Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1
Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och läroplaner...3 ÖSB...3 Uppdragshandlingar...3 Skolplan...4 Budget/Personal...4 Organisation...5 Verksamhet...5 Elevutveckling...5 Kompetens...5 Personalens utbildning...6 Kompetensutvecklingsinsatser...6 Trygghet och trivsel...6 Delaktighet och inflytande...6 Kunskap och lärande...7 Måluppfyllelse...7 2
Inledning Detta dokument utgör kvalitetsredovisning för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI. Vuxenutbildningen ingår i enheten VUXAM som också omfattar kommunens arbetsmarknadsenhet. Enheterna inom bildningsverksamheten i Ljusnarsbergs kommun har i uppdrag att årligen efter vårterminens slut upprätta en kvalitetsredovisning i syfte att förtydliga verksamheten utifrån nationella och kommunala krav och mål. Enhetens systematiska kvalitetsarbete De resultat och indikatorer som presenteras i denna kvalitetsredovisning bygger på skolans egna enkäter och statistik samt material från Skolverket och SKL. Syftet med denna sammanställning är inte enbart att presentera resultaten för externa parter utan är i första hand tänkt som ett verktyg i arbetet med att förbättra verksamheten inom våra förskolor och vår skola. Arbetet med att säkra och redovisa kvalitet måste ses som en utvecklingsprocess. Styrdokument Våra styrdokument anger hur verksamheten skall bedrivas; bl.a. skollag, läroplaner, kommunens skolplan, verksamhetsplan. Skollag och läroplaner Fr.o.m. den 1 juli 2012 gäller den nya skollagen och ny läroplan för vuxenutbildningen. En stor del av det utvecklingsarbete som skett i verksamheterna under det senaste läsåret har varit inriktat på att implementera dessa. Rektors befogenheter och skyldigheter har förtydligats och Skollagen anger bl.a. att rektor beslutar om sin enhets inre organisation och att alla beslut om särskilt stöd samlas hos dessa. För att ge personalen möjlighet att skaffa sig kunskaper om de nya bestämmelserna har rektor, och lärare deltagit i olika fortbildningsinsatser under läsåret. Flera av fortbildningsdagarna har också avsatts för detta arbete. ÖSB I kommunens budget (ÖSB) har kommunfullmäktige satt upp ett antal mål för verksamheten. Målen berör i första hand måluppfyllelsen i skolan samt trygghet och medinflytande. Uppdragshandlingar För varje enhet finns en uppdragshandling där kommunstyrelsen preciserat mål för den enskilda enheten. Dessa mål följs upp av bildningsutskottet 3
Skolplan I kommunens nya skolplan, som antogs 2012 och gäller under perioden 2012-2015 skriver kommunfullmäktige: Skolorna I Ljusnarsbergs kommun skall vara bland de bästa i länet vad beträffar måluppfyllelse. Arbetet i våra skolor skall präglas av höga förväntningar i alla led samt av en övertygelse om alla elevers möjligheter att nå sina mål. Alla elever som lämnar grundskolan skall ha fullständiga betyg och alla elever har rätt till undervisning som är anpassad efter deras kunskapsnivå. I skolplanen anges ett antal prioriterade målområden där det centrala området är Kunskap och lärande. Övriga prioriterade målområden är Hälsa, Delaktighet och inflytande, Trygghet och trivsel, Entreprenörskap, Samverkan samt IKT (Informations och kommunikationsteknik) vilka alla skall bidra till att stödja det centrala målområdet. För varje område finns specifika mätbara mål angivna. Hälsa Informationsoch kommunikationsteknik Delaktighet och inflytande Kunskap och lärande Trygghet och trivsel Samverkan Entreprenörskap Under läsåret 2013/2014 valde vuxenutbildningen/sfi att fokuserat på det centrala området Kunskap och lärande. Inom detta område var måluppfyllelsen gällande elevernas studiemål prioriterad. Budget/Personal Enheten hade en budget på 3 089 tkr 2013 och 3 086 2014 Läsåret 2013/2014 hade vuxenutbildningen inklusive SFI 3,05 heltids lärartjänster. Förutom lärartjänsterna arbetade även 0,7 åa handledare inom SFI. SFI-läraren hade pedagogiskt ansvar för båda undervisningsgrupperna inom SFI (planering, utvärdering, bedömning, betygsättning etc.) 4
Organisation Vuxenutbildningen som inryms på Kopparhyttan, ingår i sammanslagningen VUXAM tillsammans med kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) och lyder under det allmänna utskottet med kommunstyrelsen som nämnd. Rektor/enhetschef för VUXAM är underordnad kommunens bildningschef. Verksamhet Som närundervisning erbjöds svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska och samhällskunskap på både grundläggande och gymnasienivå. Vi har Vård- och omsorgsutbildning, VOC samt SFI i egen regi. Resterande utbildningar/kurser köps av utbildningsföretagen Miroi samt InfoKomp och dessa sker via distans. Inom både vuxenutbildning och SFI tillämpas löpande intag, d.v.s. eleverna kan påbörja sin utbildning under hela läsåret. Inom Yrkesvux erbjöds utbildning inom ett flertal yrkesområden. Den utbildning som efterfrågades mest och som elever studerade inom 2013/2014 var Vård- och omsorgsutbildning. Andra utbildningar som efterfrågades fanns inom utbildningsområdena fordon och transport, bygg och anläggning samt verkstadsteknisk. SFI tillhandahåller undervisning inom 3 olika studievägar tillhörande 4 kurser (A-D). Elevutveckling Jämförelsen mellan åren 2012 och 2013 påvisar i stort sett ett oförändrat elevantal inom kommunens vuxenutbildning/sfi Antal inskrivna elever i enhetens verksamheter Antal inskrivna 2012-10-15 2013-10-15 Grundläggande vuxenutbildning 10 11 Gymnasial vuxenutbildning 72 68 SFI 19 21 Särskild utbildning för vuxna 0 0 Kompetens Personalens kompetens är av avgörande betydelse för att eleverna skall nå sina mål. Det är därför av vikt att ledningen utvärderar enhetens resultat och anpassar personalens fortbildning utifrån de behov som finns. Vuxenutbildningen befinner sig i en tid av förändringar och under de senaste åren har därför en stor del av fortbildningsinsatserna handlat om implementering av nya läroplaner och kursplaner. 5
Personalens utbildning Alla lärare inom kommunens vuxenutbildning inklusive SFI hade en pedagogisk högskoleutbildning. Handledaren inom SFI saknade dock högskoleexamen. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning; 15 okt;; %. 2012-10-15 2013-10-15 Kommunal vuxenutbildning Ljusnarsbergs kommun 100 100 Riket 69,7 Uppgift saknas SFI Ljusnarsbergs kommun (Handledare ej inräknad) 100 100 Riket 72,5 75 Kompetensutvecklingsinsatser Genomförda under läsåret Högskolekurser inom matematik, samhällskunskap och svenska samt utbildning i Procapita, det nya betygssystemet, bedömning. Behov Lärarkompetens i svenska som andraspråk. Trygghet och trivsel Några av de viktigaste förutsättningarna för lärande och en god lärande miljö, är trivsel och arbetsro. Detta är ett prioriterat mål inom kommunens kvalitetsarbete. Även trygghet är ett prioriterat uppdrag, vilket uttrycks i såväl skollag som i kommunens skolplan. Till grund för skolornas arbete mot kränkande behandling ligger den likabehandlingsplan som varje enhet tar fram. Planerna utvärderas och revideras inför varje nytt år. Den kommunala vuxenutbildningen har en egen likabehandlingsplan som revideras varje år. Enheten genomför varje år enkätundersökningar gällande trivsel och trygghet bland eleverna. Resultat Den låga svarsfrekvensen gav inte något underlag för bedömning. Delaktighet och inflytande I kommunens skolplan lyfts området delaktighet och inflytande upp som ett prioriterat område. Elevers åsikter om sina möjligheter till inflytande mäts i en årlig enkät: Resultat Den låga svarsfrekvensen gav inte något underlag för bedömning. 6
Åtgärder för förbättring Eftersom inte något underlag erhölls, kommer vi att försöka förbättra svarsfrekvensen inför nästa läsår genom införande av enklare enkäter som eleverna svarar på i anslutning till lektionstid. Trygghet och trivsel samt Delaktighet och inflytande kommer att vara prioriterade område under läsåret 2014/2015. Kunskap och lärande Kunskap och lärande är det centrala målområdet i skolplanen. Inom vuxenutbildningen fokuserades det på huvudmålet som säger att alla elever ska fullfölja sina studieplaner inom utsatt tid. Studieplanen är ett levande dokument och förändras under elevens studiegång. Den utsatta tid som gällde vid studiestarten, kan därför komma att ändras under studietiden. Det har bl.a. uppstått förändringar i utbildningen som gjort att en kurs, vilken till en början prioriterades, senare fick stå tillbaka för andra mer viktiga kurser. De elever som tillsammans med lärare, samt studie- och yrkesvägledare, reviderat sina studieplaner utifrån sina mål med studierna, kan därför inte höra till den kategori som inte ansågs fullfölja sina studier. Dessa elever fullföljde till fullo studierna enligt sina individuella studieplaner. Måluppfyllelse inom den grundläggande vuxenutbildningen Andel elever som uppnått målen inom utsatt tid Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Svenska 100 100 100 75 Engelska 100 100 100 100 Matematik 100 86 100 100 Samhällskunskap 100 100 100 - Analys Måluppfyllelsen var mycket god. Lärarna var skickliga på att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Undervisning skedde i små grupper och individuell handledning erbjöds. En minskning till 75 % inom svenska handlar i detta fall om endast en elev. Gällande samhällskunskap var det ingen elev som förväntades vara klar under vårterminen. Måluppfyllelse inom den gymnasiala vuxenutbildningen Andel elever som uppnått målen inom utsatt tid Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Svenska 100 82 100 100 Engelska 100 100 100 67 Matematik 72 88 100 75 Samhällskunskap 100 100 100 - Vårdämnen 100 100 100 100 7
Analys Måluppfyllelsen var mycket god i ämnen där närundervisning skedde. I de teoretiska kurser som tillhandahölls av utbildningsföretag, var andelen eleverna som inte uppnådde målen inom utsatt tid större. Det sämre resultat som påvisas i engelska beror troligtvis på högre kurser och därmed högre ställda krav. En minskning till 75 % inom matematik handlar i detta fall om endast en elev. Gällande samhällskunskap var det ingen elev som förväntades vara klar under vårterminen. Elever som tidigt avbrutit sina studier har inte tagits med i summan av den andel elever som uppnått målen inom utsatt tid. Dessa elever hade från början mycket hög frånvaro, var ofta svåra att nå och tog inte emot erbjuden hjälp. Individuell handledning har erbjudits till både när- och distansstuderande under hela läsåret 2013/2014 samt att studie- och yrkesvägledare funnits tillgänglig 2-3 dagar/vecka. Lärarna ägnade en stor del av sin arbetstid till att försöka höja motivationsgraden hos eleverna. Åtgärder för förbättring Fokus kommer att ligga på handledning av distansstuderande eftersom måluppfyllelsen inte är lika god där. Vi måste så långt det vara möjligt, använda oss av det utbildningsföretag som redovisar de bästa resultaten. Det har skett en förbättring från läsåret 2012/2013 i fråga om snabbare återkoppling till studie- och yrkesvägledare gällande elevernas studieplaner. Det finns dock förbättringsbehov gällande elevers framtida mål och aktuella studier. Alla som skrivs in på vuxenutbildningen ska ha tydliga mål med sina studier och vi måste uttryckligt beskriva det ansvar eleverna själva har gällande sin utbildning. Elever som inte är aktiva i sina studier inom en period på 3 veckor skrivs ut och studieavbrott rapporteras till CSN. Upprättande av studieplanerna ska ske i Procapita under 2014/2015. Måluppfyllelse inom SFI Andel elever som uppnått målen inom utsatt tid Vt 2014 Inom samtliga 4 kurser 93 Analys Måluppfyllelsen var mycket god. De elever som självmant avslutat sin utbildning av personliga skäl som t.ex. p.g.a. flytt eller arbete är inte medtagna i resultatet. Kent Liljendahl, rektor Kopparhyttan 8