Harry Eriksson, SLU NJV Grovfodercentrum Utfodring av mjölkkor Seminariedag: Utfodring av mjölkkor 11.3.2009 Jakobstad Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt Utfodring av mjölkkor Husdjurskurs i Jakobstad mars 2009 Harry Eriksson Länsstyrelsen / SLU-Umeå 1
Hur viktig är foderstaten? En besättning köper fullfoder från en granne. Mjölkmängden är 35.4 kgs/dag i besättningen som säljer fullfodret. Mjölkavkastningen är 39 kg i besättningen som köper fullfodret. Hur kan vi förklara detta? Icke dietiska faktorer och mjölkproduktion 47 besättningar i Nö Spanien 3129 kor Alla besättningar fick av samma fullfoder Blandades på ett kooperativ och levererades till de olika besättningarna dagligen. Fodermängden som levererades varierade från 16,1 till 24,7 kg ts per ko. Bach et.al., J. Dairy Sci. 91:3259-3267, 2008 2
Besättningarnas Mjölkproduktion kgs/day 35 30 25 20 15 10 5 0 Average Low Herd High Herd Medel Låg besättning Högmjölkade Vilka nyckelfaktorer var det som skilde mellan dessa besättningar? Ålder vid 1:a kalvning var negativt korrelerad med mjölkavkastningen. Antal båsplatser per ko var positivt korrelerade med mjölkmängden Besättningar som sopade fram foder flera gånger per dag hade 3,8 kg mer mjölk. Besättningar som hade foderrester hade 1,6 kg mer mjölk Dessa faktorer förklarade mer än 50% av variationen i mjölproduktionen 3
En nyckelfaktor Ju fler möjligheter vi ger en ko att välja foder, desto mindre kontroll och kunskap har vi om utfodringen! 4
5
6
Olika utfodringssystem Grovfoder och kraftfoder ges separat Fullfoderblandning (TMR) Elektroniska kraftfoderstationer Utfodring kraftfoder via mjölkningsrobot Betesdrift Alla de här sätten kan fungera bra! 7
Separat utfodring kraftfoder Mycket vanligt i små besättningar Möjligt ge varje ko enligt hennes behov Svårt att veta grovfoderkonsumtionen och vilket grovfoder kon föredragit En del utfodrar med 2 eller 3 olika kraftfoder. - Energi och protein foder - Baskraftfoder + topp dressning till högavkastande kor Kan bli arbetskrävande Utfodring separat kraftfoder Givor ( 2 to 3 kg Torrsubstans per mål) Kraftfoderbalans Matcha kolhydrat och kvävenedbrytningen Mineraler med grovfoder och kraftfoder Börja med minst kg grovfoder 8
Elektroniska kraftfoderstationer Dessa kan ge 1 to 3+ olika foder till varje ko Hur kan vi uppskatta intaget av grovfoder för att bestämma sorten och mängden av olika kraftfoder som ska portioneras ut? Innebär en större utmaning om fler än ett grovfoder ges. Sparar arbetskraft Är mycket ovanligt i USA. Utfodring kraftfoder i mjölkningsrobot 2 primära metoder: - Att ge näring i förhållande till mjölkavkastningen - Att uppmuntra kon till att gå in mjölkningsroboten 9
Fullfoder = En blandning av grovfoder, kraftfoder och andra komplement som är näringsmässigt balanserad för att möta en djurgrupps alla näringskrav och som utfodras i fri tillgång Dvs bör finnas lite kvar (2-6 %) vid nästa utfodring. Fördelar med fullfoder Bättre konroll över kons diet 5-8 % högre mjölkavkastning?? Vägt foderintag Förenklad utfodring? Mindre foderstörningar Förbättrad smaklighet Begränsar kons möjligheter att välja foder 10
Laktationskurvor för förstakalvare ECM., kg 15,0 10,0 5,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Månad efter kalvning Fullfoder Transpondersystem Laktationskurvor för äldre kor Resultat från kalla lösdriftsstallar i AC-län Sista åren på 1900-talet ECM, Kg 15,0 10,0 5,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Månad efter kalvning Fullfoder Transpondersystem Nackdelar med fullfoder Svårt att blanda in långt hö Behövs speciell blandningsutrustning Gruppering av kor Mer beräkningar dag för dag av blandningar 11
Nyckelfaktorer för ett bra utbyte av fullfoder Bra grovfoderkvalitet Noggrann vägning Regelbunden bestämning av fullfoder Väl balanserad foderstat Bra omhändertagande av sinkorna Registrering av foderintag För bra utbyte av Fullfoder Inventering av fodertillgångar Foderanalyser Säker Torrsubstansmätare Noteringar och uppföljningar av utfodrade och bortsopade mängder antal kor och mjölkmängd 12
Fullfoder - Potentiella felkällor Bestämning av torrsubstanshalter Omräkning från kg foder till torrsubstans Väl fungerande våg? Fullfodermisstag (TMR) vi sett i praktiken Överfulla blandare Ingen justering för ändrat koantal i gruppen Ingen justering för förändringar av ensilagets ts-halt För kraftig eller för dålig omblandning Olika personer gör inte samma blandingsprocedur! 13
Kg ts / bal Ensilagebalarnas vikt säger lite om mängden ts per bal. Fixpress v. 92-93 300 250 200 150 100 50 0 400 500 600 700 800 Balvikt i kg Kg ts/ bal Balvikten klen mätare på ts-innehållet. Claspress vintern 93-94 300 250 200 150 100 50 0 400 500 600 700 800 Balvikt i kg Kg ts/ bal Kg ts ensilage i balar beror på tshalten. Fixpress v.92-93 300 Utan knivar 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 % ts kg ts/bal 300 250 200 150 100 50 0 Kg ts i ensilagebalar från Claspress med knivar vintern 93-94 Med knivar 0 10 20 30 40 50 % ts 610 Kovikt kg HE98 Ts-konsumtion MJ till ECM,kg 40,1 1,10% NDF-intag% 06-nov 24,1 Prot til ECM,kg 40,1 Laktstadium Blandningsförslag per kg ts 1 Hög- Kostnad/satskr1 046,51 Val Foder giva Per kg ts Riktvärden 1 35824-Prov 1-2sk020723200 44% Ts Högnorm 3 35824-Prov 2-2Sk 020723 0 11,80 Mj dndf-100%syror 11,9-12,4 1 35824-Prov 7-Korn 2rads-75 200 m 170,0 Råprot,gr 170-185 8 Propylenglykol 8 35% Lösl-RP <35% 3 Mingla 39 0 9% ADF-RP,gr 1 Perfekt 0 18% NDF-RP,gr >20% 6 Komet Norr150 150 45 Råfett 30-50 1 Betfor 100 216 ADF 190-250 MgO-magnesiumoxid 0 363 NDF-tot 360-410 5 Kalk 0 278 NDF-just 280-300 3 Min-Mg12 3 200 NDF-grovf 200-220 1 V:ADE,torr 0,5 355 NSC 300-350 4 V:E-Selen 0 157 Stärkelse 140-170 gram P 101 44% Stä av NSC >40% N/S=11-13 10,9 2,7 Stärk/lösRP 2,6-3,2 K/(Ca+Mg)-jonberäkning 0,6 8,0 Kalcium g 8 Ts % Ensilagevikt kg ts 4,2 Fosfor g 3,8-4,3 40% 500 200 16,7 Kalium g 10-20 För att få avsedd och rätt balans mellan energi Protein och fiber mm i en fullfoderblandning måste man veta aktuella ts-halten i använt ensilage 500 kg s bal med 30, 40 eller 45 % ts leder till olika blandning 610 Kovikt kg HE98 Ts-konsumtion MJ till ECM,kg 37,2 1,10% NDF-intag% 06-nov 23,0 Prot til ECM,kg 37,9 Laktstadium Blandningsförslag per kg ts 1 Hög- Kostnad/satskr1 074,01 Val Foder giva Per kg ts Riktvärden 1 35824-Prov 1-2sk020723225 43% Ts Högnorm 3 35824-Prov 2-2Sk 020723 0 11,70 Mj dndf-100%syror 11,9-12,4 1 35824-Prov 7-Korn 2rads-75 200 m 169,5 Råprot,gr 170-185 8 Propylenglykol 8 36% Lösl-RP <35% 3 Mingla 39 0 9% ADF-RP,gr 1 Perfekt 0 18% NDF-RP,gr >20% 6 Komet Norr150 150 46 Råfett 30-50 1 Betfor 100 223 ADF 190-250 MgO-magnesiumoxid 0 373 NDF-tot 360-410 5 Kalk 0 291 NDF-just 280-300 3 Min-Mg12 3 216 NDF-grovf 200-220 1 V:ADE,torr 0,5 346 NSC 300-350 4 V:E-Selen 0 151 Stärkelse 140-170 gram P 95 44% Stä av NSC >40% N/S=11-13 11,0 2,5 Stärk/lösRP 2,6-3,2 K/(Ca+Mg)-jonberäkning 0,6 7,9 Kalcium g 8 Ts % Ensilagevikt kg ts 4,1 Fosfor g 3,8-4,3 45% 500 225 17,0 Kalium g 10-20 610 Kovikt kg HE98 Ts-konsumtion MJ till ECM,kg 43,6 1,10% NDF-intag% 06-nov 25,4 Prot til ECM,kg 42,7 Laktstadium Blandningsförslag per kg ts 1 Hög- Kostnad/satskr1 019,01 Val Foder giva Per kg ts Riktvärden 1 35824-Prov 1-2sk020723175 46% Ts Högnorm 3 35824-Prov 2-2Sk 020723 0 11,91 Mj dndf-100%syror 11,9-12,4 1 35824-Prov 7-Korn 2rads-75 200 m 170,6 Råprot,gr 170-185 8 Propylenglykol 8 34% Lösl-RP <35% 3 Mingla 39 0 9% ADF-RP,gr 1 Perfekt 0 17% NDF-RP,gr >20% 6 Komet Norr150 150 45 Råfett 30-50 1 Betfor 100 209 ADF 190-250 MgO-magnesiumoxid 0 353 NDF-tot 360-410 5 Kalk 0 264 NDF-just 280-300 3 Min-Mg12 3 183 NDF-grovf 200-220 1 V:ADE,torr 0,5 365 NSC 300-350 4 V:E-Selen 0 164 Stärkelse 140-170 gram P 108 45% Stä av NSC >40% N/S=11-13 10,9 2,8 Stärk/lösRP 2,6-3,2 K/(Ca+Mg)-jonberäkning 0,6 8,0 Kalcium g 8 Ts % Ensilagevikt kg ts 4,2 Fosfor g 3,8-4,3 35% 500 175 16,3 Kalium g 10-20 14
Frågor kring fullfoder Hur många blandningar behövs Hur många kogrupper För vilken avkastning ska blandningarna balanseras? Foderkostnad kontra mjölkintäkt? Åtta grupper med olika blandningar på mest extrema fullfodergården i AC 1. OBS-grupp. Nykalvare och problemkor 2. Högavkastande grupp 3. Lågavkastande grupp 4. Sinkor med mer än 3 v till kalvning 5. Sinkor med mindre än 3 v till kalvning 6. Kvigor under 1 år 7. Kvigor över 1 år 8. Kalvar under 6 mån Högmjölkarnas blandning 15
Proteinutfodringsförsök Dr. Larry Satter USDA Dairy Forage Center - Madison, WI Ändrade proteinhalten beroende på kornas laktationsstadium Total kvävebalansförsök Försök under hela laktationen 2 nivåer råprotein under laktationen Wu & Satter försök - Råprotienhaltsnivåer Trt Weeks 1-16 Weeks 17-44 A 15.4 16 B 17.4 16 C 17.4 17.9 D 19.3 17.9 16
Wu & Satter - 3.5% FCM,lb. 26000 25500 25000 24500 24000 23500 23000 22500 22000 A B C D Wu & Satter - USDFRC - 1999 500 lbs N/cow/year 450 400 350 300 A B C D 250 N intake Kväveintag N excretion Kväveutsöndring 17
Ekonomiskt utfall Wu & Satter Trial - Economics A B C D $/ ko Foder 1814 1901 2054 2016 Mjölk $ 4254 4546 4622 4654 Inkomst över foder, $ 2440 2645 2568 2638 Satter - Slutsatser Mjölkproduktionen skilde inte signifikant mellan foderstaterna B,C and D (600 lbs mjölk) Gödsel N/ko/år var omkring 50 lbs/ko mindre på foderstat B än C or D (5000 lbs för 100 kos besättning) Totalt utfodrat N var omkring 54 lbs mindre på foderstat B än C or D (5400 lbs för 100 kos besättning) 18
Exempel på mjölkutbyte på en gård med fullfoder och 3 grupper mjölkande kor med olika blandningar. Levande vikt på kor ca 610 kg 1998 1999 ECM kg per 28,51 30,64 mjölkande ko Kg ECM/ kg Ts 1,40 1,45 totalfoder Foderintag kg ts 20,4 21,1 Energi MJ kg ts 12,03 12,11 Mjölkproduktion i förhållande till Ts-intag av fullfoder. Varje punkt genomsnittsresultat för längre eller kortare tid med lika blandning X-axel Medel kg ts period Korr RKV Y- Axel ECM-HÖG 0,01 0,00 Y- Axel ECM-LÅG 0,37 0,13 Y- Axel ECM-OBS-grp -0,08 0,01 Mjölkproduktion Ts-intag i OBS-grp 10,0 15,0 Mjölkprod Ts-intag i HÖG-grupp 38,0 36,0 34,0 32,0 15,0 Mjölkprod - Ts-intag i LÅG-grupp 28,0 26,0 24,0 22,0 15,0 17,0 19,0 21,0 23,0 19
Hög andel lättlösligt protein i vallfoder kräver god tillgång på jäsbara kolhydrater i våmmen. Stärkelse snabbast Avkastning i förållande till % lättlösligt protein i fullfoder Korr= -0,73 0,00 0,20 0,40 0,60 Av kastning i förhållande till g NFC/ g lösligt prote in Korr= 0,71 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Avkastning i förhållande till g socker+pektin / g lösligt protein Korr= 0,63 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 EnergiEkv Avkastning i förhållande till g stärkelse/ g lösligt protein Korr= 0,75 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 12-12,5 Mj enl NRC01 reducerat för bildade syror lämplig nivå för högmjölkare och ca 11,5-12,0 MJ till lågmjölkare MJ-NRC01-tot syror Y- Axel ECM-HÖG 0,62 0,39 Y- Axel ECM-LÅG -0,21 0,05 Y- Axel ECM-OBS-grp 0,58 0,33 10,0 Energinivå till OBS-grp 0,0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 Mj /kg ts oräknat syror Energinivå i HÖG-mjölkarblandning 11,5 12,0 12,5 13,0 MJ / kg ts oräknat syror Energinivå i LÅG-mjölkarblandning 11,0 11,5 12,0 MJ / kg ts oräknat syror 12,5 20
Positiv effekt av NDF-bundet protein med bypasseffekt till högmjölkarna Omgång 1 Skriv en siffra 1 till 9 -> 5 X- Axel NDF-RP,gr Korrelation RKV Y- Axel ECM-HÖG 0,44 0,19 Y- Axel ECM-OBS-grp 0,49 0,17 Y- Axel ECM-LÅG 0,05 0,00 Utfodring - Mjölkprod i OBS-grp 0,15 0,20 0,25 0,30 Utfodring och verklig mjölk i HÖG 0,15 0,20 0,25 0,30 Utfodring - verklig mjölk i LÅG 0,15 0,20 0,25 0,30 Negativt med hög andel lättlösligt protein till framför allt högmjölkarna. 30-35 % önskvärt Omgång 1 Skriv en siffra 1 till 9 -> 3 X- Axel Lösl-RP Korrelation RKV Y- Axel ECM-HÖG -0,62 0,38 Y- Axel ECM-OBS-grp -0,58 0,29 Y- Axel ECM-LÅG -0,03 0,00 Effekt av lösligt protein i OBS-grp 0,15 0,25 0,35 0,45 0,55 Effekt av lösligt protein i HÖG 0,15 0,25 0,35 0,45 Effekt av lösligt protein i LÅG 0,15 0,25 0,35 0,45 0,55 21
Mjölkavkastning i förhållande till proteinhalt i fullfoderblandningar X- Axel Råprot,gr Korrelation RKV Y- Axel ECM-HÖG -0,26 0,07 Y- Axel ECM-OBS-grp -0,68 0,22 Y- Axel ECM-LÅG 0,20 0,04 Mjölkprod -proteinhalt i OBS-grp 150,00 160,00 170,00 180,00 190,00 200,00 Mjölkprod - proteinhalt i HÖG 150,00 170,00 190,00 Mjölkprod - proteinhalt i LÅG 150,00 170,00 190,00 22