KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom forskning kan man bidra till ett bättre samhälle! Speciellt frågor som berör grupper med mindre makt och inflytande, såsom ungdomar, funktionshindrade, äldre människor osv. Viktigt att välja ett ämne som man är intresserad av och brinner för! 1
MIN FORSKNING Min kommande doktorsavhandling blir en artikelavhandling med fyra vetenskapliga artiklar som granskar funktionshindrade personers samhälleliga delaktighet ur olika perspektiv: Internationella forskningsfältets perspektiv: En systematisk litteraturöversikt (artikel under arbete) Politiskt perspektiv: En kvalitativ innehållsanalys av en remissdebatt i riksdagen (publicerad) Funktionshindrade personers samhälleliga delaktighet Funktionshindrade personers eget perspektiv: En intervjustudie bland funktionshindrade personer (planerad) Professionellt perspektiv: En intervjustudie bland socialarbetare inom den kommunala handikappservicen (publicerad) KVALITATIVA INTERVJUER STEG FÖR STEG 2
SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR & METODVAL Forskningsplan: Studiens syfte och frågeställningar Syftet är att belysa hur socialarbetare i tio österbottniska kommuner anser att principen om delaktighet förverkligas för funktionshindrade. Frågeställningarna för min studie: 1. Hur konstrueras funktionshindrade som grupp och vilken innebörd ges delaktighet? 2. Vilka faktorer anses försvåra funktionshindrades delaktighet och hur borde den befrämjas? 3. Finns det variationer i tillämpningen av handikappservicelagstiftningen på lokal nivå? Metodval: Ger intervjuer det lämpligaste materialet för studien? Ja, kvalitativ intervju svarar som metod på studiens syfte och frågeställningar VAL AV RESPONDENTER Val av respondenter: Vem och hur många ska intervjuas? Hur ska intervjupersonerna väljas? Strategiskt eller slumpmässigt urval? Strategiskt urval bland socialarbetare inom handikappservice i 10 österbottniska kommuner : Stora (> 10 000 inv.), medelstora (5 000-10 000 inv.) och små (> 5 000 inv.) kommuner Finskspråkiga (> 75%), svenskspråkiga (>75%) och tvåspråkiga kommuner Liten finskspråkig: 2, liten svenskspråkig: 1, liten tvåspråkig: 1, Medelstor finskspråkig 1, medelstor svenskspråkig: 1, medelstor tvåspråkig: 1, Stor finskspråkig: 1, stor svenskspråkig: 1 och stor tvåspråkig: 1 3
KONTAKT MED RESPONDENTER Kontakt med respondenter: Hur ska man hitta och tillfråga intervjupersonerna? Sökte fram kontaktuppgifterna till socialarbetarna på kommunernas hemsidor Ringde upp, presenterade mig och min tilltänkta studie och bad dem ställa upp som respondenter Överenskom plats och tidpunkt för intervjun Viktigt att vara tillmötesgående gällande tidpunkt gentemot respondenten En bekräftelse och tilläggsinformation skickades ännu per e-post till var och en PLANERA KVALITATIVA INTERVJUER Hurudan intervju ska man göra? Vilken grad av strukturering ska intervjun ha? Samma frågor till alla, öppna frågor, tilläggsfrågor? Intervjuguide: Vad ska frågas? Hur formulerar man tydliga frågor? Intervjufrågorna prövas genom pilotintervjuer och ändras sedan vid behov Temaintervjuer med samma frågor till alla, vilka respondenterna fick besvara öppet och ostrukturerat Intervjuguiden och frågorna prövades i en pilotintervju, och den som intervjuades gav också feedback efteråt 4
GENOMFÖRA KVALITATIVA INTERVJUER Viktigt att själv vara förberedd: bl.a. kunna sina frågor och behärska ev. tekniska hjälpmedel Banda in intervjun och/eller föra anteckningar Hålla sig till intervjuguiden Vara neutral, undivika att styra respondentens svar, men vid behov styra diskussionen tillbaka från ev. sidospår Vara artig och till slut tacka för intervjun och respondentens tid Efter intervjuerna: Bra att skriva anteckningar genast efter varje intervju (forskningsdagbok) Transkribera det inbandade materialet autentiskt och i sin helhet Pedaler kan vara ett bra hjälpmedel ANALYSERA INTERVJUMATERIAL Analysera intervjumaterialet genom t.ex. kvalitativ innehållsanalys var man grupperar materialet i kategorier och underkategorier enligt olika teman Analysen kan vara endera induktiv (= låter materialet styra kategoriseringen) eller deduktiv (= förutbestämda kategorier) eller en kombination av en induktiv och deduktiv ansats Hela textstycken, en eller flera meningar, eller t.o.m. enskilda meningar kan vara analysenheter 5
ANALYSERA INTERVJUMATERIAL (FORTS.) En kombination av en induktiv och deduktiv ansats så, att i början av kategoriseringsprocessen utgick jag (deduktivt) från mina forskningsfrågor och från intervjufrågorna, men längre fram i processen övergick jag till att låta materialet vägleda (induktivt) utgående från de mönster som framträdde ur intervjuerna Analysenheterna varierade från enskilda meningar till hela textstycken Dataprogrammet N Vivo är ett mycket bra hjälpmedel Underlättar avsevärt kategoriseringen och analysen av materialet Bra instruktionsvideoklipp finns på Youtube PRESENTERA RESULTAT Utgående från analysen sammanställs resultaten Resultaten presenteras i en logisk ordning Respondenterna bör förbli anonyma och får inte vara igenkännbara i den slutliga texten Analysen och resultaten står som grund för slutsatser och diskussion återkopplar till studiens syfte och besvarar frågeställningarna 6
PRESENTERA RESULTAT (FORTS.) Utdrag ur min studie: socialarbetarna poängterade att självbestämmande, jämlikhet och delaktighet ingår i de mänskliga rättigheterna. Med jämlikhet menade de bland annat att alla, oavsett funktionshinder, borde ha samma möjligheter att fungera i samhället. En av socialarbetarna uttryckte det så här: Nå, men, det handlar ju bara på nå sätt väldigt enkelt om det här... som en jämlikhetstanke, jag menar, alla människor ska ha samma värde, samma möjligheter, det finns ju i allt från grundlagen till... [---] jag menar, tanken är ju att alla människor ska ha samma möjlighet [---]att forma sitt liv och välja vad man gör, och hur man bor, och vad man jobbar med, enligt intresse o förmåga. (Socialarbetare nr 9.) En strävan att öka jämlikheten människor emellan ansågs av socialarbetarna vara den klart viktigaste motiveringen till att befrämja funktionshindrades delaktighet. En del såg därmed också att syftet med deras eget arbete låg i att befrämja jämlikhet och delaktighet. Flera av socialarbetarna gladde sig över att handikappfrågorna uppmärksammats och fått mer synlighet i samhället under de senaste åren. De menade att det är viktigt att fortsätta öka den här medvetenheten i samhället i stort. En socialarbetare varnade för att om man börjar tumma på rättigheten till jämlikhet och delaktighet av ekonomiska eller andra skäl, så kan man inte längre tala om ett välfärdssamhälle. FRÅGOR? / DISKUSSION TACK! Elisabeth Hästbacka, PM, doktorand Åbo Akademi I Vasa, Socialpolitik, rum B606 tel. 06-324 7660 e-post: elisabeth.hastbacka@abo.fi 7