Ensamkommande flyktingbarn i media - en diskursanalys Författare: Elsa Mahieu och Cecilia Olsbänning Handledare: Ulla Hellström Muhli Examinator: Rafael Lindqvist Självständigt arbete i sociologi med inriktning mot socialt arbete, 15 hp Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet
Abstract This research intends to study the media's representation of unaccompanied refugee children on the basis that the media has a power in the construction of society. The focus is on whether children's vulnerability and needs are presented in the media and whether the children s voices are heard. It is also of interest to study the agents that speak in the media concerning unaccompanied refugee children. The study is based on a theory that social reality is a construction of interaction between individuals and groups. Furthermore the study also incorporate the idea that the media, through its control of language, has power to create discourses which may affect the way different groups in society are looked upon. The research s questions are guiding us through a discourse analysis of articles about unaccompanied refugee children. The articles were selected from Sweden's four mostly read online newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results show that the media portrays unaccompanied refugee children as a vulnerable group in need of society resources. It also shows that children do not become involved and that their voices are not heard in the articles. When it comes to unaccompanied refugee children in the media, other agents tend to pronounce their statements instead of the children. The conclusion of the study is that the unaccompanied refugee children do not get the possibility to participate in the media and therefor the children s own perspectives are missing. Keywords: Unaccompanied refugee children, media, vulnerability, needs, participation, agents, discourse analysis
Sammanfattning I denna studie studeras medias framställning av ensamkommande flyktingbarn med utgångspunkt i att media har en makt i konstruktionen av samhället. Fokus ligger på huruvida barnens utsatthet och behov synliggörs samt hur barnen blir delaktiga i media, kommer de till tals? Av intresse för studien är även att studera vilka aktörer som yttrar sig i media rörande ensamkommande flytkingbarn. Studien vilar på en teori om att den sociala verkligheten är en konstruktion av samspel mellan individer och grupper. Utgångspunkt ligger även i att media genom sin makt att kunna kontrollera språket, kan skapa diskurser som påverkar sättet att se på grupper. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en diskursanalys av artiklar om ensamkommande flyktingbarn. Artiklarna valdes ut från Sveriges fyra mest lästa webbtidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet av studien visar att media framställer ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp i behov av samhällsresurser. Med hjälp av analysen framkommer även att barnen inte blir delaktiga i media, eftersom de inte kommer till tals. Istället framförs andra aktörers uttalanden i artiklar rörande ensamkommande flyktingbarn. Studiens slutsats är att de ensamkommande flytkingbarnen inte blir delaktiga i media vilket bidrar till att barnens egna perspektiv uteblir. Nyckelord: Ensamkommande flyktingbarn, media, utsatthet, behov, delaktighet, aktör, diskursanalys
Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Begreppsdefinition...2 1.2 Syfte och frågeställningar...3 1.3 Disposition...3 2 Tidigare forskning...4 2.1 Medias påverkan på samhället...4 2.2 Ensamkommande flyktingbarns utsatthet...5 2.3 Barns rätt till delaktighet...5 2.4 Summering och diskussion av tidigare forskning...6 3 Teoretiskt ramverk...7 3.1 Diskursteori...7 3.2 Social konstruktion...8 3.3 Makt...9 3.4 Summering och diskussion av teoretiskt ramverk...9 4 Metod... 11 4.1 Analysmetod... 11 4.2 Urval och avgränsning... 12 4.3 Beskrivning av tidningar... 13 4.5 Metodologiska överväganden... 14 4.6 Validitet och tillförlitlighet... 15 4.7 Etiska överväganden... 16 5 Resultat... 18 5.1 Utsatthet... 18 5.1.1 Ensamhet... 18 5.1.2 Osäkerhet i livsituation... 19 5.1.3 Utnyttjande... 20 5.1.4 Fysisk och psykisk påfrestning... 21 5.2 Behov... 22
5.2.1 Grundläggande behov... 22 5.2.2 Rättigheter och barns bästa... 22 5.2.3 Mottagande... 23 5.3 Barns delaktighet... 24 5.4 Aktörer... 24 5.4.1 Politiker... 25 5.4.2 Sakkunniga... 25 5.5 Modalitet och transitivitet... 26 5.5.1 Modalitet... 26 5.5.2 Transitivitet... 27 5.6 Summering resultat... 28 6 Diskussion... 29 6.1 Övergripande diskussion... 29 6.1.1 Utsatthet och behov... 30 6.1.2 Delaktighet... 30 6.1.3 Aktörer... 31 6.1.4 Modalitet och Transitivitet... 32 6.2 Slutsatser... 33 Referenser... 34 Bilagor... 38
1 Inledning Denna studie handlar om medias framställning av ensamkommande flyktingbarn och är en studie inom ramen för socialt arbete. Dagens IT-samhälle innefattar många olika vägar till information; tv, radio, tidningar och inte minst internet, vilka på olika sätt inverkar på människors liv. Tidigare forskning visar att media har en makt att påverka samhället, bland annat gällande konstruerandet av värderingar och attityder kring olika fenomen (Brune, 2004; Dixon, 2008; Schemer, 2012). Vår uppfattning är även att media bidrar till förståelsen av verkligheten och är med i skapandet av den. På så vis har media en makt att, genom sitt sätt att skriva, påverka människans syn på grupper såsom ensamkommande flyktingbarn. Varför då studera ensamkommande flyktingbarn? Intresset av att studera denna grupp bygger på en förförståelse för ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp, vilken många gånger är aktuell för socialt arbete. Det blir därför intressant att studera om, och i så fall hur, media framställer gruppen som utsatt. Även med tanke på den markanta ökning som skett av ensamkommande flyktingbarn vilka sökt asyl i Sverige under de senaste åren, ökar relevansen för studien. År 2004 anlände 388 barn och ungdomar och år 2012 låg den siffran på 3578 (Migrationsverket, 2013a). Vår uppfattning är att de ensamkommande flyktingbarnens utsatthet ytterligare stärks av det faktum att de är barn och därmed mer sårbara än vuxna. Detta, då vår tanke är att barn ofta inte ses kapabla till att ta hand om sig själva utan är i behov av skydd och stöd från någon vuxen. Barnkonventionen betonar barnens rätt till skydd (Unicef). Vidare menar vi att det krävs kunskap om utsatta grupper i dagens samhälle, i synnerhet för det sociala arbetet som ofta kommer i kontakt med grupper i utsatta situationer. Varför är det då viktigt att studera gruppen ensamkommande flyktingbarn i media? Som ovan nämnt har media en makt att påverka hur samhället ser på olika fenomen. Media kan genom sitt sätt att skriva förmedla information som om det vore fakta (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 88). Genom massmedia kan en viss fråga hävdas problematisk och betona behov av sociala samt politiska insatser (Payne, 2008, s. 240). Tidigare forskning har visat att medborgare influeras av invandrarrelaterade nyheter i sitt val av parti (Boomgaarden & Vliegenthart, 2007). Således kan media påverka politiska resultat och betona behov av insatser, vilket vi tänker spelar in på samhällets fördelning av resurser och i sin tur då även på socialt arbete. Studier beträffande framställning av flyktingar i media har genomförts. Det finns forskning som behandlar medias påverkan på individ och grupp (Dixton, 2008; Schemer, 2012) samt forskning som belyser ensamkommande flyktingbarns utsatthet (Hessle, 2009; Wernesjö, 2012). Dock saknas studier som undersöker medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Denna studie blir däri relevant då liknande forskning om media och ensamkommande flyktingbarn inte tycks förekomma. 1
Att studera huruvida barnen blir delaktiga och själva får möjlighet att komma till tals i media, är av intresse för studien. Barnkonventionen poängterar rätten till barns delaktighet, att barn har rätt att komma till tals i situationer som rör dem (Unicef). Med utgångspunkt i barnkonventionen, tänker vi att vikt bör läggas på barnens egna utsagor för att erhålla kunskap om gruppen utifrån barnens egna perspektiv. Om media har makt att påverka samhällets värderingar och belyser ensamkommande barn som utsatta, vad kan detta få för konsekvenser? Kommer barnen till tals i media, och om inte, vad innebär i så fall detta? Studien har för avsikt att diskutera resultaten med koppling till att media är en del i skapandet av uppfattningar kring olika fenomen. 1.1 Begreppsdefinition Detta avsnitt definierar ett antal nyckelord och begrepp vilka studien inkluderar. Ensamkommande flyktingbarn: I denna studie används ensamkommande flyktingbarn som begrepp till skillnad från Migrationsverkets ensamkommande barn. Valet av begrepp görs för att betona barnens flera utsattheter, inte bara utsattheten att vara ensam utan också den att vara flykting. Ensam, då det i tidigare forskning framkommer att barn som flytt ensamma, i jämförelse med barn som flytt tillsammans med familj, är mer sårbara (Wernesjö, 2012). Flykting, då flyktingar är en särskilt utsatt grupp i behov av extra skydd (Röda Korset, 2012). Den här studiens definition av ensamkommande flyktingbarn utgår dock från Migrationsverkets. Denna definierar ett ensamkommande barn som ett barn eller en ungdom vilken söker asyl i Sverige utan medföljande vårdnadshavare (Migrationsverket, 2013b). Media: Definitionen som används för media i denna studie är Nationalencyklopedins definition för massmedier (Massmedier). Enligt denna är massmedia en förmedlare av information till en stor publik genom bland annat dagspress, radio, tv och internet. Utsatthet: En allmän benämning på utsatthet fokuserar på skyddslöshet (Utsatt). I denna studie används en definitionen av utsatthet vilken utgår från grupper eller individer i sårbara situationer. Delaktighet: Begreppet delaktighet utgår från Nationalencyklopedins definition att ha medinflytande (Delaktighet). Mer konkret innebär delaktighet, i denna studie, en persons möjlighet att komma till tals. Aktör: En aktör är en samhällsvetenskaplig benämning på en person eller en institution som handlar eller agerar (Aktör). I föreliggande studie innebär aktörer de eventuella personer som får utrymme att yttra sig i media angående ensamkommande flyktingbarn. 2
1.2 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Frågeställningarna för studien är följande: Synliggörs ensamkommande flyktingbarns utsatthet och behov i media? Om de synliggörs, hur? På vilket sätt är de ensamkommande flyktingbarnen delaktiga i media, kommer de till tals? Vilka aktörer yttrar sig i den media som rör ensamkommande flyktingbarn? 1.3 Disposition Efter det ovan inledande avsnittet kommer nedan tidigare forskning att presenteras. Forskning om medias påverkan på samhället, ensamkommande flyktingbarns utsatthet samt barns delaktighet kommer att beröras. Avsnittet därefter kommer att behandla det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien; diskursteorin, social konstruktion som teori samt maktbegreppet. Studiens tillämpade metod förklaras därefter i metodavsnittet vilket behandlar urval, analysmetod och tillvägagångssätt för studien. Studiens validitet, tillförlitlighet samt etiska och metodologiska överväganden diskuteras också i metoddelen. Därpå presenteras studiens resultat med underrubriker skapade utifrån studiens frågeställningar vilka är utsatthet, behov, barns delaktighet samt aktörer. Även resultatet från analysen av modalitet och transitivitet presenteras i resultatdelen. I diskussionen diskuteras slutligen resultatet med koppling till studiens syfte och frågeställningar samt till teorier och tidigare forskning. Diskussionsavsnittet inrymmer även en slutsats innehållande konklusion samt implikationer för fortsatt forskning på området. 3
2 Tidigare forskning I följande avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning vilka berör ämnet för studien. Denna forskningsöversikt är avgränsad till forskning på svenska och engelska. Inledningsvis undersöktes om det fanns forskning rörande medias påverkan på samhällets syn på ensamkommande flyktigbarn. Då ingen sådan forskning hittades togs beslutet att dela upp sökningen på tre områden; medias påverkan på samhället, ensamkommande flyktingbarns utsatthet och barns rätt till delaktighet. Sökning skedde med hjälp av sökord på svenska och engelska. Dessa var bland annat följande: ensamkommande flyktingbarn, medias makt, barns delaktighet, unaccompanied children, the influence of media och youth participation. Forskning publicerad för mer än 20 år sedan inkluderades inte. Det första området framför forskning gällande medias påverkan och bidragande till samhällsvärderingar kring invandrare och flyktingar. Det andra redogör för forskning vilka framställer ensamkommande flyktingbarn som utsatta, för att följas av stycket där barns rätt till delaktighet behandlas. 2.1 Medias påverkan på samhället Det finns studier som behandlar medias påverkan på samhället gällande attityder mot invandrare och flyktingar. Schemer (2012) studerar medias inverkan på stereotypa attityder av invandrare under en politisk kampanj. Resultatet av studien visar att kampanjer innehållande nyheter som handlar om invandrare, bidrar till stereotypa synsätt på gruppen. Negativa attityder ökade i samband med nyheter som framställde invandrare på ett negativt vis. Schemer menar att liknande studier kring media och inställningen till etniska minoriteter har utförts, vilka uppvisade likartade resultat (a.a.). Även Dixon (2008) bekräftar media som en påverkande faktor för attityder. I sin studie undersöker han hur nyheter på internet inverkar på individers attityder kring ras. Studien visar att nyheter bidrar till att skapa stereotypa synsätt. En Nederländsk studie undersöker huruvida nyhetsinnehåll kan fungera som en förklarande faktor för ökat stöd för partier med så kallad anti-immigrant politik. Studien visar att invandrarrelaterade nyheter i media bidrar till fler röster på partier med en politik som vill begränsa invandring (Boomgaarden & Vliegenthart, 2007). I Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om invandrare, flyktingar och rasistiskt våld, av Brune (2004), skildras tre studier där den ena behandlar medias del i upprättandet av gränser mellan bland annat flyktingar och Sverige. Där beskrivs media som en viktig del i konstruktionen av samhället och att media, genom kategorisering, har makt att skapa ett vi (Svenskar) och ett dom (flyktingar). I studien belyses den diskursiva diskrimineringen i nyhetstexters sätt att skriva om flyktingar. Studien syftar 4
till att lyfta fram hur olika nyhetsgenrer formulerar och formar teman med anknytning till invandringen. (Brune, 2004, s. 66). I analysen framkommer att flyktingar benämns som ett problem där varken deras röster, perspektiv eller skäl till flykt framkommer (a.a., s. 120). Även i rapporten Mediernas Vi och Dom- Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen presenteras olika författares studier vilka diskuterar betydelsen media har för den strukturella diskrimineringen. Media beskrivs som en viktig del i människans kommunikation och får hela tiden en större del i den kunskap och de tolkningar som människan har om verkligheten (SOU 2006:21). 2.2 Ensamkommande flyktingbarns utsatthet Att ensamkommande flyktingbarn är en grupp med behov av stöd och skydd framkommer i en artikel av Wernesjö (2012). Artikeln är en översikt av forskningar som handlar om ensamkommande asylsökande barn. Forskningarna visar att sömnsvårigheter, humörssvängningar, depression, oro och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) många gånger är förekommande symtom hos de ensamkommande asylsökande barnen. Wernesjö (a.a.) framhäver att studier med jämförelser mellan ensamkommande flyktingbarn och barn som har flytt med familj, bekräftar ensamkommande barn som en mer utsatt grupp. De ensamkommande barnen visade sig löpa högre risk att utveckla PTSD och en försenad känslo-och beteendeutveckling. Förlusten av föräldrarna beskrivs som en anledning till barnens extra utsatta situation (a.a) Ytterligare en studie (Hessle, 2009) bekräftar Wernesjös översikt om ensamkommande flyktingbarn som utsatta. Den studien påvisar de ensamkommande flyktingbarnen som ångest- och orosfyllda vid ankomsten till det nya landet. Många barn lider av PTSD och har ett behov av stöd- och behandlingsinsatser. Även aggressivitet och utåtagerande beteende var inte sällan förekommande hos de ensamkommande flyktingbarnen (a.a). Huemer m.fl. (2009) granskar forskningar rörande ensamkommande flyktingbarns psykiska ohälsa. I granskningen framkommer att gruppen löper en högre risk att drabbas av PTSD i jämförelse med normalpopulationen samt med de flyktingar vilka haft någon annan person med sig vid flykten. Sammantaget karaktäriserar studier gruppen ensamkommande flyktingbarn, som sårbar med en högre risk att utveckla problem. Studierna visar att risken för negativa konsekvenser hos barnen kan vara en följd av deras upplevda trauman. 2.3 Barns rätt till delaktighet Barnkonventionen (Unicef) belyser barns rätt att få uttrycka sina åsikter samt att få möjlighet att komma till tals, direkt eller med hjälp av företrädare i ärenden som rör 5
dem. Checkoway (2011) skriver i sin artikel, vilken ämnar granska kunskapen som finns kring ungas deltagande, om vikten av barns delaktighet. Att delaktighet ökar personlig och social utveckling hos barnen samt bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Vidare menar Checkoway (a.a) att barnens rätt till delaktighet kräver att barnens rätt till information tillgodoses för att få kunskap om olika valmöjligheter. Informationen möjliggör barnens utveckling av färdigheter och självförtroende samt kan bidra till en ökad mognad. För att barn ska kunna bli delaktiga förutsätter det en syn på unga som kompetenta medborgare. Detta till skillnad från den bild som framkommer i media, vilken bland annat framställer unga som ett samhällsproblem (a.a.). Bilden skildrar unga som utsatta offer till följd av kriminalitet, droger, fattigdom och vuxnas försummelse (Finn & Checkoway, 1998). En form av delaktighet i unga år är viktigt eftersom ungdomsåren har en betydande del i utvecklandet av en individs attityder och värderingar. Enligt en artikel av Levine (2008) har studier påvisat att engagemang bland unga ökar möjligheterna att lyckas i andra sammanhang. Skolresultat, hälsa, relationer och självkänsla är olika aspekter som kan påverkas i positiv riktning (a.a.). 2.4 Summering och diskussion av tidigare forskning Som ovan nämnt hittades ingen relevant forskning som handlade om media och ensamkommande flyktingbarn, vilket bidrar till denna studies relevans. Denna studie bidrar till att fylla en del av den kunskapslucka som finns inom området. Tidigare forskning påvisar media som en del i skapandet av kategorier och stereotypa synsätt. Syftet med studien, vilken är att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn, är därför relevant då samhället påverkas av media. En av studiens frågeställningar behandlar begreppet utsatthet. Anledningen till att ensamkommande flyktingbarns utsatthet presenterats i detta avsnitt är att påvisa barnen som utsatta. Detta för att vidare kunna diskutera resultaten av studien med utgångspunkt i att de ensamkommande flyktingbarnen är en utsatt grupp. En annan frågeställning behandlar barns delaktighet. Däri blir forskning kring delaktighet av relevans för studien och analysen då forskningen konstaterar att barns delaktighet, på olika vis, gynnar barnen. 6
3 Teoretiskt ramverk Med utgångspunkt i frågeställningarna, presenteras nedan de teorier och begrepp vilka kommer att tillämpas i studien. De används för att skapa en förståelse vid den kommande analysen av det empiriska materialet. Inledningsvis förklaras diskursbegreppet i samband med diskursteorin, då studien tillämpar en diskursanalytisk metod. Därefter precenteras social konstruktion som teori, då denna ofta ligger till grund för diskursanalys (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 11) Diskursanalysen brukar användas i kombination med någon annan teori (Börjesson, 2003, s. 25). I avsnittet tidigare forskning betonas det faktum att media har en makt att påverka samhället, vilket är anledningen till sista valet av begrepp i detta teoriavsnitt; makt. Vi menar att media har en makt att kunna välja att synliggöra specifika företeelser samt att ge läsaren information som denne i sin tur påverkas av. På många vis relaterar de valda begreppen och teorierna till varandra och återkommer upprepade gånger i detta avsnitt. 3.1 Diskursteori Då studien avser att utforska hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media, används en diskursanalytisk ansats vid analysen. Den diskursanalytiska ansatsen kommer närmare att presenteras i studiens metoddel. Den person som många gånger förknippas med diskursanalys är Foucault (Bergström & Boréus, 2005a, s. 309). Han förklarar diskursbegreppet som ett sätt att tala kring ett visst ämne (i Giddens, 2003, s. 543). I dagens samhälle definieras diskursbegreppet på skilda vis, då det inte föreligger någon enig förklaring om vad en diskurs är. En möjlig förklaring av diskurs är dock att den är ett sätt att tala om världen samt förstå den. Ordet inrymmer även en tanke om att språket består av mönster som människan använder sig av när hon kommunicerar (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 7). Burr (1995, s. 57) menar att allt i medvetandet är konstruerat genom språket, att tankar och det som sägs är byggt på diskurser. Diskursteorin kan användas för att skapa förståelse för hur diskursiva konstruktioner skapas av sociala företeelser. Dock är inte teorin i sig ett användbart praktiskt redskap vid diskursanalys, utan ett teoretiskt underlag (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 31). Jörgensen Winthers och Phillips kapitel om diskursteori baseras till stor del på Laclau och Mouffes tankar, vilka menar att varken identiteter, språkets eller samhällets struktur är fast, utan att allt är föränderligt och formar vår verklighet. Analysen blir på så vis ett sätt att studera hur verkligheten skapas (a.a., s. 40). På samma sätt är individuella identiteter och gruppidentiteter föränderliga och skapas genom att representeras diskursivt. Identitetsuppfattningen skapas i kontrast till andra identiteter, man är något eftersom det finns något annat som man inte är. (a.a., s. 51). Det är inte förrän någon talar om en grupp och gruppen skapas diskursivt, som den får sin sociala existens (a.a., s. 52). Däremot är det inte givet att de som inkluderas i 7
gruppen själv anser sig tillhöra den. (Andersson & Swärd, 2008). 3.2 Social konstruktion Vid ett tillämpande av diskursanalys som metod fordras bland annat en socialkonstruktionistisk grund (Börjesson, 2003, s. 25). Diskursanalys utgår från socialkontruktionistiska idéer och brukas ofta av socialkonstruktionister (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 11). Den centrala uppfattningen för socialkonstruktionismen är att verkligheten inte är statisk, utan skapas genom handling i samspel mellan individer och grupper (Giddens, 2003, s. 89, 566). Burr (1995, s. 3) presenterar ett antal punkter om gemensamma nämnare för social konstruktion. Tolkningen av punkterna framförs nedan för att beskriva det socialkonstruktionistiska synsättet närmare: Socialkonstruktionister menar att det är nödvändigt att se kritiskt på hur kunskaper och antagelser om omvärlden har uppkommit. De menar att förståelsen av världen är kulturellt och historiskt betingat. Förståelse och kunskap om världen skapas av människor i interaktion. Eftersom det finns olika förståelser av världen finns det också olika sociala konstruktioner av den. Förståelsen påverkar hur samhället ser på människans handlande. Burr menar att diskurser i samhället hela tiden finns med i produktionen och konstruktionen av identiteten (a.a., s. 51,53). I samspelet, vilket sker i sociala och historiska kontexter, formas sociala idéer som leder till en gemensam verklighet. Samspelet skapar bland annat olika sociala grupperingar i samhället (Payne, 2008, s. 240). Payne nämner mänskliga kategorier som något som inte är förutbestämt men som däremot ofta kategoriseras utefter bestämda antaganden och beteenden. Till exempel kan egenskaper fungera kategoriserande och kopplas till ett visst kön (a.a., s. 242). Det är inte bara i det sociala samspelet som den gemensamma verkligheten skapas. Börjesson (2003) menar att texter både konstrueras av den sociala verkligheten och bidrar till att skapa den. En formell text förväntas beskriva verkligheten på ett mer korrekt sätt än en skvallertidning. Dock menar Börjesson (a.a.) att texter, såväl skvallertidning som annan mer formell text, ämnar förklara något om verkligheten även då det sker med olika medel. Som tidigare nämnt menar Burr (1995) att diskurser konstrueras socialt och är av avgörande del i skapandet av identiteter. Hon frågar sig dock att om identiteter endast är skapade ur ett större samhälleligt perspektiv, vilka är produkter av diskurser, får då de personliga tankarna någon betydelse? Risken finns då att människan tänker att hon inget kan göra för att förändra världen eller sig själv (a.a., s. 59,60) Även Börjesson (2003, s. 49,53) skriver om huruvida den egna viljan kan påverka, då han menar att kritiker till socialkonstruktionismen frågar sig om verkligheten kan skapas utifrån egen vilja. 8
Vidare förklarar Winther Jörgensen och Phillips (2000) att det även finns kritik som rikas mot socialkontruktionismens syn på kunskap och sociala identiteter som flytande och föränderliga. Trots det menar Winther Jörgensen och Phillips att kunskap och identiteter till viss del är fasta i specifika situationer. Detta eftersom samhället skapat definitioner vilka avgör huruvida en kunskap anses meningsfull samt vilka identiteter som accepteras för en viss individ (a.a. s. 12). 3.3 Makt Diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Börjesson & Palmblad, 2007, s. 13) och är en viktig del i Foucaults beskrivning av samhällets makt och kontroll (Giddens, 2003, s. 543). Vidare menar Foucault att kunskap är en väg till makt (Swärd & Starrin, 2007, s. 253). Genom professionell kunskap och tillgång till en begreppsapparat får olika yrkesgrupper makt att kategorisera och bedöma vad som är sant eller falskt, vilket inte alltid uppfattas som maktutövning (a.a.). Då en experts vetande innebär en makt att kunna definiera huruvida en diskussion är relevant, får experten därmed ett informationsövertag som blir svårt att ifrågasätta (Börjesson & Rehn, 2009, s. 23,24). En stor maktteknik är att kunna kontrollera användningen av språket. Diskurser kan genom språket användas för att utöva makt i sociala relationer (Payne, 2008, s. 327). Genom språket har bland annat media makt att påverka föreställningar kring sätt att se på världen (Börjesson & Rehn, 2009, s. 17,18). Media kan anses som en del i samhällets rådande maktförhållande och som ett medel för att få makt. Mathiesen (i Edström & Nordberg, 2005, s. 287) menar att de som inte kan anses ha en stark maktposition i samhället inte har medier till sitt förfogande och på så vis hamnar utanför makten. De som däremot innehar makt i samhället kan använda media som en sätt att få mer makt. Detta benämns som kumulativ tendens. Vidare menar Edström och Nordberg (2005, s. 287) att frågan om kumulativ tendens är viktig i ett mångfaldsperspektiv. Detta då media, förutom att spegla makthavarnas perspektiv, även kan användas som ett led i demokratiseringen där nya röster får en plats. 3.4 Summering och diskussion av teoretiskt ramverk I denna studie ligger diskursteorin till grund för förståelsen för diskursbegreppet och vad diskurser innebär. Att se diskurser som medverkande vid konstruktionen av verkligheten och gruppidentiteter, har betydelse vid studiens analysavsnitt. Detta då studien syftar till att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Som tidigare nämnt är social konstruktion som teori vanligt förekommande i kombination med diskursanalytiska metoder. Valet av social konstruktion som teori grundar sig således på detta då studien har en diskursanalytisk metod. Ovan nämns även 9
hur social konstruktion förklarar hur texter kan bidra till konstruktionen av en gemensam verklighet, samt hur sociala grupperingar skapas. Sista teoristycket, vilket behandlar makt, belyser medias utövande av makt genom kontroll av språket. Då en av frågeställningarna rör delaktighet, blir medias makt att bedöma vad som ska uppmärksammas och vilka röster som ska höras av intresse för analysen i denna studie. 10
4 Metod Studien utgör en kvalitativ studie då den är inriktad på tolkning och förståelse (Bryman, 2008, s. 341) av hur ensamkommande flyktingbarn framkommer i media. 4.1 Analysmetod Texter kan ha olika funktioner. En funktion kan vara att uttrycka tankar och idéer, att den som skriver texten gör det för att framföra sin bild av verkligheten. Texter kan också spela en roll för de sociala relationerna mellan människor. Då blir texten ett medel för att uttrycka åsikter, informera eller interagera med andra. Språket blir ett verktyg för både reflektion och handling. Detta innebär att språket kan förklaras som ett socialt system då texter inte används i isolering (Bergström & Boréus, 2005b, s. 16). För att analysera texter kan diskursanalys användas. Det råder ingen enighet om hur diskurser bör analyseras, utan det förekommer en rad olika teorier och metoder vilka kan utgås ifrån (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 7). Med utgångspunkt i frågeställningarna i denna studie, är diskursanalysen en bra metod då den fokuserar på språkanvändning samt på det sätt som språket har en funktion att forma verkligheten (Bergström & Boréus, 2005a, s. 305). Diskursanalysen är även en metod för att studera konstruktionen av identiteter och olika typer av maktordningar vilket också går att koppla till studiens syfte (a.a., s. 357). Således är diskursanalysen en lämplig metod för denna studie. En metod för att analysera diskurser är Kritisk diskursanalys. Winther Jörgensen och Phillips (2000) förklarar att det inte heller inom kritiska diskursanalysen finns någon enig uppfattning kring tillvägagångssätt vid analys. Vidare menar Winther Jörgensen och Phillips (a.a., s. 66) att Fairclough står bakom den teori och metod som är mest utvecklad inom denna typ av diskursanalys. Detta stycke presenterar två begrepp grundade i Faircloughs kritiska diskursanalys (a.a.) vilka kommer att tillämpas vid analys. Modalitet handlar om huruvida skribenten förbinder sig med sitt uttalande, och i så fall hur (Fairclough, 2003, s. 165) eller som Bergström och Boréus (2005a, s. 323) beskriver det med hjälp av frågan: "I vilken utsträckning är det troligt att en person som uttrycker något står bakom vad som uttrycks?" (a.a., s. 323). I media speglas detta genom att tolkningar kan beskrivas som fakta. Winther Jörgensen och Phillips (2000) ger exemplet att jag tycker det är kallt i större grad sammankopplas med skribenten än om denne skriver det är kallt (a.a., s 88). Modalitet kan också beskrivas huruvida det sagda utrycks med säkerhet eller inte, med ord som; liksom. Medias auktoritet främjas och reflekteras i och med användandet av modalitet (a.a.). Transitivitet förklarar huruvida händelser kan förbindas till subjekt eller objekt. Ansvaret för det som skrivs i en artikel kan således kopplas till en specifik person eller 11
framstå som objektivt, utan att det framkommer vem som bär ansvaret (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 87). Winther Jörgensen och Phillips (a.a.) ger följande exempel på hur transitivitet kommer till uttryck, där subjektet utelämnas: 50 sjuksköterskor avskedades igår (a.a. 87). Således används passiv form, där vem som har ansvaret för händelsen inte framkommer. Begreppen lämpar sig för studiens syfte då de kan ge en inblick i medias sätt att använda språket i artiklar. Dessa två begrepp har valts ut med tanke på kopplingen till medias makt över det som skrivs och hur det kan uppfattas. Hur begreppen tillämpas vid studiens analys förklaras under rubriken Tillvägagångssätt. 4.2 Urval och avgränsning Studien syftar till att studera hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media. Då medias omfattning är stor avgränsades det empiriska materialet till publicerade texter i form av tidningsartiklar. Studien begränsades till nationella tidningar då den utgår från att studera hur ensamkommande flyktingbarn speglas i svensk media. En avgränsning i tid var nödvändig då materialet annars skulle bli för omfattande. Då intresset för studien är att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media i dagens samhälle, utsågs artiklar från början av 2013 till och med augustis slut 2013. Anledningen till att urvalet sträckte sig till och med augusti månad är att artikelsökningen inleddes i september 2013. För att öka sannolikheten att artiklarna når en bred läsarkrets undersöktes först vilka webbtidningar som var de mest lästa. Eftersom urvalet är från och med januari 2013 användes Kiaindex (KIA-index) för att ta reda på de mest lästa webbtidningarna under januari månad. Det framkom att de tidningar med flest unika läsare var Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, två dagstidningar och två kvällstidningar. Således inhämtades det empiriska materialet från nämnda tidningar. För att underlätta sökningen av materialet användes tidningarnas webbsidor och inte tidningarnas tryckta exemplar. Det första urvalet av artiklar skedde genom webbtidningarnas sökfunktion med sökordet ensamkommande. Enligt vår uppfattning är ett återkommande begrepp för att förklara gruppen flyktingbarn som studien ämnar behandla, ensamkommande flyktingbarn. Eller som migrationsverket benämner gruppen, ensamkommande barn. Av den orsaken användes sökordet ensamkommande för att fånga upp de båda begreppen. De artiklar som inte var kostandsfria uteslöts. Där artiklar förekom i två identiska versioner, exkluderades den ena. Artiklar av olika karaktär inkluderades såsom krönikor, debattartiklar och kulturartiklar, således inte bara nyhetsartiklar. Avgränsningen resulterade i 147 artiklar. Då antalet artiklar var alltför omfattande beslutades att ytterligare urval var nödvändigt. En risk vid urval av material är att forskaren bidrar till en snedvriden fördelning av 12
materialet genom att välja ut texter utifrån sina egna värderingar och ignorerar de som de själva anser strida mot sin bild av ämnet (Mautner 2008:36,37). Med målet att försöka undvika val utifrån egna åsikter togs beslutet att första artikeln i varje månad på respektive tidning skulle få utgöra det empiriska materialet. Vid en genomgång av de första artiklarna i varje månad upptäcktes att vissa artiklar berörde ämnet ensamkommande i mycket liten utsträckning. Så pass lite att bedömningen gjordes att artklarna inte var aktuella för studien då det, med utgångspunkt i studiens syfte, var nödvändigt att artiklarna handlade om ensamkommande flyktingbarn. Irrelevanta artiklar ersattes då med den andra artikeln i respektive månad och så vidare. Observera att det vid två av månaderna inte förekom några artiklar relevanta för studien. Urvalet resulterade i 30 artiklar som utgör det empiriska materialet i denna studie. Artiklarna presenteras i bifogad bilaga 1. 4.3 Beskrivning av tidningar Nedan beskrivs de fyra tidningarna varifrån studiens empiriska material inhämtats. Aftonbladet är en socialdemokratisk kvällstidning med bas i Stockholm (Aftonbladet). Expressen är en liberal kvällstidning med bas i Stockholm (Expressen). Svenska Dagbladet är en obunden moderat morgontidning med bas i Stockholm (Svenska Dagbladet). Dagens Nyheter är en obunden liberal morgontidning med bas i Stockholm (Dagens Nyheter). 4.4 Tillvägagångssätt Under denna rubrik kommer det praktiska tillvägagångssättet för denna studie att beskrivas. Diskursanalysen utfördes i olika steg vilka presenteras nedan. Analysen är utförd med inspiration från Bryman (2008, ss. 523-525) och hans sätt att analysera kvalitativ data med hjälp av koder. 1) Diskursanalysen inleddes med en genomläsning av materialet. 2) För att kunna svara på studiens frågeställningar bestämdes att utgå ifrån diskurser utifrån frågeställningarna, vilka tillämpades inför nästa genomläsning. De diskurser som användes var: utsatthet, behov och delaktighet. 3) Det empiriska materialet kodades där diskurserna urskilde sig. Där ensamkommande flyktingbarns utsatthet, deras behov samt deras delaktighet förekom i texten, kodades detta i tre olika färger. 4) Det kodade materialet sammanställdes i ett nytt dokument och sorterades in i underkategorier utifrån dess innehåll, vilka urskildes vid analysen. Bifogad 13
bilaga 2 redovisar förekomsten av de olika diskurserna samt dess underkategorier som fanns i artiklarna. 5) För att finna gemensamma mönster som representerade underkategorierna analyserades de. Diskurserna och underkategorierna presenteras och exemplifieras i resultatdelen av studien. Utöver analysen av ovan nämnda diskurser med underkategorier, har även en analys av aktörer, modalitet och transitivitet utförts i artiklarna som en del i diskursanalysen. Nedan förklaras tillvägagångssättet. 1) Där aktörer uttalade sig i artiklarna markerades detta med en färg. 2) Modalitet kodades med två olika färger. Den ena färgen användes där skribenten anknöt sig till texten, det vill säga där skribenten uttryckte att det var hen som stod bakom ett visst påstående. Den andra färgen markerade där sådan anknytning inte fanns. 3) Kodningen av transitivitet utgjordes även den av två färger, en där ansvaret för en händelse framgick och en där det inte gjorde det. 4) Därefter sammanställdes de påträffade koderna för att slutligen analyseras utifrån gemensamma mönster. Aktörer, modalitet och transitivitet presenteras i studiens resultatavsnitt. 4.5 Metodologiska överväganden Eftersom denna studie endast innefattar ett litet urval av artiklar vilka rör ensamkommande flyktingbarn, kommer inte resultatet att spegla medias generella framställning av barnen. Resultatet kan påverkas av att urvalet utgörs av första artikeln i varje månad. Då artiklar som publiceras i olika tidningar vid samma tidpunkt kan likna varandra, kan samma information i olika former komma att framgå. Detta kan bidra till att en händelse uppkommer vid flera tillfällen i analysen och på så vis kan inverka på studiens resultat. Valet att inkludera alla typer av artiklar, inte bara nyhetsrelaterade, kan även komma att inverka på resultatet. Krönikor och debattartiklar kan skilja sig i innehåll och innefatta personliga åsikter i större grad än en nyhetsartikel. Vid analysen kommer dock inte artiklarnas olika karaktär tas i beaktande utan de kommer att analyseras på lika premisser. Studiens syfte är att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Urvalet föll på media i form av webbtidningars artiklar. Media är dock så mycket mer än bara tidningar. Tv, internet och radio är också media. Resultatet av studien kommer således att utgå från en liten del av medias rapportering kring ensamkommande flyktingbarn. Om fler medier inkluderats i urvalet skulle detta kunna leda till ett annat resultat. 14
De fyra webbtidningarna som utgör det empiriska materialet i studien har sin bas i Stockholm. Detta kan leda till att artiklars huvudfokus i många fall ligger på Stockholm. I tidningarna finns det eventuellt därför en begränsad rapportering kring händelser från andra delar av Sverige. Även tidningarnas ideologiska grund kan påverka vad som publiceras och hur det som publiceras framställs. Trots att de nämnda faktorerna kan innebära viss snedvridning av urvalet, används dessa tidningar då de har den största läsarkretsen och att artiklarna på så vis sannolikt når ut till flest läsare. Den politiska grunden kan komma att inverka på hur ensamkommande flyktingbarn diskuteras i artiklarna. Då studien inte ämnar jämföra tidningarnas framställning av ensamkommande flyktingbarn, kommer inte studien kunna svara på huruvida deras politiska grunder påverkar resultaten. En vidare studie med jämförelse av tidningar skulle då bli nödvändig. Då studien utgår från artiklar som sitt empiriska material går den miste om hur läsare uppfattar medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursanalys går det inte att uttala sig om hur läsarna tolkar artiklarna. Någon typ av studie där läsarkretsen studeras skulle då vara behövlig. Som tidigare nämnt finns inga fasta tillvägagångssätt vid diskursanalys, utan analyserna kan utföras på olika vis. Resultatet kan komma att påverkas av denna studies tillvägagångssätt vid diskursanalysen. 4.6 Validitet och tillförlitlighet Med validitet avses huruvida en studie svarar på den fråga som ställts för studien. I diskursanalys och i andra forskningar där syftet inte alltid är att mäta eller räkna, utan att iaktta och bedöma fakta utifrån forskarens egen förståelse, förändras sättet att bedöma validiteten. Detta eftersom forskaren utifrån sin egen förståelse, blir en del i skapandet av resultaten. Vid användandet av en metod där text analyseras, bör hänsyn tas till forskarens förståelse av studieobjektet (Bergström & Boréus, 2005, s. 34,35). Potter och Wetherell (i Winther Jörgensen & Phillips, 2011, s. 123) menar att det vid bedömning av validitet i studier med diskursanalys som metod, är viktigt att se till sammanhanget och huruvida där finns några komponenter som inte relaterar till analysen. Skulle så vara kan studien komma att uppfattas som icke trovärdig (Winther Jörgensen och Phillips 2011:123). För att öka validiteten i denna studie användes vid analysen ett strukturerat arbetsätt med diskurser. Användandet av diskurser vilka utgick ifrån studiens frågeställningar försäkrade att det som studerades var relevant för studien. Extra vikt lades vid ett gemensamt förarbete där material kodades tillsammans, detta för att minska risken att utförandet av analysen skedde på olika vis hos oss som forskare. Vi tänker även att en kontinuerlig öppen dialog kring utförandet av studien mellan oss forskare bidrog till en 15
ökad validitet. Såsom ovan nämnt utgår forskaren från sin egen förståelse som bidrar till studiens resultat. Förkunskaper och värderingar kan komma att påverka resultatet. Medvetenhet om och reflektion över den egna förståelsen och kunskapen kring ensamkommande flyktingbarn som grupp, är därför av vikt. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet, samt om att en upprepning av studien skulle leda till samma resultat (Bryman, 2008, s. 49). För att uppnå en god reliabilitet förutsätts noggrannhet i mätandet och uträknandet. Noggrannhet krävs även i studier där fokus inte ligger på att räkna eller mäta (Bergström & Boréus, 2005b, s. 35). Viktigt för en hög reliabilitet är att tänka på att eliminera slump och slarvfel vid insamlingen och bearbetningen av data (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, s. 63). För att kontrollera för tillförlitligheten utfördes ett strukturerat och noggrant arbete vid insamlingen av data samt vid analysen. Vidare utfördes ett test för studiens tillförlitlighet genom att repetera analysen på delar av materialet. Några av artiklarna som analyserats av ena forskaren analyserades på nytt av den andra och tvärtom. Test som omkodas av en annan person anses vara ett bättre reliabilitetstest än då forskaren själv omkodar sitt eget material (Esaisson m.fl., 2012, s. 64). 4.7 Etiska överväganden Vetenskapsrådets forskningsetiska principer består av fyra grundläggande krav för samhällsvetenskaplig forskning vilka är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet). Eftersom studiens empiriska material utgår från offentliggjorda artiklar blir inte informationskravet aktuellt då inga informanter deltar i studien. Studiens insamlade material kommer inte användas i något annat syfte än som empiriskt material i denna studie, vilket nyttjandekravet betonar. Gällande samtyckeskravet har antagelsen gjorts att de personer som nämns i artiklarna har gett sitt samtycke för medverkan innan publicering. Däremot finns inget samtycke om deltagande i föreliggande studie. Därför kommer inga namn att nämnas i studien, dock med undantag av citat vilka behålls i ursprungligt skick. Konfidentialitetskravet står för att hanteringen av personuppgifter ska ske så att inte personers eller gruppers identitet kan röjas. Detta är särskilt viktigt då det gäller människor eller grupper som i ett eller annat avseende kan anses svaga och utsatta (Veteskapsrådet, s. 13). Med konfidentialitetskravet i åtanke nämns inga namn i studien. Observera att artiklarnas titel och internetadress kommer att presenteras i bifogad fil till studien vilket gör det möjligt att läsa dem i original. Vi som forskare tar inte ansvar för publicerade namn vilka framkommer i dessa artiklar. Att som forskare benämna och kategorisera en grupp kräver vissa etiska ställningstaganden. Det är viktigt att vara medveten om att begreppet utsatthet kan uppfattas som stigmatiserande. Det går inte med säkerhet att hävda att gruppen som 16
benämns med begreppet utsatt anser sig tillhöra den kategorin. Kategoriseringen kan leda till att dessa individer börjar identifiera sig med gruppen (Andersson & Swärd, 2008, s. 242). Vi som forskare är medvetna om att eventuella följder kan uppstå då ensamkommande flyktingbarn i studien benämns som utsatta. Detta då det inte behöver vara en allmän uppfattning att ensamkommande är det. Tidigare forskning (se avsnitt tidigare forskning) beskriver dock gruppen som utsatt, därför benämns ensamkommande flyktingbarn som utsatt i denna studie. Enligt Andersson och Swärd (2008, s. 242) är fördelarna med att studera en utsatt grupp att dess perspektiv synliggörs och att gruppen får möjlighet att komma till tals. 17
5 Resultat Nedan presenteras resultatet av diskursanalysen där medias framställning av ensamkommande flyktingbarn studerats. Artiklarna analyserades och tolkades utifrån studiens frågeställningar med hjälp av diskurserna utsatthet, behov och delaktighet Analysen av dessa diskurser resulterade i underkategorier om på vilket sätt ensamkommande flyktingbarn framkommer i media. Upplägget med diskurser och underkategorier redovisas i tabellen nedan. Tabell med diskurser och underkategorier: Diskurser Utsatthet Behov Barns delaktighet Underkategorier Ensamhet Osäkerhet i livssituation Utnyttjande Fysisk och psykisk påfrestning Grundläggande behov Rättigheter och barns bästa Mottagande (Direkt och indirekt delaktighet) Vilka aktörer som framkommer i media har även studerats och presenteras i detta resultatavsnitt. I avsnittet redogörs även för analysen av modalitet och transitivitet. 5.1 Utsatthet En av studiens frågeställningar handlar om medias synliggörande av ensamkommande flyktingbarns utsatthet. I följande avsnitt presenteras de underkategorier som uppkommit i artiklarna rörande diskursen om de ensamkommande flyktingbarnens utsatthet. 5.1.1 Ensamhet I artiklarna framkommer tydligt ensamkommande flyktingbarn som ensamma då de saknar socialt kontaktnät i Sverige. Som en del i utsatthetsdirskursen finns underkategorin om ensamhet där barnen beskrivs som övergivna vilka ingen bryr sig om. I diskursen poängteras framförallt saknaden av anhöriga och det stöd och skydd som barnen går miste om till följd av det. Nedan presenteras ett citat som speglar barnens ensamhet: 18
När ensamkommande flyktingbarn anländer till Sverige saknar de kontaktnät. Nästan alla av de 1399 barn som hittills kommit hit i år saknar familj eller vänner som kan ge det stöd som är så viktigt när man kommer ensam till ett nytt land. (Aftonbladet, 130805). Det är inte alltid media framför en så tydlig bild, som exemplet ovan visar, av vad ensamheten innebär för barnen. Fokus i följande exempel ligger på försvinnandet, trots detta får ensamheten utrymme i meningen. Detta, för att beskriva målgruppen och att det inte är 317 vanliga barn som försvunnit, utan 317 ensamkommande flyktingbarn. Under förra året förvann 317 barn som kommit ensamma till Sverige. (Svenska Dagbladet, 130317) 5.1.2 Osäkerhet i livsituation En återkommande underkategori i diskursen om utsatthet är den om de ensamkommande flyktingbarnens osäkra situation. Media skapar empati för barnen genom sättet att beskriva dem och deras situation. Den osäkra situationen uttrycks med laddade ord såsom tvångsutvisning, spårlöst försvunna och de förlorade barnen. Osäkerheten kommer bland annat till uttryck i en oviss väntan på beslut med långa väntetider. Media beskriver väntetiderna som ett problem för barnen och uppmärksammar läsaren att en förbättring är något som eftersträvas. Följande citat exemplifierar arbetet med långa väntetider. Enligt Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson är det för tidigt att säga om lagförslaget kan lösa problemen med långa väntetider för barnen. (Svenska Dagbladet, 130502) För att öka förståelsen för barnens osäkra situation framkommer även att de ofta lever med en osäkerhet huruvida de får stanna i Sverige eller inte. Att beslutet kan leda till en eventuell tvångsutvisning, vilket skulle innebära att ytterligare en gång vara tvungen att flytta. I media beskrivs detta som en besvärlig process för barnen. Ett ensamkommande flyktingbarn förklarar känslan av att inte veta om han får stanna i Sverige eller inte. Ångesten, oron och stressen hopar sig över mig, säger Ali, vars högsta önskan är att lära sig flytande svenska och plugga statsvetenskap här. (Aftonbladet, 130612) I underkategorin om den osäkra livssituationen läggs vikt vid att många ensamkommande flyktingbarn tvångsutvisas. Media framhäver tvångsutvisning av barn som ett ökande fenomen. Information om antalet utvisningar i år framkommer i relation till tidigare år. Dock undanhålls konkret information om huruvida tvångsutvisningarna har ökat i förhållande till antalet barn som sökt asyl. En artikel rapporterar om tvångsutvisningar: 19
Allt fler ensamkommande barn tvångsutvisas från Sverige. (Dagens Nyheter, 130402) Vid analysen framkommer att ensamkommande flyktingbarn spårlöst har försvunnit i Sverige. Det påpekas i artiklar att man inte vet vart barnen tar vägen då de försvinner. Media visar en tendens av en ökning av spårlöst försvunna flyktingbarn. Såsom ovan resonemang, att information inte framkommer i relation till antalet barn som ankommer till Sverige, saknas även information om huruvida fler försvinnanden sker i förhållande till antalet ankomster. Försvinnandena ses som ett problem för både de försvunna barnen och samhället i stort. I media framkommer att försvinnanden anmäls till polisen men avskrivs på grund av en saknad av möjlighet till identifiering av barnen. I media poängteras även att fler åtgärder vidtogs då försvinnande gällde barn med svensk bakgrund. Att det ensamkommande flyktingbarnet inte har någon anhörig som kan lämna uppgifter kring barnet, försvårar sökandet. Således beskrivs även det faktum att barnen inte har några anhöriga som ett problem. Nedan beskrivs hur ensamkommande flyktingbarn kan försvinna utan att det uppmärksammas: Mellan 2007 och 2012 försvann 783 barn i Sverige, spårlöst och utan att väcka speciell uppmärksamhet. Inga skallgångar, inga aktioner från de beundransvärda Missing people, (Expressen, 130605) I följande citat speglas problemet med identifieringen av barnen till följd av saknaden av anhöriga. Gränspolisen säger: Det finns i princip inget att göra. I vissa av ärendena finns inte ens något signalement på barnet. Ingen identitet, inga uppgifter om anhöriga. (Svenska Dagbladet, 130317) 5.1.3 Utnyttjande I analysen av utsatthetsdiskursen framkommer underkategorin om barnen som utnyttjade, hur ensamkommande flyktingbarn lever med en ökad risk för att utnyttjas. Barnen tvingas till ofrivilliga handlingar, vilket beskrivs med laddade termer såsom prostitution, kriminalitet och människohandel. Medias användning av starka termer i relation till det faktum att de ensamkommande bara är barn leder till en medkänsla för de ensamkommande flyktingbarnen. Även att risker poängteras, ger empati och medkänsla. I media beskrivs utnyttjandet som ett problem. I nedan citat speglas de handlingar barnen tvingas utföra. Gränspolisen uttalar sig: De riskerar att hamna i kriminalitet, utnyttjas som svartarbetare eller måste prostituera sig (Expressen, 130317) Två författare berättar om de ensamkommande flyktingbarnens verklighet. Även här 20
speglas barnen som utnyttjade: droghandelsnätverk, prostitution och tvångsarbete, ofta genom regelrätt människohandel. Det är en internationell tillvaro, där ungdomarna flyter runt mellan länder i Europa, antingen ofrivilligt genom avvisning eller frivilligt för att undkomma värre öden. (Aftonbladet, 130706) Media skildrar bilden av utnyttjandet som sker efter det att barnen flytt till Sverige, en tendens av att endast framställa barnens situation från det att de anlände till Sverige. Detta utan att återge orsaken till flykt eller att skildra det eventuella utnyttjandet som barnen kan ha utsatts för i hemlandet. Således ger media läsaren en bild av barnens situation i Sverige. 5.1.4 Fysisk och psykisk påfrestning Av ensamkommande flyktingbarns utsatthet urskiljs ytterligare en underkategori i media, vilken är den om de fysiska och psykiska påfrestningar barnen utstår. Media ger en bild av barnen som offer vilka utsätts för våldsbrott. Citatet förklarar det våld som barnen på ett ensamkommande flyktingboende utsätts för och att tillsyn av barnen är nödvändigt: Boendena för ensamkommande barn, de mest våldsutsatta, drivs av kommunerna och ska ha tillsyn från Socialstyrelsen. (Aftonbladet, 130323) Således framhäver media de ensamkommande flyktingbarnens svåra situation genom att förklara boendesituationen som påfrestande, trots att boendet bör vara en trygg plats för barnen. Inte bara det fysiska våldet framkommer i media utan det talas också om hur barnen utsätts för hot, trakasserier och främlingsfientlighet. Media vill skapa en bild av att ensamkommande flyktingbarn särbehandlas på grund av sitt ursprung. Nedan citat ger exempel på hur media framhäver särbehandling av en ensamkommande flyktingpojke då en ambulansförare sägs ha uttalat sig rasistiskt och därefter vägrat hjälpa pojken: En av de ambulansanställda ska ha sagt till polis och räddningspersonal på platsen att det var lika bra att låta pojken hoppa, eftersom han bara var en flykting. (Dagens Nyheter, 130322) Media speglar inte hur de ensamkommande flyktingbarnen mår och hur de känner gällande de hot och trakasserier som de utsätts för. Således förklaras gruppen som offer för våldsbrott, hot och rasism, men inte de känslomässiga följder detta kan leda till för barnen. 21
5.2 Behov Av intresse för studien är även att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens behov framställs i media. Nedan presenteras de tre underkategorier som urskilts vid kodning av diskursen om barnens behov i artiklarna. 5.2.1 Grundläggande behov Media skriver om de ensamkommande flyktingbarnens grundläggande behov vilka framställs som behovet av boende och studier. På tal om det framlägger media att vissa förutsättningar krävs, såsom ett tryggt och säkert boende. Detta behov speglas i relation till bristen på boenden för de ensamkommande flyktingbarnen vilket media framställer som ett problem. Kravet på ett tryggt boende framkommer nedan: Ett tryggt boende är en grundförutsättning för att klara skolan och komma in i det svenska samhället: få ett jobb, en bostad, bilda familj och kanske skaffa egna barn. (Aftonbladet, 130122) Således ses boendet som en förutsättning för att uppnå annat i livet. Citatet poängterar att det är det svenska samhället som barnen ska anpassa sig till. Att det svenska samhället inkluderar jobb, bostad och familj. Medias ordval ger en bild av att det svenska samhället är något eftersträvansvärd och något ett ensamkommande flyktingbarn ska anpassa sig till. Ett annat behov hos barnen beskrivs i media som det av omhändertagande och skydd. Denna beskrivning består av en framställning av barnen som skyddsbehövande samt i behov av någon som ger dem stöd och bryr sig om dem. Ensamkommande flyktingbarn framställs som sårbara och utan möjlighet att klara sig utan samhällets skydd. Detta till följd av att barnen framstår som i saknad av någon anhörig som tar hand om dem. Citatet förklarar en förändring inom EU:s asylpaket, där flyktingbarn beskrivs vara i behov av skydd då de anses vara en sårbar grupp: Huvudmålet med asylpaketet var att skydda särskilt sårbara grupper av flyktingar, som barn. (Aftonbladet, 130706) 5.2.2 Rättigheter och barns bästa I artiklarna diskuteras de ensamkommande flyktingbarnens rättigheter, att barnen utifrån sin sårbara situation som ensamma och barn ska undantas från asylregler. Således att hänsyn ska tas till barnet som befinner sig i en extra utsatt situation då hen flytt ensam och bara är ett barn. Media uppmärksammar sålunda barnens utsatta situation och rättigheter genom lagförändringen. Citatet är ett utdrag ur en artikel som rör beslutet: I torsdags tog EU-domstolen beslut om att ensamkommande flyktingbarn ska undantas ur Dublinförordningen. 22
Det framkommer i media att barns bästa bör stå i fokus. Media ger en uppfattning om att det finns en medvetenhet kring bestämmelser om barnets bästa. Migrationsministerns uttalande framkommer i media där han menar att arbetet för barnens bästa pågår i form av att skaffa boendeplatser för de ensamkommande, vilket det idag råder brist på: Migrationsminister Tobias Billström (M) förklarar att regeringen sätter barnets bästa i fokus. I det här fallet är det helt uppenbart att när vi har ett sådant kraftfullt underskott på platser som vi har då måste man göra någonting. (Dagens Nyheter, 130502) Det är i relation till politiska insatser och beslut som barnens bästa diskuteras i media. Barns bästa kopplas således till något som ligger i politikens ansvar att tillgodose. Däremot framgår även att barnets bästa inte tillgodoses i fall gällande ensamkommande flyktingbarn. Detta speglas i citatet nedan där termen barns bästa används. Det framgår att barns bästa inte tas hänsyn till i tillräcklig utsträckning. En politiker från Kristdemokraterna skriver en artikel om ensamkommande flyktingbarn. Hon säger: Enligt lag ska alla beslut som myndigheter fattar tas med hänsyn till barns bästa. Ändå får detta förhållningssätt inte det genomslag i migrationsprocessen som det borde. (Aftonbladet, 130805) 5.2.3 Mottagande I behovsdiskursens underkategori om mottagande diskuteras att rätt förutsättningar krävs för att kunna ge de ensamkommande barnen ett värdigt mottagande. I media finns ett mönster av att diskutera förutsättningarna för mottagande i relation till frågan om huruvida kommuner ska vara tvungna att ta emot flyktingbarn. Trots att kommuner motsäger sig mottagande av ensamkommande ska de kunna tvingas till att ta emot dem. Detta även då de inte anser sig ha den kompetens och de resurser som krävs. Media använder ordet tvinga, vilket kan uppfattas som ett negativt laddat ord. Att det krävs ett tvång för att ta emot ensamkommande flyktingbarn leder tanken in på att mottagandet är något negativt. I media framkommer även att en debatt förs huruvida kommuner ska tvingas ta emot barn eller inte. Sålunda får läsaren ta del av olika perspektiv på frågan. Avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting kommenterar förslaget gällande tvånget att ta emot flyktingbarn: Vi tror att det går att lösa det här på frivillig väg bara man har rätt förutsättningar. Det är vår utgångspunkt. Vi vill också ha ett värdigt mottagande och då gäller det att vi har rätt förutsättningar (Expressen, 130502) 23
5.3 Barns delaktighet Studiens andra frågeställning handlar om på vilket sätt ensamkommande flyktingbarn blir delaktiga i media och om de kommer till tals. Vid diskursanalysen har uppmärksammats en tendens av att ensamkommande flyktingbarns delaktighet är begränsad och att de inte kommer till tals. Barnen som individer blir inte delaktiga i media, de benämns snarare som en grupp med gemensamma egenskaper. Likväl exemplifierar nedan citat hur ett flyktingbarn kommer till tals i det studerade materialet. Där har barnets egna utsagor framgått. Det ensamkommande flyktingbarnet talar om situationen innan flykt till Sverige: Det förtryck som befolkningen får vara med om, och de demoner som kallar sig talibaner. Det är ett rent helvete, och det blev bara värre där vi bodde. (Aftonbladet, 130612) Media synliggör barnets egna perspektiv och läsaren får ta del av den berättelse som pojken själv har angett. En annan tendens visar på att barnen indirekt har blivit en del av artiklarna, då de där personligen beskrivs utan att själva bli delaktiga med egna utsagor. Nedan citat är ett utdrag ur en artikel som handlar om en incident där ett ensamkommande flyktingbarn hoppat från ett fönster. Citatet beskriver pojkens handling utifrån en skribents perspektiv: En sextonårig pojke satt i ett fönster på andra våningen och hotade att hoppa. Han hade fått avslag på sin asylansökan. (Dagens Nyheter, 130322) Artikeln beskriver incidenten med pojken utan att framföra pojkens perspektiv. Övergripande vittnar diskursanalysen om att ensamkommande flyktingbarn inte blir delaktiga i de artiklar som rör dem. De kommer inte till tals, med undantag av det ensamkommande flyktingbarnet, som i Aftonbladet (130612), får framföra sin egen utsaga. Förövrigt framkommer andras ord i och med artiklar som rör ensamkommande. Barnen beskrivs av andra istället för att själva höras. 5.4 Aktörer Den tredje och sista frågeställningen berör vem eller vilka som kommer till tals i artiklar som handlar om ensamkommande flyktingbarn. Tidigare stycke vittnar om en begränsad delaktighet och medverkan för de ensamkommande flyktingbarnen som artiklarna rör. Vilka är det då som yttrar sig i artiklarna? 24
5.4.1 Politiker Analysen visar att de som yttrar sig i media, i fall som gäller ensamkommande flyktingbarn, är politiker. Politikerna uttalar sig framförallt i artiklarna rörande tvånget för kommuner att ta emot flyktingbarn. Media framhäver politikers uttalanden och åsikter, detta genom att ge politikerna utrymme i artiklarna. Politikers kommentarer kring lagar, regler och beslut ger artiklarna ett seriöst intryck med den beslutsfattande position som en politiker anses ha. Politikernas uttalanden i media kretsar kring mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen, om kommuners resurser att ta emot dem. Det diskuteras kring lösningen av det faktum att boplatser saknas för de ensamkommande flyktingbarnen. Migrationsministern kommenterar förslaget om att tvinga kommuner att ta emot flyktingbarn: - Alla landets kommuner har en socialtjänst, då har de också den infrastruktur som behövs för att se till att barnen får ett bra mottagande (Svenska Dagbladet, 130502) 5.4.2 Sakkunniga En annan grupp vars yttrande speglas i media är de sakkunniga, vars profession leder till någon typ av specialkunskap inom ett specifikt område. Olika sakkunniga framkommer i analysen, vilka bland annat är polis, sjukvård och representanter från Migrationsverket. Polisens deltagande i media framkommer i relation till ensamkommande flyktingbarns försvinnanden. Media framställer barnens försvinnanden som allvarliga i och med att polis hörs i fallen. Media ger bilden av att polisen är kunnig i risker kring ensamkommande och att de gör så gott de kan i fall där barn försvunnit. Citatet är ett uttalande taget ur en artikel vilken handlar om ett ensamkommande flyktingbarns försvinnande. Polisen menar att inga spår efter barnet finns och säger: Vi har efterlyst honom, ringt runt till sjukhus och kontrollerat så att han inte är inlagd. Vi har också varit i kontakt med hans gode man (Expressen, 130711) Även sjukvården yttrar sig i media. Under analysen av artiklarna påträffades artiklar där sjukvården, ambulanssjukvården samt barn- och ungdomspsykiatrin uttalar sig. Media lyfter fram sjukvårdens specialkunskap som trovärdig och pålitlig. Även en sjuksköterskas kommentar publiceras gällande ett ensamkommande flyktingbarn, vilket blev nekat boplats hos sjuksköterskan. I en artikel framhäver media hur kvinnans profession legitimerar hennes rätt att ta emot flickan: Jag kan ta hand om flickans diabetes. Jag pratar hennes språk och lagar samma mat som i hennes hemland. Och jag skulle kunna ge henne kärlek, säger kvinnan till tidningen. (Expressen, 130803) 25
En myndighet vars yttranden synliggörs i media är Migrationsverkets. Migrationsverkets representanter kommenterar bland annat utvisningar och regler där de förvarar den kritik media ger. Media framställer Migrationsverket som inhuman som inte tar tillräcklig hänsyn till barnen. En bild ges av att Migrationsverket fattar hårda beslut, vilka kan tolkas strida emot barnets bästa. Nedan citat speglar hur media ifrågasätter Migrationsverket gällande ett, som media förklarar det, EU-finansierat projekt vid namn The European Return Platform for Unaccompanied Minors (ERPUM). Media framhäver att Migrationsverket får 4 500 kronor för varje utvisat barn. Representant på Migrationsverket säger: ERPUM har inget som helst mål att öka antalet som återvänder. Projektets mål är att, där det finns möjlighet, efterforska om det finns föräldrar till barnen (Expressen, 130402) Sålunda finns ett mönster av att låta aktörer med specifik kunskap komma fram i media. Kunskap vilken relaterar till ensamkommande flyktingbarns situation. Däremot framkommer inte andra aktörer som kan anses stå barnen nära. Varken skola, gode män eller personal på boenden uttalar sig i media gällande ensamkommande flyktingbarn. Bilden som ges är på så vis begränsad då den kommer från aktörer vilka inte nödvändigtvis har kontakt med barnen. 5.5 Modalitet och transitivitet Under följande rubrik presenterars en fördjupad analys av det empiriska materialet vilken utgår ifrån de kritisk diskursanalytiska begreppen modalitet och transitivitet. Som tidigare nämnt är modalitet huruvida skribenten förbinder sig med det som skrivs, med andra ord om det framkommer vad som är skribentens egna tyckande. Transitivitet handlar om huruvida en ansvarig för en händelse framkommer, om händelsen kopplas till ett specifikt subjekt. 5.5.1 Modalitet Resultatet av analysen vad gäller det kritiskt diskursanalytiska begreppet modalitet visar en tendens av att skribenten inte förbinder sig med sina uttalanden i artiklarna. Snarare beskrivs det som framkommer i media som fakta utan att skribenten tydliggör vem som tycker vad. Då företeelser beskrivs som fakta ges en bild av vad som är sant, vilken på så vis blir svår att ifrågasätta som läsare. Exemplet nedan värderar flyktingpolitiken som glädjande utan att någon står bakom värderingen. Det framstår därigenom som något säkert: Det är glädjande att flyktingpolitiken börjat röra sig i rätt riktning igen. (Aftonbladet, 130503). 26
Däremot förekommer det i vissa fall att skribenten faktiskt förtydligar att det är hen som står bakom ett visst uttalande. Ett exempel där skribenten förbinder sig med sitt yttrande är i en kulturartikel om en bok som rör ensamkommande flyktingbarn. Där används jagform för att poängtera att det är skribentens tyckande som uttrycks. Här blir det lättare att, som läsare, ifrågasätta personens uttalande då det tydligt framgår att det är hens åsikter: Jag ska medge att jag två gånger, men med plågsam osäkerhet, läst denna angelägna bok. (Expressen, 130605). Det framkommer inte alltid varifrån information, vilken går att tyda som fakta, är erhållen. Media bidrar till att det som skrivs kan uppfattas som sanning. På så vis försvårar media möjligheten att eftersöka källan till det skrivna. Ingen nämns som ansvarig för de givna fakta. Citatet exemplifierar hur media förklarar att hem för ensamkommande i större utsträckning har brister än andra hem för vård eller boende. Fakta framkommer utan referens: Det finns fler brister där än andra hem inom socialtjänsten. (Svenska Dagbladet, 130603). Dock klargör andra artiklar varifrån information är tagen, vilket underlättar i sökandet efter källa. Svenska Dagbladet avsäger sig däremot ansvaret för det fakta som framkommer då de skriver Sveriges Radios Kaliber som källa. Se nedan citat: På fem år har över 1 000 barn avvikit, rapporterar Sveriges Radios Kaliber. (Svenska Dagbladet, 130317). 5.5.2 Transitivitet Det andra kritisk diskursanalytiska begreppet som används i analysen är transitivitet. I artiklarna som analyserats varierar huruvida det framkommer vem som bär ansar för händelser eller situationer. Då ansvaret kan kopplas till ett subjekt är det många gånger till myndigheter som Migrationsverket eller yrkesgrupper som till exempel poliser. Media visar en benägenhet av att inte ställa en enskild person som ansvarig för en händelse. I detta exempel framhäver media vem det är som utfört handlingen, att det är polisen som är ansvarig för utvisningen: I fjol utvisade polis 144 barn, jämfört med 64 fall 2010. (Dagens Nyheter, 130402) Att händelsen kopplas till ett subjekt, gör det möjligt att ställa någon till svars för handlingen. Då ansvaret inte går att koppla till ett subjekt används i vissa fall istället passiva verb där den ansvarige inte synliggörs. Ett exempel där ett passivt verb, tvingas, används istället för att nämna vem som bär ansvaret för handlingen: 27
Från den 1 januari nästa år ska landets kommuner kunna tvingas ta emot ensamkommande, asylsökande barn och unga. (Expressen, 130502). I exemplet framkommer inte vem som ska tvinga kommuner att ta emot barnen. På så vis ges inte en klar bild av vem som är ansvarig för händelsen. 5.6 Summering resultat Ensamkommande flyktingbarn framställs i media som en utsatt grupp. Media speglar barnen som ensamma och övergivna, vilka lever i en osäker situation. Barnen framkommer som utnyttjade där barnen faller offer för våldsbrott, hot och trakasserier. I media framkommer de ensamkommande flyktingbarnens grundläggande behov, vilka till störst del handlar om boende och studier. Barnen framställs även som i behov av omhändertagande och skydd. Media visar en medvetenhet om vikten av att ta hänsyn till barnets bästa. Diskursen om mottagande av ensamkommande kretsar kring kommuners förutsättningar och resurser för att kunna ta emot barnen. Sammantaget ger media empati för ensamkommande flyktingbarn genom sitt sätt att skriva om barnens utsatthet och behov. I media finns ett mönster av att inte framföra ensamkommande flyktingbarns talan. Det är snarare andra aktörer som uttalar sig om barnen i media. På så vis är det inte barnets perspektiv som framkommer. Vad gäller modalitet, finns en tendens av att skribenten inte förbinder sig med sitt uttalande i artiklarna. Detta bidrar till att det som sägs kan uppfattas som sant. Vid analys av transitivitet har uppmärksammats att där ansvaret för en viss situation kan kopplas till ett subjekt handlar det om myndigheter eller yrkesgrupper, inte enskilda personer. Där inget subjekt kopplas till en viss händelse blir det svårt att veta vem eller vilka som är ansvariga för det som hänt. 28
6 Diskussion Följande avsnitt ämnar diskutera studiens resultat. Den övergripande diskussionen behandlar resultatet i koppling till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Inledningsvis diskuteras medias roll och makt i samhället. Därefter behandlas resultatet utifrån de diskurser som analysen utgick ifrån, vilka är; utsatthet, behov och delaktighet. Resultatet gällande aktörer i media diskuteras också. Även modalitet och transitivitet har sin egen underrubrik i diskussionen. I Slutsats presenteras avslutningsvis studiens konklusioner samt en redogörelse för vidare forskning i ämnet ensamkommande flyktingbarn och media. 6.1 Övergripande diskussion Studiens syfte var att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Frågeställningarna för studien handlade om medias synliggörande av flyktingbarnens utsatthet och behov. Vikt låg även på att studera om barnen kommer till tals och vilka aktörer som uttalar sig i media rörande ensamkommande flyktingbarn. Denna övergripande diskussion kommer att behandla och diskutera studiens resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar med teori och tidigare forskning i åtanke. Det framkommer i tidigare forskning att media är en viktig del vid konstruktionen av samhället. Dessutom beskrivs media ha en påverkan på samhället genom att skapa stereotypa attityder kring vissa grupper. Som framkommer i denna studies teoridel kan media fungera som en del av rådande maktförhållanden i samhället. En stor makt är att kunna kontrollera språket. Media har makt att avgöra hur ensamkommande flyktingbarn beskrivs i media. Teoriavsnittet behandlar även social konstruktion som teori, vilken ser verkligheten som skapad i samspel mellan individer och grupper. Texter är också en del i konstruerandet av verkligheten, oberoende vilken typ av text det gäller. Med tidigare forskning (Brune, 2004; Dixon, 2008; Schemer, 2012) och social konstruktion i åtanke menar vi att media kan bidra till samhällets föreställningar och attityder kring ensamkommande flyktingbarn. Detta för att media har en roll i skapandet av samhället. Beroende på hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media kan det få betydelse för hur gruppen förstås. Som nämnt i tidigare forskning (Boomgaarden & Vliegenthart, 2007) influeras medborgares val av parti av invandarrelaterade nyheter i media. Fler röster går till partier med så kallad anti-immigrant politik då invandring synliggörs i media. Det går att ifrågasätta huruvida artiklarna som framkommer i media angående ensamkommande flyktingbarn påverkar valet av politiskt parti i Sverige. Frågan är också om medias sätt att framställa invandrarfrågan kan influera hur Sveriges medborgare lägger sin röst. En studie liknande Boomgaarden och Vliegenthart (2007) skulle då vara av intresse för att undersöka hur nyheter om invandring påverkar politiken i Sverige. 29
6.1.1 Utsatthet och behov Media lyfter inte fram ensamkommande flyktingbarn som enskilda individer utan synliggör barnen som en utsatt grupp med specifika behov. Utsattheten och behoven tillskrivs gruppen snarare än individen. Vi menar, med social konstruktion i åtanke, att medias sätt att framställa gruppen kan påverka hur individerna inom gruppen själva identifierar sig. Följaktligen kan de ensamkommande flyktingbarnen komma att se sig själva som utsatta och i behov av samhällets stöd och resurser då denna bild ges i media. Att beskrivas som en del av en grupp med tillhörande egenskaper skulle kunna förändra självbilden för de ensamkommande flyktingbarnen vilka inte nödvändigtvis betraktar sig själva med de egenskaperna. Med utgångspunkt i social konstruktion frågar sig Burr (1995) vilken möjlighet en enskild individ har att förändra synen på sig själv, om identiteter skapas genom diskurser i samhället i stort. Vi tänker att det kan vara svårt för ensamkommande flyktingbarn att skapa en egen bild av sin identitet om media diskursivt skapar gruppen genom att framhäva gruppens egenskaper. Att genom media få en bild av sig själv som en del i en utsatt grupp, kan tänkas försvåra ensamkommande flyktingbarns möjlighet till förändring av sin självbild. Vi frågar oss dessutom huruvida en ständig påminnelse om utsatthet samt ett behov av hjälp kan påverka barnens möjlighet till en positiv syn på sig själva. Diskursteorin poängterar gruppidentiteter som något som skapas i diskurser. Således skapas grupper då samhället talar om dem. Som resultatet av denna studies diskursanalys visar, skriver media om ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp i behov av omsorg och skydd. Å ena sidan kan det vara positivt att media på så vis skapar en medkänsla för gruppen, vilket kan leda till att läsaren får en förståelse för den situation som barnen lever i. Å andra sidan framställer media ensamkommande som beroende av samhällets resurser genom skydd och stöd, vilket kan bidra till en bild av barnen som resurskrävande. Resultatet av denna studie, att media ger bilden av ensamkommande flyktingbarn som utsatta, går att koppla till tidigare forskning som säger att ensamkommande flyktingbarn är en utsatt grupp. Forskning (Hessle, 2009; Wernesjö, 2012) visar hur de ensamkommande flyktingbarnen mår samt vilka symptom de uppvisar, vilket inte framkommer i media. Vi tänker att varför barnens uppfattningar av sin hälsa och ohälsa inte synliggörs har att göra med att flyktingbarnen inte kommer till tals eller blir delaktiga i media. Således saknas barnens egna perspektiv. 6.1.2 Delaktighet Som tidigare nämnt poängterar barnkonventionen att barn har rätt att komma till tals i situationer som rör dem. Checkoway (2011) menar att delaktighet hos unga ökar personlig och social utveckling samt att engagemang bland annat kan bidra till förbättrad hälsa och självkänsla. Resultatet av denna studie visar att ensamkommande flyktingbarn i liten utsträckning kommer till tals och att de inte blir delaktiga i de 30
artiklar vilka utgör studiens empiriska material. Inte heller deras perspektiv speglades i artiklarna. Trots att ensamkommande flyktingbarn sällan kommer till tals i media går det inte att avgöra huruvida deras talan framförs mer sällan än andra gruppers talan. Detta då studien endast utgår från ensamkommande flyktingbarn och inte någon annan specifik grupp. Det går på så vis inte att säga om och på vilket sätt utsatta gruppers talan brukar framföras i media. Som nämnt visar tidigare forskning att ensamkommande flyktingbarn är en utsatt grupp, vilken löper en stor risk för olika typer av hälsoproblem. Denna studie svarar inte på huruvida ensamkommande flyktingbarns hälsa skulle påverkas av att komma till tals och bli delaktiga i media. Vi tänker däremot att om fler ensamkommande flyktingbarn fick möjlighet att framföra sina egna utsagor skulle detta kunna leda till en ökad förståelse kring barnens faktiska situation och mående. Analysen visar således att barnen inte kommer till tals, vilket vi tänker begränsar samhällets kunskap och förståelse för ensamkommande flyktingbarn. 6.1.3 Aktörer Tidigare i teoridelen förklarades kunskap som en typ av makt där olika yrkesgrupper, genom sin kunskap, har rätten att bedöma vad som är sant eller falskt. Vidare diskuteras att en expert, genom ett informationsövertag, kan definiera en diskussion relevant eller inte. Expertens diskussion kan därför bli svår att ifrågasätta. Studiens resultat visar att aktörer som bland annat myndighetspersoner, politiker och poliser är de som till störst del yttrar sig i media angående ensamkommande flyktingbarn. Det kan tänkas att då dessa yrkesgrupper innehar specialkunskap i olika ämnen kan det som framkommer i media påverkas av aktörernas kunskap. Det som uppkommer grundar sig således på aktörernas kännedom om ensamkommande flyktingbarn. Genom sin expertis kan deras utsagor bli svåra att kritisera. Vi tänker att det som aktörerna framför i artiklarna, ofta kan uppfattas som sant av läsaren och bli svårt att ifrågasätta. Tidningarnas olika politiska grunder, vilka diskuterades i metodavsnittet, kan ha påverkat medias val av de aktörer som kommit till tals. Då politiker yttrar sig i media speglas deras politiska åsikter, vilka kan komma att påverka bilden av ensamkommande flyktingbarn. Under teoridelen, beskrivs hur media används för att få mer makt av dem som redan har makt samt för att spegla makthavares perspektiv. Detta kan vara viktigt att ha i åtanke då resultaten för denna studie visar att politiker ofta framkommer i artiklar vilka rör ensamkommande flyktingbarn. Används media för att uttrycka politiska åsikter och därigenom skapa makt? Vi tänker att om så vore fallet kanske inte alltid hela sanningen framförs i yttranden kring ensamkommande flyktingbarn. Detta eftersom partier strävar efter anhängare och kan välja sina uttalanden utifrån partiets bästa. Följaktligen kan detta leda till en påverkan av artiklarnas utformning och vad som framkommer om ensamkommande flyktingbarn i media. 31
Som nämnt i teoriavsnittet om makt frågar sig Edström och Nordberg (2005, s. 287) huruvida media kan bidra till ett demokratiskt samhälle. De menar att media kan användas, inte bara för att spegla makthavarnas perspektiv, utan även för att låta nya röster få en plats. Resultatet av denna studie visar att politiker ges en plats i media. Politiker kan anses ha en stor makt i samhället då de styr Sverige. Vi tänker att genom att ge plats i media åt personer med en hög maktposition, såsom politiker, ger detta de personerna möjlighet att använda media för att uttrycka sina åsikter. På så vis kan de personerna skaffa sig mer makt i samhället. Vidare menar vi att andra individer med svagare maktposition i samhället inte kommer till tals i samma utsträckning som politiker, exempelvis ensamkommande flyktingbarn. Vi anser det av vikt att framhäva inte bara makthavares perspektiv, utan även andra grupper och individer i samhället. Detta i riktning mot ett demokratiskt samhälle där fler får chans att framföra sina perspektiv och åsikter i media. Resultatet av analysen visar att de aktörer som kan tänkas ha en närmare kontinuerlig kontakt med de ensamkommande flyktingbarnen sällan yttrar sig i media, såsom skola, boende och gode män. Som tidigare nämnt kommer inte ensamkommande flyktingbarn till tals i artiklar som rör dem. Vi tänker att det blir extra viktigt att förmedla de aktörers perspektiv, vilka finns i barnens närhet, då barnen själva inte yttrar sig. De skulle kunna ge information för att skildra en mer detaljerad, och kanske en mer korrekt, bild i media av barnens liv. 6.1.4 Modalitet och Transitivitet I denna studie har det empiriska materialet även analyserats utifrån modalitet och transitivitet. Att tidningarnas skribenter sällan kopplar uttalanden till sig själva ger läsaren bilden av att det som framförs är sant. Om skribenten exempelvis värderar ett påstående angående ensamkommande flyktingbarn kan detta leda till att värderingen uppfattas självklar snarare än som skribentens åsikt. När media framställer ensamkommande flyktingbarn, som ensamma, övergivna och resurskrävande, framställs då detta som fakta. Det kan då också tänkas påverka hur de som läser artiklarna uppfattar ensamkommande flyktingbarn som fenomen. Om det skulle framkomma att det är personliga tyckanden och åsikter som ligger bakom uttalanden i media, skulle det kanske vara lättare att ifrågasätta det som skrivs och skapa sin egen bild av det publicerade. Vi tänker att något som framstår som sant väcker intresse hos läsaren och är till fördel för de olika tidningarna då de efterstävar så många läsare som möjligt. En tanke är även att media, till följd av tidningarnas strävan efter läsare, eventuellt skriver om något trots att det egentligen inte finns någon källa eller något som styrker påståendet. Media har, vad gäller transitivitet, makt att avgöra om den ansvarige för en händelse ska publiceras eller inte. Genom att koppla ansvaret för ensamkommande flyktingbarns utsatthet och svåra händelser såsom tvångsutvisning till Migrationsverket, kan media 32
avgöra hur denna myndighet ska framstå. Således uppfattas då denna myndighet skyldig till barnens utsatthet. Likaså kan tänkas att en aktör, såsom politiker, manas till att tillgodose barnens behov om de uppges som ansvariga för detta. Hur media väljer att skriva, genom att bland annat utesluta vem som har ansvar för en händelse, får således konsekvenser för hur texterna uppfattas. Social konstruktion understryker att texter är en del i konstruerandet av den sociala verkligheten och hur texterna uppfattas påverkar således hur den sociala verkligheten förstås. 6.2 Slutsatser Studiens slutsats är att media framställer ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp, vilken är i behov av samhällets stöd och skydd. På så vis kan barnen uppfattas som resurskrävande. Barnen beskrivs i media som en grupp och inte som enskilda individer. Deras egna perspektiv framgår inte då de inte kommer till tals eller blir delaktiga i media. Det är snarare politiker och andra sakkunniga som uttrycker sig i artiklar gällande ensamkommande flyktingbarn. En annan av studiens konklusioner är att artiklarnas skribenter inte förbinder sig med sina uttalanden. Sålunda framkommer det som skrivs som fakta. Vi tror att socialt arbete legitimeras av samhällets kunskap om och uppfattning av olika utsatta grupper. Förståelsen för ensamkommande flyktingbarns behov kan bland annat påverka hur samhällets resurser fördelas och sålunda även de resurser som tilldelas socialt arbete. För att ta reda på hur samhällsmedborgare påverkas av medias framställning av barnen skulle vidare forskning behöva genomföras. Hur media inverkar på läsarens egen tolkning och förståelse av ensamkommande flyktingbarn skulle då kunna efterforskas. Som tidigare nämnt framställer media de ensamkommande flyktingbarnen som en grupp och inte som enskilda individer. Med tanke på detta skulle det vara intressant att studera hur ensamkommande flyktingbarn uppfattar medias framställning av den grupp de, enligt media, tillhör. I sådan forskning skulle kunna undersökas hur medias sätt att skriva påverkar de ensamkommande flyktingbarnen. Slutligen tänker vi att det är viktigt med en medvetenhet gällande medias makt att avgöra hur en grupp framställs i media. Makten att kunna avgöra om och hur en artikel presenteras kan bidra till en begränsad bild av en viss grupp. Bilden som media ger av ensamkommande flyktingbarn skulle kunna sett annorlunda ut om barnens egna utsagor framkommit i sammanhanget. Avslutningsvis anser vi att det är viktigt att förhålla sig kritisk till den bild media ger av ensamkommande flyktingbarn, då media avgör vad som ska framgå och synliggöras. 33
Referenser Aftonbladet. Nationalencyklopedin. Hämtat den 20 september 2013 från http://www.ne.se/aftonbladet Aktör. Nationalencyklopedin. Hämtat den 2 december 2013 från http://www.ne.se/lang/akt%c3%b6r/110266 Andersson, G. & Swärd, H. (2008) Etiska reflektioner. I: Meeuwisse, A. (red), Swärd, H. (red), Eliasson-Lappalainen, R. (red) & Jacobsson, K. (red): Forskningsmetodik för socialvetare. (s. 235-249) Stockholm: Natur och Kultur Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber Bergström, G & Boréus, K. (2005a) Diskursanalys. I: Bergstöm, G. & Boréus, K. (red) Textens mening och makt- metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (s. 305-362). Lund: Studentlitteratur Bergström, G. & Boréus, K. (2005b) Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I: Bergstöm, G. & Boréus, K. (red) Textens mening och makt- metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (s. 9-42). Lund: Studentlitteratur Boomgaarden, H. G. & Vliegenthart, R. (2007) Explaining the rise of anti-immigrant parties: The role of news media content. Electoral Studies 26(2): 404 417. Brune, Y. (2004) Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om "invandrare", flyktingar och rasistiskt våld. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Burr, V. (1995) An introduction to social constructionism. London: Routledge Börjesson, M. (2003) Diskurser och konstruktioner- En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber Börjesson, M. & Rehn, A. (2009) Makt. Malmö: Liber Checkoway, B. (2011) What is youth participation? Children and Youth Services Review 33(2): 340 345. Dagens Nyheter. Nationalencyklopedin. Hämtat den 20 september 2013 från 34
http://www.ne.se/dagens-nyheter Delaktighet. Nationalencyklopedin. Hämtat den 2 december 2013 från http://www.ne.se/sve/delaktighet?i_h_word=delaktighet Dixon, T. L. (2008) Network News and Racial Beliefs: Exploring the Connection Between National Television News Exposure and Stereotypical Perceptions of African Americans. Journal of Communication. 58(2): 321 337. Edström, M. & Nordberg, K. (2005) Det villkorade medierummet- En diskussion om genrer, makt och mångfald. I: Göransson, A. (red): Makten och mångfalden- Eliter och etnicitet i Sverige. (s.285-318) Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikankonsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik Expressen. Nationalencyklopedin. Hämtat den 20 september 2013 från http://www.ne.se/expressen Fairclough, N. (2003) Analysing Discourse- textual analysis for social research. New York: Routledge Finn, J. L & Checkoway, B. (1998) Young People as Competent Community Builders: A Challenge to Social Work. Social Work. 43(4): 335-345. Giddens, A. (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur Hessle, M. (2009) Ensamkommande men inte ensamma- Tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Stockholm: Elanders AB. Hämtat den 5 november 2013 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:234312/fulltext01 Huemer, J., Karnik, NS., Voelkl-Kernstock, S., Granditsch, E., Dervic, K., Friedrich, MH. & Steiner, H. (2009) Mental health issues in unaccompanied refugee minors. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health. 3(1) startsida: 13. KIA-index. Hämtat den 20 september 2013 från http://kiaindex.net/l/yw:201337/hn:1/c:3 Levin, C. (2008) Att undersöka det sociala några ingångar. I: Meeuwisse, A. (red), Swärd, H. (red), Eliasson-Lappalainen, R. (red) & Jacobsson, K.: Forskningsmetodik för socialvetare. (s. 32-40)Stockholm: Natur och Kultur 35
Levine, P. (2008) The Civic Engagement of Young Immigrants: Why Does It Matter? Applied Developmental Science. 12(2): 102-104. Massmedier. Nationalencyklopedin. Hämtat den 2 december 2013 från http://www.ne.se/lang/massmedier?i_h_word=massmedia Mautner, G. (2008) Analyzing newspapers, magazines and other print media. I: Wodak, R (red) & Krzyz anowski, M. (red): Qualitative discourse analysis in the social sciences. (s. 30-53) Basingstoke: Palgrave Macmillan Migrationsverket (2013a). Fakta och statistik. Hämtat den 7 november från http://www.migrationsverket.se/info/7000.html Migrationsverket (2013b). Om ensamkommande barn och ungdomar. Hämtat den 7 november 2013 från http://www.migrationsverket.se/info/418.html Payne, M. (2008) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur Röda korset (2012) Särskilt utsatta grupper. Hämtat den 6 november 2013 från http://www.redcross.se/om-oss/krigets- lagar/skyddade-personer-och-objekt/sarskiltutsatta-grupper/ Schemer, C. (2012) The Influence of News Media on Stereotypic Attitudes Toward Immigrants in a Political Campaign. Journal of Communication. 62(5): 739 757. SOU 2006:21. Mediernas Vi och Dom- Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Stockholm: Fritzes. Hämtat den 1 november 2013 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/86/34/fe68999e.pdf Svenska Dagbladet. Nationalencyklopedin. Hämtat den 20 september 2013 från http://www.ne.se/svenska-dagbladet Swärd, H. & Starrin, B. (2007) Makt och socialt arbete. I: Meeuwisse, A. (red), Sunesson, S. (red) & Swärd, H. (red): Socialt arbete- en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur Unicef, Barnkonventionen. Hämtat den 5 november 2013 från http://unicef.se/barnkonventionen Utsatt. Nationalencyklopedin. Hämtat den 2 december 2013 från http://www.ne.se/sve/utsatt?i_h_word=utsatthet 36
Wernesjö, U. (2012) Unaccompanied asylum-seeking children: Whose perspective? Childhood 19(4) 495 507. Hämtat den 1 november 2013 från http://chd.sagepub.com.ezproxy.its.uu.se/content/19/4/495.full.pdf Winther Jörgensen, M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur 37
Februari 130225 Klumpa inte ihop eleverna Ledare http://www.dn.se/ledare/signerat/klumpa-inte-ihop-eleverna/ Mars 130322 Ambulans vägrade köra flykting Nyheter http://www.dn.se/nyheter/sverige/ambulans-vagrade-kora-flykting-1/ April 130402 Tvångsutvisningarna av barn ökar Nyheter http://www.dn.se/nyheter/sverige/tvangsutvisningarna-av-barn-okar/ Maj 130502 Kommuner tvingas ta emot flyktingbarn Nyheter http://www.dn.se/nyheter/sverige/kommuner-tvingas-ta-emot-flyktingbarn/ Juni 130601 Center i Kabul för avvisade barn Nyheter http://www.dn.se/nyheter/sverige/center-i-kabul-for-avvisade-barn/ Juli 130712 Barn sändes iväg trots stoppbeslut Nyheter http://www.dn.se/nyheter/sverige/barn-sandes-ivag-trots-stoppbeslut/ Augusti 130821 Villaägare vill stoppa flyktingbarn STHLM http://www.dn.se/sthlm/villaagare-vill-stoppa-flyktingbarn/ Expressen Januari 130103 Fortsatt fler flyktingar- högst årssiffra hittills Nyheter http://www.expressen.se/nyheter/fortsatt-fler-flyktingar---hogst-arssiffra-hittills/ Februari 130227 Barn föreslås slippa Dublinregel Nyheter http://www.expressen.se/nyheter/barn-foreslas-slippa-dublinregel/ Mars 130317 Tusen ensamkommande flyktingbarn försvunna Nyheter http://www.expressen.se/nyheter/tusen-ensamkommande-flyktingbarn-forsvunna/ April 130402 Fler ensamkommande barn tvångsutvisas Nyheter http://www.expressen.se/nyheter/fler-ensamkommande-barn-tvangsutvisas/ Maj 130502 Kommuner kan tvingas ta emot flyktingbarn Nyheter http://www.expressen.se/nyheter/kommuner-kan-tvingas-ta-emot-flyktingbarn/ Juni 130605 Tomma rum Kultur http://www.expressen.se/kultur/tomma-rum/ Juli 130711 Polisens teori: Därför är 17-åringen borta Kvällsposten http://www.expressen.se/kvp/polisens-teori-darfor-ar-17-aringen-borta/ Augusti 130803 Nekas ta hand om sjukt flyktingbarn Kvällsposten http://www.expressen.se/kvp/nekas-ta-hand-om-sjukt-flyktingbarn/ Svenska Dagbladet Januari 130103 Rekordmånga söker sig till Sverige Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rekordmanga-soker-sig-till-sverige_7794740.svd Februari 130208 Angeläget om barn på flykt Kultur http://www.svd.se/kultur/scen/angelaget-om-barn-pa-flykt_7900220.svd Mars 130317 Allt fler flyktingbarn försvinner Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fler-flyktingbarn-forsvinner-i-sverige_8004484.svd April 130402 Fler ensamma barn tvångsutvisas Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fler-ensamma-barn-tvangsutvisas_8045206.svd Maj 130502 Kommuner tvingas ta flyktingbarn Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kommuner-tvingas-ta-flyktingbarn_8137842.svd Juni 130603 Regler för ensamkommande förtydligas Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regler-for-ensamkommande-fortydligas_8234428.svd Juli 130701 Fler asylsökande kom till Sverige Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fler-asylsokande-kom-till-sverige_8309896.svd Augusti 130808 Fler utsatta barn på socialjourerna Nyheter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fler-utsatta-barn-pa-socialjourerna_8408512.svd Bifogad bilaga 1. Urval av artiklar Tidning Månad Datum Titel Område Internetadress Atonbladet Januari 130122 Flyktingbarnen är allas ansvar Ledare http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article16107665.ab Februari Mars 130323 Expo: utred attackerna mot flyktingförläggningar Debatt http://www.aftonbladet.se/debatt/article16470089.ab April 130402 Nu måste vi prata om de övergivna barnen Nyheter (Krönika) http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/monicagunne/article16522336.ab Maj 130503 Vi borde ta emot fler ensamma flyktingbarn Ledare http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article16710199.ab Juni 130612 Nya regler för unga ensamma flyktingar- Ali 17, får inte svar Nyheter http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16950290.ab Juli 130706 Unga utan chans Kultur http://www.aftonbladet.se/kultur/article17086510.ab Auguti 130805 Vem ska bry sig om alla försvunna flyktingbarn? Debatt http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article17243347.ab Dagens Nyheter Januari Bilagor 38
Bifogad bilaga 2. Förekomst av diskurser med underkategorier och förekomst av aktörer i artiklarna Ensamma Osäkerhet i livssittuation Utnyttjande Fysisk och psyksik påfrestning Grundläggande behov Omhändertagande och skydd Rättigheter och barns bästa Mottagande Barns delaktighet Barns indirekta delaktighet Polis Politiker Sjukvård Migrationsverket Övriga aktörer Aftonbladet januari Aftonbladet mars Aftonbladet april Aftonbladet maj Aftonbladet juni Aftonbladet juli Aftonbladet augusti Expressen januari Expressen februari Expressen mars Expressen april Expressen maj Expressen juni Expressen juli Expressen augusti SvD januari SvD februari SvD mars SvD april SvD maj SvD juni SvD juli SvD augusti DN februari DN mars DN april DN maj DN juni DN juli DN augusti 39