JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES



Relevanta dokument
Jag har fått typ 2 diabetes

GRAVIDITET OCH DIABETES

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Mat och dryck för dig som har diabetes

Symptom. Stamcellsforskning

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Diabetes. Britt Lundahl

Till dig som har typ 2-diabetes

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

få kontroll över din diabetes

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Typ 2-diabetes behandling

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

Vad påverkar vår hälsa?

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Diabetes, mat och motion

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Låt oss hållas starka!

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Diabetesutbildning del 2 Maten

Mat, fasta och Addison.

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Bra mat för seniorer

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

o m m at och m otion?

Tio steg till goda matvanor

Utbildningsmaterial diabetes

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Maria Svensson Kost för prestation

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Diabetes och levnadsvanor

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prestationstriangeln

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

WHO = World Health Organization

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Behandling av typ 2-diabetes

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Fakta om diabetes. Pressmaterial

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Levnadsvanor vid prediabetes

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Goda levnadsvanor gör skillnad

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Transkript:

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR

Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa dig en bit på vägen. För att ställa diagnosen diabetes ska blodsockret på morgonen fastande, dvs innan du äter eller dricker ligga över 7,0 mmol/l*, vid två tillfällen. Den som inte har diabetes har ett blodsocker på morgonen mellan 4 6 mmol/l, men blodsockret kan efter en måltid stiga till 8 10 mmol/l. Det finns olika typer av diabetes. De vanligaste är typ 1 och typ 2. I Sverige har ca 4 5% av befolkningen diabetes och av dessa har ca 85 90% typ 2. * mmol/l måttenhet för bl a blodsocker.

Vad är insulin? Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som reglerar sockernivån i blodet. De flesta insuliner som används idag är framställda med hjälp av DNA-teknik. Bukspottkörteln ligger under magsäcken. Den utsöndrar hormoner i blodet och enzymer i tarmsystemet. Vad är skillnaden mellan typ 1 och typ 2 diabetes? Typ 1 diabetes Vid typ 1 diabetes saknar bukspottkörteln förmågan att bilda insulin och därför måste insulin tillföras från och med insjuknandet. Typ 2 diabetes Vid typ 2 diabetes finns fortfarande en egen insulinproduktion men oftast då inte i tillräcklig mängd.

Hur behandlas typ 2 diabetes? Målet med behandlingen är att ha ett blodsockervärde mellan 5 10 mmol/l över dygnet. Diabetes är en livslång sjukdom, där grundbehandlingen vid typ 2 diabetes är kost och motion. Genom att äta rätt och motionera kan du påverka ditt blodsockervärde på ett positivt sätt. Med åren försämras insulinproduktionen och insulineffekten. När kost och motion inte räcker till inleds behandling med tabletter. En del tabletter ökar insulinproduktionen Andra ökar känsligheten för det egna insulinet Vissa tabletter fördröjer sockerupptaget från tarmen Så småningom behöver det stora flertalet som har diabetes behandling med insulininjektioner, ofta i kombination med tabletter. Vid akuta insjuknanden kan ibland insulinbehandling påbörjas direkt.

Varför behövs insulin? För att tex en muskelcell ska kunna arbeta behövs energi. En del av maten du äter bryts ner till socker energi som sedan tas upp i blodet. Insulinet öppnar upp cellen och socker kan strömma in vilket gör att sockerhalten i blodet sjunker. Utan insulin blir sockret kvar i blodet och blodsockret stiger. Blodsockret kan också stiga genom att levern tillverkar socker om insulinhalten är låg eller om känsligheten för insulin är låg. Vilka är symtomen på högt och lågt blodsocker? Högt blodsocker (Hyperglykemi) Trötthet Törst Stora urinmängder Vadkramper Dimsyn Muntorrhet Lågt blodsocker (Hypoglykemi) Hjärtklappning Kallsvettning Darrighet Hungerkänsla Huvudvärk Yrsel

Kan jag fortsätta äta som jag gjort tidigare? Det beror på dina tidigare matvanor. Maten är en del av din behandling och det är viktigt att fördela måltiderna över dagen. Frukost Lunch Middag. Antalet mellanmål är individuellt. Regelbundna måltider hjälper dig att uppnå bra blodsocker. Tallriksmodellen är ett bra hjälp medel att planera lunch och middag oavsett portionsstorlek. Delen med ris, pasta, potatis, bröd och gryn är den del som i första hand påverkar ditt blodsocker. Ris Pasta Potatis Bröd Gryn Grönsaker Rotfrukter Frukt Bär Fisk Kött Ägg Nyckelhålet gör det enklare att välja hälsosamt: Fett, fibrer, salt och socker.

Ska jag undvika socker? Socker i små portioner har ringa betydelse. Söta drycker, godis, kaffebröd och söta efterrätter bör begränsas men behöver inte uteslutas. Sötningsmedel är ett alternativ, t ex i drycker och godis. Är det mycket socker i frukt? Frukt innehåller både socker och fibrer och ger därför en bra mättnadskänsla. Frukt som avslutning på en måltid och som mellanmål är utmärkt. 2-3 frukter/dag fördelade under dagen är en rekommendation. Vad kan jag dricka till maten och när jag är törstig? Lämpliga måltidsdrycker är vatten, mineralvatten, ett glas mjölk eller annan dryck med 0-5 gram kolhydrater/100 g (1 dl). Drycker lämpliga som törstsläckare är vatten, mineralvatten, lågkaloridryck eller light/lågkalorisaft. Dryckerna bör innehålla mindre än, eller 1 gram kolhydrater/100 g (1 dl). Kan jag dricka alkohol? Alkohol eller inte, är individuellt. Alkohol har en stor inverkan på ämnesomsättningen och blodsockret och påverkar därför din diabetes. Levern har ett förråd av socker som är kroppens eget skydd mot lågt blodsocker. Vid alkoholintag prioriterar levern att bryta ner alkohol, att försörja blodet med socker kommer i andra hand. Det är därför viktigt att äta i samband med alkoholintag samt att äta något

extra vid sänggående. Genom att testa ditt blodsocker lär du dig hur du påverkas av alkohol. Fortsätt att testa ditt blodsocker även dagen efter alkoholintag. Var extra försiktig med alkohol tills du vet hur ditt blodsocker påverkas av alkohol. Alkohol ger mycket energi och kan vara en bidragande orsak till övervikt. En starköl på 33 cl ger lika mycket alkohol som 1 glas vin på 15 cl eller 4 cl starksprit. Är övervikt en nackdel? Ja, övervikt bidrar till ökat insulinbehov. Viktnedgång ger ökad insulinkänslighet. Några förslag till förändring för att minska i vikt: minskad portionsstorlek öka andelen grönsaker och rotsaker uteslut eller minska på kaffebröd, godis, snacks och sockersöta drycker Är det bra att motionera? Ja, motion ökar både din kondition och ditt välbefinnande. Motion ökar din känslighet för insulin och ditt blodsocker sjunker. Det är därför viktigt att du testar ditt blodsocker i samband med fysisk aktivitet. Motion ska vara roligt! Det är viktigt att du anpassar aktiviteten efter vad du själv orkar med.

Tänk på! Promenader, städning och trädgårdsarbete är också motion. Gör motion till en daglig rutin! När och varför ska jag testa blodsockret? Det är viktigt att du lär dig att testa ditt blodsocker och att tolka svaren. På så sätt kan du lära dig vad som kan påverka ditt blodsocker. Om du undrar över hur en måltid påverkar ditt blodsocker, ta då ett värde före måltiden och 1 2 timmar efter maten. Stiger blodsockret kraftigt kan det bero på: Vad du har ätit Hur mycket du har ätit Vad du har druckit till maten Samma sak kan du göra vid motion. Ta blodsockret innan du går ut på din dagliga promenad och ta sedan ett nytt värde när du kommer hem så ser du vilken effekt motionen har haft. Ökad kunskap ger dig möjlighet att själv kontrollera din diabetes och livssituation! Vad är ett bra blodsocker för mig? Målvärde datum: Fastevärde:... Över dygnet:...

Hur viktigt är det med god sömnkvalitet? Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Om du av någon anledning inte sover bra så finns det goda skäl att fundera på varför. Det finns många studier idag som visar att dålig sömn kan bidra till ökad insulinresistens. Sömnapné Sömnapné betyder ofrivilliga andningsuppehåll i sömnen. Apnéerna kan variera mellan 10 sekunder och upp till 1 minut. Apnéerna beror på en avslappning i musklerna i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) när man sover. Om de slappnar av för mycket kan det bli trångt i luftvägarna. Detta gör att många människor börjar snarka. Ibland blir det även svårt att andas. Obehandlad sömnapné kan leda till ökad insulinresistens och många andra följdsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärt-kärl - sjukdom, stroke och inte minst en sämre livskvalitet. Det är idag mycket lätt att både diagnostisera och behandla sömnapné. Kontakta din läkare så du får remiss till en sömn - specialist i ditt närområde. Se också www.somnapne.se

Hur följs din diabetes upp? De nationella riktlinjer som utarbetats av Socialstyrelsen ger dig möjlighet till en god diabetesvård. I samband med dina besök hos läkare eller diabetessjuksköterska kommer undersökningar och prover att regelbundet följas upp avseende: HbA 1c * Mikroalbuminuri** Blodfetter Blodtryck Viktkontroll Fotstatus Ögonkontroll * Ett mått på hur mycket glukos som är bundet till de röda blodkropparna, uttryckt i mmol/mol. ** Mikroskopisk äggvita i urinen. Vill du veta mer om diabetes? Fråga din diabetessköterska/läkare/dietist om tips på lämplig litteratur.

GRØSET 08.10.B.SE Broschyren ges ut med stöd av Bayer AB Tel. 020 83 00 84 Fax. 020-83 00 94 www.bayerdiabetes.se E-post: diabetes@bayer.com Denna broschyr är framtagen i samband med ett examensarbete i diabetesutbildning, Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap 2002 av sjuksköterskorna: Catharina Fernow, Lidköping Anna Forsberg, Örnsköldsvik Lena Hannerz, Stockholm Maria Hederström, Västerås Marie-Louise Nilsson, Bromölla Britt Inger Persson, Färila Reviderad av: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska och Eva Trotzig Persson, dietist, Endokrin och diabetessektionen, Danderyds Sjukhus. Broschyren är översatt till arabiska, bosniska, engelska, finska, spanska och somaliska och finns på vår hemsida www.bayerdiabetes.se (finns ej som tryckt broschyr). Pris: 10 kr Reviderad april 2011