Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas resultaten när det gäller elevernas uppfattning om sitt inflytande och hur deras förmågor i olika avseenden förbättras. Upplevelsen av arbetsro och meningsfull undervisning försämras också något. Flickorna är mer kritiska än pojkarna. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och kvalitet 2014-06-10
Innehåll Inledning... 1 Påverkan på resultatet... 2 Sammanfattning... 2 Trivsel... 2 Trygghet... 2 Bemötande... 2 Likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna... 2 Arbetsro på lektionerna... 3 Meningsfull undervisning... 3 Inflytande... 4 Över hur man arbetar på lektioner/ arbetspass... 4 Över hur kunskaper ska redovisas... 4 Lärare utvärderar arbete och använder resultatet för att förbättra undervisningen?... 5 Lärarna bra på att förklara... 5 Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha... 5 Mina lärare anpassar undervisningen efter mina behov... 5 Förmågan att ta ansvar för sina studier... 6 Förmågan att tänka kritiskt och granska fakta... 6 Förmågan att arbeta självständigt... 6 Förmågan att arbeta tillsammans med andra... 6 Förmågan att vara kreativ... 7 Rektor bryr sig om eleverna... 7 Uppföljning... 7 Analys, vad kan ligga bakom förändringarna?... 8 Inledning Årets enkät har förarbetats på skolorna och ingår nu tydligare i skolornas systematiska kvalitetarbete. Genuspiloter har utbildats för att kunna handleda mentorerna på skolorna inför besvarandet av enkäten. Elever har varit delaktiga, företrädesvis i analysen av resultaten som efter analysen arbetas in i skolornas likabehandlingsplaner. Svarsfrekvensen var 79 %, jämfört med 85 % 2012. Skillnaden motsvaras av att Norra Sorgenfri gymnasium inte denna gång deltog pga. brist på datorer. 1
Påverkan på resultatet Denna enkät som genomförts vårterminen 2014 ersätter den som ursprungligen var planerad för höstterminen 2013. Det är oklart i vilken grad det påverkat resultatet att eleverna svarat på vårterminen istället för höstterminen samt att de denna gång i högre grad förarbetat enkäten med sina lärare. En skola har inte deltagit i enkäten, Norra Sorgenfris gymnasium, som vid tillfället för enkäten inte hade datorer till eleverna. Det bortfallet av pojkar kan ha påverkat resultatet i viss mån. Sammanfattning Elevernas trivsel och trygghet ligger på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig illa bemötta, kränkta eller utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas resultaten när det gäller elevernas upplevelse av inflytande och hur deras förmågor i olika avseenden förbättras. Upplevelsen av arbetsro och meningsfull undervisning försämras också något. Flickorna är mer kritiska än pojkarna. Trivsel Andelen elever som anger att de trivs mycket bra eller ganska bra sjunker något. De utgjorde 94 % 2011, 92,6 % 2012 och 92,4 % 2014. S:t Petri skola har den största andelen elever som trivs, 95,8 %. Värnhemsskolans gymnasium har lägst andel, (88,7 %). Pojkar trivs bättre än flickor. 94 % trivs mycket bra eller bra. Motsvarande andel flickor är 90,9 %. Vid mätningen 2012 var det istället flickorna som trivdes något bättre. Trygghet En hög stabilitet över åren kan konstateras. Förändringar jämfört med 2012 är mycket små. 2014 uppger 94,6, % (2012: 95,3 %) att de alltid eller för det mesta känner sig trygga. Eleverna på Malmö latinskola (99,5 %) och S:t Petri skola (99,1 %) är mest trygga. Agnesfrids gymnasium har stärkt tryggheten sedan 2012 (från 89 % till 97,7 %). Minst trygga är eleverna på Universitetsholmens gymnasium (87,7 %) och Värnhemsskolan (89,6 %). På dessa skolor finns relativt många elever som aldrig eller sällan känner sig trygga. Pojkarna är något tryggare (96,5 %) än flickorna (94,2 %). Vid mätningen 2012 var det motsatta förhållandet (flickorna 96 % och pojkarna 95 %). Bemötande Personalens bemötande gentemot eleverna, elevernas bemötande mot varandra och elevernas bemötande gentemot skolans medarbetare visar svagt förbättrade värden jämfört med 2012. Likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna Färre elever känner sig orättvist behandlade, hotade, utsatta för våld eller kränkta på någon av 2
diskrimineringsgrunderna, dvs kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, religion eller annan tro, funktionsnedsättning eller att de inte känner sig i de gängse genus identiteterna. 88 % upplever sig aldrig ha blivit drabbade. Samma fråga har inte ställts tidigare varför en direkt jämförelse inte låter sig göras. Däremot går det att jämföra svaren utifrån frågan om vem som utsatt eleven för diskriminering. Dessa svar har förändrats på ett positivt sätt jämfört med 2012. Då angavs i 373 elevsvar att man varit utsatt av elever, personal eller någon som inte tillhör skolan, 2014 är antalet 208. Samma elev kan ha angett att hen varit utsatta för diskriminering av mer än en kategori, varför antalet incidenter inte nödvändigtvis motsvarar antalet elevsvar. Antalet elevsvar som innebär att eleven utsatts för diskriminering från andra elever har minskat från 228 till 104. Motsvarande antal svar som hävdar att medarbetare utsatt dem för diskriminering har minskat från 95 till 35. Däremot uppger eleverna oftare att de blir utsatta för diskriminerande handlingar utförda av någon utanför skolan, antalet har stigit från 50 till 69. Den typ av kränkning som uppges ha blivit vanligare är skämt pga. av kön och/eller etnicitet. Fler av utsatta elever har 2014 berättat för personalen att de blivit utsatta (37,1 % jämfört med 25,6 % 2012). 61 av de 63 elever som svarat ja 2014 säger att skolan tog det på allvar (97 %) motsvarande siffror 2012 var 67 av 81 elever (83 %) Arbetsro på lektionerna En viss försvagning av resultatet kan konstateras jämfört med 2011 och 2012. Då instämde 75 % av eleverna helt eller ganska mycket i att det rådde arbetsro. 2014 är motsvarande andel 72 %. Andelen pojkar (77 %) som anser att det råder arbetsro är högre än andelen flickor (68 %). Flickor var mer positiva vid förra mätningen (74 %), även om pojkarna (79 %) även då i större utsträckning tyckte att det var arbetsro. Det är marginell skillnad mellan yrkesutbildningarna (71 %) och de högskoleförberedande utbildningarna (72 %). Störst andel elever som upplever arbetsro återfinns på S:t Petri skola (85,5 %). Därefter följer Universitetsholmens gymnasium (76,1 %). Malmö Borgarskola har fått en försämrad arbetsro (2014: 71 % jämfört med 2012: 81 %). Minst arbetsro upplever eleverna på Malmö latinskola (62,5 %) och Agnesfrids gymnasium (64,4 %). Fler elever uppger sig känna till ordningsreglerna men färre följer dem och lärarna har blivit sämre på att se till att de följs, enligt enkäten. Meningsfull undervisning En sjunkande andel elever uppfattar undervisningen meningsfull. I 2014-års enkät uppger 71 % att undervisningen är meningsfull i alla eller de flesta kurser. 2012 var motvarande andel högre; 78 %. 3
2012 ansåg flickor (78 %) och pojkar (79 %) i stort lika i fråga om meningsfull undervisning. I 2014-års enkät skiljer de sig något åt; 73,6 % av pojkarna och 68,9 % av flickorna anser att undervisningen är meningsfull. På skolnivå varierar andelen elever som upplever undervisningen meningsfull från 59 % på Malmö latinskola till 82 % på Agnesfrids gymnasium. De yrkesinriktade skolorna har högre värden (77 %) än de teoretiska (69 %), bortsett från S:t Petri skola som ligger på i stort sett samma nivå som genomsnittet för yrkesutbildningarna. Inflytande Över innehållet Tendensen är sjunkande. 2011 ansåg 61 % av eleverna att de har inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. 2012 minskade andelen till 54 %, för att 2014 sjunka ytterligare till 50 %. En mindre andel flickor (47 %) än pojkar (52 %) anser sig ha inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. Motsvarande skillnad fanns även vid förra mätningen (51 resp. 57 %). Eleverna på yrkesförberedande utbildningar (69 %) anser sig i större utsträckning än eleverna på högskoleförberedande utbildningar (43 %) ha inflytande över innehållet. Mätningen 2012 följde samma mönster. Högst värde har Universitetsholmens gymnasium (71 %). På de högskoleförberedande utbildningarna har Pauli skola högst andel elever (56 %) som anser att de har inflytande över innehållet. Malmö latinskola och Malmö Borgarskola har lägst andel (37 %). Över hur man arbetar på lektioner/ arbetspass Mönstret återkommer. 2011 ansåg 67 % att de hade inflytande över hur de arbetar på lektioner/arbetspass i alla eller de flesta kurserna. 2012 var det 58 % och 2014 sjönk andelen ytterligare till 51,5 %. En större andel pojkar (54 %) än flickor (48 %) anser sig ha inflytande över arbetssätten. Motsvarande skillnad fanns även 2012 (flickor 56 % och pojkar 63 %). Yrkesutbildningarnas elever (68 %)anser sig oftare ha inflytande än elever på högskoleförberedande utbildningar (44 %). Högst värde har Agnesfrids gymnasium där 73 % av eleverna anser att de har inflytande i alla eller de flesta kurser. Lägst värde har Malmö latinskola med 32 %. Över hur kunskaper ska redovisas Även här ser vi upplevelsen av inflytande minska. 2011 ansåg 65 % av eleverna att de hade inflytande över hur kunskaperna skulle redovisas i alla eller de flesta kurser. 2012 sjönk andelen till 56 % och 2014 ytterligare till 51 %. Mönstret återkommer; en minskande andel flickor upplever inflytande, 48 % jämfört med pojkarnas 52 % (2012: 52 % av flickorna och 60 % av pojkarna). 4
Yrkesutbildningarnas elever ( 69 %) anser sig oftare ha inflytande än elever på högskoleförberedande utbildningar (43,5 %). Mest positiva är Universitetsholmens elever (74 %). Lägst andel elever som anser sig ha inflytande över hur kunskaper redovisas har Malmö latinskola (35 %) och Malmö Borgarskola (38 %). Lärare utvärderar arbete och använder resultatet för att förbättra undervisningen? Av alla elever anser 53,5 % (58 % 2012) att alla eller de flesta lärare använder resultaten av utvärderingarna för att förbättra undervisningen. Vid förra mätningen hade pojkar (60 %) och flickor (58 %) i stort sett samma uppfattning. Så är det inte längre. 49 % av flickorna och 59 % av pojkarna anser att lärarna förbättrar undervisningen efter genomförda utvärderingar. Elever på yrkesutbildningar (67 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på studieförberedande utbildningar (48 %). Agnesfrids gymnasium har högst värde (73,5 %) S:t Petri skola hade 2012 lägst resultat (51 %) men 2014 ligger skolan högst bland de högskoleförberedande skolorna (56,5 %). Lärarna bra på att förklara För hela gruppen är det nästan oförändrade värden mellan 2012 (70%) och 2014 (71%) som tycker att lärarna är bra på att förklara. Flickorna är inte lika nöjda som pojkarna. 66 % av flickorna tycker att alla eller de flesta lärare är bra på att förklara medan 77 % av pojkarna anser detsamma. Större andel av pojkarna är nöjda 2014 än 2012 då 75 % av pojkarna och 69 % av flickorna ansåg att alla eller de flesta lärare var bra på att förklara. En större andel av eleverna på yrkesutbildningarna än på högskoleförberedande program är nöjda (79 % på yrkesutbildningarna och 68 % på de högskoleförberedande). Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha Eleverna är mindre nöjda 2014 (59 %) än 2012 (62 %). Återigen är pojkarna mer nöjda. 66 % av pojkarna och 52 % av flickorna tycker att de flesta eller alla lärare är tydliga. Jämfört med 2012 är det nästan oförändrat resultat för pojkarna medan andelen flickor som är nöjda minskar från 60 till 52 %. En större andel av eleverna på yrkesutbildningar än elever på studieförberedande utbildningar är nöjda, 72 % jämfört med 54 %. Mina lärare anpassar undervisningen efter mina behov I 2014-års enkät uppger 51 % av eleverna att alla eller de flesta lärare anpassar undervisningen efter elevens behov. 2012 var andelen 55 % (flickor 55 % och pojkar 58 %). 2014 är pojkarna fortfarande oftare nöjda (55 % av pojkarna och 47 % av flickorna). Skolorna med yrkesutbildningar ligger högre (66 %) än de studieförberedande (45 %). 5
Högst andel elever som anser att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov har Agnesfrids gymnasium (73 %) och Värnhemsskolan (69 %). Lägst andel har Malmö latinskola (37 %) och Malmö Borgarskola (40,5 %). Förmågan att ta ansvar för sina studier En minskande andel elever anser att de absolut eller ganska mycket förbättrat sin förmåga att ta ansvar för sina studier. 2012 ansåg 83,6 % av eleverna detta, i år faller andelen till 76,5 % (pojkar: 78,6 % och flickor: 74,7 % ). Elever på yrkesutbildningar (83 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på studieförberedande utbildningar (74 %). Störst andel elever som anser att de förbättrat förmågan att ta ansvar för sina studier finns på Agnesfrids gymnasium (87 %) och den lägsta andelen på Malmö latinskola (59 %). Förmågan att tänka kritiskt och granska fakta En lägre andel elever anger att de absolut eller ganska mycket förbättrat sin förmåga att tänka kritiskt och granska fakta (2014: 80,5 %, 2012: 83,4 %). Större andel pojkar (84,2 %) än flickor (77,4 %) anser att de förbättrat förmågan att tänka kritiskt. Elever tycker lika på yrkesutbildningar och studieförberedande utbildningar. S:t Petri skola har det högsta värdet (86,4 %) och Malmö latinskola lägst (71,8 %). Förmågan att arbeta självständigt Mönstret går igen. En mindre andel av eleverna anser att förmågan att arbeta självständigt förbättrades absolut eller ganska mycket (2014: 81,6 % och 2012: 84,1 %). Pojkar ( 83 %) är något mer nöjda än flickor (81 %). Elever på yrkesutbildningar (86 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på studieförberedande utbildningar (80 %). Värnhemsskolan och Universitetsholmens gymnasium har de högsta värdena (87 %) och Malmö latinskola de lägsta (72,4 %). Förmågan att arbeta tillsammans med andra En mindre andel elever upplever förbättrad samarbetsförmåga. 2014 anser 76,4 % att förmågan att arbeta tillsammans med andra förbättrats absolut eller ganska mycket. 2012 var motsvarande andel 83,4 %. Av pojkarna anser 79,4 % att de absolut eller ganska mycket förbättrat förmågan, av flickorna är motsvarande andel 74,5 %. 6
Elever på yrkesutbildningar (82 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på studieförberedande utbildningar (74 %). Universitetsholmens gymnasium har högsta värde med 87,7 % av eleverna, följt av Värnhemsskolan med 80 %. Lägst värde har Malmö latinskola med 67,2 % av eleverna som anser att förmågan att arbeta tillsammans med andra förbättrats. Förmågan att vara kreativ En mindre andel elever upplever ökad kreativitet. 2014 anser 67 % av eleverna att deras kreativa förmåga förbättrades absolut eller ganska mycket. 2012 upplevde 74,6 % av eleverna en sådan förbättring. Av pojkarna anser 70 % att de absolut eller ganska mycket förbättrat förmågan medan 63,9 % av flickorna anser detsamma Elever på yrkesutbildningar (79 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på studieförberedande utbildningar (62 %). Eleverna på yrkesutbildningarna har de högsta värdena med Universitetsholmens gymnasium i topp (83,1 %). Lägst värde har S:t Petri (54,1 %). Rektor bryr sig om eleverna En mindre andel elever uppfattar rektor som mycket engagerad i den enskilda eleven. På frågan om rektor bryr sig om hur det går för eleverna, uppger 72,9 % helt eller ganska mycket. 2012 var andelen 73,5 %. 75,9 % av pojkarna och 69,7 % av flickorna anser att rektor bryr sig om hur det går för eleverna. Elever på studieförberedande utbildningar (74,5 %) svarar instämmande i större utsträckning än elever på yrkesutbildningar (69 %). Den högsta andelen finns på S:t Petri skola (88,2 %) och Malmö latinskola (81,3 %). Universitetsholmens elever är minst nöjda (61,5 %). Uppföljning Varje skolas ledning ansvarar för att det görs en analys av årskurs 2 enkäten, dels utifrån jämförelse med de andra skolorna och dels utifrån jämförelse med tidigare års resultat. Skolorna levererar till avdelningen för ekonomi och kvalitet en rapport om vilka slutsatser man dragit och hur man tänker arbeta med förbättringsarbetet. Avdelningen för ekonomi och kvlaitet gör en presentation av resultatet i enkäten för skolledargruppen den 6 augusti kl 08.15-10.00 i nya aulan på Malmö latinskola. Rektorsnätverket för kvalitet träffas efter den 15 september för dialog om kvalitetsplanerna. Syfte: - att identifiera om det finns utvecklingsområden som är gemensamma för flera skolor, för ev. samarbete. 7
- identifiera skolor med goda erfarenheter från ett utvecklingsområde som en annan skola avser att påbörja arbete med. Skolor med sådan erfarenhet kan bli resurs i det fortsatta arbetet. I kvalitetsrapporten från skolorna som ska vara klar den 15 september, redovisas på vilket sätt eleverna varit involverade i för- och efterarbete av enkäten. I kvalitetsplanen anges vilka mål och insatser skolan avser att arbeta med under läsåret, utifrån slutsatserna från enkäten. I likabehandlingsplanen som ska vara klar den 1 oktober, redovisas vilka nya insatser som planeras utifrån resultatet i årskurs 2 enkäten. Avdelningen för ekonomi och kvalitet träffar samtliga skolors ledningsgrupper efter 15 septemberoktober för samtal om skolans kvalitetsplan. Detta är samtidigt en del av förberedelsearbetet inför kommande kvalitetsdialog. Likabehandlingsnätverket träffas i början på oktober, för utbyte av vilka nyheter skolorna planerar att skriva in i sina likabehandlingsplaner. Nätverket träffas också i september för genomgång av vad som ska beaktas i planen för att den ska vara följsam mot lagstiftningen. Analys, vad kan ligga bakom förändringarna? Förändringarna för lärare och elever genom Gy11 kan påverka resultatet. De nya ämnesplanerna med tydligare kunskapskrav begränsar friutrymmet för lärarna att påverka innehållet och till viss del arbetssätt och därmed även elevernas möjlighet till inflytande. Detta är än tydligare med Malmö Borgarskolas IB-program som är rigoröst styrt. De nya ämnesplanerna medför för lärarna att de ska arbeta på ett nytt sätt, vilket är en stressfaktor. Innan de är trygga med det förändrade uppdraget kan detta återverka på elevernas möjlighet till inflytande. Eleverna på yrkesutbildningarna är mer positiva på de skolinriktade frågorna. De tycker sig ha mer inflytande och upplever att olika förmågor utvecklas mer än för de teoretiska utbildningarnas elever. En möjlig förklaring kan vara de ovan nämnda effekterna av Gy11 och de nationella proven, som mer påverkar de teoretiska utbildningarna. Den tydligare styrningen av skolan kan göra skolan mer tråkig och mindre meningsfull för eleverna. Undervisning anpassas mot nationella prov, vilket yrkeslärare inte behöver påverkas av. De kan behålla ett mer kreativt arbetssätt. Estetiska ämnen försvinnande och minskningen av idrottsämnets timantal har minskat på elevernas oaser och utrymme för att uttrycka sig på många olika sätt. De individuella valen har begränsats och eleverna läser nu i större utsträckning svårare kurser än tidigare. Mer kreativt upplevda ämnen har försvunnit. En positiv faktor som samtidigt kan skapa ett sämre resultat kan vara mer krävande elever. Elever som vill ha inflytande vill ha mer. Om det finns relevans i detta skulle det betyda att flickorna nu ställer högre krav än pojkarna. Oberoende av hur vi försöker nyansera resultatet, undantar detta dock på intet sätt ansvaret att utveckla formerna för elevers delaktighet och inflytande över sin egen utbildning. 8