TJÄNSTEINDIKATORN 13 JUNI 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN VIKER AV

TJÄNSTEINDIKATORN 13 JUNI 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN VIKER AV Tjänsteindikatorn från Almega visar att tillväxten i den privata tjänstesektorn viker av, och slutar accelerera. Tillväxten kommer ändå ligga kvar på en hög nivå under andra kvartalet, enligt Almegas bedömning. För helåret räknar Almega med en produktionsökning med 4,5 procent i den privata tjänstesektorn. Almegas arbetsmarknadsindikator visar att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn mattas av något under andra kvartalet i år och det beror inte på att efterfrågan mattas av. En viktig faktor bakom inbromsningen är de ökade problemen att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden som matchar de lediga jobben. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under andra kvartalet i år, om än inte i lika snabb takt som under föregående kvartal. 1

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också skulle visa sig stämma. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman chefekonom Almega tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel. 08-762 66 21, 070-590 34 45 linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 10 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 500 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Tillväxten viker av... 5 3 Sysselsättningstillväxten mattas av... 8 4 Fortsatta prisökningar inom tjänsteföretagen... 14 Fakta om tjänsteindikatorn Observera att Tjänsteindikatorn från och med tredje kvartalet 2010 baseras på den nya svenska näringsgrensindelningen SNI 2007. Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli 2010. Urvalet av företag har förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort. Tjänsteindikatorn bygger från och med första kvartalet 2011 på en ny skattning utifrån de nya tidsserierna i KI-barometern i förhållande till utfallet enligt de svenska nationalräkenskaperna, se faktarutan nedan. För mer information om övergången till SNI 2007, se www.konj.se Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in nära 90 procent av den privata tjänstesektorn. De branscher som saknas är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna samt prisstatistik. 3

1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator för årets andra kvartal visar att tillväxten börjar vika av och sluta accelerera. Men om SCB även kommande kvartal kommer att justera upp BNPberäkningen från produktionssidan i ungefär samma grad som tidigare för att få ihop sin BNP-beräkning, kan produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet komma att ligga kring drygt 6 procent (utfallet från SCB kommer den 29 juli). Tjänsteindikatorn för första kvartalet pekade mot en tillväxt kring 5 procent, och utfallet blev något högre, drygt 6 procent. Tillväxten mellan de senaste två kvartalen säsongrensat var emellertid svagare än tidigare, både för BNP totalt och för tjänstesektorn. Almega bedömer att tillväxttakten mellan första och andra kvartalet blir ännu något svagare jämfört med mellan de föregående två kvartalen. Almegas senaste konjunkturbedömning från maj utgår från att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att öka med 4,5 procent i år, och att takten mattas av under loppet av året. Det råder för närvarande osäkerhet om tillväxttakten i tjänstesektorn, eftersom det saknas information om hur tjänstesektorns insatsförbrukning faktiskt förändrats under återhämtningen av konjunkturen. SCB tvingas därför göra ett antagande om förbrukningen, vilket påverkar bedömningen av förädlingsvärdets utveckling och därmed tillväxten för förädlingsvärdet. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn mattas av något under andra kvartalet i år men orsaken är inte att efterfrågan mattas av. En viktig faktor bakom inbromsningen är de ökade problemen att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden som matchar de lediga jobben. Dessutom viker tillväxttakten eftersom nivån på sysselsättningen inom tjänstesektorn i år jämförs mot en accelererande nivåhöjning under loppet av förra året. Förra året var sysselsättningen i den privata tjänstesektorn drygt 100 000 högre än högkonjunkturåret 2007. Omkring 80 procent av dessa jobb kom i kunskapsintensiva tjänstebranscher. Almega förutspår en fortsatt avtagande ökningstakt för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn under resten av 2011 jämfört med de allt högre nivåerna under förra året. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under andra kvartalet i år, om än inte i lika snabb takt som under föregående kvartal. Försäljningspriserna inom tjänstesektorn fortsatte att öka under första kvartalet. Inom handeln höjde 40 procent av företagen sina priser. Andelen företag som redovisar höjningar är enligt KI-barometern störst inom partihandel. Även inom övriga privata tjänstenäringar ökade försäljningspriserna under första kvartalet.. 4

2 Tillväxten viker av Tillväxten för den privata tjänstesektorns produktion fortsatte att öka starkt under årets första kvartal, med 6,4 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året, korrigerat för olika antal arbetsdagar mellan åren. Det var en lika stor ökning som för Sveriges totala produktion, BNP. Tillväxten mellan de senaste två kvartalen säsongrensat var emellertid svagare än tidigare, både för BNP totalt och för tjänstesektorn. Almegas tjänsteindikator 1 indikerade i början av mars att tillväxten i den privata tjänstesektorn skulle komma att ligga kring 5 procent under första kvartalet i år. Utfallet blev alltså något högre, drygt 6 procent. Däremot visade det statistiska underlaget för SCB:s första skattning av tjänsteproduktionen första kvartalet en ökning med exakt 5 procent. SCB har emellertid justerat upp tillväxttakten till drygt 6 procent, som ett led i att få BNP beräknad från produktionssidan att gå ihop med beräkningarna från användningssidan. 2 SCB har alltså justerat upp BNP från produktionssidan till den högre tillväxt som BNP från användningssidan visat för årets första kvartal. Denna så kallade avstämning är emellertid osäker tills vi får veta hur företagens insatsförbrukning verkligen sett ut, vilket visar sig i senare statistik med cirka två års eftersläpning. BNP är summan av alla sektorers förädlingsvärden 3, och än så länge saknas uppgifter för första kvartalet om hur stor insatsförbrukningen verkligen varit i varje bransch. Därför gör SCB, i avsaknad av dessa uppgifter, normalt ett antagande om att insatsförbrukningen förändrats i samma takt som produktionen. Men just i den nu starka återhämtningen för industrin resonerar SCB att produktionen sannolikt ökat snabbare än insatsförbrukningen. Härmed görs alltså ett antagande om en starkare ökning av produktionen än insatsförbrukningen, både i industrin och i tjänstesektorn. Det resulterar följaktligen i uppjusteringen av förädlingsvärdet, och BNP beräknad från produktionssidan. Osäkerheten är alltså stor, eftersom vi ännu inte vet hur insatsförbrukningen faktiskt har utvecklats. Det borde vara så att det är stora skillnader mellan industrin och tjänstesektorn. Dels för att tjänsteproduktionen inte påverkades lika negativt under finanskrisen som industriproduktionen. Dessutom har industri- och tjänsteproducenter helt olika typer av insatsförbrukning, där industrin naturligtvis köper in mer insatsvaror än tjänsteföretag. Det vill säga, det är möjligt att den faktiska tillväxten inom tjänstesektorn inte varit riktigt lika hög som de preliminära siffrorna för första kvartalet visar. Tills statistiken väl kommit ikapp och visar hur insatsförbrukningen faktiskt sett 1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata tjänstesektorns produktionstillväxt och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. Indexvärden under 50 tyder följaktligen på motsatsen. 2 BNP beräknas från två olika sidor. Dels användningssidan, det vill säga, enkelt uttryckt, summan av konsumtion, investeringar, export minus import. Dels beräknas BNP som summan av förädlingsvärdet i alla sektorer i ekonomin. 3 Förädlingsvärdet motsvarar bruttoproduktionsvärdet minus värdet på insatsförbrukningen. 5

ut, får vi leva med dessa preliminära antaganden och uppskattningar av förädlingsvärdets utveckling i olika sektorer. Almegas tjänsteindikator för årets andra kvartal visar att tillväxten börjar vika av, se diagram 1. Om vi utgår från att SCB åter kommer att justera upp BNP-beräkningen från produktionssidan i ungefär samma grad som tidigare, kan produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet komma att ligga kvar kring drygt 6 procent (utfallet från SCB kommer den 29 juli). Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Almega bedömer att tillväxttakten mellan första och andra kvartalet blir något svagare jämfört med mellan de föregående två kvartalen. Almegas senaste konjunkturbedömning från maj utgår från att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att öka med 4,5 procent i år, och att takten mattas av under loppet av året. Den starka inledningen på 2011 gör ändå att helårets tillväxt blir nästan lika hög som förra året då den låg på 4,9 procent. 6

Tabell 1 Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn första kvartalet 2011, kalenderkorrigerat 1 kvartalet 2011/ 1 kvartalet 2010 Tjänsteproducenter i näringslivet, procentuell förändring 6,4 Bidrag till tillväxten, procentenheter: Parti- och detaljhandel 2,0 Hotell och restaurang 0,2 Transport och kommunikation 1,1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,2 Fastighetsförvaltning 0,6 Uthyrning, data och andra företagstjänster 1,6 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 0,5 Samhälleliga och personliga tjänster exkl ren.verk 0,1 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 27 maj 2011, Almega. I tabell 1 framgår att det främst var parti- och detaljhandeln, företagstjänster samt transport och kommunikation 4 som bidrog till produktionstillväxten inom tjänstesektorn under första kvartalet i år. Handeln bidrog med 2 procentenheter till den totala produktionsökningen i tjänstesektorn på 6,4 procent, kalenderkorrigerat. 5 4 I transport och kommunikation ingår landstransporter, rederier, flygbolag, service till transport samt post och teleföretag. 5 Förändringstalen är korrigerade för olika antal arbetsdagar mellan jämförelseåren. 7

2 Sysselsättningstillväxten mattas av Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn mattas av något under andra kvartalet i år. Det beror inte på att efterfrågan mattas av, eftersom den fortsätter att öka i allt fler företag inom flertalet tjänstebranscher. En viktig faktor bakom inbromsningen är de ökade problemen att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden som matchar de lediga jobben, då företagen har behov av att öka antalet anställda för att möta den ökade efterfrågan. Dessutom viker tillväxttakten eftersom nivån på sysselsättningen inom tjänstesektorn i år jämförs mot en accelererande nivåhöjning under förra året. Det blir alltså allt svårare att öka sysselsättningen lika snabbt som tidigare eftersom nivån på sysselsättningen nu överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur. Förra året var sysselsättningen i den privata tjänstesektorn drygt 100 000 högre än högkonjunkturåret 2007. Omkring 80 procent av dessa jobb kom i kunskapsintensiva tjänstebranscher. Almega förutspår en fortsatt avtagande ökningstakt under resten av året för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn jämfört med de allt högre nivåerna under förra året. Diagram 2 Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 8

Inom den privata tjänstesektorn väntas, enligt KI-barometern, antalet anställda öka i 40 procent av företagen under andra kvartalet. Över hälften av företagen inom följande branscher planerar att öka antalet anställda under årets andra kvartal: datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter, konsultbyråer inom PR och kommunikation samt företagsorganisation, arkitekter och tekniska konsulter, rekryterings- samt bemanningsföretag. Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under andra kvartalet finns hos personaluthyrnings- och rekryteringsföretag, där hela 92 procent av företagen räknar med en ökning. Problemet är emellertid att företagen inte lyckats anställa så många som de haft behov av under det senaste året, och Almega förutspår att detta problem fortsätter i år. Andelen företag som planerar att öka antalet anställda har minskat något inom främst researrangörer och resebyråer samt finans- och försäkringsverksamhet jämfört med planerna inför första kvartalet i år. Inom detaljhandeln räknar nu en ännu något mindre andel av företagen, 10 procent, med att öka antalet anställda under andra kvartalet jämfört med planerna inför första kvartalet. Diagram 3 Antal anställda inom några kunskapsintensiva branscher, privat sektor Utbildnings- och vårdbranschen ingår inte i KI-barometern, men statistiken över antalet anställda i dessa branscher visar en mycket stadigt positiv trend sedan mitten av 2000-9

talet, se diagram 3. Jämfört med år 2000 hade antalet anställda till och med 2010 ökat med cirka 80 000 inom privat vård och omsorg respektive drygt 40 000 inom privat utbildning. Dessa två branscher har också bidragit starkt till uppgången av sysselsättningen i tjänstesektorn under de senaste tre åren; privat vård, omsorg och socialtjänst med cirka 38 000 fler anställda, och privata utbildningsföretag med cirka 12 000 fler anställda. Här passerade alltså finanskrisen utan några märkbara avtryck. Diagram 4 Antal anställda inom några kunskapsintensiva branscher, privat sektor Det finns ännu fler kunskapsintensiva branscher där antalet anställda ökade under finanskrisen, som exempelvis företag inom juridik, forskning och utveckling, ekonomi och teknik, se diagram 4. De branscher som definieras som kunskapsintensiva 6 har tillsammans svarat för 3/4 av ökningen av antalet anställda i den privata tjänstesektorn under perioden 2000-2010. De kunskapsintensiva tjänstebranscherna har vuxit under det senaste decenniet till över hälften av den privata tjänstesektorn, motsvarande cirka en miljon anställda. 6 Här ingår flygbolag, rederier, post- och telekommunikationsföretag, kreditinstitut och försäkringsbolag, fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsserviceföretag, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, utbildning, hälso- och sjukvård, rekreation, kultur med mera. 10

Tabell 2 Förändringen av antal anställda i privat sektor, 1:a kvartalet 2011 Förändring av antalet anställda mellan 1:a kvartalet 2011 och 1:a kvartalet 2010 Tusental Tillverkningsindustri 17,100 Byggindustri 18,800 Kunskapsintensiva tjänstebranscher 48,200 Hotell och restauranger 10,200 Summan av branscherna ovan 94,300 och deras andel av ökningen inom Procentandel: privat sektor totalt 89,9 Källa: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), SCB, maj 2011. En bransch som sticker ut med en markant ökning av antalet anställda under förra året är bemanningsföretagen. Under både fjärde kvartalet 2010 och första kvartalet i år ökade antalet anställda inom branschen med omkring 34-35 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Omsättningen i bemanningsbranschen fortsatte att öka starkt under första kvartalet i år, med 40 procent jämfört med första kvartalet förra året, enligt Bemanningsindikatorn. 7 Under första kvartalet i år stod personaluthyrningen till industri/tillverkning för störst andel av branschens omsättning, 23 procent. Relativt andra yrkesområden bidrog industrins ökade efterfrågan till en fortsatt stark ökning av omsättningen i början av året. Samspelet mellan industrin och bemanningsbranschen ser ut att ha blivit ännu intensivare i utgången av industrins djupa lågkonjunktur. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin började öka under fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Under första kvartalet i år hade antalet anställda ökat med cirka 17 000 jämfört med motsvarande kvartal förra året. Under de senaste årens finanskris minskade antalet anställda i tillverkningsindustrin med lite över 100 000. Antalet anställda har minskat, från cirka 710 000 år 2000 till nu cirka 560 000. Den långsiktiga trenden har varit ökad outsourcing till tjänstesektorn, vilket gjort industri- och tjänsteföretag alltmer integrerade. 7 Se vidare Bemanningsindikatorn för första kvartalet 2011, från Bemanningsföretagen, maj 2011. 11

Enligt statistik från SCB sysselsatte industrin i mitten av 2000-talet drygt 120 000 personer inom företagstjänster 8 som leverantörer av tjänster till industrins insatsförbrukning. Tjänstesektorns egen efterfrågan på företagstjänster som insats i produktionen genererade samtidigt drygt 200 000 jobb inom företagstjänster. Under 2010 var totalt 553 000 sysselsatta inom företagstjänster. Förutom till industrin levereras företagstjänster alltså också till andra sektorer, framför allt till tjänstesektorn. Dessutom säljs företagstjänster direkt till konsumtion och investeringar i Sverige, samt till kunder utomlands. 9 Diagram 5 Andel av företagen som svarat att brist på personal är främsta hindret mot företagets verksamhet, till och med första kvartalet 2011 Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta kompetens 8 Företagstjänster omfattar här uthyrning, data- och andra företagstjänster enligt branschklassificeringen SNI 71-74 (enligt SNI 2002). Statistiken är hämtad från SCB:s senaste input-output-data. 9 Se även Almegas konjunkturrapport Pressat läge, 9 november 2009. 12

på arbetsmarknaden som matchar deras behov. Diagram 5 visar några exempel på kunskapsintensiva tjänstebranscher där personalbristen anses vara det främsta hindret mot att öka produktionen i en majoritet av företagen. Inom bemanningsföretagen är det hela 70 procent av företagen som anger att brist på personal är det främsta hindret, men även för de övriga branscherna som illustreras i diagram 5 uppger över hälften av företagen att personalbrist är den trängsta sektorn. Flaskhalsarna inom främst kunskapsintensiva tjänstebranscher innebär att produktionstillväxten hålls tillbaka. En bättre tillgång på den arbetskraft som behövs för att möta den ökade efterfrågan hade alltså möjliggjort en snabbare sysselsättningsökning och produktionstillväxt inom tjänstesektorn, vilket också belysts i tidigare rapporter om tjänsteindikatorn. 13

3 Fortsatta prisökningar inom tjänsteföretagen Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under andra kvartalet i år, om än inte i lika snabb takt som under föregående kvartal. Diagram 6 Tjänsteföretagens förväntade prisförändringar andra kvartalet 2011 Den årliga inflationstakten låg i april på 3,3 procent (upp från 2,9 procent i Mars). Stigande boendekostnader bidrog främst till den här ökningen, men även höjda priser på drivmedel, livsmedel och alkoholfria drycker. Från mars till april har inflationen stigit med 0,4 procent. Prishöjningar på utrikes flygresor samt drivmedel stod för den största delen av den ökningen. Till den årliga inflationstakten på 3,3 procent bidrog ökade priser på drivmedel med 0,4 procentenheter. Det är framförallt 95-oktanig bensin som ligger bakom den ökningen, för vilken priserna stigit med ca 8 procent sedan april 2010 (från 13,24 till 14,42 kr per liter). 14

Ökade räntekostnader, hyreskostnader samt prisökningar på kläder och skor var andra bidragande faktorer till ökningen av inflationen mellan mars och april. Uppgången motverkades av sänkta priser på bland annat dator- och fotografisk utrustning. Försäljningspriserna inom tjänstesektorn fortsatte att öka under första kvartalet 2011. Inom handeln höjde 40 procent av företagen sina priser, vilket är nästan 10 procent fler jämfört med sista kvartalet 2010. Andelen företag som redovisar höjningar är enligt KIbarometern störst inom partihandel och delar av specialiserad butikshandel. Inom partihandel med livsmedel uppger nästan alla företag att de höjt sina priser. Även inom övriga privata tjänstenäringar ökade försäljningspriserna under första kvartalet. Nästan en fjärdedel av företagen höjde här sina priser, vilket är tio procent fler jämfört med föregående kvartal. Störst andel företag som höjt sina försäljningspriser hade uthyrningsfirmorna och övrig serviceverksamhet. Försäljningspriserna väntas öka ytterligare under andra kvartalet. Andelen företag som räknar med att höja sina priser det närmaste kvartalet är i princip oförändrad jämfört med första kvartalet, både inom handel och inom övrig privat tjänstenäring. 24 respektive 37 procent av företagen räknar med att höja sina priser under andra kvartalet. Störst andel företag som räknar med att höja priserna finns inom partihandel och delar av specialiserad butikshandel. Diagram 7 Andel företag som höjt sina försäljningspriser 1:a kvartalet 2011, samt förväntningar om prishöjningar under 2:a kvartalet 45 40 35 Andel företag 30 25 20 15 10 5 0 Privata tjänstenäringar Handel Utfall 1:a kvartalet 2011 Förväntningar på 2:a kvartalet 2011 Källa: Konjunkturinstitutet 15

Tittar man på nettotal för prisutvecklingen, det vill säga andelen företag som ökat sina priser minus andelen som sänkt sina priser, ser man tydligt att försäljningspriserna ökat ytterligare. Priserna förväntas stiga även under andra kvartalet, dock i en något lägre andel av företagen (se diagram 8). Diagram 8 Försäljningsprisernas utveckling, nettotal, 2006-2011 SCB:s tjänsteprisindex (TPI) visar också en ökning av priserna inom tjänstesektorn. Indexet steg med 0,7 procent första kvartalet i år jämfört med föregående kvartal. TPI täcker drygt 60 procent av tjänstesektorn och visar en samlad bild av prisutvecklingen för tjänster producerade i Sverige. Till kvartalsförändringen på 0,7 procent bidrog främst ökningar för transport- och magasineringstjänster, fastighetstjänster samt tjänster inom den samlade branschen juridik, ekonomi, vetenskap, teknik samt finans- och försäkringsverksamhet. I den samlade branschen juridik, ekonomi, vetenskap, teknik ingår teknikkonsulter och arkitekter som trots den positiva utvecklingen av efterfrågan haft en långsammare ökning av försäljningspriserna än vad företagen förväntat. I början av 2011 hade skillnaden mellan företagens förväntade försäljningspriser och den faktiska 16

prisutvecklingen gått isär ännu mer än under 2010. Teknikkonsulterna och arkitekterna har kunnat höja sina priser sedan mitten av 2010, men prisnivåerna ligger fortfarande lägre än nivåerna innan finanskrisen. I samma gruppering ingår även juridiska och ekonomiska konsultbyråer där i princip inga företag sänkt priserna under första kvartalet men drygt 10 procent förväntas göra det under kommande kvartal. Sedan första kvartalet 2010 har TPI stigit med 1,1 procent (till och med första kvartalet 2011). Störst bidrag till den årliga förändringen har ökade priser inom fastighets- och försäkringstjänster haft (med cirka 0,3 procent enheter vardera). Andelen företag som räknar med fallande försäljningspriser under det närmaste kvartalet har generellt sett minskat. Ett undantag är dock butiker för heminredningsartiklar och husgeråd där nästan en tredjedel av företagen väntar sig prissänkningar under andra kvartalet i år. Utvecklingen av försäljningspriserna i datakonsultbranschen fortsätter att vara lägre än förväntat. Knappt tjugo procent av företagen höjde sina priser under första kvartalet (jämfört med förväntade 30 procent av företagen) och ungefär en lika stor andel förväntar att öka sina priser under andra kvartalet. En större andel företag (79 procent) förväntar sig oförändrade priser under detta kvartal jämfört med första kvartalet. Under andra kvartalet förväntas en mindre andel företag, än under första kvartalet, sänka sina priser. Orsaken till den svaga prisutvecklingen i datakonsultbranschen är bland annat att återhämtningen från finanskrisen varit långsammare än förväntat samt att den internationella konkurrensen inom branschen ökat. Förutom att konkurrensen på företagens exportmarknader har ökat har den även blivit mer intensiv på den svenska marknaden, eftersom alltfler utländska konkurrenter etablerat verksamhet i Sverige och därmed bidrar till ökad priskonkurrens. I uthyrningsbranschen (vid sidan av personaluthyrning) uppger en allt större andel av företagen att de genomfört prishöjningar, 46 procent av företagen höjde priserna under första kvartalet i år och 55 procent av företagen förväntas göra det under andra kvartalet. 17