DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister. www.mjolkframjandet.se

DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för dietister www.mjolkframjandet.se Feb 2007

Innehållsförteckning Inledning För vem passar DASH? Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Beskrivning av DASH-studierna DASH i praktiken jämförelse DASH och SNÖ Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna? Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna? Hur ser en SNÖ-dag ut för en man? Hur ser en DASH-dag ut för en man? DASH-pyramiden Referenser 3 4 8 9 10 12 12 15 16 2 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Inledning För vem passar DASH? DASH-kosten är en kost rik på frukt, grönt och magra mjölkprodukter som visats kunna sänka blodtrycket. Kosten passar t ex yngre personer med högt blodtryck som enda riskfaktor och som ännu inte börjat med medicinering. Den kan också vara ett bra komplement för patienter som redan börjat medicinering mot högt blodtryck. Kosten är utformad så att patienten ska hållas viktstabil, och resultat på blodtrycket kan förväntas efter ca 8 veckor. Det är viktigt att påpeka att även små förändringar i livsstil kan hjälpa till att hålla blodkärlen i hjärnan friska och hålla blodtrycket nere vilket medför en minskad risk för stroke. DASH-kosten är dessutom snarlik de kostråd som ges i Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel, SNÖ. Detta material är framtaget av Mjölkfrämjandet och faktagranskat av Dietisternas Riksförbund (DRF) referensgrupp inom kardiologi. Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi. Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi. Maja Erlandsson, livsmedelsagronom Mjölkfrämjandet Vad är högt blodtryck? Högt blodtryck innebär ett blodtryck högre än 140 mmhg i systoliskt tryck och 90 mmhg i diastoliskt tryck (för patienter med diabetes och/eller njursjukdom gäller högre än 130/80 mmhg). År 2004 uppskattades förekomsten av högt blodtryck i Sverige till 1,8 miljoner personer, vilket motsvarar ca 27 % av den vuxna befolkningen, dvs 20 år och äldre. Hypertoni är lika vanligt bland kvinnor som bland män. (1) Varför är högt blodtryck farligt? Förhöjt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-/ kärlsjukdom. En systolisk blodtrycksökning på 20 mmhg eller en diastolisk blodtrycksökning på 10 mmhg över nivån 115/75 mmhg fördubblar risken att dö i hjärt-/kärlsjukdom. Riskökningen är oberoende av andra riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom och är likartad för kvinnor och män. (1) 3 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Enligt SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) är ändrad livsstil grunden för att kunna behandla högt blodtryck. (1) Att ändra livsstil kan innebära ökad fysisk aktivitet, viktminskning, rökstopp, minskat alkoholintag eller kostförändring. Ett sätt att förändra kosten är att börja äta enligt DASH-modellen. I många studier har man försökt fastställa vilka kostkomponenter som påverkar blodtrycket. I studier har man gett supplement, t ex kalcium och magnesium, av enskilda näringsämnen för att se deras effekt på blodtrycket. Det har dock varit svårt att fastställa hur dessa fungerar i en sammansatt kost. Därför genomförde forskare ett projekt med stöd från the National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA, där man tog fram en kost rik på de mineraler man sett haft blodtryckssänkande effekt. Mineralerna i kosten kom framför allt från frukt och grönt, spannmål och magra mjölkprodukter och kosten fick namnet DASH, Dietary Approaches to Stop Hypertension. Fakta Vem genomförde DASH-studierna? DASH-studierna bekostades av National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA och genomfördes vid fyra olika sjukhus; Brigham and Women s Hospital, Boston, MA; Duke Hypertension Center and the Sarah W. Stedman Nutrition and Metabolism Center, Durham, NC; Johns Hopkins Medical Institutions, Baltimore, MD; and Pennington Biomedical Research Center, Baton Rouge, LA. Man hade också ett samordningscenter vid Kaiser Permanente Center for Health and Research in Portland, OR. Hur genomfördes den första studien, DASH? I den första DASH-studien (2) ingick 459 vuxna personer med systoliskt blodtryck på max 160mmHg, och diastoliskt blodtryck på 80 95 mmhg. Ca 27 % av deltagarna hade högt blodtryck (hypertension). Ca 50 % var kvinnor och ca 60 % var afroamerikaner. Under tre veckor lät man alla personerna äta en kontrollkost (run-in diet) med lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Försökspersonerna delades sedan in i grupper där de fick äta en av tre olika dieter under åtta veckor. 1) Kontrollkost lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Kalium-, magnesium- och kalciuminnehållet var lågt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. 2) Frukt- och gröntkost- Denna kost gav mer frukt och grönsaker men mindre snacks och godis än kontrollkosten. Kalium- och magnesiuminnehållet var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. 3) Kombinationskost (DASH) Denna kost var rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter och hade lägre nivåer mättat fett, totalt fett och kolesterol än kontrollkosten. Innehållet av kalium, magnesium och kalcium var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. Natriuminnehållet i de olika kosterna var lika, omkring 3 g per dag (dvs 7,5 g salt per dag), personerna var viktstabila och fick dricka max två alkoholhaltiga drycker per dag. 4 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Resultat Vid studiens start var medelvärdet på det systoliska blodtrycket i gruppen 131,3 ±10,8 mm Hg och det diastoliska blodtrycket 84,7±4,7 mm Hg. Resultaten blev dramatiska blodtryckssänkningar. Personer som ätit kombinationskosten (DASH-kosten) minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 5,5 och 3,0 mm Hg mer än kontrollgruppen. Personer som ätit fruktoch gröntkosten minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 2,8 mm Hg resp. 1,1 mm Hg mer än kontrollpersonerna. Se fig 1 och 2. Bland personerna som från början hade förhöjt blodtryck (systoliskt tryck på 140 mm Hg eller diastoliskt tryck på 90 mm Hg eller båda) sänktes trycket med 11,4 resp. 5,5 mm Hg mer av DASH-kosten än kontrollkosten och 7,2 resp. 2,8 mm Hg mer av frukt- och gröntkosten än av kontrollkosten. Bland personerna med normalt blodtryck var motsvarande blodtryckssänkningar 3,5 resp. 2,1 mm Hg med DASH-kosten och 0,8 resp. 0,3 mm Hg med frukt- och gröntkosten. Se fig 1 och 2. De olika blodtryckssänkande läkemedel som används i Sverige ger en sänkning av blodtrycket på ca 10/5 mm Hg då de används separat (1). Att äta DASH-kost kan alltså ge en blodtryckssänkning motsvarande de vanligaste medicinerna. I okomplicerad steg 1 hypertension (systoliskt tryck: 140-159 mm Hg, diastoliskt tryck: 90 99 mm Hg) kan kostförändringar göras som inledande behandling istället för blodtryckssänkande medicin (8). Ett annat fynd ur studien var att personerna som ätit DASH-kost minskade sitt blodtryck utan att de tappade vikt. Blodtryckssänkningen infann sig redan efter två veckor på DASH-kosten och behölls sedan ytterligare sex veckor till studiens slut. Man fann också att blodtryckssänkningen var lika för män och kvinnor samt att den var oberoende av vikt, alkoholintag och saltintag. Försökspersonerna rapporterade heller inga gastrointestinala problem. Vad är orsaken till DASH-effekten Fortfarande är det oklart exakt vad i DASH-kosten som ger den blodtryckssänkande effekten. I många studier har man undersökt effekten av kalcium, magnesium och kalium på blodtryck (8). Bevisen kring kalcium (13, 14, 15) och magnesium (19, 20) är tvetydiga. Oftast är studierna supplementeringsstudier där man gett tillskott av kalcium eller magnesium till försökspersoner. Man har inte kunnat se någon konsekvent blodtrycksförändring. Vad gäller kalium är bevisningen starkare och flera meta-analyser har visat samband mellan ett högt kaliumintag och lägre blodtryck (10, 11, 12). Eftersom DASH-kosten är fiberrik har även fiberinnehållet i kosten föreslagits som en av orsakerna bakom blodtryckssänkningen. Ett flertal studier har genomförts för att undersöka effekten av fiber, antingen i kosten eller som supplement, på blodtryck (17, 18). Inga konsekventa resultat har dock framkommit. Inte heller DASH-kostens låga fettinnehåll eller låga innehåll av mättat fett har kunnat förklara den blodtryckssänkande effekten. I flera studier har man undersökt effekten av kostens totala fettinnehåll resp. innehåll av mättat fett på blodtryck men inga konsekventa resultat har funnits (19). 5 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Fig 1 Förändring systoliskt blodtryck 0 Alla deltagare (n=459) Män (n=235) Kvinnor (n=225) Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck 2 4 6 8 Blodtryckminskning DASH-kost jmf kontroll Blodtryckminskning frukt- och gröntkost jmf kontroll 10 12 mm Hg Fig 1. Genomsnittlig förändring av systoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost. Fig 2 Förändring diastoliskt tryck 0 Alla deltagare (n=459) Män (n=234) Kvinnor (n=225) Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck 1 2 3 4 Blodtryckminskning DASH-kost jmf kontroll Blodtryckminskning frukt- och gröntkost jmf kontroll 5 6 mm Hg Fig 2. Genomsnittlig förändring av diastoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost. 6 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Hur genomfördes den andra studien, DASH-sodium? I en andra studie undersöktes DASH-kostens betydelse för blodtrycket i kombination med ett reducerat saltintag (3). 412 personer med systoliskt blodtryck på 120 159 mm Hg och diastoliskt blodtryck på 80 95 mm Hg ingick i studien. Ca 41 % av försökspersonerna hade högt blodtryck vid studiens start. Ca 57% var kvinnor och ca 57% var afroamerikaner. Personerna fick äta antingen DASH-kost med tre olika nivåer av salt eller typisk amerikansk kost med tre olika nivåer av salt. Varje period med en viss saltnivå pågick under en månad. De olika saltnivåerna var hög- 3300 mg Na/dag; medel- 2400 mg Na/dag och låg- 1500 mg Na/dag (dvs 8,25, 6,0 och 3,75 g salt per dag). Resultat Man fann att alla personer som åt DASH-kosten hade lägre blodtryck än personerna i kontrollgruppen, oavsett salthalt i maten. Man fann även att blodtrycket sjönk mer ju lägre salthalt man hade i maten. Den största blodtryckssänkningen fick de personer som åt DASH-kost och reducerade natriumhalten till 1500 mg/dag (dvs 3,75 g salt/dag). Personer som från början hade högt blodtryck fick den största sänkningen, men även personer med normalt blodtryck sänkte blodtrycket med DASH-kost i kombination med lågt saltinnehåll. Salt (NaCl) Intaget av salt bör enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2004, begränsas till 6 g per dag för kvinnor och 7 g per dag för män (6). Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning Riksmaten (7) äter kvinnor ca 7 g salt per dag och män ca 9 g salt per dag. Slutsats DASH-studien visar att man med en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter kan sänka blodtrycket lika mycket som vid medicinering med ett blodtryckssänkande läkemedel. Vid medicinering ska dock kosten ses som ett komplement. DASH-kosten sänker blodtrycket effektivast hos personer med högt blodtryck men även hos personer med normalt blodtryck (2). Även små minskningar av blodtrycket är viktiga eftersom de kan ha stor betydelse för risken att utveckla kardiovaskulära sjukdomar, stroke och hjärtinfarkt (9). DASH har också visat sig ha flera fördelar förutom den blodtryckssänkande effekten. Man har exempelvis sett samband mellan DASH-kost och lägre förekomst av metabola syndromet (5) och mellan DASH-kost och bättre benhälsa (4). Att äta DASH-kost i kombination med minskat saltintag gör att blodtryckssänkningen blir ännu effektivare. Personer som både äter en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter samt reducerar sitt saltintag sänker sitt blodtryck effektivt. 7 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

DASH i praktiken I USA rekommenderas DASH som komplement till deras motsvarighet till de nordiska näringsrekommendationerna NNR. I Sverige finns sedan 2003 SNÖ, Svenska Näringsrekommendationerna Översatta till livsmedel. Vid en jämförelse mellan SNÖ och DASH-kosten vid olika energinivåer ser man vissa skillnader som redovisas nedan. Alla uträkningar är gjorda av Viveca Annell, leg. dietist. Näringsberäkningsprogrammet Kostdata har använts. Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2100 kcal. Hur mycket av varje livsmedel blir det? SNÖ 2 180 kcal Gram/dag Frukt, bär, juice* 300 400 500 Grönsaker 250 300 400 Potatis 175 175 DASH 2 100 kcal Gram/dag Bröd 165 100 180 (största del fullkorn) Pasta, ris, flingor couscous, torr 85 60 150 (största del fullkorn) Kött, fågel, ägg 116 max 90 (magert kött) Fisk, skaldjur 45 max 100 Chark, korv, blodmat 34 Mjölk, fil, yoghurt 320 500 750 (magra) Keso, grädde 5 keso kan användas i mindre mängder Ost 20 20 (10% fetthalt) Matfett inkl olja 38 35 40 Baljväxter, torr 10 20 Nötter ej angivet 15 * Grammängden beräknad på färsk frukt och juice Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2800 kcal. Hur mycket av varje livsmedel blir det? SNÖ 2760 kcal Gram/dag Frukt, bär, juice* 365 500 600 Grönsaker 310 350 500 Potatis 210 250 DASH 2800 kcal Gram/dag Bröd 205 200 250 8 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Pasta, ris, flingor, couscous, torr 110 100 200 Kött, fågel, ägg 146 max 100 (magert kött) Fisk, skaldjur 64 max 125 Chark, korv, blodmat 41 Mjölk, fil, yoghurt 375 750 1 000 (endast magra) Keso, grädde 25 keso kan användas i mindre mängder Ost 22 20 (10% fetthalt) Matfett inkl olja 47 50 65 Baljväxter, torr 13 20 Nötter, frön ingen uppgift 20 * Grammängden beräknad på färsk frukt och juice Att tänka på Det är viktigt att välja livsmedel med lågt saltinnehåll. Det är svårt att hålla mättat fett på nivån 6 E%. I DASH-studierna har man inte undersökt olika mängd mättat fett så det finns mycket lite evidens för att nivåerna måste hållas så låga. Det viktiga är de stora förändringarna mer frukt och grönt och mer magra mjölkprodukter för att få upp nivåerna av mineraler. Utrymmet för godis, läsk, snacks och alkohol är mycket litet i DASH-kosten. Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna? Exempel dagsmeny S N Ö/Greta 2180 kcal Frukost 1 glas lättmjölk (2 dl) 2 rågbröd (60 g) med leverpastej 14% (30 g), paprika (15 g) 1 vitt bröd (25 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (20 g), apelsinmarmelad (15 g) te 1 äpple Lunch Biff Stroganoff (250 g), ris (50 g okokt), broccoli (100 g) grönsallad, tomat, gurka (100 g), vinägrett (10 g) 2 vita bröd, smörgåsfett 40% (10 g) te 2 skorpor 1 banan 9 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Middag blodpudding 13% (150 g), lingonsylt 2 msk (34 g) vitkål (70 g), morot (70 g) 1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g) Utrymme 1 glas cider 1% (2 dl) 4 rutor choklad (20 g) Dagen ger: Kcal 2181 Gram E% Mineraler Kolhydrater 288 54% Kalcium 832 mg Protein 91 17% Kalium 3 306 mg Fett 71 29% Magnesium 287 mg Mfet 26,5 11% Fiber 27 Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna? Exempel DASH 2100 Frukost Lunch Middag Kväll Två smörgåsar med mager ost, mjölk, frukt, juice: 1 glas lättmjölk (2 dl), 2 rågbröd (60 g), 2 port smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g), gurka (20 g), paprika (20 g) en banan (110 g), litet glas apelsinjuice (120 g) Kaffe med mjölk, grahamsskorpa, frukt: lättmjölk (40 g), två grahamsskorpor (26 g), äpple (125 g) Rostbiffsallad med potatis, grönsaker och bröd: rostbiff (95 g), kokt kall potatis (175 g), gröna bönor (45 g), ättiksgurka (40 g), grönsallad (30 g), paprika (30 g), vinägrett (15 g), två skivor fiberfranska (50 g) Bärsmoothie: frysta blåbär (50 g), frysta hallon (50 g), naturell lättyoghurt (150 g), lättmjölk (50 g), strösocker (4 g) Blodpudding med lingon-vitkålssallad, morot, bröd, mjölk: blodpudding 8% (100 g), lingonsylt (15 g), vitkål (100 g), morot (100 g), rapsolja (0,5 msk), en skiva fiberfranska (25 g), ett knäckebröd (12 g), smörgåsfett (8 g) Fruktsallad med nötter: en halv banan (55 g), 1 kiwi (65 g), 1 clementin (60 g), hasselnötter (15 g) 10 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Dagen ger: Kcal 2101 Gram E% Mineraler Kolhydrater 288 56% Kalcium 1 319 mg Protein 95 18% Kalium 5 195 mg Fett 62 26% Magnesium 504 mg - Mfet 15 6,4% Fiber 38 Förändringar i DASH-dag jämfört med SNÖ 2100 kcal Förändringar i DASH-menyn i förhållande till SNÖ på 2 100 kcal-nivå Frukost Lunch Middag Kväll något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden magrare ost 10%, en skiva per bröd gurka + paprika på smörgåsen ej vitt bröd, leverpastej eller marmelad tillägg; ett litet glas apelsinjuice och en banan mjölk i te/kaffe tillägg: grahamsskorpor rostbiffsallad istället för Biff Stroganoff fiberfranska istället för vitt bröd inget fett på bröden smoothie istället för te, skorpa och banan magrare blodpudding och mindre mängd mindre mängd lingonsylt större portion vitkål och morot + lite dressing med rapsolja något mindre mängd smörgåsfett på bröden tillägg; en skiva fiberfranska och ett glas lättmjölk fruktsallad med nötter istället för cider och chokladbit 11 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Hur ser en SNÖ-dag ut för en man? Exempel dag SNÖ/Hans 2800 kcal Frukost havregrynsgröt (225 g), lättmjölk (2,5 dl), lingonsylt (2 msk) 2 rågbröd (60 g), leverpastej 14% (15 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g), apelsinjuice (2 dl ) kaffe, lättmjölk (40 g) 1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g) 1 apelsin Lunch Fiskgryta med saffransgräddfil: torsk (150 g), räkor (50 g) potatis (210 g), flyt matfett (15 g) lök (30 g), tomater (100 g), fänkål (50 g), gräddfil (40 g) sallad, gurka, tomat (100 g), vinägrett (10 g) 2 vita bröd (50 g), smörgåsfett 40% (10 g) 1 rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), gurka (20 g) Middag ärtsoppa med fläsk (300 g), senap (1 msk) 2 rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (10 g) 1 morot (70 g) 3 pannkakor på lättmjölk (270 g), lingonsylt (3 msk) Kväll Te, 1 rågsiktsbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g) Dagen ger: Kcal 2795 Gram E% Mineraler Kolhydrater 370 54% Kalcium 1528 mg Protein 130 19% Kalium 5121 mg Fett 86 27% Magnesium 511 mg Mfet 28,7 9,2% Fiber 38 Hur ser en DASH-dag ut för en man? Exempel DASH 2800 Frukost Havregrynsgröt, mjölk och sylt, två grova smörgåsar med messmör, banan och apelsinjuice: havregrynsgröt (225 g), lättmjölk, (250 g), lingonsylt (15 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g), messmör (20 g), banan (105 g), apelsinjuice (120 g) 12 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Lunch Middag Caffe latte, grahamsskorpa och apelsin: lättmjölk (150 g), grahamsskorpa (13 g), apelsin (110 g) Fiskgryta med potatis, gräddfil, grönsaker, vinägrett, bröd med smörgåsfett 40%: torsk (100 g), räkor (50 g), potatis (250 g), lök (30 g), kross tomater (100 g), fänkål (50 g), flytande matfett (15 g), gräddfil (30 g), sallad, tomat och gurka (100 g), vinägrett (15 g), två skivor vitt bröd (50 g), smörgåsfett 40% (8 g) Kaffe med mjölk, grov smörgås med matfett och paprika lättmjölk (40 g), rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (4 g), paprika (20 g) Ärtsoppa med fläsk, pannkaka med sylt och extra blåbär och hallon, morot, två grova bröd med smörgåsfett, ett glas mjölk: ärtsoppa (250 g), senap (15 g), två pannkakor (180 g), blåbärssylt (15 g), blåbär (50 g), hallon (50 g), två morötter (140 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett (8 g), lättmjölk (200 g) Kväll Kiwi (65 g), sötmandel (20 g) Dagen ger: Kcal 2785 Gram E% Mineraler Kolhydrater 379 55% Kalcium 1 781 mg Protein 129 19% Kalium 6 671 mg Fett 82 26% Magnesium 656 mg - Mfet 21 6,8% Fiber 46 Förändringar i DASH-dag jämfört med SNÖ 2800 kcal Förändringar i DASH-menyn i förhållande till SNÖ på 2800 kcal-nivå Frukost mindre mängd lingonsylt något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden magrare ost 10% mager messmör istället för leverpastej mindre mängd juice tillägg; banan caffe latte istället för kaffe med lite mjölk grahamsskorpa utan smörgåsfett istället för knäckebröd med smörgåsfett 13 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Lunch Middag Kväll mindre mängd torsk större portion potatis mindre mängd gräddfil något större mängd vinägrett något mindre mängd smörgåsfett på bröden tillägg; kaffe med lättmjölk och paprika på smörgåsen något mindre mängd smörgåsfett på rågbrödet mindre mängd ärtsoppa med fläsk något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden två morötter istället för en mindre mängd pannkaka färska bär blandas med en mindre mängd sylt tillägg: 1 glas mjölk kiwi och några sötmandlar istället för ostsmörgås 14 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

DASH-pyramiden (2100 kcal) Livsmedelsmängder för en dag. Nötter, 1 port: t ex 15 sötmandlar, 15 hasselnötter, 10 cashewnötter, 1,5 msk linfrö Baljväxter, 1 port: t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor, linser Sötsaker, 1 port: t ex 1 tsk socker, 1 tsk marmelad, 1 msk sylt Fett, 7 8 port: t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk olja, 0,5 msk flytande margarin, 1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs 80% Grönsaker, 3 4 port: t ex 1 morot, 1 dl majs, 1 port broccoli, 0,5 port spenat, ½ paprika, 1,25 dl grönsaksjuice, Potatis, 1 port: 2 potatisar Mjölkprodukt, 2 3 port: t ex 2,5 dl naturell mjölk, fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor ost 10% fett Kött, fågel, fisk, 2 port: t ex 90 g magert kött, 100 g fisk, 1 ägg Spannmål, 7 8 port: t ex 1 skiva bröd fiberrikt, 30 g flingor, gryn, 1,25 dl kokt pasta, ris, couscous Frukt, 4 5 port: t ex 1 färsk frukt, 2 torkade aprikoser, 2 dl bär, 1,25 dl juice DASH-pyramiden (2800 kcal) Livsmedelsmängder för en dag. Nötter, 1 port: t ex 20 sötmandlar, 20 hasselnötter, 15 cashewnötter, 2 msk linfrö Baljväxter, 1 port: t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor, linser Sötsaker, 2 port: t ex 1 tsk socker, 1 tsk marmelad, 1 msk sylt Fett, 10 11 port: t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk olja, 0,5 msk flytande margarin, 1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs 80% Grönsaker, 4 5 port: t ex 1 morot, 1 dl majs, 1 port broccoli, 0,5 port spenat, ½ paprika, 1,25 dl grönsaksjuice, Potatis, 1 port: 2 potatisar Mjölkprodukt, 3 4 port: t ex 2,5 dl naturell mjölk, fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor ost 10% fett Kött, fågel, fisk, 2 port: t ex 90 g magert kött, 100 g fisk, 1 ägg Spannmål, 9 11 port: t ex 1 skiva bröd fiberrikt, 30 g flingor, gryn, 1,25 dl kokt pasta, ris, couscous Frukt, 5 6 port: t ex 1 färsk frukt, 2 torkade aprikoser, 2 dl bär, 1,25 dl juice 15 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Referenser: 1) Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturgenomgång. SBU-rapport nr 170/1, 2004. 2) Appel LJ et al 1997 A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. N Eng J Med 336(16): 1117-1124. 3) Sacks FM et al. 2001 Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary approaches to stop hypertension (DASH) diet. N Eng J Med 344 (1): 3-10. 4) Doyle L & Cashman KD 2004 The DASH diet may have beneficial effects on bone health. Nutr Rev 62(5):215-20. 5) Azadbakht L et al. 2005 Beneficial effects of a Dietary Approaches to Stop Hypertension eating plan on features of the metabolic syndrome. Diabetes Care 28(12):2823-31. 6) Nordic Nutrition Recommendations, 2004, 4th edition. Nordic council of minister nord 2004:13, Copenhagen 2004. 7) Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket 2002. 8) Appel L et al. 2006 Dietary Approaches to Prevent and Treat Hypertension: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension 47:296-308. 9) Cook NR et al. 1995 Implications of small reductions in diastolic blood pressure for primary prevention. Arch Intern Med 155 (7): 701-9. 10) Cappucio FP & Mac Gregor GA 1991 Does potassium supplementation lower blood pressure? A meta-analysis of published trials. J Hypertens. 9: 465-473. 11) Whelton PK et al. 1997 Effects of oral potassium on blood pressure: a meta-analysis of randomised controlled trials. JAMA 277:1624-1632. 12) Geleijnse JM et al. 2003 Blood pressure response to changes in sodium and potassium intake: a metaregression analysis of randomised trials. J Hum Hypertens. 17:471-480. 13) Allender PS et al. 1996 Dietary calcium and blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Ann Intern Med 124: 825-831. 14) Bucher HC et al. 1996 Effects of dietary calcium supplementation on blood pressure. A meta-analysis of randomized controlled trials. JAMA 275(13):1016-22. 15) Griffith LE et al. 1999 The influence of dietary and nondietary calcium supplementation on blood pressure: an updated metaanalysis of randomized controlled trials. Am J Hypertens. 12:84-92. 16) He J & Whelton PK 1999 Effect of dietary fiber and protein intake on blood pressure: a review of epidemiologic evidence. Clin Exp Hypertens. 21(5-6):785-96. 17) He J et al. 2004 Effect of dietary fiber intake on blood pressure: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Hypertens. 22(1):73-80. 18) Morris MC 1994 Dietary fats and blood pressure. J Cardiovasc Risk 1(1):21-30. 19) Mizushima S et al. 1998 Dietary magnesium intake and blood pressure: a qualitative overview of the observational studies. J Hum Hypertens. 12:447-453. 20) Jee SH et al. 2002 The effect of magnesium supplementation on blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Am J Hypertens. 15:691 696. Detta material är faktagranskat av: Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi. Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi. 16 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension