PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 1 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Beslutande Måndagen den 19 januari 2015, kl. 16.30 18.35. Kommungården, Bennäs Ersättare Sandberg, Henrik Lindfors, Ralf Back, Eivor Berger, Helena Björklund, Mats Eriksson, Roger Finne, Per-Erik Forsblom, Greger Holmqvist-Nybacka, Karin Holmäng, Johanna Wiklund, Senja ordf. viceordf. Wärn, Mathias Björkskog, Eva Hjulfors, Bernhard Forsström-Fellman, Anette Grön, Kristine Borgmästars, Yvonne Käldman, Leif Häggman, Roger Häll, Tarja Häggblom, Carola Lasén, Mikael Övriga närvarande Boström, Kaj Pettersson, Roger Överfors, Johanna Svenfors, Stefan Löf, Gundel Backa, Jan-Erik fullm.ordförande I viceordf., fullm. II viceordf., fullm. kommundirektör kanslichef ekonomi- o. utvecklingsdirektör, kl. 16.30-18.15, 4 o.6 Paragrafer 1-16 Underskrifter Henrik Sandberg ordförande Gundel Löf sekreterare Protokollsjustering Pedersöre..2015 Johanna Holmäng Per-Erik Finne Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i kommungården i Bennäs 27.1.2015, intygar Gundel Löf, kanslichef
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 2 1 Sammanträdets öppnande Kommunstyrelsens ordförande öppnade sammanträdet, hälsade medlemmarna välkomna samt konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat och beslutfört. 2 Val av två protokollsjusterare Till protokollsjusterare valdes Johanna Holmäng och Per-Erik Finne. 3 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med eventuella övriga ärenden Kommunstyrelsen beslutade enhälligt godkänna föredragningslistan med följande tilläggsärenden: - Anmälningsärenden ( 14) - 4. Pedersöre värd för kommunala samarbetsnämnden 2015-2016 - 5. Information om nuläget; Purmo skola - Val av byggnadskommitté; Östensö skola Kommunstyrelsen beslutade samtidigt behandla 6 efter 4. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 3 Dnr: 323/2013 4 Pedersöre kommuns anmälan till finansministeriet om utredningsområde i anslutning till kommunstrukturreformen Kfge 11.11.2013, 85 Enligt 4 b i kommunstrukturlagen (1698/2009) ska en kommun tillsammans med andra kommuner i enlighet med utredningskriterierna i kommunstrukturlagen utreda en kommunsammanslagning som uppfyller förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen enligt 4. En kommun ska enligt 4 h i kommunstrukturlagen senast den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en kommunsammanslagning i enlighet med 4 b. En kommun ska enligt finansministeriets förordning (694/2013) förmedla uppgifterna om utredningsområdet till finansministeriet via en enkät som ministeriet utarbetat. Kommunen ska lämna in uppgifterna om utredningsområdet genom att besvara en från finansministeriet tillställd webropol-enkät. Webropolsvaret som getts till enkäten utgör samtidigt kommunens anmälan om utredningsområdet. Kommunens svar ska basera sig på ett fullmäktigebeslut. Kommunen ska i enlighet med 4 h i kommunstrukturlagen anmäla sitt utredningsområde före den 30 november 2013. Kommunernas anmälningar om utredningsområdena ska utnyttjas då regeringen bedömer framskridningen med kommunreformen i slutet av 2013. Finansministeriet bedömer dessutom på basis av uppgifterna om avvikelser ska beviljas från de utredningsområden som utredningsgrunderna visar, och om man ska genomföra några särskilda kommunindelningsutredningar inom utredningsområdena. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att Pedersöre kommun avger svar om utredningsområde till finansministeriet enligt bifogade bilaga. Kst 269/13 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kfge 85/13 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag och avger svar om utredningsområde till finansministeriet i enlighet med bifogat förslag till an- Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 4 mälan. Förslaget i anmälan går ut på att utredningsområdet primärt består av kommunerna inom den kommunala samarbetsnämndens område: Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Fullmäktige uttalade även den åsikten att utredningsområdet eventuellt också kunde omfatta Evijärvi kommun. Kst 24.2.2014, 44 Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden föreslår för kommunerna att kommunstrukturutredningen som kommunerna enligt kommunstrukturlagen (2013/478) är skyldiga att genomföra, sker i enlighet med bifogad arbetsplan. Strukturutredningen genomförs av kommunala förtroendevalda och tjänstemän. Ingen extern kommunutredare anlitas. Däremot kan sektorexpertis inhämtas som köptjänster för att bistå arbetet. Samarbetsnämndens kommuner har lämnat önskemål till Jakobstad om att Jakobstads biträdande stadssekreterare skulle fungera som sekreterare i arbetsgrupperna. Detta för att underlätta den praktiska koordineringen av arbetet. Kommunstyrelserna bör också fatta beslut om kommunens representanter i de arbetsgrupper som ska genomföra utredningsarbetet. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen omfattar förslaget till arbetsplan samt utser kommunens representanter i arbetsgrupperna enligt nedanstående. Kommunen representeras av både förtroendevalda och tjänstemän. Ersättare utses också. Arbetsgrupp 1. Vision och demokrati: Eivor Back och Stefan Svenfors (ersättare: Henrik Sandberg och Mats Björklund) Arbetsgrupp 2. Ekonomi och förvaltning: Johanna Överfors och Jan-Erik Backa. (ersättare Johanna Holmäng och Roger Eriksson) Arbetsgrupp 3. Markanvändning, Boende, Trafik: Per-Erik Finne och Ingmar Ek (ersättare Yvonne-Liljedahl-Lund och Eva Björkskog) Arbetsgrupp 4. Social- och hälsovårdstjänster: Henrik Sandberg och Ralf Lindfors (ersättare Carola Häggblom och Helena Berger) Arbetsgrupp 5. Bildnings- och undervisningstjänster: Greger Forsblom och Rolf Sundqvist (ersättare Ulrika Stenmark och Karin Holmqvist Nybacka) Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 5 Kst 44/14 Kommunstyrelsens beslut: På förslag av Henrik Sandberg och Per-Erik Finne beslutade kommunstyrelsen enhälligt göra en del justeringar och preciseringar i arbetsgruppernas sammansättningar. Följande medlemmar och ersättare valdes i de olika arbetsgrupperna: Arbetsgrupp 1. Vision och demokrati: Eivor Back (ers. Mats Björklund) och Stefan Svenfors (ers. Henrik Sandberg) Arbetsgrupp 2. Ekonomi och förvaltning: Johanna Överfors (ers. Carola Häggblom) och Jan-Erik Backa (ers. Kaj Boström) Arbetsgrupp 3. Markanvändning, Boende, Trafik: Per-Erik Finne (ers. Eva Björkskog) och Ingmar Ek (ers. Yvonne Liljedahl-Lund) Arbetsgrupp 4. Social- och hälsovårdstjänster: Greger Forsblom (ers. Johanna Holmäng) och Ralf Lindfors (ers. Helena Berger) Arbetsgrupp 5. Bildnings- och undervisningstjänster: Roger Eriksson (ers. Karin Holmqvist-Nybacka) och Rolf Sundqvist (ers. Ulrika Stenmark) Kommunstyrelsen godkände också att Mats Björklunds åsiktsyttring tas in som en protokollsanteckning. Ralf Lindfors förenade sig också med denna åsiktsyttring. Björklunds protokollsanteckning lyder: I något skede bör en utomstående utredare också tas med i utredningsarbetet. Kst 19.1.2015 Enligt 4b i kommunstrukturlagen ska en kommun tillsammans med andra kommuner i enlighet med utredningskriterierna i kommunstrukturlagen, utreda en kommunsammanslagning som uppfyller förutsättningarna för en ändring i kommundelningen enligt 4. Fullmäktige fattade 11.11.2013 beslut om att utreda en kommunsammanslagning tillsammans med Nykarleby, Larsmo, Jakobstad, Kronoby samt Evijärvi. Den kommunala samarbetsnämnden föreslog att utredningen genomförs enligt separat arbetsplan, med gemensamma egna resurser i arbetsgrupper bestående av politiker och tjänstemän. Ingen särskild utredningsperson utsågs. Kommunstyrelsen i Pedersöre omfattade samarbetsnämndens förslag och utsåg representanter till arbetsgrupperna i februari 2014. Enligt arbetsplanen skulle utredningen omfatta en mellanrapport baserad på arbetsgruppernas arbete som presenterades i september 2014. En slutrapport som baserar sig på arbetsgruppernas slutrapporter, samt ett förslag till sammanslagningsavtal. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 6 De sex kommunerna i utredningsområdet har under hösten utrett en kommunsammanslagning, samt möjligheter till utökat samarbete. En mellanrapport från arbetsgrupperna presenterades i september och en ekonomirapport sammanställd av Perlacon Oy senare under hösten.(bilaga) Den av samarbetsnämnden utsedda styrgruppen tog vid sitt möte 8.12 2014 del av arbetsgruppernas sammanställda rapporter (bilaga), samt ett utkast till sammanslagningsavtal.(bilaga) Arbetsgruppernas utredningar, samt Perlacon Oy:s ekonomiutredning torde kunna anses ge tillräckligt underlag för fullmäktiges beslut. Under processen har Evijärvi ställt krav på att gymnasiet och hälsovårdscentralen ska kvarstå i Evijärvi. Från Jakobstads sida har framförts att den nya kommunens ledningsfunktioner placeras i stadshuset i Jakobstad. Vidare stationeras en administrativ personalstyrka på minst 10 personer i varje kommundel. Övriga krav har inte ställts i utredningen. Kommundirektörens förslag: Styrgruppen för utredningen begär att kommunernas fullmäktige tar ställning till utkastet till sammanslagningsavtal enligt följande tre alternativ: 1. Fullmäktige godkänner sammanslagningssavtalet 2. Fullmäktige förkastar sammanslagningsavtalet 3. Fullmäktige godkänner sammanslagningsavtalet så, att det utgör grunden för fortsatta förhandlingar vars syfte är en kommunsammanslagning. Utgående från ekonomiutredningens kalkyler, samt utgående från utredningsmaterialet som helhet, har Pedersöre kommun och kommuninvånarna i Pedersöre inga större ekonomiska eller andra mätbara fördelar av en kommunsammanslagning, jämfört med att Pedersöre fortsätter som självständig kommun. På bas av tillgängligt utredningsmaterial, förda diskussioner i kommunstyrelsen under 2013 och 2014, förda diskussioner i kommunfullmäktige under 2013 och 2014 samt kommunfullmäktiges aftonskola i oktober 2014, föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige fattar beslut om att förkasta sammanslagningsavtalet och konstaterar att Pedersöre fortsätter som en självständig kommun. Beslutet meddelas Finansministeriet samt Nykarleby, Jakobstad, Kronoby, Evijärvi och Larsmo kommuner. Kst 4 Kommunstyrelsens beslut: Under diskussionen föreslog Ralf Lindfors, understödd av Eivor Back, m.fl., att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner sammanslagningsavtalet så, att det utgör grunden för fortsatta förhandlingar vars syfte är en kommunsammanslagning (alternativ 3) Vid verkställd omröstning mellan kommundirektörens förslag och Ralf Lindfors förslag, erhöll kommundirektörens förslag 7 röster och Lindfors förslag 4 röster. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 19.01.2015 7 Ordförande konstaterade därefter att kommunstyrelsen beslutat omfatta kommundirektörens förslag och föreslår för kommunfullmäktige att sammanslagninsavtalet förkastas och att Pedersöre fortsätter som en självständig kommun. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
Kommunerna i Jakobstadsregionen Kommunernas ekonomi HT Eero Laesterä KTM, BBA, IAT Katja Pesonen Erityisasiantuntija Tuomas Hanhela Perlacon Oy
Innehåll Befolkning, befolkningsförändring, förändring av åldersstrukturen... 1 Granskning av ekonomins nuläge... 2 Balansräkningen i en primärkommun... 2 Nettolån... 2 Balansräkningens tillgångar... 4 Balansräkningens risker... 5 Koncernbalansräkning... 7 Speciella poster i koncernbalansräkningen... 7 Resultaträkning...10 Obalans mellan inkomster och utgifter...10 Finansiering...14 Kommunernas ekonomi i framtiden trycket på de enskilda kommunerna...16 Slutsatser...22 Situationen år 2017 och år 2025, om kommunerna fortsätter som självständiga (realistisk tillväxt)...22 Situationen åren 2017 och 2025, om kommunerna går samman...25
Bilder: Bild 1: Till vänster: ökning av antalet över 75-åringar; till höger: antalet över 75-åringar 1980 2040... 2 Bild 2 De enskilda kommunernas nettolån omvandlat till skatteprocentenheter 2004-2013... 3 Bild 3 Kommunspecifikt under/överskott i balansräkningen 1000 euro 2004 2013... 6 Bild 4 Endast koncernens lånestock omvandlad till skatteprocentenheter 2004 2013... 7 Bild 5 Koncernbalansräkningens storlek 2004 2013 /invånare... 8 Tabeller: Tabell 1: Invånarantalet i kommunerna 2004 2040, tillväxtprognosen för invånarantalet under tidsperioden; tabellen till höger visar utvecklingen av medianåldern i kommunerna 2004 2040... 1 Tabell 2 Nettolånestocken eur/invånare (vänster) och nettolånestocken relaterad till skatteprocentenheten (höger)... 3 Tabell 3 Nettolånets utveckling och förändring av anläggningstillgångarna 2004 2013... 4 Tabell 4 Vissa tillgångsposter i kommunerna... 5 Tabell 5 Balansräkningens under/överskott omvandlad till skatteprocentenheter... 6 Tabell 6 Sammanräknade poster i koncernbalansräkningarna under bokslutsåret 2013 jämfört med de sex största städerna... 8 Tabell 7 Balansräkningens mätare som nyckeltal... 8 Tabell 8 Förändring i invånarantalet och reell förändring i vissa inkomst/utgiftsposter 1999 2013...10 Tabell 9 Den genomsnittliga, reella förändringen av verksamhetsbidrag, beskattningsbar inkomst och statsandel undersökt under en längre period (1999 2013) och under en kortare period (2009 2013)...11 Tabell 10 Nettoutgifterna för kommunernas servicestruktur i eur/invånare 2007 2013...11 Tabell 11 Nettoutgifterna för kommunernas servicestrukturer eur/inv 2013 och kommunens placering enligt invånarspecifika nettoutgifter som använts för servicestrukturen. N=304...12 Tabell 12 Verksamhetsmässig självständighet 2013...12 Tabell 13 Resultatbaserade mätare omräknade till nyckeltal...14 Tabell 14 Kommunvis sammanfattning ur balansräkningens, resultaträkningens och finansieringens synvinkel...15 Tabell 15 Granskning av kommunernas ekonomi utgående från de absoluta värdena för vissa nyckeltal och placeringarna på riksnivå 2013....15 Tabell 16 Nedskärning av statsandelen kommunvis beräknad som skatteprocentenhet...17 Tabell 17 Nedgången i beskattningsbar inkomst kommunvis räknad i skatteprocentenheter...17 Tabell 18 Om kommunerna inte finner acceptabla sätt att anpassa verksamhetsbidraget, kommer verksamhetsbidragen att öka på följande sätt....18 Tabell 19 Balanseringsbehov om ökningen av verksamhetsbidragen inte kan anpassas...18 Tabell 20 Viktiga poster i den nya kommunens ekonomi, om kommunerna enskilt kunde anpassa sin verksamhet med ca 45 miljoner euro 2015 2016 och om skatteprocenten förblev på 2014 års medelnivå (TAE: prognos för budgetutfallet)...19 Tabell 21 Kumulativt under/överskott /invånare, när en anpassning av utgifterna har genomförts...19 Tabell 22 Gräns för ökningen av verksamhetsbidraget 2014 2020...19 Tabell 23 Skattebalans, med vilken man kunde eliminera de årliga underskotten i de enskilda kommunerna. (TAE- prognos för budgetutfallet)...20 Tabell 24 Kumulativt under/överskott /invånare, då skatteanpassning har genomförts (TAE prognos för budgetutfallet)...20 Tabell 25 Viktiga poster i den nya kommunens ekonomi, om kommunerna skulle anpassa sin ekonomi med skatteprocenterna....21 Tabell 26 Kommunernas nettolån skatteprocent skuldanpassning...21
Kommunerna i Jakobstadsregionen: Kommunernas ekonomi Befolkning, befolkningsförändring, förändring av åldersstrukturen Under de senaste tio åren har invånarantalet ökat i Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kommun och i Nykarleby. Ökningen har varit klart snabbast i Larsmo, ca 1,8 %/år. I alla granskade kommuner har flyttrörelsen mellan kommunerna varit negativ. I Larsmo och Pedersöre kommun har befolkningstillväxten till största delen berott på naturlig befolkningstillväxt. I Jakobstad och Nykarleby är tillväxten mer invandringsbetonad. I Kronoby har folkmängden minskat med cirka två procent och i Evijärvi med hela åtta procent. Den årliga minskningen har i Kronoby varit ca -0,2 %/år och i Evijärvi ca -1 %/år. Invånarantalet har 2004 2013 sjunkit i Evijärvi och i Kronoby med anledning av att dödligheten varit högre än nativiteten och nettoflyttningen mellan kommunerna har varit negativ. Märkbara skillnader mellan kommunerna finns också i fråga om medianåldern. Befolkningen verkar vara äldst i Evijärvi, där medianåldern också är på landets medelnivå (47). Kronoby, Jakobstad och Nykarleby verkar däremot ha en befolkning med en medianålder som är yngre än medeltalet. Larsmo och Pedersöre var bland de fem yngsta kommunerna i Finland år 2013 då man ser till medianåldern. Enligt Statistikcentralens trendprognos förutspås befolkningen växa i de övriga kommunerna på området, med undantag av Evijärvi. Enligt Statistikcentralens prognos kommer befolkningstillväxten att vara snabbast i Larsmo, där den årliga befolkningstillväxten är ca 1,4 %. 2004 2009 2013 2020 2030 2040 2013->40 2004 2009 2013 2020 2030 2040 2013->40 Evijärvi 2 935 2 772 2 685 2 551 2 419 2 326-13 % Evijärvi 43 46 47 48 48 48 1 Kruunupyy 6 811 6 720 6 682 6 666 6 757 6 789 2 % Kruunupyy 41 43 44 43 44 45 1 Luoto 4 323 4 719 5 065 5 682 6 401 6 980 38 % Luoto 27 28 28 29 30 31 3 Pedersören kunta 10 511 10 821 10 970 11 566 12 153 12 526 14 % Pedersören kunta 34 34 34 35 36 36 2 Pietarsaari 19 467 19 627 19 633 19 693 19 896 20 007 2 % Pietarsaari 41 43 44 45 46 46 2 Uusikaarlepyy 7 436 7 452 7 524 7 846 8 227 8 462 12 % Uusikaarlepyy 42 42 43 41 42 42-1 Yhteensä 51 483 52 111 52 559 54 004 55 853 57 090 9 % Yhteensä 39 40 40 40 41 41 1 Tabell 1: Invånarantalet i kommunerna 2004 2040, tillväxtprognosen för invånarantalet under tidsperioden; tabellen till höger visar utvecklingen av medianåldern i kommunerna 2004 2040 Åldrandet och det kostnads- och finansieringstryck som ändringen av den demografiska försörjningskvoten orsakar hör till de mest betydande problemen för kommunsektorn i hela landet. Den årliga ökningen av det sammanlagda antalet 75 år fyllda är stor på området. Nu ökar antalet över 75-åringar på området med ca 70 i året, men antalet kommer att öka med till och med 300 personer alldeles i början av nästa decennium. 1
1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 Yli 75-vuotiaiden vuotuinen muutos 350 300 250 200 150 100 50 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Yli 75-vuotiaiden määrä Bild 1: Till vänster: ökning av antalet över 75-åringar; till höger: antalet över 75-åringar 1980 2040 Variationen mellan kommunerna beror också på skillnader i kostnaderna för servicestrukturen för äldre. År 2013 använde Pedersöre mest medel för servicestrukturen för äldre (ca 19 000 euro/år/över 75-åring), minst använde Jakobstad (14 000 euro/år/över 75-åring). Ökningen av servicebehovet innebär med nuvarande utgifter ett årligt ökningstryck på 0,45 skatteprocentenheter för åren efter 2020. Pedersöre har det största ökningstrycket, Evijärvi det lägsta. Det tillväxttryck som åldrandet medför kommer att vara en av de största sparpotentialerna i den sammanslagna kommunen, förutsatt att man hanterar det på rätt sätt. Granskning av ekonomins nuläge Balansräkningen i en primärkommun Nettolån Skuldsättningen i kommunerna kan granskas med flera olika mätare, såsom lånestocken i euro/invånare, relativ skuldsättningsgrad osv. Här granskas skuldsättningen med hjälp av nettoskulden. Nettoskulden beskriver skuldsättningen bättre än lånestocken i euro/inv. Nettolånet beskriver skuldsättningen hos en (primär)kommun, då man från lånestocken drar av likvida medel. På så sätt ökar inte nettolånet av att man t.ex. lyfter ett lån för tidigt, för att stöda kassan. Mätaren bestraffar inte de kommuner som har stora skulder, men som placerat sina medel vid god depositionsränta, hellre än att de skulle ha återbetalat lån med så gott som nollränta. När det gäller nettolånets storlek betraktas dess absoluta förändring, men det är bra att relatera nettolånet till exempel till invånarantalet eller till förmågan att återbetala lånet. Omvandlingen av nettolånebeloppet till skatteprocentenheter beskriver uttryckligen förhållandet till återbetalningsförmågan: samtidigt får man beräknat hur många skatteprocentenheter man borde höja på ett år för att få nettoskulden återbetald. Av nedanstående diagram kan man se skillnaden mellan mätningen enligt euro/invånare och mätningen i förhållande till återbetalningsförmågan: när man ser till euro/invånare verkar exempelvis Evijärvi, Kronoby och Larsmo ut att ha skuldsatt sig, men när man ser till återbetalningsförmågan märker man att nettoskulden förblivit oförändrad, den har till och med sjunkit (Evijärvi). 2
Nettolainakanta /as 2004 2013 Muutos Sijoitus ryhmässä Nettolainakanta vero-% Sijoitus maassa 2004 2013 Muutos Tabell 2 Nettolånestocken eur/invånare (vänster) och nettolånestocken relaterad till skatteprocentenheten (höger) Om man ser till återbetalningsförmågan har Jakobstad varit den kommun som har störst nettoskuld, den minst skuldsatta kommunen har varit Larsmo, som hör till de hundra minst skuldsatta kommunerna i landet. Jakobstad och Nykarleby har skuldsatt sig klart snabbare än de övriga. Skuldsättningsutvecklingen har varit bäst i Evijärvi, där nettoskuldsättningsnivån t.o.m. har sjunkit i förhållande till återbetalningsförmågan. Diagrammet nedan visar de enskilda kommunernas nettolån, omräknat till skatteprocentenheter. Sijoitus ryhmässä Sijoitus maassa Evijärvi 1 024 1 156 133 2 94 Evijärvi 11,1 9,8-1,2 2 117 Kruunupyy 1 179 1 765 585 4 144 Kruunupyy 12,5 13,2 0,7 4 159 Luoto 570 782 212 1 63 Luoto 6,0 6,2 0,2 1 70 Pietarsaari 1 773 4 678 2 904 6 300 Pietarsaari 13,7 29,3 15,5 6 291 Pedersören kunta 376 1 557 1 180 3 121 Pedersören kunta 4,0 11,7 7,8 3 138 Uusikaarlepyy -247 1 940 2 187 5 161 Uusikaarlepyy -2,6 13,7 16,3 5 167 Uusi kunta 974 2 709 1 735 245 Uusi kunta 9,1 19,0 9,9 231 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettolainakanta vero-% - 10,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Evijärvi Kruunupyy Luoto Pietarsaari Pedersören kunta Uusikaarlepyy Uusi kunta Bild 2 De enskilda kommunernas nettolån omvandlat till skatteprocentenheter 2004-2013 Mätt i /invånare skulle den nya kommunen vara något över, och mätt med skatteprocent klart över landets medeltal vad gäller skuldsättningsnivån. Av de enskilda kommunerna skulle Evijärvi, Larsmo och Pedersöre ha varit mindre skuldsatta än landets medeltal, i skatteprocent mätt. Nettolånets absoluta tillväxttakt (92 miljoner euro på tio år) har varit snabb. Då man lyft lån under tider då räntan var låg, har räntan inte belastat kommunernas resultat. Den historiskt låga räntan, som betalats närmast för kommuncertifikat, torde öka i något skede. År 2013 var balansräkningens medelränta högst i Kronoby (2,63 %) och lägst i Larsmo (0,61 %). Lånen har lyfts som skuldsedlar med kort löptid och även vid längre lån har räntorna skyddats väl. Risken är att räntans grundnivå börjar stiga, vilket är mycket sannolikt, då även Kommunfinans snart kommer att behandlas på samma sätt som riktiga banker och det kommer att ställas soliditetskrav på Kommunfinans i likhet med bankerna. Bara detta torde synas i räntenivån. 3
Balansräkningens tillgångar Tillgångarna i kommunernas balansräkning kan på högre nivå betraktas exempelvis med hjälp av mängden anläggningstillgångar och deras utveckling. Det är viktigt att märka en ökning av kommunernas nettolån ofta ändrar form som en ökning av anläggningstillgångar. I tabell 3 kan därför ses att endast i Evijärvi har nettolånestocken ökat mer än anläggningstillgångarna. Mängden anläggningstillgångar har ökat under granskningsperioden 2004 2013 i alla granskade kommuner, utom i Evijärvi. De överlägset största anläggningstillgångarna i euro har funnits i Jakobstad. Anläggningstillgångarna i den nya kommunen skulle därmed år 2013 ha varit större än i landet i medeltal (6.980 euro/invånare; 6.183 euro/invånare i hela landet) och mängden anläggningstillgångar skulle ha ökat snabbare än i hela landet per invånare. Schematiskt betraktade skulle Jakobstads anläggningstillgångar ha varit de största (9.386 euro/invånare). Nykarleby har snabbast ökat sina anläggningstillgångar under granskningsperioden. De lägsta anläggningstillgångarna år 2013 hade Kronoby, något under 3.700 euro/invånare. Värdet på anläggningstillgångarna kan höjas av något för låga avskrivningar, men å andra sidan finns det i anläggningstillgångarnas värde lågt värderade tillgångsposter. Nettolainakanta 1000 Käyttöomaisuus 1000 Käyttöomaisuuden muutos - nettolainakannan muutos 2004 2013 Muutos 2004 2013 Muutos Evijärvi 3 004 3 105 101 Evijärvi 13 744 11 664-2 080-2 181 Kruunupyy 8 031 11 791 3 760 Kruunupyy 16 431 24 576 8 145 4 385 Luoto 2 466 3 963 1 497 Luoto 19 000 25 495 6 495 4 998 Pietarsaari 34 522 91 835 57 313 Pietarsaari 124 900 184 266 59 366 2 053 Pedersören kunta 3 955 17 076 13 121 Pedersören kunta36 373 57 354 20 981 7 860 Uusikaarlepyy -1 834 14 600 16 434 Uusikaarlepyy 32 369 63 518 31 149 14 715 Uusi kunta 50 144 142 370 92 226 Uusi kunta 242 817 366 873 124 056 31 830 Tabell 3 Nettolånets utveckling och förändring av anläggningstillgångarna 2004 2013 Kommunernas anläggningstillgångar består av den stora ytan i bostadsaktiebolag och lokaler även i den egna balansräkningen. Dessa tillgångar är för vissa kommuners del bokförda i koncernägo. Kommunerna har också stora, realiserbara naturresurser, t.ex. har Jakobstad och Nykarleby väldigt stora skogsarealer (2900 ha och 1900 ha). Pedersöre och Nykarleby har också åkerareal, över 100 ha. Balansposterna är i praktiken råmark som används för planläggning eller som bytesmark. 4
Evijärvi Kruunupyy Luoto Pietarsaari Pedersören k.uusikaarlepyy Kunnan suoraan omistamien asuntojen lukumäärä 31.12., kpl 82 24 18 11 7 5 Kunnan suoraan omistamien asuntojen huoneistoala, 31.12. h-m² 4257 1579 1022 680 351 383 Kunnan omistamien asuntoosakehuoneistojen lukumäärä, 31.12. kpl 27 4 2 6 13 0 Kunnan määräysvallassa olevien asunto- ja kiinteistöyhtiöiden omistamien asuntojen lukumäärä, Kunnan omistamien 31.12. kpl tai 27 100 109 706 194 300 määräysvallassa olevien asuntojen määrä 1000 asukasta kohti 51 19 25 37 20 41 Kunnan suoraan omistamien muiden tilojen kuin asuntojen huoneistoala, h-m² 21800 43753 26828 100533 68317 43854 Rakennettujen ja hoidettujen puistojen pinta-ala, ha 2 2 7 32 37 25 Puistojen pinta-ala 1000 asukasta kohti, ha 0,7 0,3 1,4 1,6 3,4 3,3 Peltopinta-ala, ha 6 35 50 63 128 113 Metsäpinta-ala, ha 430 360 529 2878 659 1907 Tabell 4 Vissa tillgångsposter i kommunerna Balansräkningens risker Det finns också risker i kommunernas balansräkningar. Den sannolikt största risken ur nationalekonomisk synvinkel utgörs av lata anläggningstillgångar (egendom som förvärvats i kommunens ägo som inte tjänar det ändamål för vilket investeringen gjorts), men risker kan också finnas i utlåningsfordringar, placeringar och borgen. Riskerna finns i allmänhet i poster som beviljats för andra än icke-koncernsamfund. Som kommunens placeringar bokförs både placeringar i t.ex. samkommuner och andra samfund som producerar tjänster för kommunen, men också i äkta placeringsobjekt. I de äkta placeringsobjekten, ickekoncernplaceringarna, finns en verklig möjlighet till vinst, men också till förlust som leder till nedskrivning. I denna utredning behandlas riskplacering positivt, som en vinstmöjlighet. Riskplacering leder även vid misslyckande endast till förlust av placeringen och risken är på så sätt begränsad, även om den kan vara stor. Larsmo har större icke-koncernplaceringar än de övriga, motsvarande mer än 12 skatteprocentenheter år 2013. Evijärvis riskplaceringar motsvarade ungefär nio, Nykarlebys åtta och Jakobstads ungefär sju skatteprocentenheter. Kronoby och Pedersöre har de minsta icke-koncernplaceringarna bland de granskade kommunerna. Kommunernas utlåningsfordringar är överlag väldigt små, vilket mycket klart visar att kommunerna verkar enligt sitt verksamhetsområde. Pedersöre har den största utlåningen i gruppen (177 /inv.), men även den ligger klart under landets medeltal. Dessa små utlåningsfordringar har getts till icke-koncernbolag. 5
När det gäller kommunernas borgensförbindelser år 2013 hade Larsmo de klart högsta (ett belopp som motsvarade nästan 12 skatteprocentenheter). Den lägsta borgen 2013 hade Evijärvi (motsvarade 0,4 skatteprocentenheter). Den största borgen för icke-koncerner hade Kronoby (motsvarade 4,9 skatteprocentenheter). Borgen har i allmänhet en kontraborgen (t.ex. en fastighet som säkerhet). Borgensriskerna för övriga kommuner är små eller obefintliga. Kumulativt underskott eller överskott i balansräkningen Kumulatiiviset jäämät /as 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000-1 500 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Evijärvi Kruunupyy Luoto Pietarsaari Pedersören kunta Uusikaarlepyy Uusi kunta Bild 3 Kommunspecifikt under/överskott i balansräkningen 1000 euro 2004 2013 Då kommunerna övergick från administrativ bokföring till företagsekonomisk bokföring, betonades betydelsen av det årliga underskottet som ackumulerats i balansräkningen samt granskandet av underskottet. Kommunen skulle åtminstone inte få utarbeta många bokslut med underskott i rad och då underskottet är av viss storlek, hotas kommunen av kriskommunförfarandet. Av de granskade kommunerna hade Evijärvi kumulativt underskott i balansräkningen. För övriga kommuner har inget underskott ackumulerats i balansräkningen, vilket betyder att de inte hotas av akut kriskommunstatus. Kumulatiiviset jäämät vero-% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Muutos Tabell 5 Balansräkningens under/överskott omvandlad till skatteprocentenheter Då överskotten i balansräkningen relateras till avkastningen av en skatteprocentenhet, har det största överskottet 2013 funnits i Larsmo. Nykarleby har ökat mest på överskottet under granskningsperioden. Under perioden har också överskotten ökat för Kronoby och Pedersöre kommun. De kumulativa över/underskotten har utvecklats svagast i Evijärvi och Jakobstad. Eftersom man i kommunerna kunnat verka någotsånär kreativt med tanke på överskott och underskott, ges de här siffrorna i denna undersökning inte så stor betydelse som t.ex. finansministeriet ger dem. Jämfört med 6 Sijoitus ryhmässä Evijärvi 1,5-1,2-2,6-7,1-8,9-7,5-5,7-2,4-3,4-5,0-6,5 6 Kruunupyy 0,4 0,6 2,5 4,0 5,5 6,3 6,5 5,6 4,4 2,3 1,9 4 Luoto 16,4 15,6 15,0 14,6 14,8 15,4 17,0 15,7 16,0 15,4-1,0 1 Pietarsaari 5,6 4,6 5,5 5,3 4,8 3,7 4,5 3,8 2,8 0,7-5,0 5 Pedersören kunta 5,5 4,2 4,0 3,8 3,9 4,2 5,7 5,9 5,0 6,6 1,1 3 Uusikaarlepyy 7,3 8,1 9,4 10,2 9,9 8,2 9,5 9,9 10,0 10,4 3,1 2 Uusi kunta 5,8 5,1 5,7 5,7 5,6 5,2 6,2 6,0 5,3 4,4-1,4