Program 2008-2013 Antaget av styrelsen för Kommunförbundet i Jämtlands län 17 maj 2010 1

Program 2008-2013 Antaget av styrelsen för Kommunförbundet i Jämtlands län 17 maj 2010 1

Inledning Bakgrund Det finns i dagsläget lärcentra i närmare 90 % av landets kommuner. LärCentrum i Jämtlands län bildades 2001 av kommunerna i länet dvs. Berg, Bräcke, Ragunda, Härjedalen, Krokom, Strömsund, Åre och Östersund. Sedan 2003 finns även JiLU (Jämtlands institut för landsbygdsutveckling) med i nätverket. LärCentrum har byggts upp av kommunerna med stöd av EU:s strukturfonder och nationella utvecklingsmedel. Sedan 2006 finns LärCentrum i kommunal regi i samtliga kommuner i Jämtlands län. Länssamordning och nätverket organiseras genom Kommunförbundets länsavdelning. En väg in många vägar ut. LärCentrum är en mötesplats för alla i behov av utbildning och kompetensutveckling. Här kan man få vägledning och stöd att gå vidare. LärCentrum är ett system för lärande. Det är genom samverkan mellan olika kommuner och regioner samt modern kommunikationsteknik som LärCentrum kan erbjuda ett brett och avancerat utbud av flexibel utbildning. Ett LärCentrum är en plattform och en lokal mötesplats för utbildning som kan användas flexibelt över stora geografiska områden. LärCentrums roll LärCentrums verksamhetsidé och användare LärCentrum ska vara en mötesplats, mäklare och motor i det livslånga lärandet samt för näringslivets/arbetslivets kompetensutveckling och kommunens utveckling. För vilka finns LärCentrum? Vuxenstuderande i kommunal vuxenutbildning samt distansstudenter vid universitet och högskolor. Företag och myndigheter i behov av kompetensutveckling. Utbildningsanordnare för genomförande av vuxenutbildning och kompetensutveckling. 2

LärCentrum är mötesplats, mäklare och motor i vuxnas lärande Studerande (Blivande & befintliga ) Utbildningsanordnare Närings/ arbetsliv Utöver dessa användare finns det en rad olika medaktörer och intressenter som LärCentrum samverkar med. Exempel på detta är: Myndigheter som Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskola, universitet och högskolor, EU:s regionala och sociala fond, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommuner och kommunalförbund Nätverk som Nitus, Earl All och andra partnerskap såväl nationellt som internationellt Branschorganisationer som Z-group, köpmannaföreningar, Företagarna m fl) Företagsstödjare som ALMI Föreningar - Idrottsföreningar, intresseföreningar, fackliga och politiska organisationer 3

LärCentrums vision och målinriktning LärCentrums verksamhet ska bidra till de övergripande målen för Livslångt lärande och smart tillväxt Hållbar tillväxt Social sammanhållning och demokratiskt medborgarskap Lärcentrum ska genom sin utbildnings- och utvecklingsverksamhet verka på en lokal, regional, nationell och europeisk nivå LärCentrums huvuduppgifter LärCentrums huvuduppgifter är att vara en mötesplats för vuxnas lärande i kommunen, en mäklare av utbildning som matchar arbetslivets behov av kompetens och en motor för lokal och regional utveckling genom bl a kompetensförsörjning och innovativa utbildningar. För att detta ska fungera finns: nätverk och relationer med utbildningsanordnare, näringsliv/samhälle och studerande nätverk och kontakter med andra regioner nationellt och inom Europa distansoberoende teknik, fysiska lokaler och personal administrationsstöd, upphandling och marknadsföring av utbildningar. Gemensamma projekt i länet och i samverkan med andra regioner för utveckling av vuxnas livslånga lärande LärCentrum Jämtlands län är en gemensam arena för kommunerna i frågor som rör vuxnas lärande LärCentrum är en mötesplats för vuxnas lärande. En fysisk och virtuell arena för vuxenstuderande i varje kommun. LärCentrum är en mäklare av utbildning i kommunen som matchar behoven av kompetens med flexibla utbildningslösningar. LärCentrum är en motor i kommunal och regional utveckling genom att tillhandahålla kompetens till näringsliv och offentlig sektor 4

Målgrupp Vuxenstuderande i kommunal vuxenutbildning samt distansstudenter vid universitet och högskolor. Företag, myndigheter och andra organisationer i behov av kompetensutveckling. Utbildningsanordnare för genomförande av vuxenutbildning och kompetensutveckling. Mål LärCentrum som Mötesplats Målet är att LärCentrum ska vara en mötesplats för alla kommunmedborgare och näringsliv/arbetsliv med behov av utbildning och kompetensutveckling. Mötesplatsen ska präglas av tillgänglighet, god service och ett gott värdskap. LärCentrum som Mäklare Målet är att LärCentrum ska vara en väg in och en naturlig vägledare för utbildning och kompetensutveckling där olika aktörer kan mötas på ett för målgruppen optimalt sätt. LärCentrum ska arbeta för att knyta ihop de olika aktörerna och finna lösningar som svarar mot de behov som finns både hos individ och näringsliv. LärCentrum som Motor Målet är att LärCentrum på ett aktivt sätt medverkar som ett smörjmedel och bränsle i det regionala och kommunala utvecklingsarbetet. LärCentrum ska initiera och inspirera till ny kunskap och flexibla utbildningslösningar som leder utvecklingen framåt. Verksamhet och organisation Verksamheten utgår från de ovan nämnda huvudprocesserna dvs. mötesplats, mäklare och motor. Varje kommun äger och driver sitt eget LärCentrum i sin egen organisation. Länsnätverket är organiserat i Kommunförbundet som en länssamordning kring vissa kommungemensamma områden. Länsnätverket är också en utvecklingsorganisation som med fokus på vissa prioriterade områden driver projekt inom kommunal vuxenutbildning och livslångt lärande. Läs mer om de prioriterade områdena i slutet av detta program. Exempel på de kommungemensamma samordningsområdena är: Gemensamma frågor inom Kommunal vuxenutbildning Vägledning och validering Distansutbildningar från universitet och högskolor Gemensamma projekt på nationell och europeisk nivå för utbyten, samverkan och utveckling av det livslånga lärandet Marknadsföring och information om utbildningar, annonseringar, gemensam webbplats mm Tekniksamordning för videokonferens, lärplattformar och övriga pedagogiska applikationer Biblioteksservice till vuxenstuderande Kvalitetsutveckling av LärCentrum 5

LärCentrum i Jämtlands län är som nämnts en arena för att bedriva utvecklingsprojekt i länets kommuner och JiLU med stöd från bl a EU:s strukturfonder och program samt nationella och regionala myndigheter och organ. Projekten bedrivs med utgångspunkt från de prioriterade utvecklingsområden som finns i slutet av detta dokument. Kvalitetspolicy När det gäller kvalitetsutvecklingsarbetet för LärCentrum är detta en ständigt pågående process och detta dokument är till för att underlätta arbetet, säkra en viss kvalitetsnivå och befästa de värderingar som LärCentrum står för. Dokumentet är verktyg som ändras utifrån rådande förutsättningar. Värderingar Grundläggande värderingar Det arbete som utförs vid LärCentrum ska genomsyras av följande värderingar: Användarens behov i centrum Användarens uttalade och outtalade behov och förväntningar ska vara vägledande i vårt arbete. Värdskap Vi ska sträva efter att användare känner sig väntade och välkomna. Ständiga förbättringar Vi ska ha ett flexibelt synsätt som strävar efter att se möjligheter till ständig förbättring av verksamheten. Arbeta med processer Verksamhetens processer ska vara kända för de som arbetar i Lärcentra för att effektivisera och förbättra flödena i verksamheten. Allas delaktighet och engagemang Medarbetare ska vara delaktiga i verksamheten och ha möjlighet att påverka. Kompetensutveckling Medarbetare ska uppmuntras till ständig kompetensutveckling. Samverkan Vi uppmuntrar samverkan med andra aktörer som syftar till att skapa nätverk och kompetensutbyten som förbättrar verksamheten. 6

Europarådet och Parlamentets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenser Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att lära att lära stöder allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna. (Utdrag ur SV Europeiska unionens officiella tidning 30.12.2006 L 394/10) 7

Prioriterade utvecklingsområden för LärCentra 2008-2013 Programmet avser vuxnas lärande och kompetensutvecklingens betydelse för tillväxten i länet. LärCentras roll i sammanhanget som mötesplats och förmedlare av såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning, folkbildning samt distanskurser och program från universitet och högskolor. Nedanstående prioriterade utvecklingsområden är resultatet av en process inom Lärcentrum i Jämtlands län och dialog med berörda parter under 2006-10. Yrkesutbildning Generationsväxling av kompetens i företag. Utveckla nya yrkesutbildningar för vuxna Utveckla en ny infrastruktur med lärlingsutbildning för vuxna där validering av vuxnas befintliga kompetens ingår och där möjlighet finns till flexibla utbildningsupplägg. Lärcentras uppbyggda infrastruktur med bl a distansoberoende teknik bör användas för utbildningsinslag på ett för individen optimalt sätt. Följa och bidra till implementeringen av de europeiska kvalitetskriterierna för yrkesutbildning som EQF och ECVET. Projekt och Idéer. Lärlingsprojekt med validering i syfte att skapa en struktur för vuxnas lärlingsutbildning i länet. Lärlingslotsen. Utbytesprojekt med Nordiska grannländer. Samverkan med näringslivet, ALMI, utbildningsanordnare, Integrationsenheter m fl. kring arbetsplatsförlagd utbildning för vuxna. Samverkan kring yrkesvux Utveckla behovsanalyser och hitta/utveckla flexibla utbildningar som matchar näringslivet och samhällets behov av yrkesutbildning. Distansoberoende Teknik Säkra system. Innovativa projekt. Inspirera nya användare. Uppdatera och utveckla vår infrastruktur för distansoberoende tjänster och teknik. Följa teknikutvecklingen och finna nya former. Inspirera och stimulera nya grupper att använda distansoberoende teknik. Projekt och idéer. Teknikutveckling och samverkan mellan kommunerna, AV-media, JGY, Mittuniversitetet och övriga aktörer. Inspirationsaktiviteter för att få fler inom utbildningssystemet och samhället i övrigt att använda LärCentras teknik. Utveckla Lärplattformen och Kursportalen Moodle i länet. Utveckla kommunikationplattformar som videokonferens, webb-tv och andra applikationer. 8

Entreprenörskap Stödja enskilda individer till företagsamhet och entreprenörskap. LärCentra ska tillsammans med övriga aktörer bidra till en positiv atmosfär för entreprenörer i länet. Stimulera till fler distansoberoende utbildningar Stimulera utvecklingen av fler flexibla kurser och distansoberoende utbildningar. I samverkan med utbildningsanordnare stimulera till nya former av utbildningar med det flexibla lärandet som grund. Projekt Arena för ungt entreprenörskap i samverkan med ALMI. Inspirationsseminarier för entreprenörskap och företagande. Stödja Inkubatorverksamhet. Aktiviteter för att få fler entreprenörer till länet. Service och stöd till nyinflyttade. Samverkan med ALMI, Företagarna, Z- group, Svenskt Näringsliv, LRF och andra näringslivsorg. samt kommunernas näringslivsavd. Projekt Utveckla nya lärplattformar och metoder för distansoberoende utbildningar. Verksamhetsinriktade språkutbildningar SFI, Turism, Events, mm. Företagsutbildningar för gröna näringarna och landsbygdsutveckling. Entreprenörskapsutbildningar Stimulera till företagsfortbildningar i flexibel form. Insatser för individer med osäker ställning på arbetsmarknaden. Stöd till personlig utveckling genom bl a vägledning, validering och utbildning. Projekt och idéer Projekt som syftar till att utveckla nya arbetssätt och strukturer inom vägledning och utbildning för målgruppen. Speciell fokus kommer att riktas mot avhopp från vuxenutbildningen och personer med ofullständiga betyg från gymnasieskolan genom projektet Drop outs. Samverkan med Arbetsförmedlingen, Jämtlands Gymnasieförbund, Navigatorcentrum m fl Nätverk Kommuner, regioner och högskolor Utveckla samarbetet med universitet/högskolor och andra regioner nationellt och inom Europa. Utveckla behovsanalyser. Medverka i nätverk med lärosäten och andra regioner för bättre samordning och tillgång till högskolans distansutbildningar. Utveckla behovsanalyser och hitta/utveckla flexibla utbildningar som matchar näringslivet och samhällets behov av högre utbildning. Gemensamma projekt med Mittuniversitetet och övriga lärosäten för att göra högre utbildning mer tillgänglig i länet. 9

Stöd till Integrationsverksamheten i kommunerna LärCentrum som plattform och brygga mellan utbildningssystemen och arbetslivet för nyinflyttade. Bibliotek och LärCentrum i samverkan Fortsätta att utveckla samarbetet mellan Lärcentrum/vuxenutbildning och kommunbibliotek/högskolebibliotek. LärCentras distansoberoende teknik och verktyg för vuxnas lärande i kommunerna bör vara en resurs i integrationsarbetet och kommunernas inflyttarservice. Även Lärcentras projekt inom validering och lärlingsutbildning är viktig i sammanhanget. Projekt och idéer Utveckling av lärplattform för SFI utvecklas vidare. Lärcentra bör samverka med övriga insatser som görs i länet till stöd för inflyttades entreprenörskap och företagande. Biblioteken har liksom Lärcentra många resurser för såväl studerande som t ex entreprenörer och nyföretagare. Målsättningen är att fler använder bibliotekens databaser, elektroniska tidskrifter och övriga resurser. Samverkan bör utvecklas ytterligare med Lärcentras vuxenutbildningar, distansoberoende teknik och distansstudenter. Projekt och idéer Fortsatt projektsamarbete LC-Bibliotek kring ökat användande genom t ex inspirationsaktiviteter. Övriga viktiga områden av horisontell karaktär Marknadsföring och spridning LärCentra ska aktivt verka för information och spridning om möjligheterna till vuxnas lärande och kompetensutveckling som är tillgängligt för medborgarna. Det är också viktigt att Lärcentra sprider och delar med sig av de erfarenheter som görs i de utvecklingsprojekt som nätverket bedriver. Utveckla samarbetet med näringslivets organisationer. Samverka med Företagarna, Z-group, ALMI, LRF och andra branschorgan så att de kan nyttja Lärcentrum för kompetensutveckling i företagen. Dessa näringslivsorganisationer gör idag inventeringar och samordnar kurser och utvecklingsprogram för företagen. Lärcentras distansoberoende teknik och nätverket med olika utbildningsanordnare bör kunna var en resurs för dem. Utveckla samarbetet med andra regioner Samarbeta med andra regioner inom såväl Sverige som andra länder i Norden och inom EU. Samverkan skall ha sin grund i LärCentras mål och praktiska arbete med syfte att utbyta erfarenheter och utveckla kvalitativt bättre metoder för vuxnas flexibla lärande. Viktigt också att utveckla samarbetet med Västernorrland och närliggande regioner och deras utbildningsanordnare. 10

Utveckla behovs- och omvärldsanalyser Det är viktigt att matcha kunskapsutveckling mot möjligheter till tillväxt och utveckling inom olika branscher och områden. En grundläggande framgångsfaktor är att våra projekt och insatser för kompetensutveckling svarar mot behov som finns i samhället och näringslivet. Nya arbetssätt behöver utvecklas som tar en bredare utgångspunkt med omvärldsanalyser, trender mm i en global ekonomi med allt vad det innebär av förändringar och dynamik såväl hos den enskilda människan som för grupper och samhället i stort. Det är också viktigt att utveckla uppföljningen av de studerande inom vuxnas lärande. Vi har ambitioner att i samverkan med andra aktörer utveckla sådana verktyg för uppföljning och inventering av utbildningsbehov. 11

BILAGA Aktuella dokument i länet och deras skrivningar kring kunskap och kompetensutveckling. Regionala utvecklingsstrategin RUS Övergripande mål Regionen präglas av sina unika natur-, miljö- och kulturvärden En god service kan erbjudas alla invånare Fler personer flyttar till länet Fler personer är företagare än idag Fler personer besöker vårt län än idag Fler företag säljer på en marknad utanför länet Förbättrade kommunikationer överbryggar de långa avstånden Länet har en väl fungerande vård och omsorg Fler personer är i arbete än idag Fler personer utbildar sig på en högre nivå än idag Näringslivsanpassade yrkesutbildningar utvecklas En säker, uthållig och hållbar energiförsörjning för länets företag och hushåll Jämtlands län bidrar till att begränsa klimatpåverkan Energi och klimatfrågorna skapar sysselsättning i länet Forskning inom Mittuniversitetet skall ha sådan profil att den stärker länets näringsliv, kan förse företagen med erforderlig kunskap och kompetens samt att FoU-innovationer avknoppas till kommersiella produkter. Arenor och system för att stödja detta skall utvecklas. S 13 Rekrytering för att ersätta de som går i pension Länets näringsliv/arbetsliv är en stor kompetensresurs i den nya sortens lärande. Utveckling av teknikcollege och vård- och omsorgscollege är goda exempel på detta samt på kvalitetsutveckling i utbildningen i nära samverkan med aktuella näringar. Varannan student på Campus Östersund är inte från regionen varför de utgör en viktig rekryteringsbas för länets arbetsgivare. S 17 Ungdomars vuxenblivande och plats i den regionala utvecklingen Barn och unga är framtidens medarbetare, ledare och företagare. Det är angeläget att ta vara på också de ungas erfarenhet och kompetens samt att de ges inflytande, upplever sig lyssnade till och att deras åsikter ges plats i den regionala utvecklingen. Ungdomar är en mycket heterogen grupp varför det krävs ett strategiskt arbete med utvecklade metoder om man ska kunna lyssna in de ungas röster. S 18 Kunskap, kompetens och livslångt lärande Kunskap, kompetens samt livslångt lärande är viktigt i en region som vill växa och utvecklas samt locka till inflyttning, nytt företagande och tillväxt. En bra livsmiljö för länets befintliga och presumtiva invånare förutsätter att utbildning av hög kvalitet erbjuds på alla nivåer från förskola till universitet. S 19 12

Tillämpa ett internationellt Perspektiv Länet ska ha en internationell policy som anlägger ett internationellt perspektiv på såväl utbildning, arbetsmarknadsbalans, livslångt lärande, utbildningsnivåer som entreprenörskap. Jämtlands län är idag en integrerad del av världen och den Europeiska Unionen. Tillväxt i vårt län förutsätter att vi tar aktiv del i och ligger i framkant i det internationella arbetet och nätverksskapandet såväl inom som utanför EU. Möjligheten till samverkan med andra aktörer i Europa bör tillvaratas. Detta gäller såväl näringslivsfrågor, utbildning som forskning. S 20 Regionala Tillväxtprogrammet RTP Från och med våren 2009 finns ett nytt tillväxtprogram för Jämtlands län avseende perioden 2009 2013. Programmet har tagits fram i bred samverkan med företrädare för bland annat näringsliv, organisationer, Mittuniversitetet, kommunerna och landstinget. Tillväxtprogrammet utgår från den Nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och är disponerat utifrån de prioriteringar som anges där, nämligen; Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud samt Tillgänglighet. 4.2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud De övergripande målen i den regionala utvecklingsstrategin när det gäller kompetens- och kunskapsutveckling är; Fler personer är i arbete än idag Fler personer utbildar sig på en högre nivå än idag Näringslivsanpassade utbildningar utvecklas För att uppnå dessa mål kan stöd lämnas till åtgärder som bidrar till; Ökad kunskapsnivå i länets företag Infrastruktur för strategiska satsningar inom bland annat turism, kultur och idrott för att öka länets attraktionskraft Ökad invandring till länet Förbättrad integration av invandrare i länet Utveckling av näringslivsanpassade utbildningar Ökade internationella aktiviteter i länets utbildningar Ökad rekrytering av utländska studenter till Mittuniversitetets utbildningar Ansvaret för genomförandet av dessa åtgärder ligger i första hand på länets kommuner, arbetsförmedlingar och näringslivet och dess organisationer samt Mittuniversitetet. Mål för åtgärderna Minst tio nya näringslivsanpassade utbildningar under perioden Minst 5 % ökad förvärvsgrad för utomnordiskt födda Antalet helårsstudenter från länet vid Mittuniversitetet ska öka med 200 under programperioden Antalet internationella studenter vid Mittuniversitetet i Östersund ska öka med 200 under programperioden Positivt flyttnetto i länet 13