1.2.1 Man kan lyckas bryta negativa traditioner när en sammanslagning görs.

Relevanta dokument
Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Den pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

Om någon är dum så säger vi till fröken, det är inte ofta det händer. Samtal med elever och barn från förskoleklass, och samtliga årskurser

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013

Beslut för grundskola

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Bilaga 2. Synpunkter från dialogmöten

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

A-Ö läsåret Rålambshovsskolan Elever

Vi vill veta vad du tycker om skolan

SAMMANSTÄLLNING AV SKOLUTVÄRDERING

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Aroseniusskolans Likabehandlingsplan

Perspektivinsamling - frågeställningar

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Våra mål för 2019: Vi ska behålla vårt höga meritvärde, fler elever ska klara kunskapskraven i alla ämnen


Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Rektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Resultat av skolutvärdering vårterminen 2004

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

A-Ö läsåret Rålambshovsskolan Elever

Läget för lärarlegitimationer 2014

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

En liten skola med stora ambitioner

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Systematiskt Kvalitetsarbete

Verksamhetsbeskrivning

Att börja sjuan på Valstaskolan

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Supportgrupper på Vasaskolan

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2015/16

Rapport från tillsynsbesök på grundskolan, förskoleklass, fritids

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet Parkskolan 7-9

Rektorsområde Grindstu Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Uppföljning Utvärdering av Skolplan 2007

Norrängsskolan 2.0. Hållbar kvalitativ arbetsmiljö. Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele kommun

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Verksamhetsberättelse, läsåret 2017/2018

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Välkomna till Norråsaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Resultat Montessoriskolan åk 5 våren 2015

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Protokoll. Barn- och ungdomsnämnden

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Välkomna! 17 januari 2017

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för Breviksskolan 16/17

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Rektorsområde Trångsund Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Likvä rdig skolä krä ver likvä rdigä lä räre. En sammanställning av röster från fyra elevråd angående en likvärdig skola.

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Välkomna till Norråsaskolan

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola Frågeställning:


Om Mig 2017 Grund Norrköping

FRAMTIDSBYGGET. Socialdemokraterna i Malmös skolpolitik för

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Sammanställning av trygghetsenkät

Transkript:

1 Analys gjord av personal på Gustav Adolfsskolan 1.1 Risker på kort sikt 1.1.1 En risk är att elever söker sig bort ifrån klasserna efter att de blivit anvisade till en viss skola. Om det försvinner elever ifrån en klass så är det rimligt att tänka sig att man stoppar in fler elever och på så sätts bryts tryggheten i gruppen. 1.1.2 Om en klass med färre elever kommer till en ny skola där den genomsnittliga klasstorleken ligger högre finns det en risk att klassen fylls på med fler elever för att harmonisera klasstorlekar. Detta kan rucka på tryggheten i gruppen. 1.1.3 Det finns garantier för att klasserna ska behållas, men inte att de ska behålla sin mentorer. Bandet som finns mellan mentor och elev är en viktig relation och tar lång tid att bygga upp. 1.1.4 Det finns en risk när kollegiet på Gustav Adolfsskolan delas upp på Nolhagaskolan och Östlyckeskolan att mycket tid och energi går åt till att sätta nya organisationer och att lärare ska lära känna varandra som kollegor och få samarbetet att bli på bästa möjlig sätt. Detta kan leda till att fokus tas ifrån en kvalitativ undervisning. Därtill kan det leda till att lärares förmåga att se elevers behov minskar. 1.1.5 Det är elever på skolan som nu har sökt sig till Gustav Adolfsskolan för att de känt sig otrygga och/eller mobbade på sina gamla skolor, som i vissa fall kan ha varit Nolhagaskolan och Östlyckeskolan. 1.1.6 Elever i behov av särskilt stöd har större oro inför sammanslagning än andra elever och man kan tänka sig att de särskilda undervisningsgrupperna inte går att slå ihop och på så sätt görs inga stordriftsfördelar. 1.1.7 En samorganisation kräver tid och engagemang från lärarna för att det ska fungera. Tittar man på personalens enkätsvar så visar den att lärarens har en hög arbetsbelastning redan nu. Det finns ett risk att lärare som har en hög arbetsbelastning inte ger eleverna den högkvalitativ undervisning. 1.1.8 I en skola/organisation så brukar man prata om att det finns en kultur som sitter i väggarna. Den tar ett tag att lära sig både som skolpersonal och elev. Med den organisationsförändring som pågår redan nu med flyktingströmmarna så krävs det resurser och där är alla skolor berörda. Det är jobbigt för alla elever att lära sig den kultur som sitter i väggarna - vad som är okej eller inte okej. Det är ännu svårare för elever i behov av särskilt stöd och ännu mer problematiskt blir det när de dessutom kommer från en annan kultur och kanske har posttraumatisk stress. 1.2 Möjligheter på kort sikt 1.2.1 Man kan lyckas bryta negativa traditioner när en sammanslagning görs. 1.2.2 Elever med svenska som andraspråk kan få bättre tillgång till detta. 1.2.3 Elever som vill kan stifta nya bekantskaper och få nya vänner. 1.3. Risker på långt sikt 1.3.1 De stor flyktingströmmarna kan resultera i att baracker behövs och de gör att skolan

blir segregerad mellan nyanlända och övriga elever. 1.3.2 De ämnen som åk 6 har på 7-9-skolor kommer vara svåra att tillgodo se. Framför allt de ämnen som kräver specialsalar, t.ex. trä- och metallslöjd. 1.3.3 Om åk 6 inte har undervisning på högstadierna så missar skolan och åk 6 lära känna -delen i att ha en del undervisning på 7-9-skolorna. En del av den övergång mellan F-6 och 7-9 som funnits försvinner. Detta kan leda till att steget att byta skola blir ännu större. 1.3.4 Schemaläggning kommer att försvåras eftersom skolorna blir större. Detta gör att elever som är i behov av särskilt stöd kan få svårare att få grupprum eller andra lokaler för sin undervisning. 1.3.5 Längre restid för elever som pendlar, vilket kan resultera i att de behöver ta tidigare alternativ. Alternativt finns risken för försenade elever. 1.3.6 En risk på lång sikt är att delar av grupprum, som skulle kunna användas för t.ex. elever i behov av särskilt stöd, görs om till personalrum. 1.3.7 Fler elever på skolan kan minska lärares möjlighet att se elever som behöver uppmärksamhet eller är i behov av särskilt stöd. 1.4 Möjligheter på lång sikt 1.4.1 Större tillgång till rastaktiviteter såsom uppehållsrum, café, bemannat bibliotek. Större kvantitet av elever och personal leder till att dessa verksamheter kan organiseras så att de kommer fler elever till del. Fler skolvärdar gör att uppehållsrum och andra rastverksamheter skulle kunna vara öppet i mycket större utsträckningen än på Gustav Adolfsskolan. 1.4.2 En möjlighet på långsikt är att man kan bryta segregationen som finns mellan de tre skolorna. Detta kan leda till fördomar och förutfattade meningar i större utsträckning suddas ut. 1.4.3 En större organisation möjliggör större flexibilitet i organiserandet av personalen. Därtill kan särskild stöd i vissa fall bättre organiseras till elevernas fördel. Elever i behov av liknande stöd kan få det av en och samma lärare. 1.4.4 Elevträngseln som nu finns på Gustav Adolfsskolan kommer att försvinna. T.ex. kommer eleverna att ha mer utrymme, de slipper dela skåp med varandra och får tillgång till fler grupprum. 1.4.5 Musiksal och idrottssal på Gustav Adolfsskolan är i nuläget bristfälliga och det finns en möjlighet att de salarna som finns på Östlyckeskolan och Nolhagaskolan är bättre rustade för modern undervisning i dessa ämnen. 1.4.6 De lärare som undervisar i ämnen med färre undervisningstimmar t.ex. textilslöjd, musik, idrott och hem- och konsumentkunskap kommer att få flera kollegor. Detta gör att de kommer att ha möjlighet att samverka med andra ämneslärare. Det kollegiala lärande kommer att öka och få en större kvalitet. Detta leder till ökad undervisningskvalitet för eleverna. 1.4.7 En välfungerande större organisation med bättre tillgång på lokaler skulle bädda för

mindre frustration hos lärarkollegiet. Bristen på resurser leder ibland till att vissa lärare känner sig överbelastade. En större välfungerande organisation skulle kunna verka för att minska lärares arbetsbelastning. 1.4.8 Fler vuxna på skolan kan också öka lärares förmåga att se elever som behöver uppmärksamhet eller stöd. Ökningen av elever behöver nödvändigtvis inte förhindra en större lärarnärvaro på skolområdet. 2. Analys gjord av elever på Gustav Adolfsskolan 2.1 Risker 2.1.1 Man har valt Gustav Adolfsskolan av en anledning. Man känner sig inte trygg på Östlyckeskolan och Nolhagaskolan. När skolan är lite mindre så känner man en större tillhörighet. 2.1.2 Går man i åttan och man behöver byta skola till nian så kan det bli svårt att anpassa sig till nya lärare. Man vet inte vilka nya lärare man skulle få på de nya skolorna. Man ska satsa som mest på betygen i nian och det blir tufft när man inte har samma lärare som innan. Man är orolig för att inte kunna komma in på det program på gymnasiet som man vill. Det finns en oro för att man ska ge upp och tänka skitsamma de nya lärarna känner ändå inte mig och så gör man inte sitt skolarbete. 2.1.3 Man är orolig för att de som är i behov av särskilt stöd inte ska få stöd i samma utsträckning och av samma kvalitet som innan. Man är orolig för att byta ut de lärare som ger en extra stöd, särskilt om man har en lärare som samarbetet fungerar bra med. Man är orolig för att det inte finns tid att ge de elever som behöver stöd detta. 2.1.4 Sjuan och åttan är de åren man lägger grunden för att gör bra ifrån sig i nian. 2.1.5 Det känns inte tryggt med Östlyckeskolan. Rykten om slagsmål och att polis är där ofta. Vårdnadshavare tycker inte att det känns trygg att skicka sina barn till Östlyckeskolan. 2.1.6 Hur gör man om en klass blir placerad på t.ex. Östlyckeskolan och sedan halva klassen väljer att byta skola? Det kan resultera i att det blir fullt på Nolhaga. De halvklasserna kommer då att bli uppblandade och splittrade ändå. 2.1.7 Många elever vill inte gå på Östlyckeskolan. 2.1.8 De som går i sjuan har precis anpassat sig till GA och måste anpassa sig till en helt ny miljö. Det går åt mycket energi åt att anpassa sig två år i rad. 2.2 Möjligheter 2.2.1 Det skulle vara roligt att träffa nya kompisar och lära känna nya människor. För vissa kan det dock vara jobbigt, t.ex. för de som är blyga. 2.2.2 Nolhagaskolan och Östlyckeskolan får utnyttja sin stora lokaler. Det kostar inte lika mycket pengar, vilket gör att man sparar mer. 2.2.3 Två stora skolor är mer effektivt än tre medelstora. T.ex. mat, vatten, el blir mer effektivt använt.

2.2.4 Om det är fler lärare per elev så blir det bättre för eleverna. Elever träffar fler lärare som ger en ökad diversitet i undervisningsmetoder. 3. Analys gjord av elever på Nolhagaskolan 3.1 Risker 3.1.1 Det kommer att bli mindre plats. Ibland räcker inte klassrummen till idag. Men det handlar om hur man lägger schemat. Det kommer dock inte att vara ett problem, med tanke på att sexorna var här förut. Det kan dock bli problem vid luncher. 3.1.2 Det kommer att bli mer högljutt. Framför allt på lunchen. Som det är nu kommer det vara svårt få plats, men man kommer att använda aulan för lunch. 3.1.3 I början kommer det att bli stökigt och rörigt. Men det kommer att bli bättre efter ett tag när allt har satt sig. 3.1.4 I början kan det bli så att det finns GA-lärare och Nolhagalärare. Det kommer att flyta ut efter ett tag. 3.2 Möjligheter 3.2.1 Det skulle kunna bli så att man får fler kompisar. Man ser detta som positivt. 3.2.2 Det är bra att det kommer fler lärare och att de lärarna är behöriga. Man ser detta som positivt. 4. Analys gjord av elever på Östlyckeskolan 4.1 Risker 4.1.1 Det blir trångt. Det blir ont om lokaler. Man vet att skolan har varit större förut, så det borde gå. 4.1.2 När det blir trängre så blir det en mer stressad miljö. 4.1.3 Vissa rastaktiviteter kommer att bli överfulla eftersom det är dimensionerat efter Östlyckeskolans nuvarande storlek. 4.1.4 Traditioner kan krocka och någon skola måste sluta med något. 4.1.5 Det kan ge en otrygghet att vissa elever kommer att ses som GA-elever och andra som östlyckelever. Det kan uppstå grupperingar och eventuellt konflikter de emellan. 4.1.6 Om det blir fler elever kan det vara svårare för lärare att se ifall mobbing eller kränkningar uppstår på raster. 4.2 Möjligheter 4.2.1 Vi får fler kompisar och möjlighet att lära känna fler. 4.2.2 Vissa tillfällen kommer att utnyttjas bättre t.ex. läxhjälp.

4.2.3 Vi får hit fler elever som gör att det kommer vara lättare att vinna olika sportevenemang. 4.2.4 Som det är nu ligger Nolhagaskolan, Gustav Adolfsskolan och Globen väldigt nära varandra och idag ligger Östlyckeskolan lite utanför. Om Gustav Adolfsskolan skulle läggas ned så blir Östlyckeskolan mer en del av stan och inte lika utanför. 4.2.5 Fler lärare är bättre. Man kan få mer hjälp eftersom det finns fler olika ämneslärare och det gör att olika lärare har olika specialisering som kan utnyttjas beroende på vad man behöver hjälp med. 4.2.6 Skolsjuksköterskan kommer att kunna vara mer tillgänglig.