Kvalitetsrapport 2014/2015 ANORDNARE Lernia Utbildning AB SKOLENHET Skolenhet: Lernia Utbildning AB SFI, Globen Shopping Arenavägen 55, plan 5 Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 64% Totalt antal medarbetare: 20 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 : 61 % Andel som studerar kvällstid: 36% Skolform Entreprenad Antal elever i snitt per månad: 1 380 Antal sfi-lärare 15 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 22 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: www.lernia.se Andel övrig tid (tex helg, distans): 0 % Andel övriga lärare: 17 % SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Planering, uppföljning och utveckling Den övergripande planeringen av kvalitetsarbetet sker på en studiedag under hösten då enhetens personal tillsammans med ledningen och med utgångspunkt från föregående års kvalitetsrapport upprättar den lokala arbetsplanen. Eleverna deltar indirekt i planeringen genom protokoll och minnesanteckningar från föregående verksamhetsårs diskussioner på grupp- och elevråd, vidare genom minnesanteckningar från diskussioner i grupperna i samband med utvärderingen av föregående verksamhetsårs plan mot diskriminering och kränkande behandling samt genom Lernias slututvärdering. Forum för fortsatt planering, uppföljning och utveckling av kvalitetsarbetet med personalen: - arbetslagen (4 gånger/mån) - arbetsplatsträffar (5 gånger/verksamhetsår) - studiedagar (5 gånger/verksamhetsår) 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal. 1
- utbildningsansvarigs auskultationer och efterföljande pedagogiska samtal - diskussioner utvärderingsresultat/enkätundersökningar Forum för elevernas delaktighet i kvalitetsarbetet: - grupp- och elevråd (2 gånger/ verksamhetsår) - muntliga och skriftliga utvärderingar av arbetet i klassrummet - elevernas individuella samtal med sin lärare (ISP-samtalen innebär en möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten) - skolans rutiner för klagomål - återkopplingen och diskussion av utvärderingsresultat/enkätundersökningar i elevgrupperna Utvärdering - utvärdering av kvalitetsarbete och kvalitetsplan tillsammans med enhetens personal (maj). - Lernias slututvärdering (2 gånger/verksamhetsår, höst och vår) - utvärderingar av temaveckorna kring normer och värden (höst) - utvärdering av kvalitetsarbetet genom diskussion av utvärderingsresultat i personal- och elevgrupperna Dokumentation - studiedagar, arbetslag, APT, grupp- och elevråd: minnesanteckningar och protokoll. - klagomål: noteringar och minnesanteckningar - auskultationerna: dokumentation enligt existerande mall Underlag och källor Underlag som används i kvalitetsrapporten är: Brukarundersökningen. Antal svarande 2014 var 156 och antal svarande 2015 var 130. Det högsta betyget man kan ge är 5. Lernias centralt framtagna slututvärdering. Under den aktuella verksamhetsperioden genomfördes den i våra studiegrupper i december och juni och antalet svarande var 146 respektive 132. Det högsta betyget man kan ge är 5. Protokoll och minnesanteckningar från arbetslagsmöten, APT och elevråd. Sammanställning av klagomål och synpunkter från elever. Betygsstatistik som sammanställs månadsvis samt Stockholm stads betygsstatistik. Statistik från vårt administrativa system gällande antal elever på olika kurser, elever i praktik, antal SYV-samtal. Utvärdering av modersmålsstödsprojektet bland elever och personal. Auskultationsnoteringar. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet På det hela stora anser vi att vi har tillgång till de underlag vi behöver för att kunna analysera och bedöma vårt kvalitetsarbete. Även för detta verksamhetsår upplever vi dock att vi inte har 2
tillräckligt effektiva och tydliga former för återkoppling och diskussion av mötesprotokoll och utvärderingsresultat i studiegrupperna. VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE LÄSÅRS KVALITETSRAPPORT OCH KVALITETSPLAN Nedan redovisas de målsättningar och utvecklingsåtgärder som presenterades i vår kvalitetsrapport för 2012/2013. UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIRITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Kunskap: Vi behöver arbeta vidare med att säkerställa att samtliga elever har en ISP som revideras minst en gång per halvår. Bedömning och betygsättning: Vi behöver arbeta vidare med formativ bedömning. Framförallt behöver vi här strukturera upp detta arbete och i kollegiet tillsammans fastställa hur vi ska arbeta för att kunna göra bedömningar på vad eleverna presterar i klassrummet, hur vi dokumenterar detta och återkopplar det till eleverna. Lärandemiljö: Vi behöver utveckla arbetet med att eleverna ska kunna vara med och påverka innehåll och arbetssätt i det dagliga arbetet. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL Kunskaper Mål Vårt mål är: - att nya elever som kommer till oss ska få en tydlig introduktion som visar hur studierna är organiserade. - att alla elever känner till kunskapskrav, vet vad som förväntas av dem och har en individuell studieplan som följs upp i individuella samtal under kursens gång. - att eleverna ska få relevant formativ återkoppling så att de förstår vad de ska fokusera på för att uppnå nivån för kunskapskraven, vilket ansvar de själva har för sina studier och att de kan påverka undervisningen utifrån sina individuella behov. I enhetens kvalitetsplan för 2014/2015 presenterades följande mål: Att öka andelen elever som har en ISP som uppdateras minst en gång per halvår. Målet fram till juli 2016 är att 100 % ska ha en sådan. 3
Resultat Elever som har en registrerad studieplan i vårt elevhanteringssystem Har studieplan Har studieplan uppdaterad 6 senaste månaderna 2012-2013 (baserat på stickprover under perioden) 95 % 80 % 2013-2014 (baserat på stickprovet under perioden) 90 % 80 % 93 % (28 elever 2014-2015 (baserat på elever inskrivna v. 24 2015) saknar) 87 % (43 elever saknar) I brukarundersökningen 2015 uppgav 64 % av eleverna att de hade en individuell studieplan. Motsvarande siffra för 2014 var 56 %. I vår egen slututvärdering landande snittet på 4,1 respektive 3,9 vid de två mättillfällena och den exakta frågan i den undersökningen var Min lärare har pratat med mig om min studieplan. Arbetet med att säkerställa att samtliga elever har en uppdaterad ISP har varit ett högt prioriterat utvecklingsområde under det aktuella verksamhetsåret och vi har haft detta som en specifik insats i vår kvalitetsplan. Nedan redovisas de resultat från brukarundersökningen som rör området kunskaper: Kunskaper 2015 2014 Mina lärare förklarar så att jag förstår 4,3 4,2 Mina lärare gör så att jag vill lära mig mer 4,2 4,2 Jag får den hjälp som jag behöver 4,3 4,3 Mina lärare berättar vad jag måste kunna för att få betyg 4,2 4,1 Vi har satt in fortsatta extra resurser i form av små stödgrupper där de elever som är i behov av särskilt stöd får gå en till två gånger i veckan, och sedan augusti 2014 erbjuder vi även detta för elever som studerar kvällstid. Under hösten 2014 erbjöd vi även elever med modersmålen arabiska och tigrinja stödundervisning på sina modersmål. Resultatet från kvalitativa och kvantitativa utvärderingar av det projektet var mycket positiva och visade att eleverna som deltog i det ansåg att det hade hjälpt dem med att avsluta kursen eller komma närmare kursslut. Flera lärare kunde även se en tydlig utveckling bland vissa elever och de tror att modersmålsstödet varit en direkt orsak till att de fått kursbetyg. Andelen behöriga lärare var under den aktuella perioden 61 %. Detta är en minskning med 17 procentenheter i jämförelse med föregående verksamhetsår. Andelen med en kompetensutvecklingsplan har fördubblats och landar på 22 %, samtidigt som andelen övriga lärare också ökat från 11 % till 17 % Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi kan konstatera att arbetet med att säkerställa att samtliga elever har en uppdaterade ISP har haft effekt och vi tror att anledningen till detta är att vi verkligen arbetat med det på ett strukturerat sätt och följt upp och utvärderat det vid tre studiedagar. Lärarnas samlande analys är att insatsen hjälpt dem att strukturera upp arbetet med ISP-samtalen och att faktumet att de 4
allra flesta elever har en ISP hjälper dem i bedömning av elevers färdigheter samt planering av lektioner. De är dock överens om att vi behöver prioritera detta arbete även under det kommande verksamhetsåret då vi i vår kvalitetsplan satt upp som mål att 100 % ska ha en studieplan i juli 2016, eftersom vi tror att det är lätt att det kommer eftersättas om vi inte hela tiden har det i fokus. Vidare tyder resultaten av genomförda undersökningar på att en stor del av eleverna inte är medvetna om att de har en ISP så ett utvecklingsområde i detta arbete kommer att bli att öka deras medvetenhet kring detta, och därigenom förhoppningsvis få dem att känna att ISP är ett stöd för dem i deras studier. Vad gäller det modersmålsprojekt som vi arbetade med under hösten 2014 anser vi att vi har utvärderat detta på ett sätt så att vi kan se en tydlig positiv koppling mellan insats och resultat. En positiv mereffekt av projektet som vi vill lyfta fram var att många elever, framförallt elever som inte studerat SFI så länge, genom detta projekt fick en bättre förståelse för vad SFI innebär och vilka förväntningar skolan och eleven kan ställa på varandra, vilket i sig hjälpt eleverna i fråga i deras fortsatta studier. Tyvärr har vi inte haft resurser att fortsätta med projektet då det finansierades av statsbidrag. Vi sökte dock mer pengar för att utveckla projektet ytterligare men fick inga sådana men har för avsikt att skriva ytterligare en ansökan. Vad gäller övrig stödundervisning anser utbildningsansvarig att vi inte följt upp och utvärderat de insatser vi satt tillräckligt väl och att det därför att svårt att få en heltäckande bild av vad de egentligen givit. Vi behöver därför ta upp den här frågan till diskussion i samband med upprättandet av nästa kvalitetsplan. Utbildningsansvarig anser dock att hen tillsammans med rektorn på Stockholm Stad under det gångna verksamhetsåret tillsammans arbetat strukturerat med elever som studerat länge utan att bli klara med en kurs, och att dessa samtal lett till mer konkreta åtgärdsplaner vilka i sin tur lett till att fler elever avslutat kursen, i de flesta fall med men i vissa fall utan betyg. Vi kan konstatera att vi har haft svårigheter med att behålla och rekrytera behörig personal. Dock har vi anställt flera lärare som har en kompetensutvecklingsplan. Den andelen lärare har fördubblats mellan de två senaste verksamhetsåren och vi har tre lärare som kommer bli behöriga under nästkommande verksamhetsår. En trend som utbildningsansvarig ser är att många behöriga lärare de senaste två åren ser sig om efter andra arbeten i större utsträckning än tidigare, och hen tror att denna trend kommer att hålla i sig med tanke på de satsningar som görs på lärare inom grundskolan. Bedömning och betygssättning Mål - att eleverna kan avsluta sina studier inom rimlig tid och om möjligt få betyg på kurs D inom ett år. - att elever som anmäls till test har en färdighetsnivå som svarar mot kunskapskraven och får betyg på kurs och att de som får kursbetyg är väl förberedda och även kan visa sin färdighetsnivå i testsituationen. - att vi står för en rättvis och likvärdig bedömning vad gäller elevernas färdigheter. I enhetens kvalitetsplan för 2014/2015 presenterades följande mål: 5
Skolans lärare ska bli bättre på att bedöma elevernas språkutveckling i klassrummet, dokumentera detta och återkoppla det till eleverna. Resultat Nedan redovisas en tabell för andelen godkända betyg per skrivande efter avslutad kurs samt diskrepansen mellan provbetyg och kursbetyg under de tre senaste verksamhetsåren. Sammanställning av betygsstatistik på Nationella Prov LERA 2010-2014 B C D Betyg prov Betyg kurs Diskrepans Tot. antal Betyg prov Betyg kurs Diskrepans Tot. antal Betyg prov Betyg kurs Diskrepans År: 2010-2011 84,0% 86,0% 2,0 188 65,0% 81,0% 16,0 185 53,0% 75,0% 22,0 144 2011-2012 87,0% 90,0% 3,0 144 80,0% 90,0% 10,0 134 61,0% 77,0% 16,0 56 2012-2013 89,3% 94,7% 5,4 169 87,0% 88,0% 1,0 100 73,4% 81,2% 7,8 64 2013-2014 98,0% 93,0% -5,0 150 95,0% 92,0% -2 135 80,0% 88,0% 8,0 58 2014-2015 97,0% 96,0% -1,0 134 95,0% 94,0% -1 138 81,0% 87,0% 6,0 69 Tot. antal Andelen som tagit betyg D inom 600 timmar för verksamhetsåret är 32,0 %. Motsvarande siffra för föregående verksamhetsår var 27,5 %. Under verksamhetsåret har två lärare gått Karlstads Universitets webbaserade kurs i bedömning och betygsättning. De har vid två studiedagar förmedlat till övriga lärare vad de lärt sig på denna kurs. Dock hann de dessvärre inte slutföra kursen men kommer göra det under hösten 2015. Dessutom har vi ägnat två studiedagar åt arbetet med formativ bedömning och vi har vid dessa fokuserat på färdigheterna hör- och läsförståelse och diskuterat hur vi arbetar med dessa färdigheter och utifrån det eleverna producerar i klassrummet bedömer och ger återkoppling till dem. Vidare har vi haft som en aktivitet i vår kvalitetsplan att lärarna ska föra anteckningar på elevernas produktion i klassrummet så att lärarna i större utsträckning ska göra bedömningar på vad eleverna presterar i klassrummet och ha dessa anteckningar som underlag vid ISPsamtal. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vad gäller provstatistiken har resultaten på kurserna B och C varit relativt konstanta de senaste verksamhetsperioderna, även om vi på kurs C kan konstatera att vi ser att andelen som får betyg på kurs ökat några procentenheter varje verksamhetsår sedan 2010 2011. Vad gäller betygsstatistiken på kurs D kunde vi i föregående verksamhetsårs kvalitetsrapport konstatera att vi hade en positiv utveckling för fjärde verksamhetsåret i rad. Resultaten för det aktuella verksamhetsåret skiljer sig endast marginellt i jämförelse med föregående och det som framförallt sticker ut är ökningen av antalet elever som skriver och får betyg på kursen. 6
Att endast 32 % klarar kurs D inom 600 timmar ser vi som ett icke så tillfredställande resultat. Vi är övertygade att huvudanledningen till detta är att vi endast har elever som tidigare har studerat på studieväg 2, då vi vet att det tar längre tid för denna elevgrupp att bli klara med kurs D än vad det tar för elever som från början blivit inkategoriserade på studieväg 3. De studiedagar vi har haft kring hör- och läsförståelse tror vi också har hjälpt lärarna i detta arbete. Framförallt på kurs C och D tror vi att ett fortsatt gemensamt arbete i arbetslagen vad gäller bedömning av elevers prestation har lett till att lärare känner sig säkrare i att göra korrekta bedömningar och att detta avspeglas i kursbetygsresultaten. Flera lärare intygar detta och utbildningsansvarig anser att hen har lagt mycket tid på att stödja verksamhetens nya lärare i bedömning och tror att detta är orsak till att vi inte ser en negativ trend vad gäller provstatistiken trots att en stor del av personalstyrkan bytts ut. Både utbildningsansvarig och lärare anser vidare att detta säkerligen även är en följd av att vi i vår kvalitetsplan haft med en aktivitet där lärarna skulle dokumentera elevernas prestationer i klassrummet och därmed ge dem stöd i bedömningsarbetet. Vad gäller kurs D vill vi även lyfta att vi anser att vi utan att ha haft med provstatistiken för den kursen som ett område för utveckling i föregående kvalitetsrapport ändå lyckats ha det området i fokus, och utbildningsansvarig har direkt efter varje betygskonferens haft en diskussion med lärarna om hur de tolkar resultaten vid provet i fråga, både vid konferenser då vi haft generellt goda och mindre goda resultat, samt vad de behöver fokusera på framöver vad gäller planering, genomförande av lektioner samt bedömning av elevers prestationer. En fråga som regelbundet återkommit i dessa diskussioner är att lärarna anser att i stort sett alla elever som studerar på kurs D har förutsättningar att få betyg men att det är just hög frånvaro och hög avbrottsfrekvens som gör att det tar lång tid. Vi anser att vi har avsatt mycket tid på att samtala med elever som har dålig närvaro och/eller har många avbrott för att försöka identifiera vilka studieformer som passar dem bäst, och kanske till och med uppmana dem att ta en paus i sina studier tills de har möjlighet att satsa på studierna i den omfattning som krävs. Dock är detta en lång och snårig process och vår upplevelse är att många elever har osäkra anställningsvillkor och att de tackar ja till arbete om de erbjuds detta och att studierna därmed halkar efter. Samtidigt anser vi att vi har ett stort antal elever som är svårbedömda och ojämna i sin prestation. Generellt sett gör utbildningsansvarig dock bedömningen att lärarna som undervisar på den här kursen har blivit skickligare på att göra bedömningar, framförallt utifrån vad eleverna har presterat vid olika klassrumsaktiviteter (och inte bara vid formella test), samt att de förbättrat sin förmåga att inför provanmälan och betygskonferenser skapa en mer omfattande och varierad dokumentation. Å andra sidan anser vi att vi vad gäller detta kan bli ännu bättre och behöver arbeta vidare. Framförallt gäller detta arbetet på kurs D där det även under det aktuella verksamhetsåret var relativt många elever som skrev nationella provet utan att vara klara med kursen. Lärarkollegiets sammantagna analys är att den kurs i bedömning och betygssättning som två lärare hittills har deltagit i inte givit några märkbara ringar på vattnet. Vi kan konstatera att kursen är upplagd så att det är fördelaktigt om ett arbetslag går den tillsammans och även om de två lärarna fått en del tid till att arbeta med kursens innehåll tillsammans har det varit svårt att organisera det så i en större utsträckning. I samband med att vi upprättar nästa kvalitetsplan 7
kommer vi ta ställning till om fler lärare ska gå kursen och hur detta arbete i så fall ska organiseras. Sammanfattningsvis är vår uppfattning att vi har arbetat med de områden vi prioriterat att utveckla på ett systematiskt och handfast sätt under verksamhetsåret, att vi nått relativt goda resultat men att vi bör och behöver arbeta vidare med och utveckla det arbete vi hållit på med även under det kommande verksamhetsåret. Lärandemiljö Mål Vårt mål är - att erbjuda varje elev som kommer till oss en attraktiv och trygg lärandemiljö i enlighet med diskrimineringslagstiftningen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument för våra elever de ska vara väl förtrogna med vår klagomålshantering. - att våra elever genom fungerande gruppråd, elevråd, utvärderingar och uppföljningar ska ha ett reellt inflytande över studiesituation och studiemiljö samt klassrumsarbetets innehåll och arbetsmetoder. I enhetens kvalitetsplan för 2014/2015 presenterades följande mål: Hitta arbetssätt och rutiner som ökar elevernas möjligheter att få inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen. Resultat Under redovisningsperioden har det sammanlagt kommit in fyra klagomål, vilket är en liten ökning jämfört med föregående verksamhetsår då siffran var tre. Dessa klagomål har alla varit av liknade art och de rör sig alla om elever som inte är nöjda med sina lärare eftersom de anser att de inte behandlar dem på ett tillräckligt respektfullt sätt, och i något fall även i kombination med vissa brister i pedagogisk förmåga. Klagomålen har behandlats enligt gällande rutiner och de har överlag fått positiva lösningar. Från brukarundersökningen ser vi följande resultat från delen som rör lärandemiljö: Lärandemiljö: 2015 2014 Min lärare är bra mot mig 4,4 4,2 Mina klasskamrater är bra mot mig 4,3 4,2 Det är arbetsro i klassrummet 4 3,8 Mina erfarenheter används i undervisningen 3,8 3,8 Vi elever kan vara med och bestämmer vad vi ska göra på lektionerna 3,8 3,5 Jag vet vem jag ska prata med om jag vill klaga på något i skolan 4 3,9 Jag är nöjd och jag kan rekommendera min skola till andra 4,4 4,2 I enlighet med en aktivitet i vår kvalitetsplan har vi för våra D-grupper tagit fram ett utvärderingsformulär som har genomförts i smågrupper var fjärde vecka, för att eleverna ska kunna vara med och påverka innehåll och arbetssätt. Utifrån diskussioner som lärare haft med eleverna i dessa klasser, samt diskussioner under grupp- och elevråd anser eleverna att denna 8
mall har fungerat bra och de känner att de genom den har möjlighet att få ett ökat direkt inflytande över undervisningen. Vi har under verksamhetsåret inte uppdaterat vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och detta kommer i överenskommelse med rektor för SFI Stockholm att göras först under sena hösten 2015. Under november 2014 arbetade vi specifikt med värdegrundsfrågor under en vecka. Vi hade då besök av organisationerna Stockholms Mansmottagning, Riffi, IKFF, Guds Hus och Amnesty. I slutet av veckan genomförde vi en enkätundersökning bland eleverna för att få en bild av elevernas trivsel och trygghet på skolan. Resultatet från den undersökningen presenteras nedan tillsammans med resultaten från de två föregående verksamhetsåren: Fråga Snitt (2014) Snitt (2013) Snitt (2012) Jag är trygg 4,5 4,48 4,42 Personalen respekterar mig 4,7 4,56 4,53 Kamraterna respekterar mig 4,4 4,63 4,49 Jag respekterar andra på skolan 4,4 4,78 4,49 Jag kan påverka vad vi gör i skolan 4,1 4,07 3,97 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Antalen inkomna klagomål är, så som vi ser det, fortfarande mycket låga. Skolans personal är av uppfattningen att detta beror på att de allra flesta elever reder ut problem och tar upp synpunkter direkt med sina lärare eller annan personal innan de vänder sig till utbildningsansvarig. Resultaten från brukarundersökningen, utvärderingen av vår värdegrundsvecka, samt vår egen slututvärdering ger alla vid handen att den stora merparten av våra elever trivs och känner sig respekterade och trygga på skolan. Det som dock sticker ut inom delen lärandemiljö är elevinflytande, där resultaten inte är lika goda även om vi kan se en liten utveckling i positiv riktning. Vi får dock konstatera att vi under verksamhetsåret endast arbetat aktivt och strukturerat med detta i våra D-grupper. Vidare har den person från en av Lernias andra SFIverksamheter som skulle skriva en c-uppsats om elevinflytande och hämta underlag till den studien bland våra elever inte riktigt hunnit komma igång med detta arbete. Vår sammantagna uppfattning är därför att vi inte kommit så långt i arbetet med elevinflytande och att vi kommer ha det som en åtgärd för utveckling även under kommande verksamhetsår. Utifrån diskussion vid grupp- och elevråd samt öppna svar från vår slututvärdering kan en förklaring till det relativt sett låga resultatet på elevinflytande vara att elever upplever en viss maktlöshet och frustration över att de inte själva kan välja när de ska skriva nationella prov och avsluta kursen. Detta i sin tur tolkar vi som att det finns elever som inte förstår gällande rutiner för kursavslut, vilket indikerar att vi måste arbeta mera med detta, samt med eleverna mer generellt diskutera vad vi menar med reellt inflytande och vilka saker de kan vara med och påverka. 9
Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Vårt mål är - att elever som studerar hos oss ska utveckla effektiva språkliga redskap för att kunna kommunicera inom och aktivt delta i arbets- och samhällslivet. - att eleverna vet vad som krävs och hur de ska gå till väga när det gäller fortsatta studier och yrkesval samt får inblick i och ges möjlighet att etablera kontakter med arbetslivet, andra utbildningsinstanser och det omgivande samhället. - att de elever som så önskar erbjuds vägledningssamtal med vår studie- och yrkesvägledare samt hjälp att anskaffa en praktikplats. Resultat Antalet elever som har varit ute i praktik under perioden 2014/2015 är 63. Motsvarande siffra föregående redovisningsperiod var 56 och för verksamhetsåret dessförinnan 52. Av dessa 63 praktikanter har 9 fått arbete efter avslutad praktik, vilket är en ökning i jämförelse med föregående verksamhetsår då siffran var 5. Även under detta verksamhetsår har den lärare på enheten som endast arbetar med frågor som rör studie- och arbetsliv under verksamhetsåret fått till stånd flera informationsmöten med olika organisationer och institutioner. Bland annat har flera studiegrupper fått träffa en representant från Försäkringskassan, ett par studiegrupper på kurs C och D har varit på studiebesök av på Stockholm Universitet och fick där en informationsföreläsning angående akademiska studier i Sverige och samma studiegrupper har även varit på besök i Sveriges Riksdag. Ett antal studiegrupper har även besökt Älvsjömässan samt Lernias egna miniutbildningsmässa. Samtliga studiebesök och föreläsningar har enligt läraren varit givande och lärorika för våra elever. Vår ungefärliga bedömning är att ca 15 % av samtliga studerande har genomfört minst ett samtal med studie- och yrkesvägledare. Detta är en minskning med 5 procentenheter i jämförelse med föregående verksamhetsår. Vi har under verksamhetsåret gjort vissa förändringar vad gäller studie- och yrkesvägledarnas verksamhet, och vi har nu två vägledare som arbetar i verksamheten varav den ena endast har pratat med elever som avslutat kurs D och fokus i de samtalen har legat på fortsatta studier. Den andra vägledaren har, utöver det löpande arbetet med individuell vägledning, fortsatt arbetet med att ge information till och ha diskussioner med hela klasser och sammanlagt har 27 sådana sessioner ägt rum, vilken är en tydlig ökning i jämförelse med verksamhetsåret innan då siffran var 16. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Glädjande är att fler elever har varit ute i praktik och att fler av praktikplatserna lett till arbete. Vi tror att anledningen till att fler har varit ute i praktik är att vi har fått upp ett nära och fungerande samarbete med ett större antal praktikplatser. En annan orsak till det förbättrade resultatet tror vi är att praktikansamordnaren har haft täta samtal med cheferna för 10
praktikplatserna för att få dem att förstå elevernas förutsättningar och vad både eleverna och praktplatserna har att vinna på samarbetet. Vidare har det dykt upp ett antal komplicerade situationer då elever inte trivts på sina praktikplatser och då har praktiksamordnaren gått in och tagit ett stort ansvar för att dessa situationer ska få en bra lösning, och praktiksamordnaren har i flera fall valt att avbryta praktikkontrakt som inte har fungerat för att vi ska kunna upprätthålla goda relationer med praktikplatserna i fråga, samt för att inte försätta eleverna i svåra situationer. Praktiksamordnaren anser dock att hen under kommande verksamhetsår bör lägga fokus på att förhindra avhopp i den mån det är möjligt. Våra interna utvärderingar visar att eleverna som haft praktik överlag är nöjda med sina praktikplatser, att det ökar deras förutsättningar att komma in på den svenska arbetsmarknaden, samt att den lett till att de utvecklat sina kunskaper i det svenska språket, men vår praktiksamordnare är trots detta av uppfattningen att vi med rätt stöd från skolan borde kunna öka språkinlärningen och dra nytta av de tillfällen som ges på praktikplatsen ytterligare, och därför blir detta blir något som hen kommer att lägga fokus på framöver. Överlag är vår bedömning att praktikverksamheten är mycket värdefull för en stor del av våra elever, och även om det inte direkt framgår av våra utvärderingar är praktiksamordnarens uppfattning att många praktikanter blir mer målmedvetna när det gäller deras framtid och deras utbildningsval, samt möjligheter efter avslutad praktik. Vi planerar därför att fortsätta med den i samma omfattning som under det aktuella verksamhetsåret. Studie- och yrkesvägledarna är förvissad om att anledningen till att antalet enskilda samtal de har genomfört har minskat beror på faktumet att en av dem har besökt hela studiegrupper mer frekvent under verksamhetsåret som gått och att många elever har fått svar på sina frågor i det sammanhanget. Vi tror även att studiebesök och föreläsningar från olika organisationer och institutioner som vi har fått till stånd kan ha haft en bidragande orsak här då läraren som arbetar med frågor som rör studie- och arbetsliv har rapporterat att eleverna har varit mycket positiva till dessa möten och hen upplever att de har ställt många frågor och fått mycket information. Sammantaget är vår uppfattning är att alla elever som har varit i behov av studie- och yrkesvägledning har fått det och de är mycket nöjda med den hjälp de fått, samt att vi i det stora hela anser att vi har ett väl fungerande arbete vad gäller frågor som rör arbets- studie- och samhällsliv. SAMMANFATTANDE ANALYS Vad gäller målet att säkerställa att samtliga elever har en ISP som revideras minst en gång per halvår kan vi konstatera att vi kommit en bra bit på vägen i detta arbete. Ett större antal elever har nu en upprättad och registrerad ISP och en större andel av dem är dessutom är uppdaterade. Vi anser därför att de insatser vi lagt in i vår kvalitetsplan för att förbättra detta resultat har fungerat väl och vi kommer fortsätta arbeta på ett liknande sätt även under kommande verksamhetsår och planen är att vi under denna även kommer få en förbättrad funktion i vårt elevhanteringssystem för att registrera och skriva ut ISP. Vi ser även att vi behöver arbeta vidare 11
med själva begreppet ISP med våra elever och få dem att förstå vad det är då vi vet att fler elever har en ISP än vad som framkommit i brukarundersökningen. Vad gäller arbetet med formativ bedömning anser vi att vi har kommit vidare med detta arbete. Vi har haft flera studiedagar kring detta på vilka vi på olika sätt har angripit målet som vi lade fram i förra kvalitetsrapporten och den övergripande bedömningen är att lärarna har blivit skickligare på att göra bedömningar utifrån vad eleverna producerar i klassrummet samt att dokumentera och förmedla det tillbaka till dem. Dock anser vi att detta fortfarande är ett arbete under utveckling och vi kommer ha det som ett fokusområde även under det kommande verksamhetsåret. Slutligen vad gäller arbetet gäller målet att eleverna ska kunna vara med att påverka innehåll och arbetssätt i undervisningen gör vi bedömningen att vi endast påbörjat detta arbete och att mycket återstår att göra. Flera utvärderingar tyder endast på marginella förbättringar och resultatet av utvärderingen av vår kvalitetsplan vittnar om att vi inte kommit lika långt som vi hoppats i detta arbete. Således kommer även detta bli ett fokusområde för kommande verksamhetsår. UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIRITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Eftersom det i samband med att vi i personalgruppen utvärderade kvalitetsarbetet för 2014/2015 framkom att vi bör fortsätta arbeta vidare med samma utvecklingsområden som vi satte upp i föregående kvalitetsrapport har vi vad gäller detta endast gjort några mindre justeringar. Kunskap: Vi behöver arbeta vidare med att säkerställa att samtliga elever har en ISP som revideras minst en gång per halvår, samt göra eleverna mer medvetna om vad ISP är. Bedömning och betygsättning: Vi behöver arbeta vidare med formativ bedömning. Då vi redan nu vet att vi står inför relativt stora förändringar i personalstyrkan behöver vi här fortsätta det pågående arbetet med att strukturera upp detta och i kollegiet tillsammans fastställa hur vi ska arbeta för att kunna göra bedömningar på vad eleverna presterar i klassrummet, hur vi dokumenterar detta och återkopplar det till eleverna. Lärandemiljö: Vi behöver fortsätta och utveckla det initierade arbetet med att eleverna ska kunna vara med och påverka innehåll och arbetssätt, samt öka deras förståelse för vilka områden i verksamheten som de kan vara med och påverka. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: 12 september 2015 Ansvarig: Johan Lundquist, utbildningsansvarig och verksamhetschef samt Fredrik Morin, uppdragsansvarig 12
13