Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr



Relevanta dokument
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Tio steg till goda matvanor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat för seniorer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Vad påverkar vår hälsa?

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Diabetesutbildning del 2 Maten

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Årets Pt 2010 Tel

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Maria Svensson Kost för prestation

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Varför ska man ha ett balanserat?

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Äldre med malnutrition

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Maten under graviditeten

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Aktuella kostrekommendationer för barn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Läsa och förstå text på förpackningar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Vad räknas till frukt och grönt?

Teori - Mat och näring

Råd om mat till dig som ammar

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

WHO = World Health Organization

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Kostråd energirik kost

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Råd om mat till dig som ammar

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Nutrition & risk för undernäring

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Prestationstriangeln

Transkript:

Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr

Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre fisk, frukt, grönsaker, fullkornsprodukter.

Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Fyra av tio äter för mycket socker. 15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, 18 30 år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

För att: Kroppens olika funktioner ska fungera Orka utföra dagliga aktiviteter Kunna hålla hjärnan alert Bibehålla muskelmassan Antioxidanter långsammare åldrande?

Energibehovet kan sjunka något Minskad rörlighet minskad förbränning Annan kroppssammansättning Behovet av näring i form av vitaminer och mineraler är konstant eller t.o.m. högre! D-vitamin Protein

BMI (Body mass index) Vikt i kg/längden i meter x längden i meter. T.ex. 60 kg, 1,65 m = BMI 22 20-25 22-27

Förmågan att äta, absorbera och metabolisera energi- och näringsämnen påverkas av åldrandet. T.ex. Smak och lukt Mättnad Magsäckens förmåga att tänjas ut

Lägre energibehov Äta mindre?

Att äta lite mindre är väl inte så farligt? Jag behöver ju inte så mycket mat längre Om man äter en smörgås (150 kcal) mindre varje dag i ett år går man ner 8 kg! Eller; Om man byter ut 2 glas saft mot två glas vatten eller lightsaft i ett år = 8,5 kg!

Energi: ca 30 kcal per kilo. 40 kg = 1200 kcal. 70 kg = 2100 kcal Vätska: ca 30 ml per kilo. 40 kg = 1,2 liter. 70 kg = 2,1 liter vätska per dygn

OBS! Välj inte magra produkter om du behöver öka din vikt

Innehåller vitaminer, antioxidanter och dessutom fibrer som sänker kolesterol och blodsocker. Det viktigaste för alla är dock att täcka sitt behov av energi, i andra hand kommer näringen.

Tarmfunktion. Trög mage mer fibrer och vatten. Salivproduktionen ökar, bra för tänderna. Fiberrik mat är ofta mindre fet än fiberfattig, lägre blodfettnivåer. Mat med mycket kostfibrer gör också att blodsockret stiger långsamt.

Ät fet fisk ofta, helst tre gånger per vecka Sill, strömming, lax, makrill, är exempel på feta fiskar. Inlagd sill på en äggsmörgås, eller makrill i tomatsås. Bidrar med nyttiga fettsyror (omega 3), protein och D-vitamin!

Mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Mättat fett mer skadligt kolesterol blodet ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett mindre skadligt kolesterol i blodet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Hårt fett = hög halt av mättade fettsyror Mjukt och flytande fett = hög halt av omättade fettsyror.

Får vi från maten och från solen Rökt ål (50 g) ger ca: 18 μg D-vit. Lax, en portion (125 g) ger ca: 16 μg D-vit. Makrill (125 g) ger ca: 16 μg D-vit. Strömming (125 g) ger ca: 12 μg D-vit. 2 bitar inlagd sill ca: 0,5 μg D-vit. 1 msk berikat margarin/matfett ger ca: 1 μg D-vit. 2,5 dl berikad fil, mjölk, yoghurt ger ca: 1 μg D-vit. 1 st äggula ger ca: 0,7 μg D-vit.

Byggstenar till vår kropp. Muskler! Rek till yngre personer = 0,8 g per kg Rekommenderat intag för personer över 65 år är 1,2-1,4 g per kg kroppsvikt/dag. 60 kg = 78 g 80 kg = 104 g

Tonfisk: 27 g Kyckling: 26 g Sardiner: 25 g Räkor: 24 g Kalkon: 22 g Rostbiff: 22 g Rökt lax: 21 g Hälleflundra: 21 g Ägg: 13 g Sojabönor: 34 g Röda linser: 27 g Bruna linser: 25 g Mungbönor: 24 g Vita bönor: 21 g Kikärter: 20 g Bruna bönor: 19 g Lästips: Senaste nytt om proteinbehov hos äldre

Ät något proteinrikt till varje måltid Kött, kyckling, fisk, ägg, bönor, linser, kikärtor Använd proteinrikt pålägg på smörgåsar Köttpålägg, ost, leverpastej, sill, köttbullar m.m. Mejeriprodukter och proteinrika pålägg till frukost Ät nötter som snacks varje dag Innehåller protein och nyttiga fettsyror

Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Mellanmål 25% 5% 30% 5% 30% 5%

Nedsatt aptit Illamående eller kräkning Tand- och munhåleproblem Sväljningssvårigheter Läkemedelsbehandling Smak- och luktförändringar Förstoppning Ensamhet, måltidsmiljö Leg. dietist Anna Machado 24

Trötthet Viktnedgång Förvirringstillstånd Depression Dålig aptit Infektioner Fall Sår som inte läker Aggressivitet Sömnproblem Inga rehabiliteringsframsteg Minnes och/eller koncentrationssvårigheter

Ökad risk för infektioner Ökad risk för trycksår Försämrat immunförsvar Försämrad sårläkning Nedsatt funktionsförmåga Långsam rehabilitering Muskelsvaghet Sämre livskvalité 26

Äta frukost, lunch, middag samt 3-4 mellanmål. Undvika lättprodukter - äta standardprodukter. Välja fetare tillbehör. Berika med fett, olja, flytande margarin, smör, grädde av bra kvalitet. Välja lättuggad mat.

Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Mellanmål 15-20% 10-15% 20-25% 10-15% 20-25% 10-20% Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar.

Fruktsallad eller konserverad frukt med glass/grädde Kräm med mjölk Milkshake/smoothie Nötter och mandlar Smörgåsar med ägg, sill, ost, avokado. Digestivekex med ost och marmelad Delikatessyoghurt med müsli eller flingor Risifrutti Glass Kesella vanilj Nyponsoppa med glass eller grädde

Tips - öka vätskeintaget - regelbundna toalettvanor - fiberrik kost med förstånd - Pajalagröt/Molinogröt - Linfrö i gröt eller fil - messmör - ökad fysisk aktivitet efter förmåga - katrinplommondryck - lactobaciller - dagligt intag av 10-15 ml (2-3 tsk) olja/dag

Frågor?