TSG 2012-347 Konsekvensutredning 1(7) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens verksamhet rörande tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning ska vara finansierad med avgifter. Avgifterna ska täcka verksamhetens kostnader. Förutom att nivån på avgifterna justeras syftar de föreslagna ändringarna också till att föreskriften ska bli tydligare och enklare. Strukturen på föreskriften har därför ändrats. Från att vara uppdelad i Tillsyn, Tillståndsprövning och Registerhållning är nu föreskriften i stället utformad i ett utifrån och in perspektiv för att underlätta för brukaren. Indelningen följer därför brukarkollektiven med en underindelning i Tillsyn, Tillståndsprövning och Registerhållning. Tillsynsverksamheten har tidigare i huvudsak varit finansierade genom löpande debitering samt subventionerad genom farledsavgiften. För 2010 uppgick subventionen till ca 43 mkr, för 2011 till 16,5 mkr och för 2012 till 10 mkr. Till 2013 upphör subventionering från farledsavgiften och samtidigt införs fasta avgifter. Detta för att underlätta planeringen både för verksamheten och för brukarna. Det kommer dock att innebära kraftiga höjningar av avgifterna. Inom tillståndprövningen kommer vissa mindre justeringar behöva göras. Registerhållningen införde avgifter till 2011. Resultatet har blivit att kvalitén på uppgifterna i registret förbättrats då brukare reagerat när de fått en faktura på registerhållningen. Nedan redogörs för några av ändringarna: Tillsyn: Tillsynen har som nämnts ovan varit subventionerad av farledsavgiften. 2011 täckte den ca 20 % av de kostnaderna. Denna har successivt fasats ut till att helt
TSG 2012-347 Konsekvensutredning 2(7) upphöra till 2013. Den övriga delen av verksamheten har varit finansierad genom löpande debitering. Detta har inneburit svårigheter att budgetera både för verksamheten och för brukarna. Verksamheten har heller inte lyckats täcka sina kostnader genom denna typ av debitering. Till 2013 kommer därför dels fasta årliga avgifter införas för den periodiska tillsynen, indelad på fartygstyp och bruttodräktighetsklasser, samtidigt införs även fast avgift för förstagångsutfärdandet, där omfattningen går att förutbestämma, som definieras som tillståndsprövning. Dels kommer avgiften att höjas för att nå balans mellan intäkter och kostnader. Noteras kan att ett stort effektiviseringsarbete genomförts och att kostnaderna för verksamheten minskat. Tillsyn över fartyg med en bruttodräktighet under 20 har tidigare skett i mycket begränsad omfattning. Det är dock inom detta segment som en stor del av olyckorna sker. Till 2013 kommer tillsynen att utökas och en avgift om 2 500 kr/ år att införas. Även avgift för tillsyn och tillståndsprövning av auktoriserade firmor kommer att införas. Tidigare har endast utbildning av radiobesiktningsmän debiterats. Detta kan få till följd att de som endast bedriver denna verksamhet i begränsad omfattning väljer att inte förlänga sitt tillstånd. Vilket kan innebära en ökad efterfråga på avdelningens verksamhet. Skillnaden kan tydliggöras om man utgår ifrån det som fakturerats under 2011 och räknar om med hänsyn till besiktningsintervall för att få en jämförbar årlig kostnad. Nedan några exempel Fartygstyp Brutto Årlig avgift 2013 jmf årlig kostnad 2011 Fiskefartyg 28 11 300 9 063 Fiskefartyg 352 22 600 19 213 Lastfartyg under 500 brutto (arbetsfartyg, fartyg med max 12 pass samt övriga fartyg) 20 10 100 9 763 Lastfartyg under 500 brutto (arbetsfartyg, fartyg med max 12 pass samt övriga fartyg) 239 16 100 12 213 Lastfartyg över 499 brutto 20 882 62 642 68 580 Passagerarfartyg i imternationelltrafik över 500 brutto 28 727 305 564 156 525 Passagerarfartyg i trafik inom fartområde A - D, övrig, EU, Internationell trafik under 500 brutto 62 24 900 23 725 Passagerarfartyg i trafik inom fartområde A - D, övrig, EU, Internationell trafik under 500 brutto 113 29 000 25 125 Passagerarfartyg i trafik inom fartområde A - D, övrig, EU, Internationell trafik under 500 brutto 268 33 200 27 225 Passagerarfartyg inom fartområde E och vägfärjor 110 18 500 10 113 Passagerarfartyg inom fartområde E och vägfärjor 370 26 400 16 063 Tankfartyg under 500 brutto 309 24 100 11 513 Tankfartyg under 500 brutto 68 14 500 15 473 Tankfartyg över 500 brutto 4 295 62 668 55 043 Tankfartyg över 500 brutto 17 757 69 399 58 250
TSG 2012-347 Konsekvensutredning 3(7) Skeppsmätning: Avgifterna för skeppsmätning har under senare år inte genomgått någon större förändring. Verksamheten är förvisso i mindre omfattning men har inte burit sina kostnader. Till 2013 kommer avgiften delas upp i olika bruttodräktighetsintervall samtidig som vissa mätningsarter får en högre avgift medan andra får en sänkt. Det stora problemet har varit att den fasta delen av avgiften varit för låg medans den rörliga varit för hög. Detta har inneburit att avgiften för fartyg med en lägre bruttodräktighet inte täckt kostnaderna utan i viss mån subventionerats av fartyg med högre dräktighet. Avgiften för förrättningsarten 845 har tidigare inte motsvarat omfattningen på verksamheten varför förändringen, enligt nedan, blir relativt kraftig. Förändringen exemplifieras enligt tabellen nedan: Förrättningsart 801 802b 812 845 Bruttodräktighet äldre avgift ny avgift äldre avgift ny avgift äldre avgift ny avgift äldre avgift ny avgift 18 7 276 14 700 10 094 16 600 4 686 7 840 9 740 16 800 75 7 675 15 680 10 550 17 640 4 800 13 720 10 025 16 800 150 8 200 18 620 11 150 20 580 4 950 17 640 10 400 50 400 450 10 300 18 620 13 550 20 580 5 550 17 640 11 900 50 400 510 10 720 22 540 14 030 26 460 5 670 19 600 12 200 84 000 999 14 143 22 540 17 942 26 460 6 648 19 600 14 645 84 000 1 200 15 550 35 280 19 550 37 240 7 050 24 500 15 650 117 600 4 500 38 650 35 280 45 950 37 240 13 650 24 500 32 150 117 600 6 500 52 650 49 000 61 950 50 960 17 650 27 440 42 150 134 400 17 000 126 150 49 000 145 950 50 960 38 650 29 400 94 650 134 400 65 000 141 000 98 700 165 000 115 500 42 000 29 400 194 000 291 000 Förrättningsart 801; Nymätning. Godtagbart, digitalt, tredimensionellt underlag där volymsiffror är direkt tillgängliga. 802b; Nymätning. Ej godtagbart, digitalt, tredimensionellt underlag där volymsiffror är direkt tillgängliga. Modellering är nödvändig. Avser enklare skrovformer. 812; Mätning enligt ITC-69 (UR), inköp eller ommätning < 10 % förändring av bruttooch/eller nettodräktighet. 845; Nymätning enligt Suez- eller Panamakanalernas (äldre) regler. Tillståndprövning: Avgifterna för lotsdispenser justerades till 2012 och lämnas oförändrade till 2013 då det är för tidigt att dra några slutsatser av den tidigare genomförda ändringen.
TSG 2012-347 Konsekvensutredning 4(7) För övriga personliga tillstånd såsom behörighetsbevis och certifikat kommer avgifterna att sänkas. I huvudsak beroende på att vi genom effektiviseringar kommer att öka antalet utfärdade tillstånd inom befintlig kostnadsram. Kraven på dokumentsäkerhet rörande behörigheter och certifikat har ökat varför Transportstyrelsen kommer att återta utfärdandet av vissa certifikat som tidigare utförts av utbildningsanordnare. Kostnaden för sjömansregistret som tidigare utgjort en del av kostnaderna för beräkning av avgift för behörigheter kommer i stället att debiteras redaren som en fast årlig avgift. Registerhållning: I och med införande av mer detaljerad redovisning har ett bättre underlag erhållits för beräkning av avgifterna. Kostnaderna för registerverksamheten har visat sig överstiga de tidigare beräknade avgiftsnivåerna varför avgifterna behöver justeras. Åtgärder som tidigare hade separata avgifter men som regel utfördes inom samma ärende har slagits samman. Exempelvis utfärdas nationalitetscertifikat i samband med registrering, därför har denna åtgärd lagts till i avgiften som rör registrering av skepp. I avgiften för registrering av båt ingår numer även avregistrering. Detta för att avgiften inte ska vara ett hinder för avregistreringen. Avregistreringsavgiften för båtar har sålunda tagits bort. Andelen objekt att fördela registerkostnader på har minskat som en följd av att brukare meddelat förändrad status rörande registrerade objekt som en följd av införandet av registerhållningsavgiften. Detta påverkar dock inte kostnaderna för registret varför avgiften behöver höjas något. Kvalitén på registerdata har som en följd av detta ökat. Under 2011 övertogs ärenden rörande dödande av handling. Avgiften innan övertagandet uppgick till 375 kr. Vi valde då att inte ändra avgiften eftersom det inte fanns något underlag för att göra bedömning om verksamhetens omfattning. Omfattningen på verksamheten har visat sig motsvara en avgift om ca 7 000 kr. Den nya avgiften kommer dock att införas i två steg med ca 50 % till 2013 och resterande till 2014. Undantas gör dock båtar som är registrerade som skepp då det är speciella regler för avregistrering av dessa båtar. En så pass kraftig höjning av avgifterna skulle kunna innebära att båtar som i själva verket försvunnit eller förolyckats inte avregistreras om pantbrev förkommit. Det är ca 70 st objekt. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Alternativ lösning är att finansiera verksamheten med skatteanslag vilket inte är aktuellt enligt beslutade principer.
TSG 2012-347 Konsekvensutredning 5(7) 2.2. Effekter om reglering inte kommer till stånd Om inte ändringarna genomförs kommer verksamheten inte att nå balans mellan intäkter och kostnader. 3. Vilka berörs av regleringen? De som nyttjar Transportstyrelsens sjöfartsavdelnings tjänster: rederier, hamnar, sjömän, privatpersoner m.fl. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Kostnaderna för brukarna kommer i huvudsak att öka. Samtidigt som subventioneringen från farledsavgiften upphör har en omfattande effektivisering genomförts. Det totala avgiftsuttaget kommer att öka med ca 35 % generellt sätt. Den största andelen kommer att utgöra avgifter för periodisk tillsyn av fartyg. Hur det påverkar den enskilde är inte möjligt att redogöra för. Tabellen ovan ger dock en fingervisning av hur mycket avgifterna ökar för olika brukare. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Endast ett regleringsalternativ är aktuellt i detta fall. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som EU-rättslig reglering eller andra internationella regler som Sverige ska följa. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? En gemensam informationsinsats genomförs för hela Transportstyrelsen; ikraftträdandet är beräknat till den 1 januari 2013.
TSG 2012-347 Konsekvensutredning 6(7) 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Förändringarna förväntas inte få effekter av ovan nämnda slag förutom ekonomiska effekter som nämnts ovan. 7.1. Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Totalt finns ca 5150 fartyg som kommer att beröras av den årliga avgiften för periodisk tillsyn. Ca 10 000 personliga behörigheter och certifikat kommer att utfärdas, ca 9 000 objekt kommer att beröras av avgift för fartygsregistret och ca 5 500 ärenden är den beräknade volymen för ärendehandläggning i registret. Storleken på företagen varierar från enmansföretag till stora företag. 7.2. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? De administrativa kostnaderna kommer inte att påverkas. 7.3. Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Förslagen förväntas inte medföra andra kostnader eller att företagen behöver vidta några följdändringar. 7.4. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Beräkningen av underlaget för debitering har gjorts med utgångspunkt att konkurrensförhållandena inte ska påverkas. 7.5. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen påverkar företagen ekonomiskt som tidigare beskrivits men inte på något annat sätt. 7.6. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ingen särskild hänsyn har tagits vad gäller små företag utan tarifferna är satta utifrån tidsåtgång för våra tjänster där alltså varje brukare betalar för den tjänst han får och därmed sker ingen subvention i något avseende.
TSG 2012-347 Konsekvensutredning 7(7) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Jon Priebe 010-495 32 04 jon.priebe@transportstyrelsen.se