Ensamkommande flyktingbarn i media - en diskursanalys Författare: Elsa Mahieu och Cecilia Olsbänning Handledare: Ulla Hellström Muhli Examinator: Rafael Lindqvist Självständigt arbete i sociologi med inriktning mot socialt arbete, 15 hp Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet
Abstract This research intends to study the media's representation of unaccompanied refugee children on the basis that the media has a power in the construction of society. The focus is on whether children's vulnerability and needs are presented in the media and whether the children s voices are heard. It is also of interest to study the agents that speak in the media concerning unaccompanied refugee children. The study is based on a theory that social reality is a construction of interaction between individuals and groups. Furthermore the study also incorporate the idea that the media, through its control of language, has power to create discourses which may affect the way different groups in society are looked upon. The research s questions are guiding us through a discourse analysis of articles about unaccompanied refugee children. The articles were selected from Sweden's four mostly read online newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results show that the media portrays unaccompanied refugee children as a vulnerable group in need of society resources. It also shows that children do not become involved and that their voices are not heard in the articles. When it comes to unaccompanied refugee children in the media, other agents tend to pronounce their statements instead of the children. The conclusion of the study is that the unaccompanied refugee children do not get the possibility to participate in the media and therefor the children s own perspectives are missing. Keywords: Unaccompanied refugee children, media, vulnerability, needs, participation, agents, discourse analysis
Sammanfattning I denna studie studeras medias framställning av ensamkommande flyktingbarn med utgångspunkt i att media har en makt i konstruktionen av samhället. Fokus ligger på huruvida barnens utsatthet och behov synliggörs samt hur barnen blir delaktiga i media, kommer de till tals? Av intresse för studien är även att studera vilka aktörer som yttrar sig i media rörande ensamkommande flytkingbarn. Studien vilar på en teori om att den sociala verkligheten är en konstruktion av samspel mellan individer och grupper. Utgångspunkt ligger även i att media genom sin makt att kunna kontrollera språket, kan skapa diskurser som påverkar sättet att se på grupper. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en diskursanalys av artiklar om ensamkommande flyktingbarn. Artiklarna valdes ut från Sveriges fyra mest lästa webbtidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet av studien visar att media framställer ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp i behov av samhällsresurser. Med hjälp av analysen framkommer även att barnen inte blir delaktiga i media, eftersom de inte kommer till tals. Istället framförs andra aktörers uttalanden i artiklar rörande ensamkommande flyktingbarn. Studiens slutsats är att de ensamkommande flytkingbarnen inte blir delaktiga i media vilket bidrar till att barnens egna perspektiv uteblir. Nyckelord: Ensamkommande flyktingbarn, media, utsatthet, behov, delaktighet, aktör, diskursanalys
Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Begreppsdefinition...2 1.2 Syfte och frågeställningar...3 1.3 Disposition...3 2 Tidigare forskning...4 2.1 Medias påverkan på samhället...4 2.2 Ensamkommande flyktingbarns utsatthet...5 2.3 Barns rätt till delaktighet...5 2.4 Summering och diskussion av tidigare forskning...6 3 Teoretiskt ramverk...7 3.1 Diskursteori...7 3.2 Social konstruktion...8 3.3 Makt...9 3.4 Summering och diskussion av teoretiskt ramverk...9 4 Metod... 11 4.1 Analysmetod... 11 4.2 Urval och avgränsning... 12 4.3 Beskrivning av tidningar... 13 4.5 Metodologiska överväganden... 14 4.6 Validitet och tillförlitlighet... 15 4.7 Etiska överväganden... 16 5 Resultat... 18 5.1 Utsatthet... 18 5.1.1 Ensamhet... 18 5.1.2 Osäkerhet i livsituation... 19 5.1.3 Utnyttjande... 20 5.1.4 Fysisk och psykisk påfrestning... 21 5.2 Behov... 22
5.2.1 Grundläggande behov... 22 5.2.2 Rättigheter och barns bästa... 22 5.2.3 Mottagande... 23 5.3 Barns delaktighet... 24 5.4 Aktörer... 24 5.4.1 Politiker... 25 5.4.2 Sakkunniga... 25 5.5 Modalitet och transitivitet... 26 5.5.1 Modalitet... 26 5.5.2 Transitivitet... 27 5.6 Summering resultat... 28 6 Diskussion... 29 6.1 Övergripande diskussion... 29 6.1.1 Utsatthet och behov... 30 6.1.2 Delaktighet... 30 6.1.3 Aktörer... 31 6.1.4 Modalitet och Transitivitet... 32 6.2 Slutsatser... 33 Referenser... 34 Bilagor... 38
1 Inledning Denna studie handlar om medias framställning av ensamkommande flyktingbarn och är en studie inom ramen för socialt arbete. Dagens IT-samhälle innefattar många olika vägar till information; tv, radio, tidningar och inte minst internet, vilka på olika sätt inverkar på människors liv. Tidigare forskning visar att media har en makt att påverka samhället, bland annat gällande konstruerandet av värderingar och attityder kring olika fenomen (Brune, 2004; Dixon, 2008; Schemer, 2012). Vår uppfattning är även att media bidrar till förståelsen av verkligheten och är med i skapandet av den. På så vis har media en makt att, genom sitt sätt att skriva, påverka människans syn på grupper såsom ensamkommande flyktingbarn. Varför då studera ensamkommande flyktingbarn? Intresset av att studera denna grupp bygger på en förförståelse för ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp, vilken många gånger är aktuell för socialt arbete. Det blir därför intressant att studera om, och i så fall hur, media framställer gruppen som utsatt. Även med tanke på den markanta ökning som skett av ensamkommande flyktingbarn vilka sökt asyl i Sverige under de senaste åren, ökar relevansen för studien. År 2004 anlände 388 barn och ungdomar och år 2012 låg den siffran på 3578 (Migrationsverket, 2013a). Vår uppfattning är att de ensamkommande flyktingbarnens utsatthet ytterligare stärks av det faktum att de är barn och därmed mer sårbara än vuxna. Detta, då vår tanke är att barn ofta inte ses kapabla till att ta hand om sig själva utan är i behov av skydd och stöd från någon vuxen. Barnkonventionen betonar barnens rätt till skydd (Unicef). Vidare menar vi att det krävs kunskap om utsatta grupper i dagens samhälle, i synnerhet för det sociala arbetet som ofta kommer i kontakt med grupper i utsatta situationer. Varför är det då viktigt att studera gruppen ensamkommande flyktingbarn i media? Som ovan nämnt har media en makt att påverka hur samhället ser på olika fenomen. Media kan genom sitt sätt att skriva förmedla information som om det vore fakta (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 88). Genom massmedia kan en viss fråga hävdas problematisk och betona behov av sociala samt politiska insatser (Payne, 2008, s. 240). Tidigare forskning har visat att medborgare influeras av invandrarrelaterade nyheter i sitt val av parti (Boomgaarden & Vliegenthart, 2007). Således kan media påverka politiska resultat och betona behov av insatser, vilket vi tänker spelar in på samhällets fördelning av resurser och i sin tur då även på socialt arbete. Studier beträffande framställning av flyktingar i media har genomförts. Det finns forskning som behandlar medias påverkan på individ och grupp (Dixton, 2008; Schemer, 2012) samt forskning som belyser ensamkommande flyktingbarns utsatthet (Hessle, 2009; Wernesjö, 2012). Dock saknas studier som undersöker medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Denna studie blir däri relevant då liknande forskning om media och ensamkommande flyktingbarn inte tycks förekomma. 1
Att studera huruvida barnen blir delaktiga och själva får möjlighet att komma till tals i media, är av intresse för studien. Barnkonventionen poängterar rätten till barns delaktighet, att barn har rätt att komma till tals i situationer som rör dem (Unicef). Med utgångspunkt i barnkonventionen, tänker vi att vikt bör läggas på barnens egna utsagor för att erhålla kunskap om gruppen utifrån barnens egna perspektiv. Om media har makt att påverka samhällets värderingar och belyser ensamkommande barn som utsatta, vad kan detta få för konsekvenser? Kommer barnen till tals i media, och om inte, vad innebär i så fall detta? Studien har för avsikt att diskutera resultaten med koppling till att media är en del i skapandet av uppfattningar kring olika fenomen. 1.1 Begreppsdefinition Detta avsnitt definierar ett antal nyckelord och begrepp vilka studien inkluderar. Ensamkommande flyktingbarn: I denna studie används ensamkommande flyktingbarn som begrepp till skillnad från Migrationsverkets ensamkommande barn. Valet av begrepp görs för att betona barnens flera utsattheter, inte bara utsattheten att vara ensam utan också den att vara flykting. Ensam, då det i tidigare forskning framkommer att barn som flytt ensamma, i jämförelse med barn som flytt tillsammans med familj, är mer sårbara (Wernesjö, 2012). Flykting, då flyktingar är en särskilt utsatt grupp i behov av extra skydd (Röda Korset, 2012). Den här studiens definition av ensamkommande flyktingbarn utgår dock från Migrationsverkets. Denna definierar ett ensamkommande barn som ett barn eller en ungdom vilken söker asyl i Sverige utan medföljande vårdnadshavare (Migrationsverket, 2013b). Media: Definitionen som används för media i denna studie är Nationalencyklopedins definition för massmedier (Massmedier). Enligt denna är massmedia en förmedlare av information till en stor publik genom bland annat dagspress, radio, tv och internet. Utsatthet: En allmän benämning på utsatthet fokuserar på skyddslöshet (Utsatt). I denna studie används en definitionen av utsatthet vilken utgår från grupper eller individer i sårbara situationer. Delaktighet: Begreppet delaktighet utgår från Nationalencyklopedins definition att ha medinflytande (Delaktighet). Mer konkret innebär delaktighet, i denna studie, en persons möjlighet att komma till tals. Aktör: En aktör är en samhällsvetenskaplig benämning på en person eller en institution som handlar eller agerar (Aktör). I föreliggande studie innebär aktörer de eventuella personer som får utrymme att yttra sig i media angående ensamkommande flyktingbarn. 2
1.2 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Frågeställningarna för studien är följande: Synliggörs ensamkommande flyktingbarns utsatthet och behov i media? Om de synliggörs, hur? På vilket sätt är de ensamkommande flyktingbarnen delaktiga i media, kommer de till tals? Vilka aktörer yttrar sig i den media som rör ensamkommande flyktingbarn? 1.3 Disposition Efter det ovan inledande avsnittet kommer nedan tidigare forskning att presenteras. Forskning om medias påverkan på samhället, ensamkommande flyktingbarns utsatthet samt barns delaktighet kommer att beröras. Avsnittet därefter kommer att behandla det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien; diskursteorin, social konstruktion som teori samt maktbegreppet. Studiens tillämpade metod förklaras därefter i metodavsnittet vilket behandlar urval, analysmetod och tillvägagångssätt för studien. Studiens validitet, tillförlitlighet samt etiska och metodologiska överväganden diskuteras också i metoddelen. Därpå presenteras studiens resultat med underrubriker skapade utifrån studiens frågeställningar vilka är utsatthet, behov, barns delaktighet samt aktörer. Även resultatet från analysen av modalitet och transitivitet presenteras i resultatdelen. I diskussionen diskuteras slutligen resultatet med koppling till studiens syfte och frågeställningar samt till teorier och tidigare forskning. Diskussionsavsnittet inrymmer även en slutsats innehållande konklusion samt implikationer för fortsatt forskning på området. 3
2 Tidigare forskning I följande avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning vilka berör ämnet för studien. Denna forskningsöversikt är avgränsad till forskning på svenska och engelska. Inledningsvis undersöktes om det fanns forskning rörande medias påverkan på samhällets syn på ensamkommande flyktigbarn. Då ingen sådan forskning hittades togs beslutet att dela upp sökningen på tre områden; medias påverkan på samhället, ensamkommande flyktingbarns utsatthet och barns rätt till delaktighet. Sökning skedde med hjälp av sökord på svenska och engelska. Dessa var bland annat följande: ensamkommande flyktingbarn, medias makt, barns delaktighet, unaccompanied children, the influence of media och youth participation. Forskning publicerad för mer än 20 år sedan inkluderades inte. Det första området framför forskning gällande medias påverkan och bidragande till samhällsvärderingar kring invandrare och flyktingar. Det andra redogör för forskning vilka framställer ensamkommande flyktingbarn som utsatta, för att följas av stycket där barns rätt till delaktighet behandlas. 2.1 Medias påverkan på samhället Det finns studier som behandlar medias påverkan på samhället gällande attityder mot invandrare och flyktingar. Schemer (2012) studerar medias inverkan på stereotypa attityder av invandrare under en politisk kampanj. Resultatet av studien visar att kampanjer innehållande nyheter som handlar om invandrare, bidrar till stereotypa synsätt på gruppen. Negativa attityder ökade i samband med nyheter som framställde invandrare på ett negativt vis. Schemer menar att liknande studier kring media och inställningen till etniska minoriteter har utförts, vilka uppvisade likartade resultat (a.a.). Även Dixon (2008) bekräftar media som en påverkande faktor för attityder. I sin studie undersöker han hur nyheter på internet inverkar på individers attityder kring ras. Studien visar att nyheter bidrar till att skapa stereotypa synsätt. En Nederländsk studie undersöker huruvida nyhetsinnehåll kan fungera som en förklarande faktor för ökat stöd för partier med så kallad anti-immigrant politik. Studien visar att invandrarrelaterade nyheter i media bidrar till fler röster på partier med en politik som vill begränsa invandring (Boomgaarden & Vliegenthart, 2007). I Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om invandrare, flyktingar och rasistiskt våld, av Brune (2004), skildras tre studier där den ena behandlar medias del i upprättandet av gränser mellan bland annat flyktingar och Sverige. Där beskrivs media som en viktig del i konstruktionen av samhället och att media, genom kategorisering, har makt att skapa ett vi (Svenskar) och ett dom (flyktingar). I studien belyses den diskursiva diskrimineringen i nyhetstexters sätt att skriva om flyktingar. Studien syftar 4
till att lyfta fram hur olika nyhetsgenrer formulerar och formar teman med anknytning till invandringen. (Brune, 2004, s. 66). I analysen framkommer att flyktingar benämns som ett problem där varken deras röster, perspektiv eller skäl till flykt framkommer (a.a., s. 120). Även i rapporten Mediernas Vi och Dom- Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen presenteras olika författares studier vilka diskuterar betydelsen media har för den strukturella diskrimineringen. Media beskrivs som en viktig del i människans kommunikation och får hela tiden en större del i den kunskap och de tolkningar som människan har om verkligheten (SOU 2006:21). 2.2 Ensamkommande flyktingbarns utsatthet Att ensamkommande flyktingbarn är en grupp med behov av stöd och skydd framkommer i en artikel av Wernesjö (2012). Artikeln är en översikt av forskningar som handlar om ensamkommande asylsökande barn. Forskningarna visar att sömnsvårigheter, humörssvängningar, depression, oro och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) många gånger är förekommande symtom hos de ensamkommande asylsökande barnen. Wernesjö (a.a.) framhäver att studier med jämförelser mellan ensamkommande flyktingbarn och barn som har flytt med familj, bekräftar ensamkommande barn som en mer utsatt grupp. De ensamkommande barnen visade sig löpa högre risk att utveckla PTSD och en försenad känslo-och beteendeutveckling. Förlusten av föräldrarna beskrivs som en anledning till barnens extra utsatta situation (a.a) Ytterligare en studie (Hessle, 2009) bekräftar Wernesjös översikt om ensamkommande flyktingbarn som utsatta. Den studien påvisar de ensamkommande flyktingbarnen som ångest- och orosfyllda vid ankomsten till det nya landet. Många barn lider av PTSD och har ett behov av stöd- och behandlingsinsatser. Även aggressivitet och utåtagerande beteende var inte sällan förekommande hos de ensamkommande flyktingbarnen (a.a). Huemer m.fl. (2009) granskar forskningar rörande ensamkommande flyktingbarns psykiska ohälsa. I granskningen framkommer att gruppen löper en högre risk att drabbas av PTSD i jämförelse med normalpopulationen samt med de flyktingar vilka haft någon annan person med sig vid flykten. Sammantaget karaktäriserar studier gruppen ensamkommande flyktingbarn, som sårbar med en högre risk att utveckla problem. Studierna visar att risken för negativa konsekvenser hos barnen kan vara en följd av deras upplevda trauman. 2.3 Barns rätt till delaktighet Barnkonventionen (Unicef) belyser barns rätt att få uttrycka sina åsikter samt att få möjlighet att komma till tals, direkt eller med hjälp av företrädare i ärenden som rör 5
dem. Checkoway (2011) skriver i sin artikel, vilken ämnar granska kunskapen som finns kring ungas deltagande, om vikten av barns delaktighet. Att delaktighet ökar personlig och social utveckling hos barnen samt bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. Vidare menar Checkoway (a.a) att barnens rätt till delaktighet kräver att barnens rätt till information tillgodoses för att få kunskap om olika valmöjligheter. Informationen möjliggör barnens utveckling av färdigheter och självförtroende samt kan bidra till en ökad mognad. För att barn ska kunna bli delaktiga förutsätter det en syn på unga som kompetenta medborgare. Detta till skillnad från den bild som framkommer i media, vilken bland annat framställer unga som ett samhällsproblem (a.a.). Bilden skildrar unga som utsatta offer till följd av kriminalitet, droger, fattigdom och vuxnas försummelse (Finn & Checkoway, 1998). En form av delaktighet i unga år är viktigt eftersom ungdomsåren har en betydande del i utvecklandet av en individs attityder och värderingar. Enligt en artikel av Levine (2008) har studier påvisat att engagemang bland unga ökar möjligheterna att lyckas i andra sammanhang. Skolresultat, hälsa, relationer och självkänsla är olika aspekter som kan påverkas i positiv riktning (a.a.). 2.4 Summering och diskussion av tidigare forskning Som ovan nämnt hittades ingen relevant forskning som handlade om media och ensamkommande flyktingbarn, vilket bidrar till denna studies relevans. Denna studie bidrar till att fylla en del av den kunskapslucka som finns inom området. Tidigare forskning påvisar media som en del i skapandet av kategorier och stereotypa synsätt. Syftet med studien, vilken är att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn, är därför relevant då samhället påverkas av media. En av studiens frågeställningar behandlar begreppet utsatthet. Anledningen till att ensamkommande flyktingbarns utsatthet presenterats i detta avsnitt är att påvisa barnen som utsatta. Detta för att vidare kunna diskutera resultaten av studien med utgångspunkt i att de ensamkommande flyktingbarnen är en utsatt grupp. En annan frågeställning behandlar barns delaktighet. Däri blir forskning kring delaktighet av relevans för studien och analysen då forskningen konstaterar att barns delaktighet, på olika vis, gynnar barnen. 6
3 Teoretiskt ramverk Med utgångspunkt i frågeställningarna, presenteras nedan de teorier och begrepp vilka kommer att tillämpas i studien. De används för att skapa en förståelse vid den kommande analysen av det empiriska materialet. Inledningsvis förklaras diskursbegreppet i samband med diskursteorin, då studien tillämpar en diskursanalytisk metod. Därefter precenteras social konstruktion som teori, då denna ofta ligger till grund för diskursanalys (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 11) Diskursanalysen brukar användas i kombination med någon annan teori (Börjesson, 2003, s. 25). I avsnittet tidigare forskning betonas det faktum att media har en makt att påverka samhället, vilket är anledningen till sista valet av begrepp i detta teoriavsnitt; makt. Vi menar att media har en makt att kunna välja att synliggöra specifika företeelser samt att ge läsaren information som denne i sin tur påverkas av. På många vis relaterar de valda begreppen och teorierna till varandra och återkommer upprepade gånger i detta avsnitt. 3.1 Diskursteori Då studien avser att utforska hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media, används en diskursanalytisk ansats vid analysen. Den diskursanalytiska ansatsen kommer närmare att presenteras i studiens metoddel. Den person som många gånger förknippas med diskursanalys är Foucault (Bergström & Boréus, 2005a, s. 309). Han förklarar diskursbegreppet som ett sätt att tala kring ett visst ämne (i Giddens, 2003, s. 543). I dagens samhälle definieras diskursbegreppet på skilda vis, då det inte föreligger någon enig förklaring om vad en diskurs är. En möjlig förklaring av diskurs är dock att den är ett sätt att tala om världen samt förstå den. Ordet inrymmer även en tanke om att språket består av mönster som människan använder sig av när hon kommunicerar (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 7). Burr (1995, s. 57) menar att allt i medvetandet är konstruerat genom språket, att tankar och det som sägs är byggt på diskurser. Diskursteorin kan användas för att skapa förståelse för hur diskursiva konstruktioner skapas av sociala företeelser. Dock är inte teorin i sig ett användbart praktiskt redskap vid diskursanalys, utan ett teoretiskt underlag (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 31). Jörgensen Winthers och Phillips kapitel om diskursteori baseras till stor del på Laclau och Mouffes tankar, vilka menar att varken identiteter, språkets eller samhällets struktur är fast, utan att allt är föränderligt och formar vår verklighet. Analysen blir på så vis ett sätt att studera hur verkligheten skapas (a.a., s. 40). På samma sätt är individuella identiteter och gruppidentiteter föränderliga och skapas genom att representeras diskursivt. Identitetsuppfattningen skapas i kontrast till andra identiteter, man är något eftersom det finns något annat som man inte är. (a.a., s. 51). Det är inte förrän någon talar om en grupp och gruppen skapas diskursivt, som den får sin sociala existens (a.a., s. 52). Däremot är det inte givet att de som inkluderas i 7
gruppen själv anser sig tillhöra den. (Andersson & Swärd, 2008). 3.2 Social konstruktion Vid ett tillämpande av diskursanalys som metod fordras bland annat en socialkonstruktionistisk grund (Börjesson, 2003, s. 25). Diskursanalys utgår från socialkontruktionistiska idéer och brukas ofta av socialkonstruktionister (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 11). Den centrala uppfattningen för socialkonstruktionismen är att verkligheten inte är statisk, utan skapas genom handling i samspel mellan individer och grupper (Giddens, 2003, s. 89, 566). Burr (1995, s. 3) presenterar ett antal punkter om gemensamma nämnare för social konstruktion. Tolkningen av punkterna framförs nedan för att beskriva det socialkonstruktionistiska synsättet närmare: Socialkonstruktionister menar att det är nödvändigt att se kritiskt på hur kunskaper och antagelser om omvärlden har uppkommit. De menar att förståelsen av världen är kulturellt och historiskt betingat. Förståelse och kunskap om världen skapas av människor i interaktion. Eftersom det finns olika förståelser av världen finns det också olika sociala konstruktioner av den. Förståelsen påverkar hur samhället ser på människans handlande. Burr menar att diskurser i samhället hela tiden finns med i produktionen och konstruktionen av identiteten (a.a., s. 51,53). I samspelet, vilket sker i sociala och historiska kontexter, formas sociala idéer som leder till en gemensam verklighet. Samspelet skapar bland annat olika sociala grupperingar i samhället (Payne, 2008, s. 240). Payne nämner mänskliga kategorier som något som inte är förutbestämt men som däremot ofta kategoriseras utefter bestämda antaganden och beteenden. Till exempel kan egenskaper fungera kategoriserande och kopplas till ett visst kön (a.a., s. 242). Det är inte bara i det sociala samspelet som den gemensamma verkligheten skapas. Börjesson (2003) menar att texter både konstrueras av den sociala verkligheten och bidrar till att skapa den. En formell text förväntas beskriva verkligheten på ett mer korrekt sätt än en skvallertidning. Dock menar Börjesson (a.a.) att texter, såväl skvallertidning som annan mer formell text, ämnar förklara något om verkligheten även då det sker med olika medel. Som tidigare nämnt menar Burr (1995) att diskurser konstrueras socialt och är av avgörande del i skapandet av identiteter. Hon frågar sig dock att om identiteter endast är skapade ur ett större samhälleligt perspektiv, vilka är produkter av diskurser, får då de personliga tankarna någon betydelse? Risken finns då att människan tänker att hon inget kan göra för att förändra världen eller sig själv (a.a., s. 59,60) Även Börjesson (2003, s. 49,53) skriver om huruvida den egna viljan kan påverka, då han menar att kritiker till socialkonstruktionismen frågar sig om verkligheten kan skapas utifrån egen vilja. 8
Vidare förklarar Winther Jörgensen och Phillips (2000) att det även finns kritik som rikas mot socialkontruktionismens syn på kunskap och sociala identiteter som flytande och föränderliga. Trots det menar Winther Jörgensen och Phillips att kunskap och identiteter till viss del är fasta i specifika situationer. Detta eftersom samhället skapat definitioner vilka avgör huruvida en kunskap anses meningsfull samt vilka identiteter som accepteras för en viss individ (a.a. s. 12). 3.3 Makt Diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Börjesson & Palmblad, 2007, s. 13) och är en viktig del i Foucaults beskrivning av samhällets makt och kontroll (Giddens, 2003, s. 543). Vidare menar Foucault att kunskap är en väg till makt (Swärd & Starrin, 2007, s. 253). Genom professionell kunskap och tillgång till en begreppsapparat får olika yrkesgrupper makt att kategorisera och bedöma vad som är sant eller falskt, vilket inte alltid uppfattas som maktutövning (a.a.). Då en experts vetande innebär en makt att kunna definiera huruvida en diskussion är relevant, får experten därmed ett informationsövertag som blir svårt att ifrågasätta (Börjesson & Rehn, 2009, s. 23,24). En stor maktteknik är att kunna kontrollera användningen av språket. Diskurser kan genom språket användas för att utöva makt i sociala relationer (Payne, 2008, s. 327). Genom språket har bland annat media makt att påverka föreställningar kring sätt att se på världen (Börjesson & Rehn, 2009, s. 17,18). Media kan anses som en del i samhällets rådande maktförhållande och som ett medel för att få makt. Mathiesen (i Edström & Nordberg, 2005, s. 287) menar att de som inte kan anses ha en stark maktposition i samhället inte har medier till sitt förfogande och på så vis hamnar utanför makten. De som däremot innehar makt i samhället kan använda media som en sätt att få mer makt. Detta benämns som kumulativ tendens. Vidare menar Edström och Nordberg (2005, s. 287) att frågan om kumulativ tendens är viktig i ett mångfaldsperspektiv. Detta då media, förutom att spegla makthavarnas perspektiv, även kan användas som ett led i demokratiseringen där nya röster får en plats. 3.4 Summering och diskussion av teoretiskt ramverk I denna studie ligger diskursteorin till grund för förståelsen för diskursbegreppet och vad diskurser innebär. Att se diskurser som medverkande vid konstruktionen av verkligheten och gruppidentiteter, har betydelse vid studiens analysavsnitt. Detta då studien syftar till att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Som tidigare nämnt är social konstruktion som teori vanligt förekommande i kombination med diskursanalytiska metoder. Valet av social konstruktion som teori grundar sig således på detta då studien har en diskursanalytisk metod. Ovan nämns även 9
hur social konstruktion förklarar hur texter kan bidra till konstruktionen av en gemensam verklighet, samt hur sociala grupperingar skapas. Sista teoristycket, vilket behandlar makt, belyser medias utövande av makt genom kontroll av språket. Då en av frågeställningarna rör delaktighet, blir medias makt att bedöma vad som ska uppmärksammas och vilka röster som ska höras av intresse för analysen i denna studie. 10
4 Metod Studien utgör en kvalitativ studie då den är inriktad på tolkning och förståelse (Bryman, 2008, s. 341) av hur ensamkommande flyktingbarn framkommer i media. 4.1 Analysmetod Texter kan ha olika funktioner. En funktion kan vara att uttrycka tankar och idéer, att den som skriver texten gör det för att framföra sin bild av verkligheten. Texter kan också spela en roll för de sociala relationerna mellan människor. Då blir texten ett medel för att uttrycka åsikter, informera eller interagera med andra. Språket blir ett verktyg för både reflektion och handling. Detta innebär att språket kan förklaras som ett socialt system då texter inte används i isolering (Bergström & Boréus, 2005b, s. 16). För att analysera texter kan diskursanalys användas. Det råder ingen enighet om hur diskurser bör analyseras, utan det förekommer en rad olika teorier och metoder vilka kan utgås ifrån (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 7). Med utgångspunkt i frågeställningarna i denna studie, är diskursanalysen en bra metod då den fokuserar på språkanvändning samt på det sätt som språket har en funktion att forma verkligheten (Bergström & Boréus, 2005a, s. 305). Diskursanalysen är även en metod för att studera konstruktionen av identiteter och olika typer av maktordningar vilket också går att koppla till studiens syfte (a.a., s. 357). Således är diskursanalysen en lämplig metod för denna studie. En metod för att analysera diskurser är Kritisk diskursanalys. Winther Jörgensen och Phillips (2000) förklarar att det inte heller inom kritiska diskursanalysen finns någon enig uppfattning kring tillvägagångssätt vid analys. Vidare menar Winther Jörgensen och Phillips (a.a., s. 66) att Fairclough står bakom den teori och metod som är mest utvecklad inom denna typ av diskursanalys. Detta stycke presenterar två begrepp grundade i Faircloughs kritiska diskursanalys (a.a.) vilka kommer att tillämpas vid analys. Modalitet handlar om huruvida skribenten förbinder sig med sitt uttalande, och i så fall hur (Fairclough, 2003, s. 165) eller som Bergström och Boréus (2005a, s. 323) beskriver det med hjälp av frågan: "I vilken utsträckning är det troligt att en person som uttrycker något står bakom vad som uttrycks?" (a.a., s. 323). I media speglas detta genom att tolkningar kan beskrivas som fakta. Winther Jörgensen och Phillips (2000) ger exemplet att jag tycker det är kallt i större grad sammankopplas med skribenten än om denne skriver det är kallt (a.a., s 88). Modalitet kan också beskrivas huruvida det sagda utrycks med säkerhet eller inte, med ord som; liksom. Medias auktoritet främjas och reflekteras i och med användandet av modalitet (a.a.). Transitivitet förklarar huruvida händelser kan förbindas till subjekt eller objekt. Ansvaret för det som skrivs i en artikel kan således kopplas till en specifik person eller 11
framstå som objektivt, utan att det framkommer vem som bär ansvaret (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 87). Winther Jörgensen och Phillips (a.a.) ger följande exempel på hur transitivitet kommer till uttryck, där subjektet utelämnas: 50 sjuksköterskor avskedades igår (a.a. 87). Således används passiv form, där vem som har ansvaret för händelsen inte framkommer. Begreppen lämpar sig för studiens syfte då de kan ge en inblick i medias sätt att använda språket i artiklar. Dessa två begrepp har valts ut med tanke på kopplingen till medias makt över det som skrivs och hur det kan uppfattas. Hur begreppen tillämpas vid studiens analys förklaras under rubriken Tillvägagångssätt. 4.2 Urval och avgränsning Studien syftar till att studera hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media. Då medias omfattning är stor avgränsades det empiriska materialet till publicerade texter i form av tidningsartiklar. Studien begränsades till nationella tidningar då den utgår från att studera hur ensamkommande flyktingbarn speglas i svensk media. En avgränsning i tid var nödvändig då materialet annars skulle bli för omfattande. Då intresset för studien är att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn framställs i media i dagens samhälle, utsågs artiklar från början av 2013 till och med augustis slut 2013. Anledningen till att urvalet sträckte sig till och med augusti månad är att artikelsökningen inleddes i september 2013. För att öka sannolikheten att artiklarna når en bred läsarkrets undersöktes först vilka webbtidningar som var de mest lästa. Eftersom urvalet är från och med januari 2013 användes Kiaindex (KIA-index) för att ta reda på de mest lästa webbtidningarna under januari månad. Det framkom att de tidningar med flest unika läsare var Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, två dagstidningar och två kvällstidningar. Således inhämtades det empiriska materialet från nämnda tidningar. För att underlätta sökningen av materialet användes tidningarnas webbsidor och inte tidningarnas tryckta exemplar. Det första urvalet av artiklar skedde genom webbtidningarnas sökfunktion med sökordet ensamkommande. Enligt vår uppfattning är ett återkommande begrepp för att förklara gruppen flyktingbarn som studien ämnar behandla, ensamkommande flyktingbarn. Eller som migrationsverket benämner gruppen, ensamkommande barn. Av den orsaken användes sökordet ensamkommande för att fånga upp de båda begreppen. De artiklar som inte var kostandsfria uteslöts. Där artiklar förekom i två identiska versioner, exkluderades den ena. Artiklar av olika karaktär inkluderades såsom krönikor, debattartiklar och kulturartiklar, således inte bara nyhetsartiklar. Avgränsningen resulterade i 147 artiklar. Då antalet artiklar var alltför omfattande beslutades att ytterligare urval var nödvändigt. En risk vid urval av material är att forskaren bidrar till en snedvriden fördelning av 12
materialet genom att välja ut texter utifrån sina egna värderingar och ignorerar de som de själva anser strida mot sin bild av ämnet (Mautner 2008:36,37). Med målet att försöka undvika val utifrån egna åsikter togs beslutet att första artikeln i varje månad på respektive tidning skulle få utgöra det empiriska materialet. Vid en genomgång av de första artiklarna i varje månad upptäcktes att vissa artiklar berörde ämnet ensamkommande i mycket liten utsträckning. Så pass lite att bedömningen gjordes att artklarna inte var aktuella för studien då det, med utgångspunkt i studiens syfte, var nödvändigt att artiklarna handlade om ensamkommande flyktingbarn. Irrelevanta artiklar ersattes då med den andra artikeln i respektive månad och så vidare. Observera att det vid två av månaderna inte förekom några artiklar relevanta för studien. Urvalet resulterade i 30 artiklar som utgör det empiriska materialet i denna studie. Artiklarna presenteras i bifogad bilaga 1. 4.3 Beskrivning av tidningar Nedan beskrivs de fyra tidningarna varifrån studiens empiriska material inhämtats. Aftonbladet är en socialdemokratisk kvällstidning med bas i Stockholm (Aftonbladet). Expressen är en liberal kvällstidning med bas i Stockholm (Expressen). Svenska Dagbladet är en obunden moderat morgontidning med bas i Stockholm (Svenska Dagbladet). Dagens Nyheter är en obunden liberal morgontidning med bas i Stockholm (Dagens Nyheter). 4.4 Tillvägagångssätt Under denna rubrik kommer det praktiska tillvägagångssättet för denna studie att beskrivas. Diskursanalysen utfördes i olika steg vilka presenteras nedan. Analysen är utförd med inspiration från Bryman (2008, ss. 523-525) och hans sätt att analysera kvalitativ data med hjälp av koder. 1) Diskursanalysen inleddes med en genomläsning av materialet. 2) För att kunna svara på studiens frågeställningar bestämdes att utgå ifrån diskurser utifrån frågeställningarna, vilka tillämpades inför nästa genomläsning. De diskurser som användes var: utsatthet, behov och delaktighet. 3) Det empiriska materialet kodades där diskurserna urskilde sig. Där ensamkommande flyktingbarns utsatthet, deras behov samt deras delaktighet förekom i texten, kodades detta i tre olika färger. 4) Det kodade materialet sammanställdes i ett nytt dokument och sorterades in i underkategorier utifrån dess innehåll, vilka urskildes vid analysen. Bifogad 13
bilaga 2 redovisar förekomsten av de olika diskurserna samt dess underkategorier som fanns i artiklarna. 5) För att finna gemensamma mönster som representerade underkategorierna analyserades de. Diskurserna och underkategorierna presenteras och exemplifieras i resultatdelen av studien. Utöver analysen av ovan nämnda diskurser med underkategorier, har även en analys av aktörer, modalitet och transitivitet utförts i artiklarna som en del i diskursanalysen. Nedan förklaras tillvägagångssättet. 1) Där aktörer uttalade sig i artiklarna markerades detta med en färg. 2) Modalitet kodades med två olika färger. Den ena färgen användes där skribenten anknöt sig till texten, det vill säga där skribenten uttryckte att det var hen som stod bakom ett visst påstående. Den andra färgen markerade där sådan anknytning inte fanns. 3) Kodningen av transitivitet utgjordes även den av två färger, en där ansvaret för en händelse framgick och en där det inte gjorde det. 4) Därefter sammanställdes de påträffade koderna för att slutligen analyseras utifrån gemensamma mönster. Aktörer, modalitet och transitivitet presenteras i studiens resultatavsnitt. 4.5 Metodologiska överväganden Eftersom denna studie endast innefattar ett litet urval av artiklar vilka rör ensamkommande flyktingbarn, kommer inte resultatet att spegla medias generella framställning av barnen. Resultatet kan påverkas av att urvalet utgörs av första artikeln i varje månad. Då artiklar som publiceras i olika tidningar vid samma tidpunkt kan likna varandra, kan samma information i olika former komma att framgå. Detta kan bidra till att en händelse uppkommer vid flera tillfällen i analysen och på så vis kan inverka på studiens resultat. Valet att inkludera alla typer av artiklar, inte bara nyhetsrelaterade, kan även komma att inverka på resultatet. Krönikor och debattartiklar kan skilja sig i innehåll och innefatta personliga åsikter i större grad än en nyhetsartikel. Vid analysen kommer dock inte artiklarnas olika karaktär tas i beaktande utan de kommer att analyseras på lika premisser. Studiens syfte är att studera medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Urvalet föll på media i form av webbtidningars artiklar. Media är dock så mycket mer än bara tidningar. Tv, internet och radio är också media. Resultatet av studien kommer således att utgå från en liten del av medias rapportering kring ensamkommande flyktingbarn. Om fler medier inkluderats i urvalet skulle detta kunna leda till ett annat resultat. 14
De fyra webbtidningarna som utgör det empiriska materialet i studien har sin bas i Stockholm. Detta kan leda till att artiklars huvudfokus i många fall ligger på Stockholm. I tidningarna finns det eventuellt därför en begränsad rapportering kring händelser från andra delar av Sverige. Även tidningarnas ideologiska grund kan påverka vad som publiceras och hur det som publiceras framställs. Trots att de nämnda faktorerna kan innebära viss snedvridning av urvalet, används dessa tidningar då de har den största läsarkretsen och att artiklarna på så vis sannolikt når ut till flest läsare. Den politiska grunden kan komma att inverka på hur ensamkommande flyktingbarn diskuteras i artiklarna. Då studien inte ämnar jämföra tidningarnas framställning av ensamkommande flyktingbarn, kommer inte studien kunna svara på huruvida deras politiska grunder påverkar resultaten. En vidare studie med jämförelse av tidningar skulle då bli nödvändig. Då studien utgår från artiklar som sitt empiriska material går den miste om hur läsare uppfattar medias framställning av ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursanalys går det inte att uttala sig om hur läsarna tolkar artiklarna. Någon typ av studie där läsarkretsen studeras skulle då vara behövlig. Som tidigare nämnt finns inga fasta tillvägagångssätt vid diskursanalys, utan analyserna kan utföras på olika vis. Resultatet kan komma att påverkas av denna studies tillvägagångssätt vid diskursanalysen. 4.6 Validitet och tillförlitlighet Med validitet avses huruvida en studie svarar på den fråga som ställts för studien. I diskursanalys och i andra forskningar där syftet inte alltid är att mäta eller räkna, utan att iaktta och bedöma fakta utifrån forskarens egen förståelse, förändras sättet att bedöma validiteten. Detta eftersom forskaren utifrån sin egen förståelse, blir en del i skapandet av resultaten. Vid användandet av en metod där text analyseras, bör hänsyn tas till forskarens förståelse av studieobjektet (Bergström & Boréus, 2005, s. 34,35). Potter och Wetherell (i Winther Jörgensen & Phillips, 2011, s. 123) menar att det vid bedömning av validitet i studier med diskursanalys som metod, är viktigt att se till sammanhanget och huruvida där finns några komponenter som inte relaterar till analysen. Skulle så vara kan studien komma att uppfattas som icke trovärdig (Winther Jörgensen och Phillips 2011:123). För att öka validiteten i denna studie användes vid analysen ett strukturerat arbetsätt med diskurser. Användandet av diskurser vilka utgick ifrån studiens frågeställningar försäkrade att det som studerades var relevant för studien. Extra vikt lades vid ett gemensamt förarbete där material kodades tillsammans, detta för att minska risken att utförandet av analysen skedde på olika vis hos oss som forskare. Vi tänker även att en kontinuerlig öppen dialog kring utförandet av studien mellan oss forskare bidrog till en 15
ökad validitet. Såsom ovan nämnt utgår forskaren från sin egen förståelse som bidrar till studiens resultat. Förkunskaper och värderingar kan komma att påverka resultatet. Medvetenhet om och reflektion över den egna förståelsen och kunskapen kring ensamkommande flyktingbarn som grupp, är därför av vikt. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet, samt om att en upprepning av studien skulle leda till samma resultat (Bryman, 2008, s. 49). För att uppnå en god reliabilitet förutsätts noggrannhet i mätandet och uträknandet. Noggrannhet krävs även i studier där fokus inte ligger på att räkna eller mäta (Bergström & Boréus, 2005b, s. 35). Viktigt för en hög reliabilitet är att tänka på att eliminera slump och slarvfel vid insamlingen och bearbetningen av data (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, s. 63). För att kontrollera för tillförlitligheten utfördes ett strukturerat och noggrant arbete vid insamlingen av data samt vid analysen. Vidare utfördes ett test för studiens tillförlitlighet genom att repetera analysen på delar av materialet. Några av artiklarna som analyserats av ena forskaren analyserades på nytt av den andra och tvärtom. Test som omkodas av en annan person anses vara ett bättre reliabilitetstest än då forskaren själv omkodar sitt eget material (Esaisson m.fl., 2012, s. 64). 4.7 Etiska överväganden Vetenskapsrådets forskningsetiska principer består av fyra grundläggande krav för samhällsvetenskaplig forskning vilka är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet). Eftersom studiens empiriska material utgår från offentliggjorda artiklar blir inte informationskravet aktuellt då inga informanter deltar i studien. Studiens insamlade material kommer inte användas i något annat syfte än som empiriskt material i denna studie, vilket nyttjandekravet betonar. Gällande samtyckeskravet har antagelsen gjorts att de personer som nämns i artiklarna har gett sitt samtycke för medverkan innan publicering. Däremot finns inget samtycke om deltagande i föreliggande studie. Därför kommer inga namn att nämnas i studien, dock med undantag av citat vilka behålls i ursprungligt skick. Konfidentialitetskravet står för att hanteringen av personuppgifter ska ske så att inte personers eller gruppers identitet kan röjas. Detta är särskilt viktigt då det gäller människor eller grupper som i ett eller annat avseende kan anses svaga och utsatta (Veteskapsrådet, s. 13). Med konfidentialitetskravet i åtanke nämns inga namn i studien. Observera att artiklarnas titel och internetadress kommer att presenteras i bifogad fil till studien vilket gör det möjligt att läsa dem i original. Vi som forskare tar inte ansvar för publicerade namn vilka framkommer i dessa artiklar. Att som forskare benämna och kategorisera en grupp kräver vissa etiska ställningstaganden. Det är viktigt att vara medveten om att begreppet utsatthet kan uppfattas som stigmatiserande. Det går inte med säkerhet att hävda att gruppen som 16
benämns med begreppet utsatt anser sig tillhöra den kategorin. Kategoriseringen kan leda till att dessa individer börjar identifiera sig med gruppen (Andersson & Swärd, 2008, s. 242). Vi som forskare är medvetna om att eventuella följder kan uppstå då ensamkommande flyktingbarn i studien benämns som utsatta. Detta då det inte behöver vara en allmän uppfattning att ensamkommande är det. Tidigare forskning (se avsnitt tidigare forskning) beskriver dock gruppen som utsatt, därför benämns ensamkommande flyktingbarn som utsatt i denna studie. Enligt Andersson och Swärd (2008, s. 242) är fördelarna med att studera en utsatt grupp att dess perspektiv synliggörs och att gruppen får möjlighet att komma till tals. 17
5 Resultat Nedan presenteras resultatet av diskursanalysen där medias framställning av ensamkommande flyktingbarn studerats. Artiklarna analyserades och tolkades utifrån studiens frågeställningar med hjälp av diskurserna utsatthet, behov och delaktighet Analysen av dessa diskurser resulterade i underkategorier om på vilket sätt ensamkommande flyktingbarn framkommer i media. Upplägget med diskurser och underkategorier redovisas i tabellen nedan. Tabell med diskurser och underkategorier: Diskurser Utsatthet Behov Barns delaktighet Underkategorier Ensamhet Osäkerhet i livssituation Utnyttjande Fysisk och psykisk påfrestning Grundläggande behov Rättigheter och barns bästa Mottagande (Direkt och indirekt delaktighet) Vilka aktörer som framkommer i media har även studerats och presenteras i detta resultatavsnitt. I avsnittet redogörs även för analysen av modalitet och transitivitet. 5.1 Utsatthet En av studiens frågeställningar handlar om medias synliggörande av ensamkommande flyktingbarns utsatthet. I följande avsnitt presenteras de underkategorier som uppkommit i artiklarna rörande diskursen om de ensamkommande flyktingbarnens utsatthet. 5.1.1 Ensamhet I artiklarna framkommer tydligt ensamkommande flyktingbarn som ensamma då de saknar socialt kontaktnät i Sverige. Som en del i utsatthetsdirskursen finns underkategorin om ensamhet där barnen beskrivs som övergivna vilka ingen bryr sig om. I diskursen poängteras framförallt saknaden av anhöriga och det stöd och skydd som barnen går miste om till följd av det. Nedan presenteras ett citat som speglar barnens ensamhet: 18
När ensamkommande flyktingbarn anländer till Sverige saknar de kontaktnät. Nästan alla av de 1399 barn som hittills kommit hit i år saknar familj eller vänner som kan ge det stöd som är så viktigt när man kommer ensam till ett nytt land. (Aftonbladet, 130805). Det är inte alltid media framför en så tydlig bild, som exemplet ovan visar, av vad ensamheten innebär för barnen. Fokus i följande exempel ligger på försvinnandet, trots detta får ensamheten utrymme i meningen. Detta, för att beskriva målgruppen och att det inte är 317 vanliga barn som försvunnit, utan 317 ensamkommande flyktingbarn. Under förra året förvann 317 barn som kommit ensamma till Sverige. (Svenska Dagbladet, 130317) 5.1.2 Osäkerhet i livsituation En återkommande underkategori i diskursen om utsatthet är den om de ensamkommande flyktingbarnens osäkra situation. Media skapar empati för barnen genom sättet att beskriva dem och deras situation. Den osäkra situationen uttrycks med laddade ord såsom tvångsutvisning, spårlöst försvunna och de förlorade barnen. Osäkerheten kommer bland annat till uttryck i en oviss väntan på beslut med långa väntetider. Media beskriver väntetiderna som ett problem för barnen och uppmärksammar läsaren att en förbättring är något som eftersträvas. Följande citat exemplifierar arbetet med långa väntetider. Enligt Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson är det för tidigt att säga om lagförslaget kan lösa problemen med långa väntetider för barnen. (Svenska Dagbladet, 130502) För att öka förståelsen för barnens osäkra situation framkommer även att de ofta lever med en osäkerhet huruvida de får stanna i Sverige eller inte. Att beslutet kan leda till en eventuell tvångsutvisning, vilket skulle innebära att ytterligare en gång vara tvungen att flytta. I media beskrivs detta som en besvärlig process för barnen. Ett ensamkommande flyktingbarn förklarar känslan av att inte veta om han får stanna i Sverige eller inte. Ångesten, oron och stressen hopar sig över mig, säger Ali, vars högsta önskan är att lära sig flytande svenska och plugga statsvetenskap här. (Aftonbladet, 130612) I underkategorin om den osäkra livssituationen läggs vikt vid att många ensamkommande flyktingbarn tvångsutvisas. Media framhäver tvångsutvisning av barn som ett ökande fenomen. Information om antalet utvisningar i år framkommer i relation till tidigare år. Dock undanhålls konkret information om huruvida tvångsutvisningarna har ökat i förhållande till antalet barn som sökt asyl. En artikel rapporterar om tvångsutvisningar: 19