VÄSTRA FIN LANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 54/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-358 Helsingfors Givet efter anslag 21.10.2004 ÄRENDE Ansökan om miljötillstånd för odling av fisk i nätkassar i havet sydväst om holmen Bästö och söder om holmen Södra Altarskär i Pernå kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Bästö Forell Ab, Nan Hindsberg och Maj Mankonen ANSÖKAN Bästö Forell Ab har 23.12.2002 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat ansökan. VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan avser odling av fisk i nätkassar i havet sydväst om holmen Bästö på det till fastigheterna Norra Altarskär RNr 1:220 och Vestra Bästö RNr 1:226 hörande vattenområdet (plats A) och söder om holmen Södra Altarskär på det till fastigheten Norra Altarskär RNr 1:220 hörande vattenområdet (plats B). Båda vattenområdena finns i Sarvlax by i Pernå kommun. Sökandena har därtill ansökt om nyttjanderätt till det för hållandet av nätkassarna erfoderliga vattenområdet på de båda platserna. Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄGET I OMRÅ- DET Tillstånd Helge Holmström, Nan Hindsberg och Maj Mankonen har med ett av Västra Finlands vattendomstol 30.8.1996 givet beslut nr 52/1996/1 haft rätt att odla fisk så att fisktillväxten har fått vara högst ca 80 000 kg/a och till fiskens utfodring har årligen fått användas torrfoder eller annat foder. Dock så att det årligen använda fodret inte får innehålla mera än 1 000 kg fosfor och 7 600 kg kväve. Nätkassarnas sammanlagda volym har fått vara högst 8 000 m 3.
2 Nyttjanderätt Planläggning Nan Hindsberg och Maj Mankonen är delägare i de för fiskodlingen erfoderliga vattenområdena som hör till fastigheterna Norra Altarskär RNr 1:220 och Vestra Bästö RNr 1:226 i Sarvlax by i Pernå kommun. Arealen på vattenområdet som hör till fastigheten Norra Altarskär RNr 1:220 är 100,11 ha och det som hör till fastigheten Vestra Bästö RNr 1:226 är 1369,22 ha. Nan Hindsbergs och Maj Mankonens andel av de båda fastigheterna är enligt lagfartsintygen sammanlagt 1/7. Över området, där fiskodlingen är belägen har uppgjorts Pernå delgeneralplan för kust och skärgård. Sydvästra delen av holmen Bästö, nära vilken fiskodlingen är belägen under en del av året, är i planen utmärkt som ett bostads- och jordbruksområde. De västra holmarna är fritidsbostadsområden. Odlingsplatsens sydliga SL-holmar är fredade eller avsedda att fredas enligt naturvårdslagen. Storkobban och Österkobban är i planen utmärkta som SL-område. Södra Altarskär är ett jord och skogsbruksområde med behov att styra friluftslivet eller miljövärden. Anläggningen är belägen på det i Natura 2000-nätverket införlivade området Pernåviken och Pernå skärgård (FI0100078). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Vattendjupet vid odlingsplats A söder om Bästö varierar enligt sjökortet från 6 till 9 m och vid odlingsplats B söder om Södra Altarskär är vattendjupet ca 15 m. Det har inte gjorts strömningsmätningar på områdena. På Kejvsalö havsområde verkade enligt rapporten från samkonrtollen år 2002 fem fiskodlingsanläggningar, vars sammanlagda produktion under det ifrågavarande året var ca 125 000 kg, vilket var 23 000 kg mindre än året innan och ca hälften av den tillåtna mängden enligt tillstånden. Handelsbolaget Helgolands odlingsplats söder om Södra Altarskär fanns på ett avstånd om ca 100 meter från den ansökta platsen B och Altarskär Forells odlingsplats nordost om Södra Altarskär fanns på ett avstånd om ca 800 meter från den ansökta odlingsplatsen B. Sökandenas fiskodling var det ifrågavarande året uppdelat på två enheter söder och väster om Bästö i närheten av den ansökta platsen A. Utsläppen, vattenkvaliteten och bottenfaunan Utsläppen från fiskodlingen på Kejvsalö havsområde var år 2002 ca 1 300 kg fosfor och 8 200 kg kväve. Utsläppen var lite mindre än året innan. Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i vattenområdet i Pernå Lovisa omgivningen. Enligt
3 kontrollresultaten var havets syrehalt huvudsakligen gott eller nöjaktigt och näringshalterna är karakteristiska för området. Klorofyllhalten var rätt låg, hygieniskt var vattnet av god kvalitet. I den inre skärgården i djupfickorna på norra sidan av Altarskär och östra sidan av Granö hade syretillståndet försämrats och bottnen var död. Utgående från de utförda undersökningarna har områdets fiskodlingsanläggningar inte haft någon inverkan på vattenkvaliteten i området. Bottendjursundersökningar har utförts på det ifrågavarande området år 2000. Vid de provtagningspunkter som fanns närmast fiskodlingen väster om Bästö var bottnens tillstånd, enligt Vesihydro Oy troligtvis påverkat av fiskodlingen. Vid odlingsplatsen söder om Södra Altarskär och i den yttre skärgården var bottendjursfaunan den mångsidigaste av de undersökta platserna, eftersom trösklar som skulle hindra vattenströmningen saknades. Fiskbestånd och fiske Områdets fiskbestånd består av arter såsom gös, strömming, gädda och abborre. I området utövas yrkesfiske av åtta yrkesfiskare. Övrig användning av havs- och markområdena FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Holmen Rönnören, som finns ca 250 m väster om Bästö Forells odlingsplats A är bebyggd. Sydvästra udden av Bästö, som finns ca 250 m norr om Bästö odlingsplats A är enligt de till miljötillståndsverket bifogade kartorna obebyggd. Ca 250 m söder om Bästö odlingsplats A finns holmarna Sikören och Långören, som i planen är utmärkta som natursyddsområden. Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga allmänna badstränder, som skulle påverkas av fiskodlingsverksamheten. I följande tabell anges de centrala parametrarna, som har använts i gällande tillstånd samt uppgifter om den förverkligade fiskodlingsverksamheten på södra och västra sidan av Bästö under åren 1999-2003 enligt miljöskyddets datasystem: Tillstånd 1999 2000 2001 2002 2003 Medelvärde 1999-2003 Fodrets fosforinnehåll kg/a 1 000 938 953 921 720 450 800 kväveinnehåll kg/a 7 600 5 955 6 418 5 900 4 369 3 480 5 200 Fiskens tillväxt ca kg 80 000 69 400 69 480 64 250 46 200 34 300 57 000
4 Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens verksamhet Utsläpp som förorsakas av fiskodlingen Anläggningen består av åtta nätkassar, vilkas totala volym är ca 10 000 m 3 och arealen ca 1 800 m 2. Nätkassarnas djup under vattenytan är ca 6 m. Nätkassarna är förankrade på sina platser och utmärkta i enlighet med sjöfartsverkets anvisningar. Sökandena har ansökt om nyttjanderätt till de erfoderliga områdena för hållande av nätkassar på fastigheterna Norra Altarskär RNr 1:220 och Vestra Bästö RNr 1:226 i Sarvlax by. Sökandena har ansökt om rätt till ett 4 800 m 2 stort område på båda odlingsplatserna (A och B). Sökandena har avvikande från det tidigare tillståndet för avsikt att sommartid odla fisk söder om Södra Altarskär för att på hösten flytta anläggningen till havsområdet söder om Bästö. Sökandena har för avsikt att odla 100 000 kg regnbåge per år räknat enligt fiskens tillväxt. Fisken utfodras både manuellt och med automat. Till utfodringen skall användas både strömming (120 000 kg) som fångas i fiskodlingsanläggningens influensområde och torrfoder (80 000 kg). Det till odlingen årligen använda torrfodret skulle få innehålla högst 640 kg fosfor och 4 880 kg kväve. Strömmingen skulle motsvarande innehålla 540 kg fosfor och 3 000 kg kväve. I följande tabell anges de förverkligade fosfor- och kväveutsläppen under åren 1999-2003 enligt miljöskyddets datasystem samt det uppskattade fosfor- och kväveutsläppet enligt ansökan: 1999 2000 2001 2002 2003 Medelvärde 1999-2003 Fosforutsläpp kg/a 660 675 664 535 310 570 Kväveutsläpp kg/a 4 046 4 507 4 507 3 098 2 540 3 740 VERKNINGAR PÅ MILJÖN Utsläppen i havet är enligt ansökan 240 kg/a fosfor och 2 380 kg/a kväve när det näringsinnehåll som finns i strömmingen inte beaktas. Döda fiskar (500-2000 kg/a) samlas i en behållare och transporteras till en kommunal avfallshanteringsanläggning. Stickning och rensning av fisken sker vid Semilax Ab:s renseri i Lovisa. Sökandena har konstaterat att fiskodlingsverksamheten vid den ifrågavarande anläggningen kan förorsaka lindriga syrebrister och förhöjningar av näringshalterna i odlingens närområde.
KONTROLL AV VERKSAMHETEN HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN 5 Enligt sökandena inverkar fiskodlingen inte på den övriga användningen av havsområdet. Sökandena har föreslagit att anläggningens bruks- och utsläppskontroll fortsätts på nuvarande sätt. Brukskontrollen baserar sig nuförtiden på förande av dagbok. Kontrollerna av anläggningens inverkan på vattendraget utförs som en del av samkontrollen av vattenområdet i Pernå-Lovisa omgivningen. Sökandena deltar i den av Nylands arbetskrafts- och näringscentral organiserade gemensamma uppföljningen av fiskodlingsverksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden. Sökandena har föreslagit att kontrollen av inverkan på fisket skulle avskaffas, eftersom den ansökta produktionsmängden inte beräknas ha någon inverkan på fisket. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Pernå kommun och berett tillfälle att under tiden 5.11.-5.12.2003 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Nylands miljöcentral har konstaterat att den ansökta utvidgningen är beaktansvärd i jämförelse med den nuvarande produktionen och belastningen. Därtill har Finland gett kommissionen ett löfte att användandet av färsk havsfisk som foder åt odlad fisk kommer att förbjudas. Förbudet kommer att intas i den kommande virusepidemiförordningen, vilken troligtvis kommer att träda i kraft från början av år 2005. Miljöcentralen har därtill ansett att det bör utredas om det i anläggningens närhet finns sådana naturtyper som har legat till grund för områdets införlivande i Natura 2000-nätverket. Ifall ifrågavarande naturtyper finns inom verkningsområdet bör det utredas om fiskodlingen betydligt försvagar dessa naturvärden. Ifall sådana inverkningar uppstår bör en naturabedömning i enlighet med 65 naturvårdslagen utföras. Enligt miljöcentralen medför fiskodlingen ett årligt utsläpp i havet om 967 kg fosfor och 6437 kg kväve, vilket betyder en specifik belastning om 10,4 g fosfor och 69 g kväve per kg fisk.
6 Enligt ansökan skulle belastningen öka kraftigt. I ansökningen borde den sammanlagda verkningen av fiskodlingsanläggningarna vid Södra Altarskär beaktas. Vid anläggningen bör man uppnå det av statsrådet fastställda målet för den specifika belastningen. Därtill bör fosfor och kväveutsläppen minskas med minst 30 % från 1993 års nivå. En dagbok bör föras på ett av Nylands miljöcentral godkänt sätt. I dagboken bör det tas in uppgifter om den till anläggningen förda och därifrån tagna fiskmängden, samt uppgifter om dessas medelvikt och medicinering samt fiskdöd och den använda fodermängden och dess näringsinnehåll. Dagboken bör bevaras vid anläggningen och den bör vid behov förevisas myndigheterna. Andra uppgifter som behövs för att granska dagbokens tillförlitlighet bör också uppges för miljöcentralen vid behov. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft till utgången av år 2010. Miljöcentralen har ansett att anläggningen skall förordnas att delta i fiskodlingsanläggningarnas samkontroll. I kontrollplanen bör innefattas bottenundersökningar samt kontroll av inverkningar på Naturavärdena ifall sådana förekommer. Miljöcentralen har framfört att en reviderad kontrollplan skall tillställas miljöcentralen för godkännande. Ifall det misstänks någon fisksjukdom hos fiskarna i anläggningen bör det meddelas om detta till Södra Finlands läns länsstyrelses social- och hälsoavdelning. Vid svåra fall bör även miljöcentralen och Nylands TE-centrals fiskerienhet meddelas. Överskridningar av tillståndsbestämmelserna bör alltid meddelas till miljövårdsmyndigheterna samt miljöcentralen. Anläggningen bör ha en ikraftvarande miljöförsäkring. Fiskarna skall avlägsnas från kassarna när tillståndets giltighet upphör. Konstruktioner och anläggningar skall avlägsnas inom en månad från att tillståndets giltighet har upphört. 2) Nylands arbetskrafts- och näringscentral har framfört att tillstånd kan beviljas, eftersom man inom området producerar en tämligen liten mängd odlad fisk och i relation till den totala belastningen på havsområdet är belastningen från en enskild fiskodlingsanläggning mycket liten. Vattenkvaliteten inom området är rätt god och endast i närheten av nätkassarna har eutrofieringsgraden höjts en aning. Det finns rikligt med platser med döda bottnar även där det inte finns fiskodlingar. I undersökningarna har det inte kunnat konstateras någon klar och säker effekt på fiskebeståndet eller fisket. Anläggningens verkningar på fisket och fiskbeståndet bör fortsättningsvis undersökas enligt en plan som godkänts av Nylands arbetskrafts- och näringscentral. 3) Byggnads och miljönämnden i Pernå kommun har framfört att strömmingen bör medräknas i belastningen från fiskodlingen eftersom den innebär en ökad belastning på området vid fiskodlingen. Byggnads- och miljönämnden har ansett att odlingarna har haft en negativ inverkan på området. Bottnen är helt död på vissa punkter
7 och grusbottnarna har ersatts av sulfidhaltig gyttja. Enligt Vesihydro Oy beror detta på fiskodlingarna. Åren innan bottenunderökningarna utfördes år 2000 och 2002 har tillväxten och mängden fosfor och kväve i fodret underskridit den tillåtna mängden med minst hälften samtidigt som en negativ verkan på bottnarna påvisats. Om fiskens tillväxt ökar till 100 000 kg /a innebär det att de döda och av fiskodlingen påverkade bottnarna ökar. En bedömning av anläggningarnas sammanlagda verkning på Natura 2000-nätverket bör också utföras. 4) AA har i sin påminnelse nämnt att de döda bottnarna inte härstammar från odlingen utan från Lovisa kärnkraftverks kylvattenströmmar. 5) BB, CC, DD och EE (Sandholmen RNr 1:214, Kyrkskär RNr 1:221, Norra Altarskär vatten RNr 1:220, Västra Bästö vatten RNr 1:226, Sandö RNr 1:265 och Sandö vatten RNr 867:12/2, Sarvlax, Pernå) FF (Västra Bästö RNr 1:205, Lilla Rövarskär RNr 1:224, Bredörn RNr 1:218, Norra Altarskär vatten RNr 1:220, Västra Bästö vatten RNr 1:226, Sarvlax, Pernå) GG (Västra Bästö RNr 1:205, Klockören RNr 1:269, Inre Äggören RNr 1:225, Yttre Äggören RNr 1:225, Norra Altarskär vatten RNr 1:220, Västra Bästö vatten RNr 1:226, Sarvlax, Pernå) har yrkat såsom delägare i det samfällda vattenområdet och strandägare att tillståndet beviljas för högst 50 000 kg som årstillväxt. Inga alternativa platser kan godkännas, dock kan A-platsen vara vinterförvaringsplats. Ifall tillstånd i någon form beviljas bör åt ovannämnda fastighetsägare till lika delar var erläggas en sammanlagd årlig nyttjanderättsavgift om 3 000 euro. Tillståndet bör beviljas för ett år i sänder. Som grund för yrkandena har bland annat nämnts, att verksamhetens negativa påverkan på miljön och trivseln inte har visat sig minska med åren. Skadorna och menet för fisket, fiskstammen och fastigheternas bruks- och försäljningsvärde bör utredas och ersättas. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd saknas, eftersom skadorna kommer att bli så stora. Skadorna kunde delvis undvikas om fiskodlingarna placeras på B-platsen och odlingsmängden skulle vara ca 50 000 kg. Ifall tillstånd beviljas till en större årlig fisktillväxt än 50 000 kg på de i ansökan avsedda platserna anser påminnarna att det leder till skador som enligt vattenlagen måste ersättas. En syneförrättning enligt 16 kap. 13 och 5 vattenlagen bör förrättas. Vattenområdet kan inte i det oändliga få användas av en ägare. Strömmingen och siken leker inte längre på sina traditionella platser. 6) Pernå fiskeområde har i sin påminnelse nämnt att uppgifterna om möjligheten att minska belastningen per tillväxt är radikal och stöds inte av den uppföljning som hittills gjorts. Möjligheterna att verkligen uppnå de förbättringar som anges bör därför verifieras i detalj. Ifall uppgifterna för Bästö Forell Ab:s framtida produktion och belastning stämmer överens med verkligheten bör motsvarande krav ställas på Altarskär Forell i enlighet med principen om bästa tillgäng-
8 liga teknik (BAT) som ingår i miljöskyddslagen. Den nuvarande odlingen förorsakar lokala olägenheter. Den faktiska produktionen har varit mindre än den tillåtna vid bägge anläggningarna. Pernå fiskeområde anser att belastningen inte under några omständigheter bör tillåtas öka från den nuvarande och den bör helst vara lägre än den nuvarande faktiska belastningen. Av Bästö Forell Ab:s föreslagna två platser lämpar sig plats B bättre för fiskodling. Uppföljningen av verksamheten bör vara sådan att belastningen går att kontrollera. Sökandenas komplettering av ansökan och förklaring Sökandena har inlämnat sin förklaring och komplettering av ansökan 9.2.2004. I kompletteringen har sökandena nämnt, att det är Nylands miljöcentral som bör inventera natura 2000-området för att utreda ifall där finns naturvärden som är avsedda att skyddas. I sin förklaring med anledning av påminnelserna har sökandena nämnt att miljöcentralen har lyft fram väldigt ensidigt negativa konsekvenser ur mätresultaten utan att se på helheten i den årliga rapportens sammanställning. Det är oskäligt, att miljöcentralen kan påstå att verksamheten belastar och att en produktionsökning inte är möjlig fastän man ur kontrollresultaten inte kan påvisa detta. Ifall mätresultatet inte har någon betydelse borde kontrollprogrammet avslutas. Miljötillståndsverket borde sätta ett tak för hur stora kostnaderna får bli för uppföljningen av vattenkvaliteten. Påståendet om förekomsten av VHS-virus i Östersjön är felaktigt. VHS-virus har inte kunnat påvisas i strömming norr om Gotland. Tillståndet borde vara i kraft i minst 15 år eller tillsvidare för att det skall vara möjligt att satsa i bästa tänkbara teknik. Det som byggnads- och miljönämnden i Pernå kommun nämnt angående miljön i fiskodlingarnas omgivning gäller för hela skärgården längs finska vikens kust. Angående beräkningen av den specifika belastningen som Pernå fiskeområde påpekat har sökandena nämnt att de och miljöcentralen har avvikande åsikter om det riktiga beräkningssättet. Angående FF m.fl:s påminnelse har sökandena nämnt att påminnarna antagligen har förväxlat de ansökta odlingsplatserna med de tidigare odlingsplatserna som inte kommer att användas. Sökandenas avsikt är också att flytta odlingen längre ut mot öppna havet, där vattenombytet är större och inverkan på omgivningen mindre. Sökandena har nämnt att den omnämnda ersättningen har utbetalats enligt beslutet. Sökandena har dock ansett, att den förordnade ersättningen är orättvis, eftersom delägarna av vattenområdet munt-
9 ligen har överenskommit om fördelningen av laxfiskeplatser och övriga kompensationer. Det torde ej heller finnas några hinder för att öka produktionen, eftersom den ansökta odlingsplatsen är bättre än de tidigare odlingsplatserna. Påminnelse Utlåtande 7) HH och II (Södra Altarskär) har som boende på ön Södra Altarskär samt som utövare av fiskerinäring i området motsatt sig att ytterligare en fiskodling av den typ som Bästö Forell Ab representerar skulle koncentreras till B-platsen söder om deras ö eftersom miljöriskerna ökar pga. koncentrationen. Nylands miljöcentral har 3.3.2003 på miljötillståndsverkets begäran tillställt sitt utlåtande på basis av den av sökandena inlämnade kompletteringen. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Miljöcentralen har inte tagit ställning till de eventuella inverkningarna på natura 2000-områdets naturvärden, eftersom kompletteringen ej innehållit någon utredning om dessa eventuella inverkningar. Miljötillståndsverket beviljar Bästö Forell Ab, Nan Hindsberg och Maj Mankonen tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet samt miljötillstånd för odling av fisk i dem på vattenområdena som tillhör fastigheterna Norra Altarskär RNr 1:220 och Vestra Bästö RNr 1:226 i Sarvlax by i Pernå kommun på de platser som framgår av bilaga 1 till detta beslut. Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Miljötillståndsverket beviljar Bästö Forell Ab, Nan Hindsberg och Maj Mankonen nyttjanderätt på viss tid till det ca 4 800 m 2 stora vattenområdet söder om holmen Södra Altarskär som tillhör fastigheten Vestra Bästö RNr 1:226 i Sarvlax by i Pernå kommun samt nyttjanderätt på viss tid till det ca 4 800 m 2 stora vattenområdet söder om holmen Bästö som tillhör fastigheterna Norra Altarskär RNr 1:220 och Vestra Bästö RNr 1:226 i Sarvlax by i Pernå kommun och som erfodras för hållande av nätbassängerna av vilket ca 1 600 m 2 finns på fastigheten Norra Altarskärs vattenområde. Nyttjanderätten är i kraft lika länge, som tillståndshavarna har rätt att odla fisk i stöd av detta beslut. Ersättning för det erfoderliga vattenområdet har fastställts i tillståndsbestämmelse 3. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte annan skada som enligt vattenlagen skall ersättas.
10 Tillståndsbestämmelser När fiskodlingsverksamheten utövas i enlighet med tillståndsbestämmelserna nedan uppstår det ej på förhand bedömt sådan förorening av vatten som enligt miljöskyddslagen eller lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Tillståndshavarna skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Tillståndshavarna skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör vattentrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga vattentrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Finska vikens sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om nätbassängernas placering. 2) Nätbassängernas sammanlagda volym får vara högst 8 000 m 3. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 3) Tillståndshavarna skall som ersättning för nyttjanderätten på viss tid solidariskt årligen senast 1.2 och så länge tillståndet är i kraft erlägga 96 euro till ägarna av fastigheten Norra Altarskär RNr 1:220 och 19 euro till ägarna av fastigheten Vestra Bästö RNr 1:226, båda i Sarvlax by i Pernå kommun. På det försenade beloppet skall i enlighet med 4 1 mom. räntelagen betalas en dröjsmålsränta, som är sju procentenheter högre än den i 12 avsedda referensräntan som gäller vid tidpunkten i fråga. 4) Nätbassängerna ska hållas på plats B under tiden 15.5 15.9. Under denna tid får inga nätbassänger hållas på plats A. Odling av fisk När strömming används som en del av fodret 5 a) Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla sammanlagt fosfor högst ca 1 000 kg och kväve högst ca 7 200 kg. Till utfodringen får användas torrfoder och högst 100 000 kg hela strömmingar per år. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 8 g fosfor och 60 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta
11 sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken och strömmingen som används till utfodringen innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. Det näringsinnehåll som finns i strömmingen får inte avdras vid beräkningen av anläggningens utsläpp. När enbart torrfoder används 5 b) Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst ca 930 kg och kväve högst ca 6 700 kg. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 6) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från torrfodret före utfodringen. Tillståndshavarna skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 7) Fisken skall stickas och rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 8) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd sakenlig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande regler om behandling av animaliskt avfall. 9) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10) Tillståndshavarna skall meddela Nylands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavarna skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavarna skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall dagligen antecknas uppgifter skilt för odlingsplats A och B om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet,
12 - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas volym, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av fiskodlingsverksamhetens utsläpp i havsområdet. Nylands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Tillståndshavarna skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. 12) Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pernå kommun skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. 13) Tillståndshavarna skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Nylands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Nylands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Pernå kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende.
13 14) Tillståndshavarna skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Nylands miljöcentral och Nylands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2010. Om Bästö Forell Ab, Nan Hindsberg och Maj Mankonen avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2010, skall de senast 30.11.2009 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Vid överläggningen av beslutet och tillståndsbestämmelserna har inverkan av och utsläppen från Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodling på södra sidan av holmen Södra Altarskär beaktats. Därtill har det beaktats att den ansökta fiskodlingen sker på två platser (A och B). Fiskodlingens utsläpp De årliga fosforutsläppen från Bästö Forell Ab:s, Nan Hindsbergs och Maj Mankonens anläggning har under tiden 1999-2003 varit i medeltal 570 kg och kväveutsläppen 3 740 kg. Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodlingsanläggning har under de senaste åren funnits på södra sidan av Södra Altarskär, i närheten av denna kommer också tillståndshavarnas anläggning att placeras under sommartiden. Utsläppen från Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodlingsanläggning har under tiden 1999 2003 i medeltal varit 380 kg/a fosfor och 2 380 kg/a kväve. Tillståndshavarnas och Handelsbolaget Altarskär Forells sammanlagda utsläpp har under tiden 1999 2003 varit i medeltal 950 kg/a fosfor och 6 120 kg/a kväve. Fosforutsläppen i havet från fiskodlingsanläggningarna i Kejvsalö havsområde har enligt miljöskyddets datasystem minskat med 30 40 % från slutet av 1990-talet till början av 2000-talet.
14 Utsläppens inverkan på miljön Havsområdets lämplighet för fiskodling Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningen år 2001 har det ifrågavarande vattenområdet klassificerats som relativt gott. Vid bottendjursundersökningen år 2000 kunde det iakttas att bottnen i den inre skärgården på västra sidan av Bästö var död. Minskningen av fiskodlingen i den inre skärgården vid Bästö området förbättrar miljöns tillstånd i området. Inverkningen av fiskodlingen i närheten av den yttre skärgården på gränsen till det öppna havet framträder inte betydande i havsvatten- och bottenkvaliteten. Utsläppen inverkar ej heller betydande på Natura-områdets tillstånd. Enligt sjökortet varierar vattendjupet invid fiskodlingsplatsen mellan 6-9 m vid plats A och vid plats B är djupet ca 15 m. På havsområdet söder om Södra Altarskär är vattnets strömningsförhållande gott och på området har inte uppstått någon syrebrist trots att Handelsbolaget Altarskär Forell har odlat fisk på det ifrågavarande havsområdet under många år. Storkobban och Österkobban är i delgeneralplanen utmärkta som SL-områden. Området har dock ingen detaljplan. Fiskodling har bedrivits på området länge och verksamheten försvårar inte användningen av området på sådant sätt som avses i delgeneralplanen. Området på vilket fiskodlingen är belägen är ett område som intagits i Natura 2000-nätverket på basis av fågel- och naturdirektivet. Eftersom den fiskodling som ansökan avser har verkat i området från medlet av 1980-talet dvs. långt före området införlivades i Natura 2000-nätverket kommer den fortsatta verksamheten inte betydligt att förändra belastningen i området. Eftersom det är fråga om en fortsatt verksamhet som därtill redan pågått under en lång tid anses Ifrågavarande fiskodling således inte ensam för sig eller i samverkan med de andra i området verkande fiskodlingarna sannolikt betydligt försämra de naturvärden, till skydd för vilka området intagits i Natura 2000-nätverket när de båda odlingsplatserna används på det sätt som fastställts i tillståndsbestämmelse 4). De sammanlagda utsläppen från båda anläggningens båda odlingsplatser kan dock inte märkbart ökas från den nivå som fastställts med Västra Finlands vattendomstols beslut nr 52/1996/1 och 60/1995/2. Tillåtna utsläpp Enligt Västra Finlands vattendomstols beslut nr 52/1996/1 har det vid Bästö anläggningen årligen använda torrfodret och strömmingen fått innehålla högst 1000 kg fosfor och 7 600 kg kväve, och tillväxten har fått vara 80 000 kg fisk per år. Bästö Forell Ab:s årliga fosforut-
15 släpp har enligt beräkningen kunnat vara ca 680 kg och kväveutsläpp ca 5 400 kg. Handelsbolaget Altarskär Forells enligt vattendomstolens beslut 60/1995/2 av 7.12.1995 fått odla 110 000 kg fisk uttryckt som årlig fisktillväxt på det ifrågavarande havsområdet. Det till fiskodlingen årligen använda fodret har fått innehålla högst 1 400 kg fosfor och 10 000 kg kväve. En fiskodling i enlighet med tillståndet skulle ha kunnat förorsaka årliga fosforutsläpp om ca 960 kg och årliga kväveutsläpp om ca 7 000 kg. Utsläppen i havet från Bästö Forell Ab:s och Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodlingar skulle ha kunnat vara sammanlagt ca 1 600 kg fosfor och 12 000 kg kväve per år. De förverkligade utsläppen har under de senaste åren varit ca 1 000 kg fosfor och drygt 6 000 kg kväve. Tillståndshavarnas miljötillståndsansökan om en fiskodling vars fisktillväxt skulle vara 100 000 kg/a skulle betyda, ifall det förutom torrfodrets näringsinnehåll (P 640 kg/a och N 4 880 kg/a) skulle användas 120 000 kg/a strömming vars näringsinnehåll vore (P 540 kg/a och N 3 000 kg/a), att det till området skulle koncentreras ett årligt utsläpp om 780 kg fosfor och 5 100 kg kväve. Handelsbolaget Altarskär Forells miljötillståndsansökan för fiskodling på dess tidigare plats ca 100 meter från denna Bästö Forell Ab:s odlingsplats B är samtidigt anhängig. Handelsbolaget Altarskär Forells ansökan avser en fisktillväxt om 110 000 kg och ett näringsinnehåll i fodret om 970 kg/a fosfor och 7 400 kg/a kväve, vilket skulle innebära ett årligt utsläpp om 530 kg fosfor och 4 400 kg kväve. Tillsammans med tillståndshavarens ansökan skulle detta innebära en fisktillväxt om nästan 210 000 kg/a söder om Södra Altarskär, vilket skulle medföra ett utsläpp om ca 1 310 kg/a fosfor och 9 500 kg/a kväve, vilket skulle betyda 30 % större fosforutsläpp och över 50 % större kväveutsläpp än under de senaste åren. Fiskodling i enlighet med ansökningarna skulle försvaga miljöns tillstånd och användbarhet i den utsträckning att förutsättningarna för beviljande av tillstånd ej föreligger. Eftersom det inte finns någon yttre reningsanläggning som kunde användas för nätbassängsanläggningen, kan tillstånd beviljas enbart genom att begränsa utsläppen till en sådan nivå som miljön beräknas tåla. På ovan sagda grunder kan anläggningarnas årliga fosforutsläpp tillsammans vara högst 1 200 kg och kväveutsläpp högst 8 600 kg. Vid beräkningen av torrfodret har miljötillståndsverket använt följande parametrar: fosforhalt i torrfodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. Den strömming som används till utfodringen innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. Foderkoefficienten vid strömmingutfodring är 5,0. Det vid anläggningarna årligen
Rätt till vattenområdet och dess areal 16 använda fodret får således innehålla högst 1 860 fosfor och 13 500 kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt tillsammans om ca 180 000 kg fisk per år när torrfoder används. Eftersom fiskodlingsanläggningarna är belägna intill varandra och ingen av platserna är bättre än den andra för miljön får deras utsläpp vara av samma storlek, dvs. ca hälften av det ovannämnda. Jämfört med de ikraftvarande tillstånden skulle utsläppen minska med 25-30 % och jämfört med de senaste årens utsläpp skulle de öka i motsvarande omfattning. Odlingen koncentreras dock närmare det öppna havet än i nuläget. Motståndsförmågan mot utsläpp är i motsvarande omfattning också bättre närmare det öppna havet. Bästö Forell Ab odlar fisk i huvudsak vid odlingsplats B nära Handelsbolaget Altarskär Forells odlingsplats på södra sidan av holmen Södra Altarskär samt delvis vid odlingsplats B söder om holmen Bästö. Eftersom utsläppen delvis fördelas mellan de två platserna och när årligen högst 100 000 kg strömming används till utfodringen får anläggningens fosforutsläpp vara högst ca 700 kg och kväveutsläpp högst 5 000 kg per år. I detta fall är den årliga fisktillväxten sammanlagt ca 80 000 kg. Ifall enbart torrfoder används får anläggningens utsläpp vara högst ca 570 kg fosfor och 4 200 kg kväve årligen. När enbart torrfoder används och anläggningen sköts noggrant kan tillväxten vara ca 90 000 kg per år. Eftersom strömmingen fiskas från havsområdet ökar inte tilläggsutsläppen från strömmingen på havsområdets belastning trots att de lokala utsläppen bör begränsas på det ovan nämnda sättet. Den vid anläggningen använda foderströmmingens näringsinnehåll kan inte avdras från det tillåtna utsläppet, eftersom utsläppet koncentreras till en plats. Gränsvärdena för de specifika utsläppen kan avvika från det som fastställts i statsrådets principbeslut om målen för vattenvården fram till år 2005 om strömming används eftersom strömmingens näringsinnehåll kommer från samma havsområde. Miljötillståndsverket har givit bestämmelse 5 a) för det fallet att tillståndshavaren använder strömming som en del av fodret. I bestämmelse 5 b) har miljötillståndsverket givit bestämmelser om användandet av enbart torrfoder till utfodringen av fisken. Nan Hindsberg och Maj Mankonen äger 1/7 av fastigheterna Norra Altarskär RNr 1:220 och Vestra Bästö RNr 1:226 i Sarvlax by i Pernå kommun, till vilka de för fiskodlingsanläggningen erfoderliga vattenområdena hör. Eftersom de övriga i 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen nämnda förutsättningarna för tillståndets beviljande uppfyllts och det erfoderliga vattenområdet inte är nämnvärt större än sökandenas andel av de samägda områdena har miljötillståndsverket beviljat Bästö Forell Ab, Nan Hindsberg och Maj Mankonen nyttjanderätt till
17 de för fiskodlingsanläggningen erfoderliga vattenområdena. Nyttjanderätten har även som tillståndet beviljats på viss tid. Ersättningen för nyttjanderätten har beräknats utgående från vattenområdets bruksvärde, som är 2 000 euro/ha. Som årlig ersättning har beräknats 6 % av detta. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför denna fiskodling tillsammans med Handelsbolaget Altarskär Forells fiskodling, då de bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med delgeneralplanen för området. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk Det föreligger förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Bedömning av verkningar Miljötillståndsverket har ovan under rubriken havsområdets lämplighet för fiskodling konstaterat att fiskodlingen inte sannolikt betydligt försämrar de naturvärden till skydd för vilka området införlivats i Natura 2000-nätverket. En bedömning av verksamhetens inverkningar utöver den som uppgjorts av sökanden är således obehövlig. Foder, specifik belastning och utsläpp Vid anläggningen får användas hela foderströmmingar. Den gällande lagstiftningen begränsar inte dess användning. De i tillståndsbestämmelserna angivna gränserna för näringsinnehållet får dock inte överskridas, fastän strömming används till utfodringen. Eftersom strömming används till utfodringen har miljötillståndsverket fastställt de specifika utsläppen på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelserna och motiveringen ovan. Det i statsrådets principbeslut uppställda målet om minskning av utsläppen med 30% från 1993 års nivå har redan uppnåtts.
18 Nyttjanderätt Ersättningen och förutsättningarna för beviljandet för nyttjanderätten framgår av motiveringen ovan. Ersättningar ANMÄLAN TILL LANTMÄTERIBYRÅN BB m.fl:s yrkande på ersättningar för skador och men förkastas såsom ogrundade. Därtill förbättras situationen för största delen av de fastigheter som påminnarna ifråga är ägare till, eftersom anläggningen flyttas längre bort från dessa fastigheter. Syneförrättning Den till ansökan bifogade utredningen har varit tillräcklig för att ärendets verkningar kan värderas utan syneförättning eller besiktning och BB m.fl:s yrkande på dessa förkastas såsom obehövlig. Övriga påminnelser och yrkanden I övrigt har de framförda påminnelserna och yrkandena beaktats på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Efter att beslutet vunnit laga kraft sänder miljötillståndsverket en avskrift av beslutet i enlighet med 21 kap. 8 1 mom. vattenlagen till Nylands lantmäteribyrå för anteckning av den beviljade nyttjanderätten i fastighetsregistret. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom., 7 1 och 3 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT 2 295 euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001). Avgiften har förhöjts med 35 % från det som nämns i tabellen eftersom den arbetsinsats som handläggningen av ärendet krävt har varit större än det som avses i tabellen.
19 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Besvärstiden utgår 22.11.2004. Besvärsundervisning bifogas. Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Hannu Kokko Kim Särs I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola (granskande ledamot) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av föredragande Kim Särs. KS/mk Ärendet har avgjorts genom omröstning. Votum har bifogats beslutet.
BILAGA BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften med bilagor skall tillställas Västra Finlands miljötillståndsverk. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Om den sista dagen då besvär får anföras är en helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, fortsätter besvärstiden ännu den därpå följande vardagen. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln inom det område som påverkas, av de kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter som saken gäller, och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut av miljötillståndsverket i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i miljötillståndsverkets beslut - vilka ändringar som yrkas i miljötillståndsverkets beslut - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. - en avskrift av besvärsskriften (ifall besvärsskriften tillställs per post) Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel (09) 173 461 telefax (09) 726 0233 e-post kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8-16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.
Votum Miljörådet Lea Siivola Tillståndet gäller för viss tid. Bestämmelser som gäller avslutandet av verksamheten är nödvändiga för övervakningen ifall verksamheten vid fiskodlingsanläggningen eventuellt avslutas. Av denna orsak lägger jag till slutet av tillståndsbestämmelserna följande bestämmelse: Bestämmelser om verksamhetens avslutande Tillståndshavaren bör meddela om verksamhetens avslutande till Nylands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pernå kommun senast 3 månader före verksamheten avslutas. De anläggningar som hör till verksamheten skall avlägsnas från havsområdet inom en månad från verksamhetens avslutande. In fidem Kim Särs