Vändpunkter hos ungdomar i problematiska livssituationer Kuratorsdagar i Umeå 11 oktober 2008
Stig-Arne Berglund socialt arbete, polisutbildningen Umeå Stig-Arne.Berglund@socw.umu.se Ungdomar och vändpunktsprocesser Youth At Risk-Borlänge, YAR, 2003-2006 Vilja-projektet Forsa 2008- Steget, Umeå 2001- Gametime BBK 2008- Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser: -Vad förändrar? -Vad har betydelse? -Hur ska man förstärka positiva förändringar? Brottsförebyggande rådet: www.bra.se + namn+sök
Vad får f r det kosta att rädda r en människa m på glid? Vad kostar det oss att låta l bli? Rapport: "Det är r bättre b att stämma i bäcken(nilsson, b Wadeskog http://www.skandia.se www.skandia.se/ideer/templates/pages/textpage 1674.aspx (skrolla allra l på sidan) (skrolla allra längst ned
När/hur blir man expert påp bemötande?
de gav aldrig upp
Förändringsprocesser behöver: närhet/distans - framtidshopp - en förutsf rutsättning ttning för f r att något n skall hända! h Upplevelsen av inspirationen och närheten n är r avgörande för f r att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma
Uppdraget är: att lita påp och locka fram förändringsviljan f när n inte mycket tyder påp att den finns Dvs tro påp någon som kanske inte ens tror påp sig själv. Dvs inspirera och inge hopp när n r det ser riktigt mörkt m ut
Det finns många m bra metoder! Det socialpedagogiska förhf rhållningssättet utgår r från n den unges egna resurser och dennes situation som kraftkälla till förändringf Bemötandet och förhf rhållningssättet är r avgörande för f r framgångsrika metoder - människor är r subjektiva!
Vändpunkter och vändpunktsprocesserv Spontanläkning och skyddsänglar Tiden - en oberäknelig faktor- människor mognar, hittar andra mål/vm l/värden med livet
Vändpunktsprocesser - teorier om uppbrott och förändringf (Helen Fuchs Ebaugh) 1. De första f tvivlen, funderingarna 2. Sökandet efter alternativ 3. Vändpunkt 4. Att bygga upp ett nytt liv
Berättelser om vändpunkter v syftar till att: Strukturera, ge en hanterlig metafor, story Göra sig själv begriplig Utveckla självbilder som markerar förändringf en efterhandskonstruktion med bäring b mot framtiden
Vändpunktsberättelser ttelser kännetecknas k av: Speciella situationer och händelserh Speciella människor m och relationer/förnamn rnamn Ökande medvetenhet och mognad Vinster i form av uppmärksamhet och hopp om ett bättre b liv
Speciella människor, m förebilder f och energivare Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg s g en, trodde påp en, fanns tillhands, fick en att tänka t efter, skjutsade, sa ifrån n drog en gräns, visade påp alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll ll
Vad bestämmer utfall av behandling? Metod/teknik 15% Utomterapeutiska faktorer 40% Förväntningar 15% Terapeutisk relation 30% (M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change)
Utomterapeutiska faktorer 40 % Ungdomarnas livsvärld Familj, kamrater, skola,arbete ungdomskultur, värderingar, v status, karriär
Terapeutisk relation 30 % Personligt förhf rhållningssätt - empatiska, direkta och obyråkratiska Tillitsprocesser- man ska kunna kontinuerligt märka, m visa resultat, korta och långa l målm Miljön n och ryktets betydelse, inåt t och utåt Förmågan att skapa s vändpunktssituationerv
4 generella ställningstaganden om problem, bemötande och vändpunkterv 1. Miljöns betydelse - vinn miljökampen 2. Vanans kraft - en mäktig m fiende 3. Genus - centralt men med fällorf 4. Det subjektiva i livet/individualisering - kräver subjektivt bemötande
1. Miljön (även behandlingsmiljön) n) lär r ut: Ambitioner, attityder, stil och möjliga m karriärv rvägar Rollmodeller, vänner v och nätverkn
2. Vanans makt är r stor: I situationer där d r världen v riskerar att bli alltför överväldigande och oföruts rutsägbar kan små vanor, ritualer skapa trygghet, respekt och skydda mot ångest sen sen går g r man omärkligt påp sin egen grej!
Doing problematisk livsstil När r diagnosen eller problemet väl v l finns.som namn och bild..medicinskt och kulturellt legitimerad..och medialt exponerad,..tenderar den att dra till sig bärare b av den typiska symptombilden (eller leva med diskbråck) SVT 4/2007 Det mytologiska självskadebeteendet lvskadebeteendet C Ståhl
3. grundläggande ggande är genus: ropen påp hjälp ser olika ut! Flickor och pojkar har inte samma uttrycksmedel Att inte äta, skära sig, vara destruktiv är r för f r flickor lika tydliga uttrycksmedel som våld v och aggressivitet är r för f pojkar
Se upp för f r dubbel könsblindhet och offerroller Missa inte ledsna pojkar och aggressiva flickor. Låt t flickor ta för f r sig och slippa offerrollen utan se dem som handlande subjekt!
4. Nya tider, nya förutsf rutsättningar: ttningar: Generation C (Connected onnected, Committed, Complexity, Community, Creativity) 80-talister, individualister som sätter s relationer främst. Engagerade, som byter partier, fritt och åsikter ofta Drivs av sina intressen, maximerar alla möjligheter. m 80-talistkvinnorna är r en halv miljon - och de är r våra v nya makthavare
Nya svårigheter, baksidan av myntet med att vara projektledare i sitt eget liv. Problemteman kring: Maten och kroppen Trånad efter tillhörighet Kränkningsk nkningskänslighetnslighet
Speciella talanger Jag är r bra påp arbete som kräver fokus påp detaljer Bra påp tänka självst lvständigt dåd jag inte påverkas p av grupptryck Jag arbetar bra själv, kan motivera och driva mig själv till att jobba Jag är r mycket fokuserad, vad jag än n håller h med om Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare Jag slutar inte förrf rrän n uppgiften är r löstl
Speciella svårigheter Tolkningsföretr reträdet i världens beskaffenhet Svårigheter att kommunicera Svårt att förstf rstå hur andra tänker Svårt att hantera förändringar Provocerande att inte vara social Omvärldens syn påp autism
Avslutningsvis är r jag smittad av gott läkkl kkött Livet är r sås vist inrättat att ingen påp allvar kan hjälpa någon n utan att hjälpa sig själv (Einhorn) Tack för f r mig Ni får f r gärna g höra h av er på: p stig-arne.berglund@socw.umu.se
Ni kan läsa l vidare om vändpunkter v och olika målgrupper: Prostituerade kvinnor - Vägen ut - Månsson/Hedin Barn och familj - Att bemästra stra- Gjaerum/Grohult Grohult Psykiatriska sjukdomar - Vad hjälper? - Alan Topor Våldsutsatta kvinnor - Varför r går g r hon? Holmberg, Enander Narkotikamissbrukare - Att sluta med narkotika - Jan Blomqvist Ungdomar med problem - Vändpunkter och förändringsprocesser f - Berglund (BRÅ) Ungdomar med kriminalitet - Vägen till förändring? f Anki Olsson FoU-Nordv Nordväst Generellt forskning barn - Resiliens - Helmen Borge Generellt vuxna - Det är r aldrig för f r sent Ben Furman Skolan prevention - låter sig skyddsänglar organiseras?- Hagström