C B S a v e E a r t h Fund

C B S a v e E a r t h Fund Kvartalsuppdatering per 31 mars 2016 Placera (Avanza) rekommenderar CB Save Earth Fund som en av två attraktiva miljöfonder att investera i. Fondens utveckling* och AUM NAV per 2016-03-31 (EUR) EUR YTD 2016-3,8 % Helår 2015 +9,9 % Per år, 5 år +5,5 % AUM (milj.) 20,00 SEK -3,1 % +6,7 % +6,2 % 184,8. Klass RC 13,78 Klass IC 13,49 Klass ID 9,67 *Klass RC

Strategin och teamet Kort om CB Save Earth Fund Teamet En global miljöfond, tre megatrender: förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering Strategin lanserades 2008 Koncentrerad portfölj och lång placeringshorisont Jämförelseindex: MSCI World Net Mål: Carl Bernadotte, Portföljförvaltare & ägare >25 års erfarenhet Född 1955 Äger andelar i CB Save Earth Fund Marcus Grimfors, Portföljförvaltare 7 års erfarenhet Född 1981 Äger andelar i CB Save Earth Fund Lägre standardavvikelse än index Överavkasta mot index över 12 månader Kort om CB Fonder Grundades 1994 Familjeägt svenskt bolag under tillsyn av Finansinspektionen Ledord i förvaltningen: aktiv, etisk och långsiktig All förvaltning omfattas av ett etiskt och hållbart ramverk Portföljförvaltningen bedrivs från Stockholm; all Alexander Jansson, Portföljförvaltare & vd 7 års erfarenhet Född 1983 Äger andelar i CB Save Earth Fund Erik Allenius Somnell, Affärsutveckling 3 års erfarenhet Född 1984 Äger andelar i CB Save Earth Fund Viktor Sonebäck, Intern KTH 2012-2017 Född 1993 fondadministration sker i Luxemburg 2

Strategin: Investerings-case tre megatrender Tre megatrender och en global exponering Vattenhantering Förnybar energi Miljöteknik Investeringsområden Exempel på bolag Rening Danaher Investeringsområden Exempel på bolag Vind Vestas Wind Investeringsområden Exempel på bolag Energilagring Tesla Distribution American Waterworks Sol SunPower Energiinfrastruktur Legrand Besparing/effektivisering Halma Avloppsvattenhantering Geberit Vattenkraft Andritz Bioenergi Novozymes Geotermisk energi Nibe Energieffektivisering Kingspan Material Mayr-Melnhof Återvinning/avfallshantering Tomra Systems 3

Fonden och branschen i media Veckan Affärer porträtterar CB Save Earth Fund Veckans Affärer, 15 feb 2016 Placera-redaktionen skriver om möjligheterna inom miljösektorn och rekommenderar CB Save Earth Fund som en av två attraktiva fonder att investera i. Placera.nu, 1 apr 2016 Se författaren och föreläsaren Tony Seba tala om varför konventionella energi- och transportlösningar kommer vara obsoleta till 2030. Swedbank Nordic Energy Summit, Oslo, 16 mar 2016 4

Utveckling: Fonden och index De senaste 12 månaderna har fonden avkastat -7 %, vilket är 2 % bättre än jämförelseindex MSCI World. De tre senaste månaderna är fonden -3,8 %, vilket är bättre än jämförelseindex som under samma period är -5,0 %. 105 100 95 90 Fonden relativt index, 1 år (EUR) -7,3% -9,0% Fonden relativt index, 3 månader (EUR) 105 100 95 90 CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) -3,8% -5,0% 85 CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 80 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net -5% mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 +1,9% 85 80 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 4% 3% 2% 1% 0% -1% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net -2% dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 +1,2% Källa: MSCI, CB Fonder *Data per 2016-03-31 5

Utveckling: Fonden och index Fonden och jämförelseindex, sedan fondstart 2008-06 (EUR) 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 jun-08 jun-09 jun-10 jun-11 jun-12 jun-13 jun-14 jun-15 Vattenindex (S&P Global Water) MSCI World Net CB Save Earth Fund RC Index för miljöteknik (CTIUS) Index för förnybar energi (Wilderhill) +99,3% +80,0% +37,8% +30,1% -39,3% Index för förnybar energi (inklusive beskattade utdelningar): WilderHill New Energy Global Innovation Index. Vattenindex (inklusive beskattade utdelningar): S&P Global Water Index Index för miljöteknik (inklusive beskattade utdelningar): The Cleantech Index. Världsindex (inklusive beskattade utdelningar): MSCI World Källa: MSCI, S&P, CB Fonder, Reuters, Bloomberg Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-03-31, i EUR 6

Avkastning per år Utveckling: Fonden och index CB Save Earth Fund har avkastat +4,2 % per år sedan fondstart i juni 2008, vilket är bättre än två av de tre sektorer fonden investerar i (vattenindex +9,2 %, index för miljöteknik +3,4 % och index för förnybar energi -6,3 % per år). Risken i fonden är väsentligt lägre än för respektive av de sektorer den investerar i samt jämfört med världsindex; fondens Sharpekvot den riskjusterade avkastningen är 0,33, även det bättre än två av de tre sektorer fonden investerar i. 12% Avkastning och risk, sedan fondstart (EUR) Sharpe, sedan fondstart (EUR) 10% Vattenindex (S&P Global Water) Vattenindex (S&P Global Water) 0,52 8% MSCI World Net 6% MSCI World Net 0,45 4% CB Save Earth Fund 2% Index för miljöteknik (CTIUS) CB Save Earth Fund 0,33 0% -2% Index för miljöteknik (CTIUSTR) 0,15-4% Index för förnybar energi (Wilderhill) -6% -8% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Index för förnybar energi (Wilderhill) -0,26 Standardavvikelse Källa: MSCI, S&P, CB Fonder, Reuters, Bloomberg Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-03-31, i EUR. 7

Avkastning per år Utveckling: Fonden och andra miljöfonder CB Save Earth Fund har som mål att erbjuda investerare ett lågriskalternativ inom ett segment som karakteriseras av hög risk. Fonden har sedan starten 2008 haft en klart lägre risk än konkurrenterna och samtidigt en konkurrenskraftiga avkastning, därav fondens höga Sharpekvot. Vattensektorn har utvecklats överlägset bäst av de tre miljösektorerna, men fonden har trots det en konkurrenskraftig Sharpekvot även jämfört med vattenfonderna. Avkastning och risk, sedan fondstart (EUR) 8% 6% Sharpe, sedan fondstart (EUR) Pictet - Water RobecoSAM Sust. Water Fund 0.35 0.33 4% CB Save Earth Fund 0.33 2% CB Save Earth Fund Parvest Global Env. C C Schroder Gl. Climate Change 0.28 0.23 0% Handelsbanken Hållb. Energi 0.08-2% Nordea Klimatfond 0.05-4% SAM Sustainable Climate DNB Renewable Energy -0.13 0.02-6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Allianz Global EcoTrends -0.19 Standardavvikelse CB Save Earth Fund DNB Renewable Energy Nordea Klimatfond Allianz Global EcoTrends Parvest Global Env. C C Pictet - Water Handelsbanken Hållb. Energi BlackRock New Energy SAM Sustainable Climate Schroder Gl. Climate Change RobecoSAM Sust. Water Fund BlackRock New Energy -0.21 Källa: Bloomberg, CB Fonder Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-03-31, i EUR. 8

Portföljen: Innehav De 10 största bolagsexponeringarna, per 2016-03-31 Företag Grundat/ noterat Land Sektor Marknadsvärde mdr Andel av AUM Geberit 1874/1999 Schweiz Vatten 13 6,0% Andritz 1852/2001 Österrike Förnybar energi 5 4,0% Nibe 1949/1997 Sverige Förnybar energi 3 3,2% Vestas Wind 1945/1998 Danmark Förnybar energi 14 2,9% Aalberts 1975/1987 Holland Vatten 3 2,8% Danaher 1969/1979 USA Vatten 57 2,7% Halma 1894/1972 Storbritannien Vatten 4 2,4% Legrand 1926/1970 Frankrike Miljöteknik 13 2,3% Novozymes 2000/2000 Danmark Miljöteknik 12 2,3% Idex Corp 1988/1989 USA Vatten 6 2,2% Summa/medel 13 30,8% Exponering mot stora bolag med lång historik; inga dagsländor. Koncentrerad portfölj: de 10 största innehaven utgör 31 % av portföljen. Källa: FactSet, CB Fonder 9

Portföljen: Geografisk och sektorexponering Sektorallokering, 36 månader 100% 80% 60% 40% 20% 0% Industri (55%) Allmännyttigt (11%) IT (9%) Material (5%) Sällanköp (3%) Övriga (9%) Kassa* (9%) Förnybar energi (12%) Miljöteknik (35%) Vattenhantering (44%) Kassa* (9%) Per 2016-03-31 Geografisk allokering, 36 månader 100% 80% 60% 40% 20% 0% Asien (10%) Europa (54%) Nordamerika (26%) RoW (1%) Kassa* (9%) Per 2016-03-31 USA (24%) Schweiz (9%) Storbritannien (8%) Tyskland (7%) Frankrike (6%) Danmark (5%) Österrike (5%) Nederländerna (4%) Belgien (3%) Sverige (3%) Övriga (17%) Kassa* (9%) Källa: Bloomberg, CB Fonder *Inklusive kassa i underliggande fonder 10

Exempel på portföljbolag: Geberit Marknadsledande aktör inom sanitet och VVS Försäljning per marknad/region Organisk tillväxt per år Medel sedan år 2000: +5,2 % 1. Tyskland (36,5 %) 2. Schweiz (12,9 %) 3. Benelux (7,7 %) 4. Italien (7,4 %) 5. Central-/Östeuropa (7,0 %) 6. Österrike (6,4 %) 7. Norden (4,8 %) 8. Frankrike (4,2 %) 9. Storbritannien/Irland (3,6 %) 10. Iberiska halvön (0,7 %) 11. Amerika (3,5 %) 12. Fjärran Östern/Stilla havet (3,2 %) 13. Mellanöstern/Afrika (2,1 %) Mål på medellång sikt: +4-6 % Källa: Berenberg, CB Fonder Geberit organisk tillväxt Källa: Geberit, CB Fonder Byggkonjunktur och Geberits omsättning i Europa 2010-2014 Index 2009 = 100 Marknadsledande aktör inom sanitet och VVS i Europa (som står för >90 % av bolagets försäljning). Känd under märkena IDO och Ifö i Norden. Organisk tillväxt på 4-6 % per år sedan 2010 trots en mycket svag byggmarknad i Europa. Geberit omsättning i Europa, valutajusterat Total byggnadskonstruktion Total byggnadsrenovering Totalt nybyggande Hög kvalitet: ROE och ROCE >25 %; vinstmarginal ~20 %. Källa: Geberit, CB Fonder Källa: Geberit, Berenberg, CB Fonder 11

Exempel på portföljbolag: Vestas Global marknadsetta inom vindturbiner Marknadsandelar 2014 (onshore och offshore), % Ökande andel intäkter från service ett tecken på mognad EBIT-fördelning 2015E Höga marginaler inom service Källa: Vestas, CB Fonder Vestas 12,3% Siemens 9,9% GE 9,1% Goldwind 9,0% Enercon 7,8% Suzlon Group 5,8% United Power 5,1% Gamesa 4,7% Mingyang 4,4% Envision 3,8% Other 28,1% Källa: Nordea Markets, Kepler Cheuvreux Mer uthållig tillväxt i branschen ett tecken på mognad Installerad vindkraftskapacitet kumulativ och årlig Global marknadsetta inom vindturbiner. Ny ledning och omstrukturering har fått bolaget på fötter igen. Ett bra exempel på en mer mogen bransch: innevarande år förväntas 27 % av rörelsevinsten komma från service och annan verksamhet av återkommande karaktär. Sedan 2014 har bolaget börjat ge utdelning även det ett tecken på mognad. Källa: Vestas, Nordea Markets, Kepler Cheuvreux, CB Fonder Källa: Kepler Cheuvreux 12

Exempel på portföljbolag: Novozymes Global marknadsledare inom enzymer Global marknadsetta inom industriella enzymer Hög organisk tillväxt Novozymes, organisk tillväxt Källa: Kepler Cheuvreux Källa: Berenberg, CB Fonder Global marknadsetta med nästan 50 % av enzymmarknaden. Resursförbrukning frikopplad från tillväxt hållbarhet står högt på agendan Mycket stort fokus på hållbarhet bl a genom att minska den egna energi- och vattenförbrukningen men framförallt genom deras produkter som 2014 uppskattas ha minskat deras kunders koldioxidutsläpp med motsvarande utsläppen från 25 miljoner bilar. Förmåga att växa oberoende av det makroekonomiska klimatet: genomsnittlig organisk tillväxt på 7 % sedan 2008. Hög kvalitet: ROE och ROCE > 20 %; vinstmarginal ~20 %. Källa: Novozymes Källa: Novozymes, Berenberg, Kepler Cheuvreux, CB Fonder 13

Riskprofil: Standardavvikelse och beta Standardavvikelse* 30% 25% 20% CB Save Earth Fund RC MSCI World Fondens standardavvikelse är konsekvent lägre/i linje med dito för jämförelseindex, MSCI World. Extra tydligt blir detta när risken i marknaden stiger. 25,5% 22,6% 15% 10% 5% 0% apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 jul-15 okt-15 jan-16 Beta mot MSCI World* Fondens beta är konsekvent <1 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 jul-15 okt-15 jan-16 +0,82 *Data för 36 månader på rullande 12 veckor i EUR; Källa: MSCI, CB Fonder 14

Riskprofil: Motståndskraft i nedgång Fonden har konsekvent klarat sig bra i nedgång, relativt MSCI World Vår målsättning är att fonden ska vara ett alternativ med låg risk inom ett segment som karakteriseras av hög risk; att fonden konsekvent klarat sig bättre eller i linje med MSCI World i fallande marknad är ett bevis för det. Fonden jämfört med MSCI World under de största nedgångsperioderna (EUR) 225 200 175 150 125 100 75 50 1 2 3 4 5 6 Även den senaste nedgångsperioden har fonden överavkastat mot index: +3,4 % MSCI World Net *Tidsperioden är anpassad till fondens start i juni 2008; Källa: MSCI, CB Fonder 15

Överakastning mot MSCI World Analys: En mer mogen sektor Avkastningen har varierat mycket mellan sektorerna men variationen har kontinuerligt minskat MSCI World är nästan aldrig bäst. varje år (med knappt undantag för 2011 och 2014) har en miljösektor gett bättre avkastning, varför förutsättningarna för aktiv allokering är goda. Förnybar energi är högbeta varför sektorn tenderar att antingen vara en raket eller jordfräs; 2007 och 2013 gick sektorn riktigt bra medan 2008 och 2010-2012 samtliga var dåliga år. I bjärt kontrast står vattensektorn som de senaste 10 åren utvecklats bättre eller i linje med världsindex varje år, varför vi argumenterar för att vattensektorn är en bra bas i vår portfölj; förnybar energi (och miljöteknik) är komplement. Skillnaden i avkastning mellan de tre sektorerna har minskat över tid och konvergerat med utvecklingen för världsindex det ser vi som ett tecken på att miljösektorn har mognat. Respektive sektors överavkastning mot MSCI World Net per kalenderår 50% 40% 30% Sektorerna förnybar energi och miljöteknik utvecklas alltmer i linje med världsindex ett tecken på att sektorerna har mognat. 20% 10% Miljöteknik Förnybar energi 0% Vatten -10% -20% -30% -40% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Reuters, Bloomberg, S&P, MSCI, CB Fonder. Data per 2016-03-31 16

Analys: En mer mogen sektor Hur påverkar ett fallande oljepris? Sedan toppen i juni 2014 har oljepriset fallit 64 % i USD. Stora nedgångar i oljepriset har sedan 2008 alltid medfört kräftgång för miljösektorn i allmänhet och förnybar energi i synnerhet den här gången är det annorlunda. Tabellen visar de fyra största nedgångarna i oljepriset det senaste decenniet och hur respektive miljösektor har utvecklats relativt världsindex under samma period. I samtliga fall har sektorn klarat sig sämre än världsindex men den här gången har förnybar energi klarat sig bättre än tidigare trots att nedgången i oljepriset är den näst största det ser vi som ett tecken på att sektorn har mognat och nu är mindre känslig för den här typen av chocker. Vattensektorn har varje gång klarat sig bäst av de tre sektorerna så även denna gång. Grafen visar utvecklingen för CB Save Earth Fund och MSCI World Energy index sedan toppen i oljepriset i juni 2014. Fonden har klarat sig väsentligt bättre än energiindex (olje- och gasbolag) och kan ses som en bra hedge mot ev. fortsatt kräftgång för bolag inom fossil energi (hot i form av stranded assets m m). Fonden erbjuder en bra hedge mot oljeprisfallet (EUR) 130 120 110 +8% Tabellen visar de fyra största oljeprisfallen (i USD) under det senaste decenniet och respektive sektorindex utveckling relativt världsindex under samma period. 100 90 80 70 CB Save Earth Fund RC World Energy 60 jun-14 sep-14 dec-14 mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 mar-16 Källa: MSCI, CB Fonder -25% Överavkastning mot världsindex Period Oljepris Förnybar Miljöteknik Vatten 1. 2008-07-03-2008-12-19 -77% -30% -16% 0% 2. 2011-04-29-2011-10-04 -34% -30% -13% 4% 3. 2012-02-24-2012-06-28 -29% -17% -9% 3% 4. 2014-06-20-2016-03-31 -64% -17% -5% 1% Källa: MSCI, S&P, Reuters, Bloomberg, CB Fonder 17

Analys: En mer mogen sektor De fem största kinesiska tillverkarna av solpaneler förväntas utgöra nästan 40 % av världsmarknaden 2015; inträdesbarriärerna stiger p g a stordriftsfördelar och tillverkarna blir prissättare (från att ha varit pristagare). En mer mogen bransch ger förutsättningar för lönsam tillväxt: bruttomarginalen var 2 % för modultillverkarna i Q4 2012, i Q2 2015 var den drygt 20 %. En mer konsoliderad marknad marknadsandelar för de 5 största modultillverkarna 2009-2015E ger bättre marginaler för tillverkarna, trots fortsatt fallande priser på solpaneler. Källa: Bernstein Research, CB Fonder Källa: Bernstein Research, CB Fonder Källa: Bernstein Research, CB Fonder 18

Analys: Teknikskiften är inte linjära, de är exponentiella Bilden illustrerar prisutveckling för fem olika energislag: Naturgas ( Henry Hub ), kol ( US Bitumous Coal ), olja ( Brent ), flytande naturgas ( LNG ) och solenergi ( Solar ). Priset på solenergi (uttryckt i $/MMBTU) har sjunkit dramatiskt de senaste åren Priset för solenergi har de senaste åren sjunkit kraftigt och är nu ett konkurrenskraftigt alternativ till andra mer etablerade energislag. Energimarknaden går allt mer mot att vara teknikbaserad, vilket innebär att desto större efterfrågan desto lägre priser (jmf Moores lag). Teknikskiften sker ofta enligt den s k S- kurvan, vilken innebär en progressiv snarare än en linjär adaption. När den nya tekniken får 10 % av marknaden är det game-over : den nya tekniken substituerar den gamla. Sol och vind utgör idag en bråkdel av den globala energimarknaden (1,6 %), men andelen har ökat 8x på 10 år. Det intressanta är dock att sol och vind idag utgör ca 20 % av den nya kapacitet som installeras globalt. Förnybar energi är fortfarande marginellt, men det börjar få stor betydelse på marginalen. Källa: Bernstein Research, CB Fonder Adaptionskurvor för färg-teve i USA % Källa: Technology Futures, Inc Sol och vind, andel av den globala energimarknaden Källa: Bernstein Research, CB Fonder 19

Analys: Teknikskiften är inte linjära, de är exponentiella Historiskt har nya tekniker substituerat gamla, inte kompletterat; gamla tekniker (fossil energi) blir dyrare och mer svårtillgängliga medan nya tekniker blir billigare och mer lätt tillgängliga därav vattenfalls-utvecklingen. Prognosen är blind : nya tekniker är nästintill omöjliga att förutse; lika lite som vi idag vet om kommande decenniers tekniker, lika lite visste vi om solenergi för ett par decennier sedan. Energiproduktionens tidsepoker: historien talar för substitution Källa: IEA, EIA, Citi Research 20

Analys: Teknikskiften IT och förnybar energi Boom, bust och stabilisering Både IT och förnybar energi var extremt hypade 2000 respektive 2007, vilket lede till bubbla och krasch. IT kom dock att bli mycket större än vad någon kunde föreställa sig år 2000; år 2007 var förnybar energi underskattat (jmf Vattenfall, E.ON m fl). Både IT och förnybar energi har följt den vanliga utvecklingen för en ny sektor: boom och bust följt av en långsiktigt sund utveckling. Kraschen för båda sektorerna var ungefär lika kraftig, mätt som underavkastning mot MSCI World. Återhämtningen, mätt som överavkastning mot World, är ungefär den samma för förnybar energi som för IT vid samma tidpunkt från botten. Den bakomliggande drivkraften är teknikskifte som drivs av kraftigt fallande priser. Underavkastning mot World sedan toppen för respektive sektor Antal månader 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 0% -10% MSCI World IT, överavkastning WilderHill New Energy Index, överavkastning -20% -30% -40% Överavkastning mot World sedan botten för respektive sektor 60% MSCI World IT, överavkastning 50% WilderHill New Energy Index, överavkastning 40% 30% -50% -60% -70% 20% 10% -80% Källa: CB Fonder, Bloomberg, MSCI 21 0% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Antal månader

Påverkan Liten Medel Stor Kraftig Risker 1 Nedsidesrisker Unknown unknowns (svarta svanar m m) 1 3 2 3 Valutakrig Hårdlandning i Brasilien, Kina och Ryssland 6 7 4 Brexit 2 4 5 Grexit och andra problem inom Eurozonen 9 8 6 En stark USD och / eller för tidiga räntehöjningar (jmf 1937) dämpar USA 5 7 Geopolitik: Ryssland, Japan/Kina, Nordkorea, IS m m Låg Medel Hög Sannolikhet 8 Fortsatt lågt el- och oljepris 9 Stigande räntor Potentiellt större påverkan på miljösektorn 22

Varför CB Save Earth Fund? Fonden relativt index, 6 månader per 31/3 (EUR) 115 En grön och global exponering; långsiktig strukturell tillväxt. 110 105 +7,7% +3,0% Konkurrenskraftig avkastning, samt konsekvent lägre risk och bättre motståndskraft i nedgång än konkurrenter och jämförelseindex, MSCI World Net. Ett etiskt och hållbart ramverk; ingen exponering mot fossil energi (stranded assets). Med en relativt låg korrelation med miljöindex erbjuder fonden en väl diversifierad exponering mot miljösektorn, samtidigt som den relativt höga korrelationen med World innebär att fonden erbjuder ett alternativ till en globalfond. Möjlighet till 6 % utdelning per år (avskiljs sista oktober). 100 95 CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 90 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net -2% sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 +4,5% Källa: Bloomberg, CB Fonder Dagsdata för perioden 2008-06-09 2016-03-31, i EUR. 23

Andelsklasser CB Save Earth Fund, RC Förvaltningsavgift: 1,0 % Resultatbaserad avgift: Nej Utdelning: Nej ISIN: LU0354788688 CB Save Earth Fund, IC Förvaltningsavgift: 0,5 % Resultatbaserad avgift: 20 % av överavkastningen mot MSCI World Net, med kollektivt, evigt och relativt High-Water Mark; andelsklassen är 8 % under HWM per 2016-03-31 Utdelning: Nej ISIN: LU0354788506 CB Save Earth Fund, ID Förvaltningsavgift: 0,5 % Resultatbaserad avgift: 20 % av överavkastningen mot MSCI World Net, med kollektivt, evigt och relativt High-Water Mark; andelsklassen är 7 % under HWM per 2016-03-31 Utdelning: Ja, 6 % av NAV årligen per sista oktober ISIN: LU1053083884 24

Fondfakta Fondens namn: CB Save Earth Fund Förvaltare: CB Asset Management AB Juridiskt säte: Luxemburg Fondbolag / administratör: SEB Fund Service / SEB SA, Luxemburg Fondens revisor: PricewaterhouseCoopers S.ár.I. UCITS: Ja Fondvaluta: EUR Likviditet / NAV: Daglig / Dagligt Inträdes-/utträdesavgift: RC: Nej/Nej, IC: Nej/Nej, ID: Nej/Ja* Hållbarhetsprofil: Ja Fonden lanserades: 9 juni 2008 Minsta investeringsbelopp: RC: Inget, IC/ID: 500 000 ISIN / Bloomberg: RC: LU0354788688 / CBSVERC LX IC: LU0354788506 / CBSICAE LX ID: LU1053083884 / CBIDLUX LX *Max 1 %, avhängigt kundrelationen 25

Disclaimer Detta dokument är utfärdat av CB Asset Management AB. Det är enbart avsett att ge viss information ( informationen") om CB Save Earth Fund (SEF). CB Asset Management AB har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa riktigheten och exaktheten i informationen som publiceras i detta dokument, vid tidpunkten för offentliggörandet. Andelskurser kan öka eller minska i värde och investeringar är alltid förenat med en risk för förlust. Historisk avkastning är aldrig en garanti för framtida avkastning. Informationen i detta dokument är vad vi med vår kunskap tror är korrekt baserat på den information som gjorts tillgänglig för oss för detta dokuments framtagande. Ingen utfästelse eller garanti av något slag, uttryckligen eller underförstått, görs om dess fullständighet, riktighet, tillförlitlighet eller lämplighet. Ingenting i detta dokument skall anses utgöra en ekonomisk, juridisk, skatte- eller annan rådgivning av något slag och ingen information i detta dokument ska utgöra eller anses utgöra en uppmaning eller ett erbjudande att köpa eller investera i de finansiella produkter som har tagits upp i dokumentet. Erbjudandet av andelar i SEF är begränsat i många länder och SEF får inte saluföras eller erbjudas till personer bosatta i sådana jurisdiktioner, såvida inte sådan marknadsföring eller erbjudande görs i enlighet med tillämpliga undantag för den riktade nyemissionen av kollektiva investeringar och andra tillämpliga behörighetsregler och föreskrifter. Det åligger varje mottagare att informera sig och följa gällande regler och begränsningar i deras jurisdiktion. Potentiella investerare i SEF bör informera sig om gällande lagar och förordningar i de länder där de är medborgare, bosatta eller har sin hemvist och som kan vara relevanta för teckning, köp, innehav, konvertering och inlösen av andelar i SEF. För mer information, se vår hemsida, www.cbfonder.se, där SEFs prospekt, de senast tillgängliga års- och halvårsrapporterna och Basfakta för investerare (KIID) tillhandahålls. 26

Appendix. Korrelationer CB European Quality Fund Fondens (SEF) korrelation med olika index, 5 år* Miljöindex SEF World Förnybar Miljöteknik Vatten SEF 1,00 0,92 0,79 0,87 0,87 World 1,00 0,69 0,86 0,89 Förnybar 1,00 0,83 0,65 Miljöteknik 1,00 0,83 Vatten 1,00 Region- och landindex (MSCI) SEF Europe World EM Sweden SEF 1,00 0,86 0,92 0,78 0,84 Europe 1,00 0,90 0,72 0,91 World 1,00 0,75 0,84 EM 1,00 0,71 Sweden 1,00 Med en relativt låg korrelation med miljöindex erbjuder fonden en väl diversifierad exponering mot miljösektorn, samtidigt som den relativt höga korrelationen med World innebär att fonden erbjuder ett alternativ till en globalfond. Bolagsstorlek (MSCI) SEF World World Large Cap World Mid Cap World Small Cap SEF 1,00 0,92 0,91 0,93 0,91 World 1,00 1,00 0,98 0,92 World large cap 1,00 0,96 0,91 World mid cap 1,00 0,97 World small cap 1,00 *Månadsdata för perioden 2011-03-31 2016-03-31 (EUR) Källor: MSCI, CB Fonder, Bloomberg, S&P Global Water index 27