägledning bör tydliggöras när kommunen respektive länsstyrelsen ska vara beslutande myndighet om inrättande av vattenskyddsområden Vi ska verka för att detta uppfattas som viktigt så att det fattas ett beslut.

105 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 11 Föreslå hur kommunerna och länsstyrelserna kan utveckla sin generella kompetensförsörjning, långsiktiga planering samt krisberedskap. 12 Utvärdera om skyddet mot olyckor och sabotage samt krisberedskapen avseende dricksvattenproduktion och -distribution är tillräckligt och vid behov lämna åtgärdsförslag. 14 Kartlägga och utvärdera behoven av modernisering och förnyelse av infrastrukturen för dricksvattenproduktion och -distribution, vilket inkluderar andra faktorer som kan påverka säkerheten. Varim för fram att beställarnivåns kunskapsnivå behöver höjas. Varim för fram behovet av ökad beredskap och minskad sårbarhet. Bidra med kunskap om läget i vattenverk och vad ny teknik kan innebära. Yrkeshögskoleutbildnin gar? Säkra branschens attraktionskraft. T.ex. no dig -rör. Hållbarhetsindex. Inkludera produktion och distribution av vatten, inklusive allt vattenintag, ledningar och hushåll. Gäller samtliga system, spill-, dag- och dricksvatten. Förtydliga att bristfälliga spill- och dagvattensystem kan få stora konsekvenser för vattentäkternas kvalitet. (T.ex. angränsande ledningsnät med brister.)

106 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 15 Analysera i vilken utsträckning dricksvattenproducenterna fullgör sina skyldigheter att reinvestera i och underhålla infrastrukturen. SV har lovat statistik så att branschen har information tillgängligt (tänkt att finnas som del i VASS) hur realiserar vi detta, hur säkerställer vi kvaliteten och hur gör vi detta obligatoriskt? Detta är en infrastrukturfråga för det svenska samhället finns det rätt fokus på ministernivå? 16 Inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning föreslå hur eventuella hinder för erforderlig förnyelse kan avhjälpas. Bidra med kunskap om vilka hindren är och komma med förslag till lösningar. Finansieringsfråga? Bör det kommunala ansvaret höjas till regionnivå för att minska hindren? 17 Föreslå hur svenska myndigheters ansvar beträffande material i kontakt med dricksvatten bör fördelas.? Tydlighet kring ansvar är nödvändigt. Så är inte fallet idag. EU:s lagstiftning ska gälla.

107 Tidsplan 1 juli 2014: Delbetänkande om vattentäkternas skydd och ansvar för material i kontakt med dricksvatten 20 juni 2015: Slutredovisning

108 Synligheten har ökat Mediaexponering Varim 1:a september 14 November åren 2010, 2011, 2012, 2013

109 Varim i media

110 Nytt presentationsmaterial

111 Aktivitetsplan Q3 Q4 Dricksvattenutredningen Regional bevakning Stärka Varim som organisation Regeringens budgetproposition 1. Informationsinhämtning och analys 2. RP tar fram förslag till positionspapper 1. Bevakning av media 2. Agera vid behov 1. Diskussion kring eventuellt namnbyte på Varim 2. Ta fram presentationsmaterial 1. Budgeten presenteras 18 september 2. Bevaka och analysera budgeten 3. Agera vid behov 1. Varim tar beslut om positionspapper 2. Inleda dialog med utredningen 3. Inleda dialog med Landsbygdsdepartementet 4. Möte med Centerpartiet 5. Möte med Socialdemokraterna 6. Möte med Moderaterna 7. Möte med Miljöpartiet 8. Debattartikel om dricksvatten 9. Förberedelser inför seminarium 1. RP tar fram standarddebattartikel 2. Bevakning av media 3. Agera vid behov 1. Beslut kring eventuellt namnbyte på Varim 2. Samtal med dricksvattenutredningen 3. Möten med stakeholders 4. Kommunicera Varims budskap Oppositionens budgetar 1. Bevaka och analysera Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetar 2. Agera vid behov Almedalen 1. Planering 1. Planering och beslut om deltagande Kommunikation 1. Agera vid behov med anledning av regeringens budget Arbetsmöten 1. Arbetsmöte 10 september 1. Arbetsmöte 10 oktober 2. Styrelsemöte 14 oktober 3. Höstmöte 18 november 1. Debattartikel med anledning av dricksvattenutredningen 2. Agera vid behov med anledning av oppositionens budgetar 3. Agera vid behov med anledning av lokala vattenhaverier