Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin
Sid: 2 (7) 1. BAKGRUND Som underlag till detaljplanen visar utredningen tänkbara åtgärder för klimatkompensationer i projektet. 2. UTREDNING AV SOLCELLER FÖR EL PRODUKTION TEMA har utrett ett förslag då det installeras solceller på en yta om 10 000 m². Solceller kan idag producera: Detta innebär att anläggningen kunna producera: 135 W/m² 10 000x135=1 350 kw Då det i Uppsala år 2010 var ca 1800 soltimmar per år innebär det att anläggningen skulle kunna producera: 1 350x1 800= 2 430 000 kwh Motsvarande mängd köpt el från Europamix som genererar 410g CO2 per kwh skulle det generera en klimatkompensering av: 2 430x 0,410 =996, 3 ton/co2 996,3 ton CO2 motsvarar ca 4000st 70 åriga träd per år. Investerad kostnad bedöms till inkl. ställning samt montage till: Kostnad montage av 10.000m2 solceller: 8 000 kr/m2 solcell 8 000x 10 000= 80 000 000 kr Vid ett energipris på 1,20 kr per kwh och en produktion av 2 430 000 kwh blir den årliga besparingen i kr per år: Besparing per år 2 430 000x1, 20= 2 916 000 kr Vid en investering av 50 miljoner samt en besparing av ca 2,9 miljoner per år innebär det att anläggningen kommer att vara avbetalad inom: Avbetalning med en investering på 50 miljoner 80/2,9 = 27,6 år
Sid: 3 (7) Nedan redovisas en bild av en stående solcell för markmontage. Nyckeltal i tabellform: Totalyta solceller Budget pris per m2 Investerat kapital Produktionskapacitet Beräknat energipris Beräknad besparing per år Beräknad besparing CO2 per år Beräknad besparing träd per år Beräknad återbetalning av investerat kapital 10 000 m2 8 000 kr 80 000 000kr 2 430 000 kwh 1,20 kr 2 916 000 kr 996,3 ton Ca 4 000 st 27,6 år
Sid: 4 (7) 3. LADDNINGSSTOLPAR FÖR ELBILAR Marknaden för elbilar förväntas öka och ett behov av laddningsstationer uppstår. Utbyggnaden av laddningsinfrastruktur i Sverige förväntas i det inledande marknadsskedet att karaktäriseras av följande förutsättningar: Enkla lösningar med långsam konduktiv laddning av elfordon (230 V, max 16 A) kräver inga större investeringar, i huvudsak enbart jordfelsbrytare, överströmsskydd och standardiserade kontakter, detta kallas för Mode 1 laddning. Befintliga motorvärmarinstallationer utgör i Sverige en stor potential för enkel uppgradering till de lokala laddsystembehoven. Utbyggnad av laddningsinfrastrukturen i Sverige förväntas inledningsvis huvudsakligen ske i hemmen, vid parkeringsplatser hos arbetsgivare, hos bilflotteägare och vid publika större parkeringsplatser. Särskilda publika laddplatser för elfordon finns idag i begränsad omfattning i Sverige och förväntas öka i takt med att antalet elfordon ökar på den svenska marknaden. För vissa laddplatser kan både semisnabb laddning (max 1 timme) och snabbladdning (50 250 kw) bli intressant, detta kallas för Mode 3 laddning. Mode 1-laddning utgörs av anslutning av elfordonet till elnätet med standardiserade stickproppar och uttag på försörjningssidan via fas(er), noll- och skyddsledare. Detta betyder att elfordonet är direkt anslutet till ett vanligt eluttag (vanligaste sättet att ladda elbilar i Europa). Det standardiserade Europauttaget försörjer med upp till 16 A vid 230 V. Ur säkerhetssynpunkt ska eluttaget vara utrustat med jordfelsbrytare. Mode 3-laddning utgörs av särskilda fordonsladdningsstationer med utökad funktionalitet för säkerhet och kommunikation med speciellt avsedd elfordonsladdningsutrustning. Mode 2-laddning är en variant av mode 3-laddning där elfordonet ansluts till elnätet med standardiserade kontakter och eluttag, via fas(er), noll- och skyddsledare. Mode 2 laddning håller en något lägre säkerhetsnivå än mode 3, men medger vanliga standarduttag som inte innehåller speciell utrustning för kommunikation. Gällande Mode 3 laddning finns ett standard kontaktdon under utredning i EU, inget är fastställt ännu men besked väntas till kvartal 1 2012. Miljöaspekter: Bilar som drivs med E85 (85 % etanol och 15 % bensin) kommer att minska utsläppet av CO2 med cirka 70 % jämfört med om de körs med bensin som drivmedel. Tillgången på E85 är dock begränsad och det är tveksamt om etanol räcker till mer än 10 % av drivmedelsbehovet inom EU. Inblandning av biodiesel i petroleumbaserad diesel är idag begränsad till högst 20 % och därmed CO2-fördelen. Biogas som drivmedel reducerar utsläppen av CO2 med cirka 95 %. Tillgången på biogas kommer dock i praktiken att begränsa denna fördel.
Sid: 5 (7) El är det klimatmässigt bästa drivmedlet med den produktionsmix som finns i Sverige. El bedöms inte bli en bristvara och den stora möjligheten att nå stora utsläppsminskningar ligger således i en övergång till eldrivna personbilar. Utsläpp av kolmonoxid har marginell betydelse för den svenska miljösituationen. Även här har biogas och el miljömässigt de bästa egenskaperna. Utsläpp av kolväten som ett samlingsbegrepp beräknas minska sommartid om bensin byts mot E85, men öka vintertid med cirka 30 %. Med biogas som drivmedel beräknas utsläppsminskningarna av icke-metankolväten bli mellan 30 och 50 % under alla årstider. När biodiesel ersätter petroleumbaserad diesel kan marginella utsläppsminskningar uppkomma. För eldrivna fordon blir utsläppen försumbara. När det gäller utsläpp av kolväten kommer: Emissionerna av PAH-föreningar att domineras av de starter som sker under den kalla årstiden. En övergång från bensin till E85 kommer att öka utsläppen av ämnen som bedöms vara cancerframkallande med en faktor 4. För biogas kommer emissionerna sannolikt att minska. Vid en övergång till elbilar skulle utsläppen av PAH-föreningar från vägtrafiken bli helt försumbara. Detta skulle minska risken för cancersjukdomar och underlätta att nå det svenska delmålet för B(a)P-exponering. En övergång från bensin till E85 kommer att öka utsläppen av formaldehyd, acetaldehydeten, propen och 1,3 Butadien. Samtliga dessa föreningar har negativa egenskaper för hälsa och miljö. En övergång till eldrivna personbilar skulle däremot radikalt minska vägtrafikens utsläpp av dessa ämnen. Emissionen av partiklar från avgasutsläpp kommer att minska till följd av en övergång till alternativa drivmedel. Detta gäller för bensin- och dieselfordon som inte har partikelfilter, men inte för dieselfordon med filter. Att minska utsläppen av partiklar är väsentligt ur hälsosynpunkt. När det gäller partiklar skall man dock hålla i minnet att så kallade slitagepartiklar från exempelvis vägbeläggning och sandning är dominerande för människans exponering. Utsläppen av kväveoxider påverkas i ganska ringa omfattning av om bensin och diesel ersätts med flytande biodrivmedel. Om biogas ersätter bensin förväntas ej heller utsläppen minska i nämnvärd omfattning. En övergång till elfordon beräknas ge utsläppsminskningar på cirka 95 % Källa: www.elforsk.se www.svenskenergi.se
Sid: 6 (7) Nedan redovisas en bild av laddningsstolpar med olika färger: Skylt för laddning av elbil:
Sid: 7 (7) 4. ÖVRIGA KLIMATKOMPENSERINGSÅTGÄRDER LED belysning. Se bifogad rapport. Lyckebo värmelagringsutrymme. Ett stort vattenfyllt bergrum med lagringsmöjlighet av 100 000m3 som används till värmelager och kan leverera 8 MW. Via detta utrymme kan anläggningen anslutas för att nyttja den lagrade värmeeffekten och på så sätt kunna undvika tillfälliga toppar av dyr och miljöfarlig värmeproduktion. Vattenfall är ägare av bergrummet Egenproduktion av värme via solpaneler för bl.a. varmvatten till badanläggning. En framtida möjlighet är att angöra Fullerö Park med spårtrafik från järnvägsstationen i Storvreta. I den fördjupade översiktsplanen visas ett nytt sydligare läge av stationen.