Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Relevanta dokument
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Sven Lindblom 1

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Organisatorisk och social arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

SAM vid uthyrning av

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Kränkande särbehandling

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2017

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Bättre arbetsmiljö varje dag

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Att (in)se innan det går för långt

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Är arbete bra för hälsan?

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Transkript:

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) Ansträngning-belöning-modellen (Siegrist, 1996) 1

Job Demand Resources Model (JD-R) (Bakker & Demerouti, 2008) Organisatoriska faktorer Ledarskap Arbetstider Bemanning Antal anställda/chef Stöd 2

...påverkar den psykosociala arbetsmiljön Arbetsplatsen Jobbet Organisation Det goda arbetet Struktur Leda & fördela Kultur Balans krav & resurser Individen Hälsa Bild av Malin Bolin Den alltid så viktiga balansen och konsekvenser av obalans 3

Störd sömn (SBU 2013:216) Krav Krav 1.38 (1.28-1.49) Psykiskt ansträngande krav 1.32 (1.19-1.47) Obalans ansträngning-belöning 1.51 (1.18-1.94) Mobbning 1.44 (1.18-1.75) Resurser Kontroll 0.90 (0.84-0.98) Socialt stöd 0.77 (0.71-0.85) Rättvisa 0.73 (0.66-0.79) Symptom på utmattning (SBU 2014:223) Krav Krav 2.53 (2.36-2.71) Osäker anställning 1.39 (1.22-1.57) Brist på stöd (arbetsplats) 1.81 (1.68-1.95) Brist på stöd (kollegor) 1.43 (1.26-1.63) Resurser Rättvisa 0.35 (0.27-0.45) 4

Depressiva symptom (SBU 2014:223) Krav Spänt arbete 1.74 (1.53-1.96) Obalans ansträngning belöning 1.78 (1.49-2.12) Lågt stöd ledning 1.73 (1.22-2.45) Lågt stöd kollegor 2.35 (2.20-2.96) Mobbning 2.82 (2.21-3.59) Osäker anställning 1.33 (1.21-1.47) Resurser Kontroll 0.72 (0.68-0.77) Kvinnor och män (Arbetsmiljöverket, 2016) Vanligare hos kvinnor Organisatoriska faktorer Deltidsarbete Skiftarbete Tillfälliga anställningar Psykosociala faktorer Olika typer av krav Spänt arbete Emotionella krav Låg kontroll Vanligt inom kvinnodominerade arbeten så som skola, vård & omsorg Vanligare hos män Organisatoriska faktorer Långa arbetstider Arbete i expanderande verksamhet Psykosociala faktorer Lägre socialt stöd Slutsats: Könsskillnader i ohälsa beror troligen på exponering för olika organisatoriska och psykosociala faktorer 5

Hur minska arbetsbelastningen? Vad säger lagen? AFS 2015:4 Arbetsgivaren ska (bl a) ha kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling ha mål som ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet att ta fram målen och att alla känner till dem se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning 6

Förebygga & hantera: SAM - Systematiskt arbetsmiljöarbete Undersök Glöm inte undersöka organisatoriska faktorer Var noga med att inkludera ALLA i undersökningen Se till att berörda och deras skyddsorganisationer kommer till tals Riskbedöm Finns risk för ohälsa pga obalans mellan krav och resurser? Åtgärda Konkret handlingsplan för åtgärder Minska kraven eller öka resurserna? Förankra handlingsplanen Utse ansvarig Följ upp Bättre balans mellan krav och resurser? Positiva och negativa konsekvenser av åtgärderna Främjande & medverkan: Hälsopromotion (Hanson, 2004) Arena Främjande Delaktighet Kommunikation Lärande Ledarskap (Stöd) Process 7

Arbetet som arena Hur organisera hälsopromotivt? Organisera utifrån hälsosam psykosocial arbetsmiljö. Tänk: krav och resurser, energi och motivation Inkludera god psykosocial arbetsmiljö i organisationens policies och värderingar Skriv in god psykosocial arbetsmiljö i verksamhetsplanen Arbetsmiljö Diskutera psykosocial arbetsmiljö på varje APT! Diskutera upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön i medarbetarsamtalen Använd SAM kontinuerligt för att upptäcka hot mot en god psykosocial arbetsmiljö Främjande faktorer (Lindberg & Vingård, 2012:7) Krav 8 Lagom arbetstempo och belastning Resurser Ledarskap 4 Positiva, tillgängliga och rättvisa ledare 3 Utvecklad kommunikation Delaktighet 3 Medinflytande/delaktighet 5 Autonomi/ empowerment Lärande 2 Utveckling och växande i arbetet Stöd/relationer 1 Samarbete/teamarbete 5 Positivt socialt klimat 8

Vad säger forskningen om främjande faktorer? Delaktighet Inte så utforskat i relation till hälsa, men relaterat till autonomi och kontroll Kommunikation Kittet i psykosocial arbetsmiljö Inte så utforskat i relation till hälsa, men intuitivt väldigt viktig faktor En japansk studie säger att lite eller ingen kommunikation ökar risken för konflikt med över 400 % (Honda et al., 2015) Lärande Inte så utforskat i relation till hälsa, men relaterat till flexibilitet och mentala resurser Ledarskap Stöd i forskning att ledarskap är relaterat till hälsa Minskar t ex sjukfrånvaro (Kuoppala m fl., 2005), hjärt-kärlsjukdom (Nyberg m fl., 2012) (OBS! Medarbetarskap är också viktigt!) Stöd och goda relationer Starkt stöd i forskningen att socialt stöd generellt sett är relaterat till hälsa Även arbetsrelaterat stöd är relaterat till t ex sömn (Nordin, 2015), sjukfrånvaro (Stoetzer, 2010) Process Hälsopromotionsarbetet blir aldrig klart utan måste hela tiden uppdateras och anpassas efter nya förutsättningar 9

Verktyg http://fhvmetodik.se/ Hälsofrämjande ledarskap (Dellve & Eriksson, 2016) Syftar till att främja verksamhetens resultat och utveckling på lång sikt Gruppdialog och reflektion om arbetsmiljöns teori och praktik baserat på vetenskap Ledda samtal, främst bland chefer, som syftar till att öka medvetenheten om arbetsmiljön liksom möjligheterna för ett aktivt och hälsopromotivt arbete Identifiera hinder och möjligheter för både ledarskap och medarbetarskap 10