Akademikerbarometer 1-2005 Jonas Bengtsson MAJ 2005
Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxten 3. Sveriges akademiker om utbildning & forskning 4. Sveriges akademiker om lönebildningen 5. Sveriges akademiker om facket 6. Sveriges akademiker J.Be 1-2005 2(14)
Sammanfattning SACO kommer under året presentera en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, som belyser akademikernas situation. Deras arbetssituation och deras värderingar rörande lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. Syftet är att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. Rapporten bygger på drygt 1 000 svar från akademiker 1 inom Temos webbpanel. Resultaten visar bland annat; Tveksamhet till högskolans bidrag till arbetslivet 30 procent av akademikerna anser inte att utbildningarna vid landets högskolor och universitet på ett bra sätt förbereder studenterna för en produktiv insats i arbetslivet. Även om de yngre akademikerna har en något mer positiv bild är det anmärkningsvärt att så många som var femte akademiker under 30 år är tveksam till högskolans förmåga att förbereda studenterna för en produktiv insats i arbetslivet. Av samtliga akademiker anser hälften att lönespridningen är för stor idag.. Var fjärde akademiker anser lönespridningen vara för liten och lika många tycker att dagssituationen är lagom. Mer än 70 procent av akademikerna anser att kompetens och egna insatser borde ges större betydelse vid lönesättning... Åsiktsskillnaderna mellan kvinnor och män är små. Även mellan olika åldersgrupper är samstämmigheten stor även om kompetensen ges ökad betydelse i takt med åldern. 71 procent är anställda 10 procent studerar och 8 procent driver eget företag som huvudsaklig sysselsättning. Drygt fyra av tio anställda akademiker är privatanställda Andelen är betydligt högre bland de yngre akademikerna, vilket avspeglar att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. 1 högskole- universitetsutbildning som högsta avslutade utbildning. J.Be 1-2005 3(14)
Akademikerbarometern om undersökningen Syftet med Akademikerbarometern SACO kommer under året presentera en serie kortare rapporter, Akademikerbarometern, som belyser akademikernas situation. Deras arbetssituation och deras värderingar rörande lönebildning, tillväxt, utbildning samt de fackliga organisationerna. Syftet är att kontinuerligt presentera nya, aktuella och intressanta uppgifter för den som vill införskaffa information om den växande gruppen akademiker i Sverige. Om undersökningen Undersökningen genomförs i form av en webbenkät riktad till högskole- och universitetsutbildade inom Temos webbpanel. Temos webbpanel består idag av sammanlagt c:a 26.000 deltagare. Rekryteringen sker via Temos omnibussar. Dels en postal omnibuss som går fyra gånger per år och skickas ut till ett riksrepresentativt urval av svenskar. Dels en telefonomnibuss med ett riksrepresentativt urval. Det betyder att rekryteringsbasen för Temos Internetpanel är riksrepresentativ. Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO och Temo. Frågeformuläret innehåller totalt 21 frågor om arbete, utbildning, lönebildning, tillväxt samt om synen på det fackliga medlemskapet Alla som ingår i panelen har dessutom svarat på en basundersökning med ett omfattande formulär med frågor om kön, ålder, sammanboende, utbildning, sysselsättning, sektor, boendeform, ortstyp etc. Tabell 1; Beskrivning av urvalet, Sveriges Akademiker Antal genomförda intervjuer 1 002 Kvinnor 49 % Män 51 % Gift/sammanboende 65 % Ålder Genomsnittlig ålder 43 år -29 år 18 % 30-39 år 29 % 40-49 år 22 % 50-59 år 19 % 60+ år 11 % Ytterligare information om de som besvarat enkäten finns i avsnittet Sveriges akademiker. J.Be 1-2005 4(14)
Sveriges akademiker om tillväxten De närmaste årtiondenas viktigaste samhällsekonomiska fråga är den demografiska utvecklingen. Påfrestningarna på arbetsutbudet slår direkt mot välfärdens finansiering och organisation och ställer högre krav på produktiviteten. När det gäller socialförsäkringssystemet hävdar SACO arbetslinjen och ett stärkt samband mellan avgifter och förmåner. Fler människor i arbete och en ökad produktivitet blir därför en huvudfråga. Övertid tas ut i ledighet Merparten av de akademiker som arbetar extra tar ut detta som ledig tid. Om man möter en marginalskatt på 57 procent lönar det sig bättre att ta ut kompensationen i ledig tid. Det uppstår därigenom en olycklig skillnad mellan vad som privatekonomiskt lönsamt och samhällsekonomiskt lönsamt "Om du arbetar extra hur brukar du då ta ut det?" Kvinna 23 60 17 Man 34 53 13 I pengar I ledighet Arbetar aldrig extra Mer eller mindre arbete en generationsfråga Det förefaller finnas en värderingsskillnad mellan olika generationer när det gäller synen på hur mycket svenskar i allmänhet bör arbeta. De äldre (60+ år) anser oftast att vi i Sverige borde arbeta mer än idag. De yngsta (-29 år) tycker istället att vi borde arbeta mindre. Möjligen tilltar oron för hur den gemensamma välfärden fungerar i takt med åldern samtidigt som den yngre generationen värderar tid för familj och fritid högre. J.Be 1-2005 5(14)
"Borde svenskar i allmänhet arbeta mer eller mindre?" 60+ år 46 31 23 50-59 år 27 40 33 40-49 år 24 39 37 30-39 år 22 39 39-29 år 12 43 45 Svenskar borde arbeta mer Svenskar borde arbeta mindre I stort sett bra som det är Starkt stöd för alternativa driftsformer Det förefaller finnas ett stort stöd för alternativ i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten. Att uppmuntra nyföretagande inom vård- och omsorgssektorn är särskilt viktigt både för att hantera de växande vård- och omsorgsbehoven framöver och för att få fler kvinnliga företagare. "Behövs det en större mångfald i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten?" Det borde vara mindre mångfald 15% I stort sett bra som det är 28% Det borde vara mer mångfald 57% En tillväxtpolitisk verktygslåda I undersökningen har Sveriges akademiker med egna ord fått svara på vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. Fyra åtgärder sticker ut som viktigare än övriga; Fler i arbete Sänkta skatter Bättre villkor för företagen Mer nyföretagande Även förslag som kompetensutveckling/vidareutbildning, investeringar/låg ränta, kortare arbetstid samt bättre arbetsmoral tas upp. J.Be 1-2005 6(14)
Sveriges akademiker om utbildning & forskning SACO vill flytta fokus i utbildningsdebatten från kvantitet och form till kvalitet och innehåll. Alla medborgare bör så snabbt som möjligt få tillgång till den utbildning de önskar sig, givet att de har de förkunskaper som krävs. Det är emellertid inte tillräckligt med kvantitativa satsningar. Platsutbyggnaden måste kombineras med höjning av utbildningarnas kvalitet. Grunden för finansieringen av högre studier bör vara offentlig, eftersom den totala samhällsekonomiska nyttan av mer utbildning ofta är större än det pris som individerna är beredda att betala ur egen ficka. En offentlig finansiering av de högre studierna minskar samtidigt tröskeln till högre studier och motverkar därmed den sociala snedrekryteringen. Attityden till utbildning 70 procent av akademikerna anser att utbildningarna vid landets högskolor och universitet i någon mån förbereder studenterna för en produktiv insats i arbetslivet. En så stor andel som 30 procent är dock tveksam till högskolesystemets förmåga att förbereda studenterna för en insats arbetslivet. Även om de yngre akademikerna har en något mer positiv bild är det anmärkningsvärt att så många som var femte akademiker under 30 år är tveksam till högskolans förmåga att förbereda studenterna för en produktiv insats i arbetslivet. Egenföretagande akademiker anser i lägre grad än övriga att högskolor och universitet på ett bra sätt förbereder studenterna för arbetslivet. "Tycker du att de utbildningar som finns idag vid svenska universitet och högskolor på ett bra sätt verkar förbereda studenterna för en produktiv insats i arbetslivet?" 60+ år 6 65 28 1 50-59 år 4 65 28 3 40-49 år 5 67 24 4 30-39 år 11 61 27 1-29 år 9 71 17 3 Ja, i hög grad Ja, i viss mån Nej, knappast Nej, inte alls Starkt motstånd mot högskoleavgifter Motståndet bland Sveriges akademiker mot att ta ut avgifter för högskoleutbildning från studenter i Sverige är starkt. Tre av fyra säger nej och endast var femte säger ja till avgifter. Starkast är motståndet bland kvinnor och yngre. Starkast stöd för avgifter finner vi bland akademiker utan facklig tillhörighet. I denna grupp anser var tredje att det ska vara möjligt att ta ut avgifter för högskoleutbildning från studenter i Sverige. J.Be 1-2005 7(14)
"Ska det vara möjligt att ta ut avgifter för högskoleutbildning från studenter i Sverige?" Saknar uppfattning 10% Ja 17% Nej 73% J.Be 1-2005 8(14)
Sveriges akademiker om lönebildningen En av SACO:s viktigaste principer är att utbildning och erfarenhet ska löna sig. SACO förordar en lokal- och individualiserad lönebildning som utgår från individens bidrag till en effektivare verksamhet. Kriterierna för den individuella lönebildningen ska vara tydliga, och utbildning, kunskap och kompetens ska få genomslag. Kompetens undervärderad vid lönesättning? Mer än 70 procent av akademikerna anser att kompetens och egna insatser borde ges större betydelse vid lönesättning. Skillnaderna mellan kvinnor och män är små. Även mellan olika åldersgrupper är samstämmigheten stor även om kompetensen ges ökad betydelse i takt med stigande ålder. Egenföretagande akademiker anser oftare än övriga akademiker att kompetens och den egna insatsen borde ha större betydelse vid lönesättning. "Borde kompetens och egna insatser ha större eller mindre betydelse än idag vid lönesättningen?" 60+ år 80 18 2 50-59 år 78 19 3 40-49 år 73 22 5 30-39 år 72 25 3-29 år 69 28 3 Borde ha större betydelse Har för stor betydelse I stort sett bra som det är För stora eller för små löneskillnader? Av samtliga akademiker anser hälften att lönespridningen är för stor idag. Var fjärde akademiker anser lönespridningen vara för liten och lika många tycker att dagssituationen är lagom. Det är framförallt de kvinnliga akademikerna som anser att lönespridningen är för stor. Bland männen är andelen som anser lönespridningen för liten nästan lika stor som de som vill minska lönespridningen. En del av förklaringen till att en så stor andel av akademikerna anser lönespridningen vara för stor kan troligen tillskrivas frågans formulering som öppnar för jämförelser med den egna lönen och i media ofta omskrivna VD-löner. Möjligen hade resultatet sett annorlunda ut om frågan gällt inom det egna yrket. J.Be 1-2005 9(14)
"Vilken är din uppfattning allmänt sett om lönespridningen i Sverige idag?" Kvinna 59 19 22 Man 37 31 32 För stor I stort sett lagom För liten J.Be 1-2005 10(14)
Sveriges akademiker om facket SACO - akademikerfacket SACO är den fackliga organisationen för Sveriges akademiker. En tredjedel av akademikerna är medlemmar i något av SACO:s medlemsförbund. Drygt var femte är inte med i facket. Lika många som är medlem i TCO-förbund. En liten, fyra procent, grupp är också medlemmar i något LO-förbund. Att var femte akademiker säger sig vara medlem i fackförbund som inte ingår i LO, SACO eller TCO förklaras till stor del av att den enskilde medlemmen inte gör någon koppling mellan det egna medlemsförbundet och centralorganisation. "Är du medlem i något fackförbund som är anslutet till LO, TCO eller SACO eller liknande?" Nej 22% LO 4% TCO 21% Annat 21% SACO 32% Fackets bidrag till samhällsutvecklingen Det fackliga uppdraget är brett, men områden som högre löner, jämställdhet mellan kvinnor och män samt bättre arbetsmiljö har sedan lång tid en stark position bland akademikernas prioriteringar av de fackliga uppgifterna. I undersökningen har vi ställt frågor om i vilken grad akademikerna anser att SACO och SACO:s medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling när det gäller dessa frågor. J.Be 1-2005 11(14)
"Tycker du att SACO och SACOs förbund bidrar till en bra utveckling när det gäller följande?" Tillväxt i Sveriges ekonomi 2 46 43 9 Bättre arbetsmiljö 2 58 34 5 Jämställdhet mellan kvinnor och män 5 56 33 6 Möjligheter till kompetensutveckling 5 59 31 4 Högre lön 4 61 29 6 Ja, i hög grad Ja, i viss mån Nej, knappast Nej, inte alls Högre lön Akademikerna har en stark tilltro till att SACO och SACO:s förbund bidrar till högre löner. 65 procent anser att så är fallet. Tilltron är större bland kvinnorna än männen och de yngsta och äldsta har större tilltro till de fackliga organisationernas bidrag än de medelålders akademikerna. Tilltron till den fackliga förmågan är högst i Norrland och avtar därefter i takt med en resa söderut i landet. Lägst är tilltron i Sydsverige. Möjligheter till kompetensutveckling En tydlig majoritet av de tillfrågade anser att SACO och SACO-förbunden bidrar positivt vad gäller möjligheterna till kompetensutveckling. Tilltron till facket i denna fråga är störst bland kvinnorna och de äldre akademikerna. Jämställdhet mellan kvinnor och män Även när det gäller utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män är det många akademiker som anser att SACO och SACO-förbunden bidrar i positiv riktning. Högst är tilltron bland de manliga akademikerna där 65 procent anser att så är fallet jämfört med 57 procent av kvinnorna. Det finns inga åldersrelaterade skillnader. Bättre arbetsmiljö Tilltron till det fackliga bidraget när det gäller en bättre arbetsmiljö är högt, 60 procent. Det finns inga könsrelaterade skillnader, men tilltron avtar med ålder och i takt med att man närmar sig storstadsregionerna. Tillväxt i Sveriges ekonomi När det gäller tillväxtfrågorna förefaller de akademiker som anser att SACO och SACO-förbunden bidrar till en bra utveckling vara i minoritet. Det är framförallt akademiker i åldern 40-49 år och boende i storstadsregionerna som är skeptiska till det fackliga bidraget i denna fråga. J.Be 1-2005 12(14)
Sveriges akademiker Sysselsättning 71 procent av dem som svarat är anställda, 10 procent studerar och 8 procent driver eget företag som huvudsaklig sysselsättning. Företagarna är fler (18 procent) i den äldsta åldersgruppen, 60+ år. Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror dels på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder, men också på att benägenheten att starta eget stiger med åldern då man ofta byggt upp ett specialkunnande och stödjande nätverk. Tabell 2; Akademikernas huvudsakliga sysselsättning HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING KVINNA MAN TOTALT Eget företag 5 10 8 Anställd 73 69 71 Studerande 11 10 10 Annan 11 11 11 Akademikernas arbetsgivare Av svaren framgår att drygt fyra av tio anställda akademiker är privatanställda. Andelen är betydligt högre bland de yngre akademikerna, vilket avspeglar att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. I den äldsta åldersgruppen är endast två av tio privatanställda. Bland de manliga akademikerna är det klart vanligast att vara privatanställd, medan det bland de kvinnliga är vanligast att vara kommunalt anställd. Tabell 3; Anställda akademikers arbetsgivare ÅLDER/ TYP AV ARBETSGIVARE -29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år TOTALT Privat 53 49 48 33 22 44 Kommun 23 27 28 39 53 32 Landsting 6 11 11 14 6 10 Stat 18 13 13 14 19 14 Fler manliga chefer De manliga akademikerna arbetar oftare åt privata arbetsgivare, medan de kvinnliga oftare arbetar inom den kommunala sektorn. Den privata sektorn är mindre hierarkisk. De akademiker som har privata arbetsgivare delar oftast sin chef med färre kollegor särskilt jämfört med de kommunal- eller landstingsanställda. Det är en bidragande orsak till att färre av de kvinnliga akademikerna är chefer med underställda. Men förklaringen räcker inte. Även bland de kommunal- och landstingsanställda akademikerna är det vanligare att män är chefer med underställda än att kvinnor är det. J.Be 1-2005 13(14)
"Vad har du för befattning?" Kvinna 12 8 27 54 Man 21 12 24 43 Chefsbefattning med personalansvar Chefsbefattning utan personalansvar Högre tjänsteman utan ledningsansvar Annan befattning Många yngre akademiker planerar utlandsarbete Allt fler svenskar väljer att arbeta en tid utomlands. Inte minst Sveriges medlemskap i EU har öppnat nya möjligheter. Intresset har också ökat genom att många studerar en tid vid utländska universitet. Det är framförallt de yngre akademikerna som planerar för utlandsarbete. Globaliseringen har intensifierats kraftigt under det senaste decenniet, vilket inte minst återspeglas i de förändrade förutsättningar som ungdomar har när det gäller att resa, studera och arbeta utomlands. Dessutom är det, av naturliga skäl, lättare att flytta för utlandsarbete innan man bildat familj. "Har du idag planer på at arbeta utomlands?" 60+ år 4 2 94 50-59 år 4 8 88 40-49 år 4 20 76 30-39 år 7 26 67-29 år 14 35 51 Ja, inom ett eller två år Ja, men senare Nej J.Be 1-2005 14(14)
Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO, är den samlande organisationen för akademiker. Våra 26 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper och har sammanlagt en halv miljon medlemmar. SACOs uppgift är att påverka samhällspolitiken så att den stimulerar kunskapstillväxt och en positiv välfärdsutveckling. SACO är en partipolitiskt obunden organisation och vi engagerar oss i frågor som är centrala för att vi ska nå vår vision om ett kunskapssamhälle för alla med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar. Läs mer om SACO och vad vi tycker i olika frågor på vår webbplats www.saco.se! Sveriges Akademikers Centralorganisation Box 2206, 103 15 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Tel: 08-613 48 00 Fax: 08-24 77 01 E-post: kansli@saco.se www.saco.se