Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19

Relevanta dokument
Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Förslag till höjning av VA-taxan 2017

TAXEFÖRESKRIFTER FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

Exploateringsredovisning

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Investeringar inom kommunal vatten- och avloppsverksamhet Praxis avseende ekonomisk planering, fondering och redovisning

Kommunal tillväxt strategier och lokala förutsättningar

Svenskt vattens organisationsseminarium Stockholm Sammanställning av diskussion

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world

FRAMTIDENS VA-KOSTNADER

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6)

TAXEFÖRESKRIFTER för Linköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2.

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden

Varför gör inte kommunen jobbet att kontrollera våra avlopp? Om ni påstår att det är gjort, en källförteckning och när den är gjord,tack.

Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning

Vattentjänstlagen för politiker reglerna du måste känna till

Befolkningsförändringar

Budget 2015 och plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

Villkor och avgifter för Vatten-Avlopp utanför verksamhetsområde 2015 (KS 2014/313)

Budget 2016 med plan Vatten och avlopp

Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret

Hur ser det ut med ledningsförnyelse i Sverige?

Organisationsformer inom VA-branschen Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer

Sveriges vatten ochavloppsavgifter

Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

Tillståndet i VA-Sverige. Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner?

Bilaga 5. Ekonomisk konsekvensanalys

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

Ekonomisk redovisning inom VA aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

Fo rdjupningstext: Genomsnittlig kostnad fo r utbyggnad av VA som grund fo r anla ggningsavgifter

Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar

Årsredovisning Teknisk verksamhet - skattefinansierad

Vatten och avlopp på landsbygden

Varmt välkomna öppet hus!

Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Kungsörs kommuns författningssamling Nr G.04

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Budget 2018 och plan

Välkommen till Roslagsvatten

Infrastruktur och samverkan

T e k ni k fö r va l t n i n ge n, Re g i o n Go tl a n d, m ars

Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

Policy och riktlinjer för fastigheter utanför VAverksamhetsområde

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Gemensamhetsanläggningar för avlopp

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226.

VA-taxa Populärversion

Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar

Benchmarking VA-verksamhet 2007

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Markavtal. mellan. VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening

Tekniska nämnden, VA 2013

Förslag till ändring av anläggningstaxa för vatten och avlopp i Köpings kommun

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 8

Vatten- och avloppsanläggningar. i allmän mark. Utgångspunkter för fördelning av ansvar och kostnader mellan skatte- och avgiftskollektivet

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

Vatten- och avloppsverksamheten

Ockelbo Välkommen! Lena Blad, tf VD Magnus Jonsson, ordförande Ockelbo Vatten AB

Kristianstads kommun


Slutredovisning av utbyggnad för bostäder inom fastigheten Glädjen 13 i Stadshagen med PEAB AB

Bilaga till skrivelse Särredovisning. Vatten och avlopp

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Daniel Linder Förslag till beslut. Håkan Falk Förvaltningschef

UNDERLAG FÖR BESLUT OM ETAPPORDNING

Vatten Avlopp Kretslopp

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Informationsunderlag Översyn av Danderyds VA-taxa

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Granskningsrapport gällande VA-verksamheten vid Västervik Miljö & Energi AB Dnr

Bakgrund Föreslagna förändringar är beslutade av Eskilstuna Energi och Miljös samt Eskilstuna kommunföretags styrelser under våren 2017.

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

Trollhättan så användes dina pengar

Kommentarer till 2013 års taxestatistik

Malung-Sälens Kommuns VA-huvudman

VA Aröd E1. Informationsmöte

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Överföring av dagvattenanläggningar och VAhuvudmannaskap (vatten och avlopp) till Stockholm Vatten VA AB

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Alternativ finansiering genom partnerskap - ett nytt sätt att finansiera investeringar i vägar och järnvägar (Ds 2000:65)

Delårsrapport T1 2013

Bostadsrättsföreningen

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Handlingsprogram Rädda Östersjön

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

Utbyggnad av kommunala vatten- och spillvattenledningar i Västanvik

Transkript:

Nördseminarium på Exploatering Ekonomiska konsekvenser Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 1

Exploatering Exploatering innebär att mark används för att uppföra ny bebyggelse för boende och/eller verksamheter. Exploateringsprojekt är ekonomiskt, organisatoriskt och juridiskt utmanande. Många aktiviteter, avdelningar och aktörer måste organiseras och samordnas. Inte minst är lagstiftningen som reglerar exploateringsprojekt omfattande. Resulterar i omfattande investeringsverksamhet som utökar verksamheten (s.k. expansionsinvesteringar) 2

Exploatering och ekonomiska konskevenser Det finns många perspektiv på ekonomiska konsekvenser, men vilka är följdeffekterna för VAverksamheten? 3

Exploatering och VA? Jag tog en titt i Svenskt Vattens rapportdatabas Lite angående ekonomi/redovisning Någon kommentar angående självkostnad Nästan inget om juridik Någon kommentar om organisation/planering 4

Exploatering och VA I en enskild större kommun kan det se ut så här just nu: För 2015 så är den totala budgeten för ledningsnätet 105 mkr varav 30 mkr består av nyexploatering. Tittar vi över en 5-års period är motsvarande siffror 475 mkr för ledningsnät varav 120 mkr är nyexploatering. Det saknas fall-beskrivningar av hur exploatering hanteras lokalt (ekonomi, juridik, organinsation)! 5

Kommuners investeringsverksamhet Sveriges kommuner är för närvarande inne i en investeringsintensiv fas (Kommuninvest 2014). Kommunerna investerade ca 90 mdr kr 2012 Kommun: 42 mdr, bolag: 48 mdkr Ökade i snitt 3 % (2007-2012). Industrin inte alls (kris) VA-investeringar uppskattas till ca 7 % (dvs ca 6 mdr), andelen större i små kommuner. 6

Vad förklarar skillnader i investeringsnivå? Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnader i investeringsnivå är befolkningstillväxt (påverkar och påverkas av exploateringsverksamhet). Ju högre befolkningstillväxt, ju högre investeringsnivå (obs! per invånare) Kommuner med stor bolagssfär investerar mer per invånare. Är det så att kommunala VA-bolag (klarar?) investerar mer än kommunala förvaltningar? Vidare investerar kommuner med goda finanser mer 7

Vad driver befolkningstillväxten nu Sveriges befolkning ökar snabbt genom a) födelseöverskott b) immigrationsöverskott Från att tidigare har haft en låg urbaniseringsgrad ökar nu urbaniseringen snabbare i Sverige än i många andra jämförbara länder. 8

Hur påverkas VA-ekonomin av abonnenttillväxt? Normalt borde det vara så att en ökad befolkningstillväxt leder till lägre kostnader per invånare/per abonnent för infrastruktur/va. När man studerar fenomenet visar det sig att så inte alltid är fallet! Hur ser det ut inom Svensk VA-verksamhet? 9

Hur påverkas VA-ekonomin av abonnenttillväxt? Vilken effekt får ett ökat antal abonnenter på de totala kostnaderna per abonnent? de totala intäkterna per abonnent? de totala investeringarna per abonnent? Befolkningsförändring 2004-2009 effekt på kostnader och intäkter samt investeringar 2009 (Fjertorp, 2012) 10

Hur påverkas VA-ekonomin av abonnenttillväxt? De totala kostnaderna per abonnent minskar i takt med ökande antal abonnenter. Sambandet är mycket starkt. De totala intäkterna per abonnent minskar i takt med ökande antal abonnenter. Sambandet är mycket starkt. Det är också som så att såväl årsavgiften för en villa, årsavgiften för flerbostadshus och förbrukningsavgiften per kubikmeter vatten, minskar i takt med att folkmängden ökar. 11

Hur påverkas VA-ekonomin av abonnenttillväxt? Granskas enbart de s.k. kapitalkostnaderna så minskar även dessa i takt med ökande antal abonnenter men De totala investeringarna per abonnent ökar i takt med ökande antal abonnenter. Sambandet är mycket starkt. 12

Varför ser det ut som det gör? VA har en hög andel fasta kostnader som minskar (per abonnent) i och med ökat antal abonnenter. Det sägs också att en del överkapacitet byggts in i systemet vilket växande kommuner har kunnat utnyttja. När kommer trappstegseffekten? Hög investeringsutgift per ansluten samt låg kapitalkostnad per ansluten kan också betyda att VA-investeringarna släpar efter och inte hinner med befolkningstillväxten. Hög investeringsutgift per ansluten skulle också kunna innebära att exploateringsinvesteringar leder till följdinvesteringar (stärka upp kringliggande system) 13

Är befolkningstillväxt bra för va? Studiens resultat visar att den löpande VAverksamheten i svenska kommuner är en sådan verksamhet där det uppkommer ekonomiska fördelar vid befolkningstillväxt. Ökande folkmängd gör det möjligt att tillhandahålla vattenförsörjning till en allt lägre kostnad för VAkollektivet. Samtidigt tycks en ökande folkmängd kräva mer omfattande VA-investeringar i anläggningstillgångar, vilket kommer att påverka de framtida kostnader. 14

Är befolkningstillväxt bra för va? De redovisade ekonomiska fördelarna som uppkommer inom VA-verksamheten gäller inte investeringsutgiften, vilken istället ökar kraftigt per invånare vid befolkningstillväxt. Låga kapitalkostnader i kombination med hög investeringsutgift kan innebära att såväl drifts- och underhållskostnaderna som kapitalkostnaderna per ansluten på sikt kan förväntas att öka i kommuner med ökande folkmängd. Dvs. samtidigt som befolkningstillväxt kan göra det möjligt att hålla låga avgifter för det nuvarande VA-kollektivet, innebär det att det framtida VA-kollektiv kan åläggas omfattande ekonomiska åtaganden. 15

Andra aspekter - Planering En VA-planering kanske sträcker sig skisserat 10-20 år framöver när det gäller satsningar på huvudanläggningar, saneringsplaner, underhållsplaner... För att ligga i framkant och analysera vilka åtgärder som är bäst att genomföras samt planera för finansieringen (taxor) måste man beakta den förväntade framtida tillväxten i kommunen, dvs. exploateringsarbetet (angående kommunala VA-planer, Johansson, 2013). Malm et al (2011) lyfter fram vikten av samordning med exploateringsplaneringen i kommunen vid upprättande av långsiktiga s.k. förnyelseplaner. 16

Andra aspekter - Planering Annan exploatering, utbyggnad till s.k. omvandlingsområden måste hantera nyexploateringsprojekten så att rätt lösning för området kan identifieras (Kärrman, 2012). Dagvattenproblematik/system viktig del att hantera vid utbyggnad (exploatering) av kommunen (Widarsson, 2007) 17

Andra aspekter - Organisation Exploatering är utöver ordinarie verksamhet (producera, underhålla och reinvestera), är konjunkturkänsligt, beror på hur kommunen agerar samt kommunens attraktivitet. I Malm et al (2011) finns beskrivet att många upplever att Exploatering tar tid, finansiella resurser och fokus från planering för åtgärder i de befintliga anläggningarna. Thomassons (2013) studie indikerar att ett en effekt av att bilda större VA-organisationer är att man blir bättre rustad för att klara av expansion i kommunerna (kapacitet och kompetens). 18

Andra aspekter Redovisning och självkostnad Vilka kostnader belastar VA vid nyexploatering? Exploateringsredovisningen upplevs som komplex att förstå (Mellström, 2000). Hur hanteras risken i exploateringsprojekt? Få VA-verksamheter kompenseras för nerlagda utgifter som inte leder till anslutningen eller bli kraftigt försenade (Mellström, 2000). I vilken utsträckning utnyttjas möjligheten till särtaxa vid nyexploatering? 19

Slut på denna del 20