Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Datum KS-2013/53 2013-01-14 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom det gemensamma yttrandet 2013-01-07. Göran Nilsson
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Anu Henriksson Datum KS-2013/53 2013-01-14 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom det gemensamma yttrandet. Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och regionplanutskottet har skickat förslaget till Handlingsprogram Regionala stadskärnor på remiss. I förslaget redovisas fyra handlingsområden som kräver samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region: - ökad tillgänglighet - synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna - stadsutveckling - utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet Ärendet har beretts i samråd med Arlandakommunerna som upprättat förslag till ett gemensamt yttrande. Lena Fransson kommunchef
2013 01 07 Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Stockholms läns landsting har genom remiss för yttrande senast den 31 januari 2013 överlämnat förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor. Ärendet har beretts i samråd mellan Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta som upprättat förslag till ett gemensamt yttrande i ärendet. Bakgrund Stockholms län har de senaste åren vuxit med 30-40 000 invånare per år. Alla prognoser tyder på en fortsatt kraftig befolkningstillväxt och år 2030 förväntas länet ha drygt 2,6 miljoner invånare. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen, som idag är starkt enkärnig, bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Utvecklingen av yttre regionala stadskärnorna främjar även tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, redovisar utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan. De yttre kärnorna är Arlanda- Märsta, Barkarby- Jakobsberg, Kista- Sollentuna- Häggvik, Täby centrum - Arninge, Kungens kurva - Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Ett led i att förverkliga stadskärnorna är att ta fram ett handlingsprogram som organiserar insatser för dessa. I det förslag till handlingsprogram som är på remiss presenteras bl.a.: Förslag till mål för utveckling av de yttre regionala stadskärnorna 1. De yttre regionala stadskärnornas andel av länets befolkning ska öka från dagens 6 procent till 10 procent år 2030. 2. De yttre regionala stadskärnornas andel av länets sysselsättning ska öka från dagens 13 procent till 25 procent år 2030. 3. Tillgängligheten med kollektivtrafik till de yttre regionala stadskärnorna ska öka så att restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil ska minska från dagens 2,2 till 1,5 år 2030. Varför flerkärnighet är att föredra framför enkärnighet samt varför ett handlingsprogram behövs. För de yttre regionala stadskärnorna innebär åtagandet främst att kommunerna måste samverka med andra aktörer, för att
1. Skapa attraktiva lokaliseringsalternativ som alternativ till den centrala regionkärnan, 2. Utveckla transportsystem som stödjer flerkärnighet 3. Utveckla urbana värden 4. Resurseffektivisera och motverka spridning. I förslaget till handlingsprogram redovisas fyra handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region. 1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna. Förslag till ansvarig aktör: Trafikförvaltningen inom landstinget och SL. Medverkande aktörer: Trafikverket, Länsstyrelsen, kärnkommunerna och TMR. 2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna. Förslag till ansvarig aktör TMR. Medverkande aktörer: Länsstyrelsen, näringslivsorganisationer, och kärnkommuner. 3. Stadsutveckling. Förslag till ansvarig aktör: En kärnkommun. Medverkande aktörer: fastighetsägare, företagare, byggherrar, Trafikverket, länets kommuner, TMR och SL. 4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet. Förslag till ansvarig aktör: En kärnkommun. Medverkande aktörer: länets kommuner, TMR, SL, och övriga delar av landstinget, Trafikverket, näringslivsorganisationer, fastighetsägare, byggherrar, centrumägare, Stockholms Akademiska Forum (StaAF) och SSCO. Handlingsprogrammet Regionala stadskärnor är en del av genomförandet av RUFS 2010. Arbetet med förslag till handlingsprogram och handlingsområden har skett i samråd med berörda kärnkommuner och Storstockholms lokaltrafik. Det är kommunerna som ansvarar för utvecklingen av de regionala stadskärnorna men det krävs ett aktivt deltagande av flera regionala aktörer. Remissperiodens syfte är Att ge regionens aktörer en möjlighet att ta ställning till förslaget till handlingsprogram. Att få besked från regionens aktörer om de är beredda att bidra till genomförandet. Remissinstanserna uppmanas att särskilt beakta följande frågeställningar i remissen: 1. Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på? 2. Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer? 3. Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna? Arlandakommunernas synpunkter Inledningsvis får Arlandakommunerna framföra att det är ett stort och långsiktigt åtagande att utveckla en regional stadskärna. Kommunerna har ett särskilt ansvar. Utvecklingen av
Arlanda-Märsta är därför ett gemensamt åtagande för Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta samt Swedavia, Stockholm Arlanda flygplats. Arlanda-Märsta har goda förutsättningar och stor potential att utvecklas till en regional stadskärna. För att nå dit behöver vi arbeta tillsammans mot samma vision och mål. Vi behöver enas om hur vi ska agera och ansvarsfördela. Kostnader, risker och samverkansformer behöver analyseras och utvecklas framöver. Vad betyder det för våra kommuner att vi ska utveckla en regional stadskärna hos oss? Vad betyder det för övriga aktörer? Arlandakommunerna har i en rapport år 2011 tagit fram ett första underlag som stöd för ett fortsatt arbete med ett handlingsprogram för den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta. Airport City Stockholm AB har i dialog med de tre ägarna - Swedavia, Sigtuna kommun och Arlandastad Holding - under 2012 låtit ta fram en stadsbyggnadsstrategi för området mellan Arlanda-Märsta-Rosersberg. Syftet med denna strategi är att den ska vara vägledande för arbetet med utvecklingen av flygplatsstaden Airport City Stockholm. Fråga 1 Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på? Arlandakommunerna anser de fyra handlingsområdena vara väl identifierade kärnfrågor för samarbete i ett nuvarande utvecklingsskede. Samtliga handlingsområden är kopplade till varandra, vilket framgår i remissen, och bedöms därmed kunna bidra till eftersträvade synergieffekter i arbetet med att utveckla de regionala stadskärnorna. Handlingsområdet Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna - ser Arlandakommunerna som en nödvändig förutsättning för att regionen ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftigt i jämförelse med övriga Europa. En god tillgänglighet är även en grundförutsättning för en hållbar, regional utveckling och bedöms enligt Arlandakommunernas mening som särskilt viktig för den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta. Arlandakommunerna instämmer också i konstaterandet att de yttre regionala stadskärnorna måste få bättre tillgänglighet genom det spårburna kollektiva trafiksystemet och goda kopplingspunkter med smidiga omstigningsmöjligheter till annan kollektivtrafik i den halvcentrala/centrala citykärnan samt bra kopplingar till det regionala vägnätet med förbättrade tvärförbindelser. De yttre regionala stadskärnorna har också goda förutsättningar att bli viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Arlandakommunerna anser att dagens infrastruktur till och från Stockholms C behöver kompletteras med trafikförbindelser i tvärled för att minska belastningen på centrala Stockholm och öka tillgängligheten mellan länets regionala stadskärnor. Arlanda/Märsta är i detta sammanhang en av de åtta yttre regionala stadskärnor som utpekats i den regionala utvecklingsplanen RUFS 20lO och som är av strategisk betydelse för regionen och Arlandakommunerna. Den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta måste få en kraftfullt förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik, dels för att avlasta den centrala delen av regionen och dels för att minska marktransporternas miljöpåverkan och därmed möjliggöra förbättrad kapacitet för flygtrafiken. En avgrening av Roslagsbanan skulle, under förutsättning av att den inte drar undan resurser för behovet av andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar utmed Ostkustbanan, kunna ingå i en gemensam och samordnad planering av åtgärder för ny järnvägsinfrastruktur. En ny sådan tvärförbindelse förbättrar också lägesegenskaperna för de regionala stadskärnorna och binder samman stadskärnorna Täby/Arninge och Arlanda- Märsta. Samtidigt kan den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta på detta sätt ges en ytterligare förstärkt funktion som bytespunkt mellan både flyg och fjärr-, regional-, pendel och lokaltåg samt buss.
Arlandakommunerna anser också att det behövs en strategi för en tydlig stationshierarki i regionen och där Arlandaområdet mycket väl kan utgöra plats för en "Stockholm Nord" utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och som bytespunkt och trafiknod för många olika tåg och förbindelser. I Arlandaområdet är det inte bara Arlanda C som är en viktig nod i trafiksystemet utan också Märsta station vid Ostkustbanan utgör en mycket viktig bytespunkt i regionens trafiksystem för både regionaltågstrafiken och pendeltågstrafiken som behöver värnas och utvecklas för att tillgodose behovet av ett ökat resande i stråket Uppsala Knivsta Märsta Stockholm. För att förbättra tillgängligheten behöver även investeringar för ytterligare spårbunden trafik ske mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den s k Norra böjen. Fråga 2 Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer? Arlandakommunerna har i sak inga synpunkter eller förslag på ytterligare aktörer i arbetet med handlingsprogram för regionala stadskärnor utan anser de identifierade ansvariga aktörerna vara de bäst lämpade för samtliga fyra handlingsområden. För den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta får dock Arlandakommunerna påpeka att Swedavia, Stockholm- Arlanda flygplats är en självklar nyckelaktör i detta arbete, vilket inte direkt framgår i remisshandlingen över föreslagna relevanta aktörer. Arlandakommunerna är vidare positivt inställd till de områden som definierats som TMR:s fortsatta arbetsområden för att utveckla en flerkärnig region: Kommunikationen av handlingsprogrammet och nyttan av för regionala stadskärnor Utvecklingen av den regionala processen Uppföljningen och lärandet i arbetet med att utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Kommunikation internt och externt är av stor vikt. De kommunikationsplaner som utvecklas behöver synkroniseras med befintliga sådana och så småningom också med motsvarade arbete i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Uppföljning och lärande i arbetet med att utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen är även av stor vikt, där TMR:s nätverk för de regionala stadskärnorna har en viktig roll och uppgift i detta sammanhang som stöd för kommunerna eget arbete. Arlandakommunerna behöver också utveckla en handlingsplan för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta inkluderande metoder för styrning och uppföljning, och behov finns av att gå vidare i arbetet med att utveckla gemensamma indikatorer för de regionala stadskärnorna. TMR spelar här en viktig roll för att utveckla dessa verktyg och annat metodstöd för kommunernas arbete. Fråga 3 Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna? Företrädare för Arlandakommunerna ska fortsatt utgöra en aktiv aktör i TMR:s nätverk för kommuner med regionala stadskärnor. Arlandakommunerna är vidare beredda att ta på sig ett större ansvar att som aktör driva på arbetet inom handlingsområde 1 Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna. Arlandakommunerna vill med detta åtagande generellt bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna och specifikt göra detta mot bakgrund av Arlandas viktiga roll som kommunikationsnav i Stockholmsregionen och där behovet av tillgänglighet både till och inom den regionala stadskärnan är av stor betydelse. Lars Bryntesson Per-Erik Kanström
Sigtuna kommun Örjan Lid Vallentuna kommun Upplands Väsby kommun Göran Nilsson Knivsta kommun