l l l Nr 3 juli 2012 Peter Lindquist på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning: Vår uppgift är att rädda liv SEMESTER Dags att gå ner i varv, tips från hälsovetare UD-jouren där resande svenskar söker hjälp Alkohollinjen ger stöd per telefon Rapport från SRATs förbundsmöte Presentation av nya förbundsstyrelsen Viktigt att vara med i facket även vid föräldraledighet Fringisar och tryggisar
INNEHÅLL 3 Rapport från SRATs förbundsmöte...4 Den nya förbundsstyrelsen presenterar sig...6 Sacos ordförande Göran Arrius: Som att leda ett mini-sverige...9 Peter Lindqvist, Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning: Viktigt med allmänhetens förtroende...10 Facklig trygghet viktig under föräldraledigheten...12 Koppla ner koppla av...14 Små bekymmer och stora katastrofer när resande svenskar söker UD-hjälp...16 Alkohollinjen ger stöd per telefon...22 Från fringisar till tryggisar...25 16 14 I varje nummer: 10 Ledare... 3 Fråga & Svar... 21 Arbetsrätt... 24 Student... 27 Krönika... 29 Aktuellt från föreningarna... 30 Korsord... 32 Det handlar om stort och smått hos UDjouren 4 SRAT har genomfört sitt förbundsmöte och valt ny förbundsstyrelse SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 ingvar.eriksson@srat.se Informatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Anders Berndt, 08-442 44 70 anders.berndt@srat.se Martin Berndtsson, 08-442 44 67 martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se Ann Garö, 08-442 44 79 ann.garo@srat.se Linda Lekander, 08-442 44 78 linda.lekander@srat.se Maria Yngvesson, 08-442 44 61 maria.yngvesson@srat.se 2 SRAT-informationen nr 3 2012
Ledare Utmanande och rolig höst i sikte Årets förbundsmöte bjöd, som vanligt, både på skratt, eftertanke och ny energi och framför allt på kloka beslut. Eftersmaken av de här dagarna är god och starten på den nya treårsperiod som nu har inletts känns väldigt bra. Vi har haft givande, kloka och kreativa diskussioner om hur arbetet inom SRAT ska fortgå, och hur vi med gemensamma krafter ska göra SRAT till ett ännu starkare förbund. En viktig ingrediens i den uppgiften är att förstärka den goda spiral som det innebär att både förtroendevalda på olika nivåer och medlemmar delar med sig av åsikter och kunskap. Att vi lär av och stöttar varandra, helt enkelt. Alla ni som deltog under de här försommardagarna är värda en eloge och ett stort tack för era insatser! Jag vill förstås också ta tillfället i akt att önska ledamöterna i den nya styrelsen varmt lycka till under de kommande åren. Det ska bli spännande att arbeta tillsammans med er. Jag är övertygad om att ni kommer att ställas inför en hel del svåra uppgifter, men också att det är en givande tid som väntar er såväl på ett professionellt som fackligt och personligt plan. Veckan efter midsommar inleddes årets avtalsrörelse på den statliga sektorn. För SRATs statligt anställda medlemmar är det den första avtalsrörelsen sedan Saco-S träffade tillsvidareavtal med Arbetsgivarverket. Tanken med tillsvidareavtal är att lönebildningen är och ska vara en ständigt pågående process, att det arbetet ska pågå kontinuerligt och inte störas av centrala förhandlingar vid förutbestämda tidpunkter. Det innebär bland annat att årets förhandlingar sker under fredsplikt och det ska bli spännande att se hur det påverkar våra möjligheter att få gehör för olika frågor. Vi lär få anledning att återkomma till det under hösten, både i de här spalterna och på annat sätt. Saco-S har också lämnat in ett yrkande om att träffa kollektivavtal för studentmedarbetare. Syftet är underlätta en anställning med för studierna relevanta uppgifter parallellt med studierna, och därmed göra det lättare att få arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Yrkandet gäller alltså inte arbete under ferier eller studieuppehåll, utan vid sidan av studierna. En tanke är en överenskommelse om ramtid, som reglerar hur många timmar den studerande/medarbetaren vill arbeta i veckan och på vilken studienivå man ska befinna sig för att kunna anställas som studentmedarbetare. Från fackligt håll är vi alltså inställda på att diskutera både omfattning och villkor. Det här är en viktig fråga, framför allt för våra studerandemedlemmar. Men ett sådant avtal skulle kunna också erbjuda en win-win-situation. Staten får ta del av studenternas engagemang, kunskap och nyfikenhet och samtidigt en möjlighet att visa upp en bra arbetsmarknad för unga akademiker. För de studerande underlättas kontakter med tänkbara arbetsgivare samtidigt som nya insikter kan göra valet av fortsatt studieinriktning och framtida arbetsplats enklare. Det här är några av de ingredienser som kommer att finnas med i höstens arbete. Redan nu ser jag att vi kommer att ha en hel del att göra och det ser jag fram emot. För visst är det precis som Stefan Einhorn uttryckte det i sin uppskattade föreläsning under förbundsmötet; att man inte alls, som det gamla talesättet säger, ska gå när det är som roligast! Att vara på plats och ha kul är ett bättre uttryck för framtidstro och det är precis vad fackligt arbete bygger på. Men innan vi fördjupar oss i höstens utmaningar hoppas jag förstås att ni alla får en riktigt skön sommar och att ni också kan unna er stunder för att göra ingenting. Vi inom Saco-S vill göra det lättare för studenter att få arbetslivserfarenhet redan under studietiden. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Anna Rehnberg Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.450 ex Utgivning 2012 Nr 1 v.10 Nr 2 v.19 Nr 3 v.28 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se Tidningen är momsbefriad. IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 marie.samuels@srat.se Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen nr 3 2012 3
Tandhygienisterna Ewa Nyström, Lena Bäckdahl och Kristina Svensson lyssnar uppmärksamt. SRATs förbundsmöte 2012 Ett framgångsrikt förbund Text: Marie Norell Foto: Denny Lorentzen och Marie Norell Fredagen den 8 juni 2012 höll SRAT förbundsmöte på ett försommarvackert Skepparholmen ute på Värmdö. Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande organ som sammanträder vart tredje år. Förbundsmötet beslutar bland annat om budget, medlemsavgifter, stadgar och vilken förbundsstyrelse vi ska ha under de kommande tre åren. Inledande anföranden Dagen inleddes med ett inledningsanförande av förbundsordförande Anitha Wijkström, i vilket hon bland annat nämnde förbundets goda medlemstillströmning, välskötta ekonomi, framgångar i förhandlingsverksamheten och det fortsatta arbetet med att stärka SRATs varumärke genom att bland annat ta fram ett antal frågor att fokusera på i framtiden. Därefter talade Sacos ordförande Göran Arrius om Anitha Wijkströms viktiga roll i Sacos styrelse, om SRATs styrka trots sin litenhet och om några av de områden där Saco, tillsammans med förbunden, fortsätter att arbeta vidare; chefer, Saco LöneSök och egenföretagare. Förbundsmötet inleds Till mötesordförande valdes Åsa Rundquist, SRATs förbundsordförande Anitha Wijkström håller sitt inledningstal. Socialstyrelsens SRAT-förening, med pensionerade SRAT-ombudsmannen Nils-Bertil Rosén som ersättare. Till mötessekreterare valdes förbundsjurist Sophie Silverryd med biträdande förbundsdirektör Ingvar Eriksson som ersättare. Motioner Två motioner hade inkommit, i den ena föreslog Audionomerna att biträdande Sacos ordförande Göran Arrius talade om några av de områden där Saco verkar. förbundsdirektör Ingvar Eriksson utses till hedersmedlem i samband med sin pension och i den andra föreslog SRAT Arbetsmarknad att förbundet inför en tandvårdsförsäkring som medlemsförmån. Den första motionen bifölls och den andra avslogs med motiveringen att marknaden redan erbjuder abonnemangstandvård som tillgodoser behovet för medlemmarna. Dessutom skulle premien för försäkringen bli orimligt hög. 4 SRAT-informationen nr 3 2012
Propositioner Tre propositioner fanns på dagordningen: Ändringar i förbundsstadgan Medlemsavgifter och fondavsättning. Budget 2013-2015 Regler för nedsättning av medlemsavgiften Samtliga propositioner bifölls av förbundsmötet, vilket i korthet innebär att SRATs förbundsstadga är förändrad från och med den 9 juni 2012 (finns på hemsidan att ladda ner), att medlemsavgiften är oförändrad och att styrelsen fick befogenhet att omdisponera budgeten eller höja/sänka avgiften under förbundsmötesperioden. Reglerna om nedsättning av medlemsavgiften för exempelvis studenter, passiva (pensionärer, sjukersättning med flera), arbetssökande och nyutexaminerade är oförändrade. Ny förbundsstyrelse Valberedningen, med Åsa Rundquist som sammankallande, hade som vanligt gjort ett grundligt jobb och deras förslag till ny förbundsstyrelse bifölls enhälligt. Anitha Wijkström omvaldes som förbundsordförande och som ledamöter valdes: Ann-Marie Andela (nyval), Ola Blomqvist, Hans Fotmeijer, Bengt-Gunnar Herrström, Ingela Jägestrand, Anders Jansson, Roger Larsson, Andreas Lövdahl, Camilla Robertsson (nyval), Patrik Wikand (nyval). Styrelsen presenterar sig på nästa uppslag. Stort kramkalas. Förbundsordförande Anitha Wijkström tackar av de avgående ledamöterna Lena Andersson, Jonas Norling, Reza Zarenoe och Ronny Andersson. Avgående ledamöter Fyra ledamöter avgick i samband med förbundsmötet; Ronny Andersson som varit med i förbundsstyrelsen sedan 2000, Reza Zarenoe som varit med sedan 2003 samt Lena Andersson och Jonas Norling som har varit ledamöter under en förbundsmötesperiod. Anitha Wijkström tackade samtliga för den tid de varit med och allt de bidragit med under åren. Föreläsning Förutom sedvanliga förhandlingar fick vi också tack vare vår samarbetspartner SalusAnsvar nöjet att lyssna till professor Stefan Einhorn som höll en mycket inspirerande och rolig föreläsning om Snällhet, klokhet ord på vägen. Han konstaterade att vi ljuger flera gånger om dagen och att de vanligaste lögnerna är: 1) Tack jag mår bra 2) Jag ringer dig. 3) Roligt att träffa dig. Dagen genomfördes under trevliga former och i positiv anda. Nu fortsätter vårt arbete med att vara ett starkt och framgångsrikt förbund. n n n Stefan Einhorn föreläste inspirerande om snällhet och klokhet. SRAT-informationen nr 3 2012 5
SRATs nya förbundsstyrelse presenterar sig Anitha Wijkström Leg. tandhygienist Sveriges Tandhygienistförening, STHF anitha.wijkström@srat.se Du har blivit omvald igen, hur känns det? Det är så fantastiskt roligt! Jag är oerhört stolt och hedrad över att än en gång fått förtroendet att leda förbundets arbete, säger Anitha Wijkström. 1) Ett urval... Lokalt och centralt för Sveriges Tandhygienistförening, bland annat ordförande fram till 2008. SRATs styrelse sedan 1987, ordförande sedan 1997. Ledamot i Sacos styrelse, ledamot och numera vice ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Ersättare i Europafacket, ledamot i Nordens Fackliga samorganisation. 2) Professionalism, kvalitet och service. 3) Se till att löneavtalen tillämpas på avsett vis. Verka för att våra medlemmars utbildning, kunskap och kompetens tas tillvara fullt ut i yrkeslivet. Arbeta för att det skapas karriärvägar för samtliga SRATs yrkesgrupper. Mer resurser till vårdforskning och bättre villkor för doktorander. Rekrytering och rekryteringsbefrämjande åtgärder kommer att vara prioriterade områden. Fortsätta utveckla innehållet i ett SRAT-medlemskap. SRAT ska finnas representerade i alla de sammanhang som är relevanta för förbundet och för våra föreningar. 4) Unga människor vill också vara delaktiga och känna att de har möjlighet att påverka. Vi ska informera om hur ett modernt fackförbund fungerar, att vi är ett kollektiv med individfokus. Vi ska bättre beskriva nyttan av ett medlemskap. Berätta om vikten av kollektivavtal. Vi ska befinna oss där unga människor finns, ansikte mot ansikte. Vi ska beskriva hur vi arbetar integrerat med yrkes- och fackliga frågor. Vi ska ha koll på specifika verksamheter och frågor som direkt berör unga människor. Vi ska fortsätta att utveckla medlemsservicen. Vi ska vara väldigt tydliga och tala om att vi är duktiga på det vi gör! SRAT-informationen ställde några frågor till förbundsstyrelsen. 1) Facklig bakgrund i korthet. 2) Vilka tre värdeord kopplar du till SRAT? 3) Vilka frågor är det viktigt för SRAT att driva under de närmaste åren? 4) Hur ska SRAT bli ännu mer attraktivt för nya medlemmar? 6 SRAT-informationen nr 3 2012
1:e vice förbundsordförande Anders Jansson Arbetsförmedlare, Arbetsförmedl. SRAT Arbetsmarknad anders.jansson@arbetsformedlingen.se 1) Förste vice förbundsordförande i SRAT, ordförande SRAT Arbetsmarknad, ledamot Saco-S representantskap samt ledamot Saco-S Arbetsförmedlingen 2) Trygghet, närhet och kompetens 3) Utbildning och kompetens måste löna sig! En avgörande drivkraft i morgondagens samhälle då pensionsavgångarna under många år är större än nytillträden på arbetsmarknaden. Att skapa ett hållbart arbetsliv! Arbetsmiljöfrågorna måste komma i fokus då det förväntas att vi skall kunna förvärvsarbeta längre upp i åldern. Pensionsåldern måste vara individuell. 4) SRAT skall jobba för att stärka individen genom ökade möjligheter till individuella lösningar, inom ramen för ett kollektivavtal. Synliggöra våra medlemsgrupper och den unika kompetens de besitter. SRAT är ett attraktivt förbund redan idag men det gäller att fortsätta att utvecklas mot morgondagens krav och förväntningar. 2:e vice förbundsordförande Bengt-Gunnar Herrström Kansliråd, Regeringskansliet Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF bengt-gunnar.herrstrom@foreign. ministry.se l) Andre vice förbundsordförande i SRAT, ledamot Saco-S representantskap. Heltidsarbetande ordförande i Regeringskansliets Saco-S-förening. Medlem i styrelsen för UPF. 2) Nära (den enskilde medlemmen), professionellt och samarbetsinriktat. 3) Medlemsvärvning, arbetsmiljö och mångfald. 4) Genom att vi driver de frågor som medlemmarna uppfattar som relevanta, prioriterade och intressanta i deras vardag på arbetet. Ola Blomqvist Flygtekniker, SAS Svensk Flygteknikerförening ola.blomqvist@flygtekniker.se Nyval förtroende. Ann-Marie Andela Leg. audionom, Västra Götalandsregionen Audionomerna ann-marie.andela@vgregion.se 1) Fackligt aktiv inom Kommunal 1975 till 1986. Medlem och aktiv inom SRAT Audionomerna sedan 2001. Styrelsen för Audionomerna sedan 2000, varav fyra år som ordförande. 2) Professionalism, kompetens och 3) Lönefrågorna och att löneavtalen används och tillämpas som avsett. Medlemsrekryteringen. Öka medvetenheten om vikten av kollektivavtal. 4) God kontakt med utbildningsorterna. Vara lyhörda för de ungas behov och åsikter, skapa förtroende för hur vi arbetar med både fackliga och med yrkesinriktade frågor. Vara moderna i vårt sätt att arbeta och nå ut. Hans Fotmeijer Kartograf, Sjöfartsverket SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket hans.fotmeijer@sjofartsverket.se 1) SRAT Sjöfartsverket, ordförande Saco Sjöfartsverket och ledamot SRAT förbundsstyrelse. 2) Kompetens, ansvar och service. 3) Lönefrågor, jämställdhet och kollektivavtal. SRAT ska jobba med alla frågor som är viktiga för våra medlemmar. 1) Lokal förtroendevald sedan 1994. Centrala SFF-uppdrag sedan 1997. sedan 2004. Ledamot i SRATs förbundsstyrelse sedan 2009. Dessförinnan suppleant. Centralt förhandlingsansvarig för flygteknikerna inom förbundet. Vice ordförande i Aircraft Engineers International sedan 2007. 2) Nära, öppet och flexibelt. 3) Kvalitet på utbildning och hög status för medlemsgrupperna inom förbundet. Verka för en hög facklig medvetenhet och kompetens inom förbundet genom information, utbildning och rekrytering. 4) Ständigt utvärdera nya möjligheter att stärka medlemsnyttan genom service, försäkringar och annat. Ingela Jägestrand Leg tandhygienist, Praktikertjänst Sveriges Tandhygienistförening, STHF ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 1) Vice ordförande i STHF, ledamot i SRATs förbundsstyrelse 2) Stöd, service och trygghet. 3) Lönebildning, utbildning, jämställdhet och arbetsmiljö. 4) Genom att möta och stödja medlemmarna på deras villkor och efter deras behov. 4) SRAT ska fortsatt arbeta för att vara ett modernt förbund som ligger i framkant och får unga som gamla att välja just oss. Presentationen fortsätter på nästa sida» SRAT-informationen nr 3 2012 7
Roger Larsson Anställd inom Posten Logistik AB SRAT-Posten roger.l.larsson@posten.se 1) Heltidsfacklig inom Saco-Posten ("paraply" för samtliga akademikerförbund inom Postkoncernen) sedan 2001. för SRAT-Posten sedan föreningen bildades år 2006. 2) Kompetens, engagemang och medlemsnytta. 3) Kollektivavtal slå vakt om den svenska modellen, lönefrågor, utbildningsfrågor det måste löna att utbilda sig. 4) Delta i den "offentliga" debatten rörande våra yrkesförbund, synas på arbetsmarknadsmässor och andra publika evenemang, fortsätta arbeta för yrkeslegitimeringar. Nyval Camilla Robertsson Civil tjänsteman, Försvarsmakten SRATs allmänna sektion, SRAT-A camilla.robertsson@mil.se 1) Fackligt aktiv sedan 1998 i Saci HKV styrelse. 2003 i Saco Försvar och förhandlar för akademiker i Försvarsmakten. i Saco HKV mars 2012. 2) Gemenskap, trygghet och lagarbete 3) Verka för att förbättra tryggheten i arbetslivet för våra medlemmar, särskilt för ungdomar. Det är viktigt att lagar och avtal efterlevs annars är det risk för att medlemmar blir negativt behandlade på arbetsplatsen. Ge stöd åt medlemmar i olika situationer i arbetslivet och verka för individers karriärutveckling genom exempelvis coachning. 4) Vi måste marknadsföra SRAT och alla fördelar det har att vara medlem i förbundet med exempelvis inkomstförsäkring och hälsoskydd. Andreas Lövdahl Effektivitetskonsult, Eget företag HälsoAkademikerna ordforande@halsoakademikerna.se 1)15 år inom HälsoAkademikerna och 12 år som ordförande. SRATs förbundsstyrelse sedan 2000. Lokalt/centralt fackligt- och skyddsombudsarbete på Migrationsverket 1997-2005, bland annat ordförande i Saco-S-föreningen. 2) Expert på experter, flexibelt och spetskompetens. 3) Utöver det viktiga vanliga arbetet med att jobba för medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden, löner, kollektivavtal samt arbetsmiljö, tycker jag det är viktigt att vi hittar nya yrkesgrupper och startar nya föreningar samt utökar det interna samarbetet mellan föreningarna och mellan föreningar/förbund. 4) Bättre studentverksamhet. Utökat stöd till karriärutveckling (via bland annat karriärcoachning). Ökad service till egna företagare. Nyval Patrik Wikand Sjökapten/lots, Sjöfartsverket Lotsförbundet patrik.wikand@sjofartsverket.se 1) Styrelseledamot i fem och ett halvt år i Lotsförbundet, senaste året som ordförande. Styrelseledamot i ett år i dåvarande Sjöbefälsförbundet. 2)Professionalism, storhet och engagemang. 3) Små som stora, de som medlemmar tycker är viktiga, löner, statusfrågor, bra arbetsvillkor kan vara några. 4) Att lyssna på alla medlemmar och visa engagemang och stöd. Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på www.srat.se Information om kampanjen finns på www.srat.se/varva_kollega Kampanjen pågår under 2012 8 SRAT-informationen nr 3 2012
Göran Arrius första år som Sacoordförande: Som att leda ett mini-sverige Nu har Göran Arrius snart klarat av sitt första år som Saco-ordförande. Han var inte direkt någon facklig nybörjare när han valdes förra sommaren. Men skillnaden är ändå stor mellan ett, i alla fall jämförelsevis, osynligt ordförandeskap i Jusek och det liv han nu lever mitt i offentligheten och samhällsdebatten. I uppdraget som Sacos främste ledare ingår, förutom att leda styrelsearbetet och därigenom forma och driva politiken, också att representera Saco i en rad olika sammanhang och att föra ut organisationens viktiga frågor i alla tänkbara sammanhang. Och spännvidden mellan uppdragen är utan tvekan stor. I slutet av april tog Göran Arrius till exempel över ordförandeklubban i den säkerhetspolitiska organisationen Folk och försvar ett uppdrag som han beskriver som oerhört hedrande, eftersom frågor om fred, frihet och demokrati i vid mening idag är mer aktuella än någonsin. Några veckor senare närvarade han vid prinsessan Estelles dop. Men uppdraget som Sacoordförande domineras förstås av den omfattande uppgiften att driva akademikernas intressen i arbetsmarknads- och samhällspolitiska frågor. Det handlar om att initiera förändringar och att följa utvecklingen på arbetsmarknaden, inom utbildningsväsendet och inom den övriga välfärden. I det ingår villkoren för studerande, både på högskolan och inom forskningen, taket för a-kassan och skattepolitiken för att ta några få exempel på sådant som behandlas av Sacostyrelsen. Det är en stor trygghet att ha tillgång till så många kvalificerade personer, både här på Sacokansliet och i förbunden, säger Göran Arrius. Lönespridning gynnar löneutveckling Utbildning ska löna sig, också ekonomiskt. Det är ett av de krav som Saco har drivit så länge organisationen har funnits. Men både vad gäller lönenivåer och löneutveckling ser det väldigt olika ut för de olika medlemsgrupperna. Det är rätt tydligt. Inom några förbund har man relativt låga löner med tanke på utbildningens längd, medan andra har helt andra löner. Och det finns ett tydligt samband mellan lönespridning, det vill säga löneskillnader också inom de olika grupperna, och löneutveckling. Redan tidigt under ordförandeskapet var Göran Arrius ute i debatten och argumenterade för en ökad lönespridning. Men det är definitivt inte ökade löneklyftor han är ute efter. Jag vill se en god löneutveckling under hela arbetslivet och för alla grupper, säger han. Det är ett sätt att stimulera till studier, prestationer och ansvar i arbetslivet, säger han. Det är bra för både individen och samhället. I grunden handlar det naturligtvis om att den kunskap som finns ska komma till nytta. Det är, också utifrån en annan aspekt, en av de frågor som Göran Arrius har drivit och fått uppmärksamhet kring under sitt första ordförandeår att den kompetens som invandrade akademiker har inte tas tillvara. Det är ett enormt slöseri med resurser, säger han. Därför måste det till en förändring. Och i en sådan ekvation finns bara vinnare för enskilda personer, för myndigheter och organisationer och för samhällsekonomin i stort. Kostnaderna för att ge en enda jurist två och ett halvt års kompletterade studier kombinerade med tuff utbildning i svenska betalar sig redan efter två år. Det är ett tydligt exempel på att vi med rätt åtgärder skulle kunna få tillgång till högskoleutbildade personer. Sacoordföranden vill också se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden både för att det skulle bidra till de enskildas kompetensutveckling och arbetsglädje och för att det stimulerar tillväxt och utveckling. Men han tror inte att problemet bara ligger i Las. Det är inte så enkelt, säger han, utan det kan behövas helt andra åtgärder. Förändringar i a-kassenivåerna kan till exempel göra att fler blir benägna att ta risker och byta jobb. I dag är det mindre än fem procent av medlemmarna i AEA, Akademikernas erkända a-kassa, som skulle få 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Det säger något. Avskaffandet av den så kallade värnskatten, att de som tjänar över en viss gräns betalar fem procent extra statlig skatt, har länge funnits på Sacoagendan. Nu vill Göran Arrius gå vidare och se en större förändring av skattesystemet. Det är dags för en översyn av hela skattesystemet, säger han. Det har förändrats över tid, och det finns ett egenvärde i att skapa ett mer lättförståeligt system. Jag tror att det kan bidra till ökad respekt för skatterna och därmed till att minska svartjobben. Spännande organisation Redan när Göran Arrius blev vald på Sacokongressen förra sommaren bestämde han sig för att prioritera möten på de olika förbundskanslierna. Nu har han besökt i princip alla förbund också SRAT. Det har varit roligt, säger han. För att jag har blivit så fint välkomnad av alla, förstås. Men också för att förbunden spänner över hela arbetsmarknaden och därmed är som en miniatyr av Sverige. Det är oerhört lärorikt. SRAT beskriver han på motsvarande sätt som en miniatyr av Saco. Det är en spännande organisation, med så mycket kunskap om skiftande yrkesområden. Det är klart att det är berikande! Det ligger en oerhörd styrka i kombinationen fackförbud/ yrkesorganisation, säger han. Den gör att medlemmarna känner sig hemma på två sätt, och drar nytta av medlemskapet både i egenskap av anställda och som yrkesföreträdare. Nu hoppas Göran Arrius att allt fler chefer och egenföretagare ska dra nytta av det kitt som professionerna utgör, och han ser framför sig en smart samverkan mellan förbunden i chefsfrågan. De flesta av Sacos förbund fortsätter att öka sina medlemstal. Under förra året ökade det totala antalet medlemmar med 16 000 och Göran Arrius representerar idag drygt 630 000 akademiker. Men en ganska stor andel av dem som ändå väljer att lämna facket finns i åldersgrupperna runt 40 år. Ett antagande är att många av dem gör det för att de har fått en chefstjänst eller för att de har startat eget företag. Det är dem, och de ungefär 80 000 medlemmar som har F-skattesedel, som Göran Arrius vill uppmärksamma på värdet av fackligt medlemskap också för chefer och egna företagare. Birgitta Jakobsson Foto: Kalle Assbring SRAT-informationen nr 3 2012 9
SRAT-medlemmen Peter Lindquist, Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning: Viktigt med allmänhetens förtroende De ser inte havet, men har ändå koll på det mesta av svensk sjöfart. Att Sjöfartsverket leder även flygräddning blev känt efter olyckan med ett Herculesplan i Kebnekaise, tidigare i år. Vår uppgift är att rädda liv. Då måste vi ha en teknik som håller i alla väder, säger Peter Lindquist, teknisk samordnare och informationsansvarig under olyckan. Text: Carina H Ahnstedt Foto: Anna Rehnberg 10 SRAT-informationen nr 3 2012
» Peter Lindquist är också pappa till webbdagboken: Sjö- och flygräddning online. «Olika element men många likheter. Sjöfartsverket sköter både flyg- och sjöräddning i Sverige. Peter Lindquist är teknisk samordnare men jobbar också ibland som räddningsledare. Det var också lusten till att hitta tekniska lösningar som ledde honom till att utveckla Sjöfartsverkets information och presshantering. Teknik har alltid varit hans stora intresse. En gång var det hans färdigheter att telegrafera och knacka morse som ledde honom till Sjöbefälsskolan, och sedan vidare till ett jobb med sjöräddning. Jag anställdes som radiooperatör inom kustradion på Televerket, som på den tiden hade en sjöräddningscentral. Det var fantastiskt roligt att få min hobby som arbete, minns Peter Lindquist. Så småningom utbildade han sig till sjöräddningsledare och jobbade med det under 18 år, trots att hans erfarenhet till sjöss egentligen begränsar sig till två månaders praktik under utbildningen. Det har gått bra. Så länge man har lite kunskap om styrbord och babord, är det viktigast för en räddningsledare att vara en god organisatör. Dessutom måste man visa stor lyhördhet för dem som befinner sig i sjönöd och vara ödmjuk för deras kunskaper. De kan göra bedömningar som är omöjliga att göra från ledningscentralen, säger Peter Lindquist som numera har sin anställning på Sjöfartsverket på Käringberget utanför Göteborg. Härifrån leds all sjö- och flygräddning i Sverige i ett nära samarbete mellan Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Kustbevakningen. Från stora datorskärmar bevakas Sveriges farvatten och luftrum dygnet runt. Hit kommer alla nödanrop via radio eller SOS larmcentral och räddningsledarna sköter sedan arbetet med att lokalisera båtar eller flygplan och organiserar räddningspersonalen. De vanligaste incidenterna är fritidsbåtar som går på grund eller sportflygplan som flyger vilse, men någon gång per år blir det skarpt läge och flera liv står på spel. Det kan vara en passagerarbåt som hamnat i hårt väder, skridskoåkare som kommit på drift på isflak, eller som senast, ett militärplan som försvann i Kebnekaise i mars i år. Det var naturligtvis stor dramatik med omständigheter som är väldigt ovanliga: hårt väder och ett stort sökområde i ett väglöst land. Tyvärr kunde vi inte rädda liv den här gången utan fem döda kroppar kunde senare identifieras, berättar Peter Linquist. Det var naturligtvis sorgligt, men det fanns ingenting vi kunde ha gjort för att det skulle ha slutat lyckligare eftersom det konstaterades att personerna omkom omedelbart efter kraschen. Peter Lindquists uppgift under den här olyckan var att sköta information och presskontakter. En uppgift han har ägnat sig åt mycket under de senaste åren och som också är en produkt av hans stora teknikintresse. Jag såg att det fanns ett stort behov av att föra ut rätt information så snabbt som möjligt, utan att för den skull störa räddningsarbetet. Till en början hade vi inte ens ett pressnummer, utan folk ringde direkt in till räddningsledarna som naturligtvis hade liten tid att svara. Så småningom har han utvecklat mediekontakterna och tycker om att kunna vara en förmedlande länk mellan medier och räddningsledarna. Han är också pappa till webbdagboken: Sjö- och flyräddning on-line, där Sjöfartsverket dagligen rapporterar in vad som händer, lätt tillgängligt för den som är intresserad. Vår relation till allmänheten bygger på förtroende. Därför är det viktigt att också visa upp vårt arbete när det är som bäst. Dåliga nyheter som dödsolyckor och haverier brukar sprida sig självt, men eftersom vi jobbar mot ett stort kontaktnät med myndigheter, organisationer och privatpersoner underlättar det om de har en så rättvis bild av vårt arbete som möjligt, förklarar Peter Lindquist. Efter olyckan i Kebnekaise har det exempelvis blivit allmänt känt att Sjöfartsverket sköter även flygräddningen. n n n SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket Hans Fotmeijer 0708-19 10 83 hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Ansvarig ombudsman SRAT Sophie Silverryd 08-442 44 74 Sophie.silverryd@srat.se www.srat.se SRAT-informationen nr 3 2012 11
12 SRAT-informationen nr 3 2012
Föräldraledig och missgynnad? Facklig trygghet viktig under föräldraledigheten Lagen är tydlig arbetsgivaren ska behandla föräldralediga på precis samma sätt som andra anställda. Ändå förekommer det att nyblivna pappor och mammor missgynnas, just för att de är hemma med sina barn. Då är det bra att veta att SRAT ger samma stöd under föräldraledigheten som annars. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox och privat En kvinna som nekades kompetensutbildning i slutet av graviditeten, en annan som inte fick ett likvärdigt jobb efter föräldraledigheten och en tredje som fick sämre lönepåslag för att den lönesättande chefen tyckte att hon hade vabbat för mycket. Det är några av de ärenden som rör brott mot Föräldraledighetslagen, och som har hamnat på Diskrimineringsombudsmannens, DO, bord. Enligt Föräldraledighetslagen ska den som är föräldraledig behandlas precis som vilken annan anställd som helst. Nyblivna eller vabbande pappor och mammor omfattas av arbetsrättsliga lagar och regler på samma sätt och föräldralediga ska ingå i lönerevisionerna precis som annars. Men allt fungerar inte alltid som det ska, konstaterar Linda Lekander som är ombudsman på SRAT. Helt nyligen hade jag till exempel ett samtal från en medlem som inte hade fått lönesamtal med sin chef med motiveringen att hon var hemma med sitt nyfödda barn. Det händer naturligtvis olika saker på arbetsplatserna även under den tid man är hemma med sina barn allt från lönerevisioner till omorganisationer. Och föräldralediga är inte mer skyddade i sina anställningar än andra bortsett från att uppsägningstiden inte får börja räknas förrän man är tillbaka i tjänst. Den fackliga tillhörigheten är alltså lika viktigt under föräldraledigheten som annars och kanske till och med ännu viktigare eftersom man inte är på plats. Medlemskapet i SRAT fungerar som vanligt under föräldraledigheten, och det oavsett om man har en anställning eller är arbetssökande. Hör av er om ni får problem eller om ni undrar över något! Vi gör ingen skillnad mellan medlemmar som är hemma med sina barn och andra, säger Linda Lekander. Hela vårt stödpaket, med hjälp i alla frågor som kan tänkas uppstå i förhållande till arbetsplatsen, finns att tillgå som vanligt. I det ingår naturligtvis frågor som direkt handlar om missgynnande, men också hela den arbetsrättsliga delen och frågor som rör lön och andra arbetsvillkor. Samma sak är det med andra medlemsförmåner, från lönerådgivning och jobbcoachning till medlemsförsäkringar. Linda Lekander har nyligen kommit tillbaka till jobbet på SRATs förbundskansli efter att ha varit hemma med dottern Elma, som nu har hunnit bli drygt ett och ett halvt år. Under föräldraledigheten har Linda Lekander och hennes dotter Elma. hon varit och hälsat på sina arbetskamrater några gånger och hon har varit med i några olika arrangemang. Det är viktigt att hålla arbetsrelationerna varma, och att se till att vara ajour med vad som händer på jobbet. Och där har ju var och en ett eget ansvar. Blöjbyten, sagor och kladdiga köksgolv efter smakportionerna tar verkligen sin tid, säger hon. Men min erfarenhet är ändå att det finns små stunder då man kan ägna sig åt egna tankar. Så för nyblivna föräldrar kan tiden hemma också vara ett bra tillfälle att fundera på hur man vill gå vidare i yrkeslivet. Även i sådana frågor är medlemmar välkomna att höra av sig. Vi gör vårt bästa för att stötta och fungera som goda samtalspartners och bollplank. n n n SRAT-informationen nr 3 2012 13
Koppla ner Koppla av Om arbetslivet på kontoret var uppbyggt så att man kunde göra klart en uppgift i taget och att det, först när man är klar, kommer en ny, så skulle prioriteringar och planering inte behövas. Men sådan är ju inte verkligheten. Medan jag skriver denna artikel sitter några i ett möte någonstans och bestämmer saker som ger mig nya arbetsuppgifter, andra arbetsuppgifter kommer in via e-post, någon försöker ringa mig och så vidare. Detta ställer krav på min förmåga att planera och prioritera. Viktigt eller bråttom? De flesta väljer oftast att jobba med de uppgifter som har kortast deadline, det vill säga är mest bråttom. Det absolut bästa du kan göra för att vrida om denna ständiga jakt på klockan är att börja prioritera arbetsuppgifter i första hand utifrån hur viktiga de är, och först efter det, dess deadline. Vad är en viktig arbetsuppgift? För att veta det så måste du först veta vilka dina huvudsakliga arbetsuppgifter är, vilka är målen du ska jobba mot? Både långsiktigt (arbetsbeskrivning, årsplanering) och kortsiktigt (tidsbegränsade projekt, månads-/veckoplanering). När du har detta klart för dig uppskattar du hur mycket tid du behöver lägga för att uppnå målen med dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Dividera/dela sedan tiden i mindre beståndsdelar och lägg in i kalendern. Planeringstips Se på din kalender ungefär som en bägare som ska fyllas med olika saker. Det finns en klassiker där man ska försöka fylla en bägare med stenar, grus, sand och vatten. Börjar man med vattnet så rinner bägaren över när man börjar fylla dem med det andra, men gör man tvärtom, det vill säga först lägger i stenarna och sedan gruset så kilar gruset in sig mellan stenarna och så vidare. När du gör din månads-/veckoplanering klar börja med att vika tid till dina stora, viktiga arbetsuppgifter/mål (däribland den dagliga administrationen av inkommande nya arbetsuppgifter samt tid för oförutsedda händelser). Fyll sedan på med de mindre viktiga arbetsuppgifterna, möten, kurser och så vidare. Börja dagen med en riktig surdeg, något du känner i magen att detta borde jag gjort redan, exempelvis ett jobbigt samtal, en tråkig arbetsuppgift eller dylikt. Glöm inte att ta till tid för att administrera dina nya inkommande uppgifter (kommer löpande via e-post, telefon, kollegor, chefen, med mera). Lämna även luft i din planering för oförutsedda händelser/ aktiviteter, det vill säga sådant som tar tid från allt du tänkt du skulle göra. För de flesta äter dessa oförutsedda händelser upp en eller flera timmar varje dag. Du har säkert gått till jobbet på morgonen och tänkt att både det ena och det andra ska göras. När du sedan går hem så är bara hälften gjort, du har jobbat stenhårt hela dagen, men du kan inte riktigt sätta fingret på vad du egentligen har gjort halva dagen. Det är oförutsedda händelser oplanerat arbete som fyllt din dag. Dessa oförutsedda uppgifter är ofta sådant du gjort för att andra ringt, skickat e-post eller kommit till ditt skrivbord och frågat om din hjälp, gärna med inledningen har du 10 minuter?. Många gånger är dessa oförutsedda arbetsuppgifter inte de arbetsuppgifter som du skulle prioriterat högst, utan det är arbetsuppgifter som andra har bråttom med och därför hjälper du dem och nedprioriterar de uppgifter du på morgonen tänkte att du skulle göra idag. Känner du igen dig? Många gör det och dessutom så ser de flesta dagar och veckor ut så här. Då är det inte konstigt att vi ser fram emot sommaren, då vi har semester, men även då det oftast är lite lugnare på jobbet och man får tid att jobba ikapp. 14 SRAT-informationen nr 3 2012
Varför är det lugnare på sommaren för de flesta? Jo det är för att en massa andra människor har gått på semester och det gör att många av dessa oförutsedda händelser störningsmomenten inte finns där. Du kan oftare jobba med de saker du tänkt du skulle göra och oftare även när du tänkt du skulle göra det. Tänk om du skulle ha det så här hela arbetsåret? Det är fullt möjligt, med en handfull konkreta förändringar i ditt sätt att planera och prioritera samt med ett lite annat förhållningssätt gällande skillnaden på att ge service och vara tillgänglig! Tillgänglighet är att svara i telefonen, svara på e-post via mobilen på kvällen/helgen, när du sitter i möten, medan du jobbar med ett annat ärende etc. Att ge svaret ditt ärende är under behandling är inte service, det är tillgänglighet och rätt värdelös information, om man ska vara ärlig. Ge service är att ge kunden det den vill ha, det vill säga ett resultat! Det är att göra klart ärendet! För många så består arbetsåret av en massa spring mellan en massa måsten, aktiviteter som många gånger är självvalda i stora drag, men kanske inte alla sakerna som ofta kommer på köpet. Till exempel alla småbarnsföräldrar som skjutsar till dagis/skola, träningar och så vidare. Man blir stressad av allt som ska göras och inte minst av att man är rädd för konsekvenserna om man missar något. Dessutom har vi höga ambitioner med det mesta vi gör som ytterligare ökar stressen. Stressen i sig är inte direkt skadlig, det är bristen på återhämtning som är det farliga. Vi behöver dels löpande återhämtning, det som kallas sömn varje dygn. Vi behöver också den återhämtning som en sammanhållen längre tid (tre-fyra veckor) ger. Det som semestern är till för. För att få en bra återhämtning så följ dessa steg 1. Jobba bort surdegar och andra måsten Ta ett papper och penna. Sätt dig ned i lugn och ro i några minuter. Skriv ned alla irritationsmoment som dyker upp. Alla saker som känns i magen. Detta är de saker du behöver ta tag i innan semestern. Allt annat är lågprioriterat. Att ta tag i behöver inte betyda att allt ska vara klart till 100 procent innan semestern, men försök naturligtvis att göra klart så mycket som möjligt. Det du inte hinner göra klart ska du besluta om du ska kasta, be om hjälp med eller planera in när det ska göras under hösten. Gör du detta så lämnar surdegen magen och hamnar i kalendern eller papperskorgen. 2. Du har säkert en del positiva, roliga idéer/arbetsuppgifter som du velat jobba med, men inte fått tid till i det dagliga bruset. Försök att börja jobba med någon av dessa innan semestern. Det ger en positiv känsla som du bär med dig in i semestern. Planera sedan in några timmar per vecka till dessa arbetsuppgifter under de första veckorna efter semestern. Det ger även det en positiv längtan tillbaka till jobbet. 3. Planerna in extra tid den första veckan efter semestern för att färska upp minnet av vad du har att göra när du är tillbaka. En bra semester/ återhämtning ska helst göra att du nästan glömt vad det är du gör på jobbet. Planera även in tid för att gå igenom de nya uppgifter som inkommit under din semester. 4. Första dagarna på semestern bör du lämna din bostad, gärna stanna borta några dagar i sträck. Gör något aktivt som du verkligen längtat efter: vandra, fiska, bada, cykla, teaterresa, träffa vänner, etc. Saker som skapar lust men också hjälper dig att snabbt släppa jobbtankarna. 5. Tänk på att semestern är till för återhämtning, framför allt från alla måsten. Planera därför inte in alltför många sommarprojekt där huset/ sommarstugan ska renoveras, målarkursen genomföras, ungarna på fyra olika idrottsläger, släktkalas varje helg... Ha framför allt en lite lägre ambition med sommarprojekten och en planering med mycket luft i, så att du spontant kan åka och bada eller ligga i hängmattan med en bok om du helt enkelt känner för det. 6. När du kommer tillbaka efter semestern så är det ett ytterst utmärkt tillfälle att börja den nya vanan att faktiskt följa din planering. Börja alltså första veckan med att till minst 99 procent följa den planering du gjorde innan semestern. Fortsätt sedan att avsluta varje vecka med att utvärdera veckan som varit och planera veckan som kommer. Snart är du inne i nya rutiner som gör dig både mer effektiv och mer utvilad. HälsoAkademikerna en del av SRAT Andreas Lövdahl 0704-38 51 63 ordforande@halsoakademikerna.nu www.halsoakademikerna.nu Andreas Lövdahl Konsult inom Time management Ansvarig ombudsman SRAT Linda Lekandero 08-442 44 78 linda.lekander@srat.se www.srat.se SRAT-informationen nr 3 2012 15
Små bekymmer oc när resande svensk 16 SRAT-informationen nr 3 2012
h stora katastrofer ar söker UD-hjälp Det handlar om stort och smått. Samtalen till utrikesdepartementets jourtelefoner rör allt från stulna plånböcker och borttappade pass till sjukdom och tågluffande tonåringar som inte hört av sig till föräldrarna. Nu inleds den första semesterperioden sedan den nya organisationen sjösattes i höstas och de anställda räknar med högtryck i telefonerna. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox och Denny Lorentzen I höstas gjordes organisationen för Utrikesdepartementets, UD, jourberedskap om, som en följd av den utredning som gjordes efter tsunamin, och för att effektivisera verksamheten efter neddragningarna av antalet utlandsstationerade. Den nya ordningen innebär bland annat att de konsulära jourfrågorna och vakthavandefunktionen samlats i en enhet på departementet i Stockholm, och att man numera också sköter ambassadernas joursamtal härifrån. Det är alltså hit samtalen kopplas när någon ringer till en ambassad eller beskickning utomlands under tider då det inte finns personal på plats där, på helger och nätter till exempel. När Louise Jorsell, Ann Nilsson och Gustav Dahlin beskriver sina arbetsdagar, och nätter, handlar det om allt från relativt enkla problem, som borttappade pass och försvunna plånböcker, till allvarligare händelser som kräver akut läkarvård och hemtransport av avlidna. Det är om sådana frågor, de konsulära, som de allra flesta samtal handlar att hjälpa svenskar som befinner sig utomlands och som har råkat illa ut på olika sätt. Också till synes vardagliga problem blir mer påtagliga när man befinner sig på resande fot, säger de. t SRAT-informationen nr 3 2012 17
Gustav Dahlin, Ann Nilsson och Louise Jorsell arbetar på UD-jouren. Påfrestande schema UD-jouren bemannas dygnet runt, helg som vardag, enligt ett rullande schema. För de anställda betyder det att arbetstiderna skiftar över hela dygnet, från tidiga morgnar till sena kvällar med de påfrestningar och inskränkningar i privatlivet som det kan innebära. Vi som har varit med ett tag vet att det kräver att man lever lite sundare och har lite extra disciplin, säger Louise Jorsell. Schemat är också ett återkommande diskussionsämne på arbetsplatsen precis som hela den nya organisationen. Men i höst, när man har levt med den under ett år, är det dags för utvärdering och eventuell omprövning av sådant som inte har hunnit sätta sig. Reglerna för hur mycket stöd och vilken sorts hjälp UD ska bistå med är relativt strikta. Louise Jorsell, Ann Nilsson, och Gustav Dahlin säger att det finns tillfällen då de önskar att de kunde göra så mycket mer. Ofta räcker det långt att lyssna och ge goda råd. Men ibland är det svårare än annars, säger Ann Nilsson. När någon ringer från vissa platser i Afrika, där det varken finns representation eller ordentligt utbyggt mobilnät, till exempel. Å andra sidan händer det också att de ställs inför orimliga krav och vid enstaka tillfällen också att de får en del lite udda frågor. Som den från en korsordslösare som genast behövde veta vilket kvinnonamn som står inristat över dörren på Arvfurstens palats (Sofia Albertina), från den oroliga mamman som undrade om den hund som bet hennes dotter kunde vara rabiessmittad eller från mannen som hade akut behov av att få veta vilken dag höstens riksdagsarbete skulle starta. Det är förstås inte det vi ska ägna oss åt, men ibland blir man ju nyfiken och tar reda på hur det förhåller sig, säger Ann Nilsson. Den andra, idag mindre omfattande, delen av arbetet, vakthavandefunktionen, innebär att man tar emot, bedömer och vid behov vidarebefordrar all den information som kommer in till UD under icke kontorstid. Det händer att de behöver väcka upp ansvariga tjänstemän för beslut, men det mesta klarar de av på telefon oavsett om det handlar om att ta kontakt med utländska myndigheter eller diplomater i Stockholm. Vitt skilda frågor Det är totalt tio personer med olika bakgrund och i olika åldrar som tjänstgör vid UD-jouren alla välutbildade och många med lång erfarenhet. Louise Jorsell och Ann Nilson, både SRAT-medlemmar, har arbetat länge på UD, både på olika ambassader och på departementet här hemma, medan Gustav Dahlén, som är jurist, tillhör den yngre skaran. Men också han har hunnit med några kortare pass utomlands. Louise Jorsell började arbeta på UD på sjuttiotalet, och förutom 27 år som vakthavande har hon också varit lokalanställd i Paris och utlandsstationerad i Buenos Aires. Vi har en otrolig bredd i våra arbetsuppgifter, säger hon, och det ställer stora krav på oss, samtidigt som det gör jobbet intressant. Och så är det förstås roligt att jag nu har stor nytta av mina språkkunskaper i tjänsten. Ann Nilsson har varit med nästan lika länge. Hon började sin UD-karriär 1983 och har arbetat som vakthavande sedan 1996. Också hon har arbetat på flera ambassader, och fortfarande lämnar hon ibland Sverige för att vikariera ute i världen under kortare perioder. Bägge två konstaterar att de kunskaper de har skaffat sig under åren, och de personliga erfarenheter av hur saker och ting fungerar 18 SRAT-informationen nr 3 2012
långt hemifrån, är värdefulla för att förstå och hantera de situationer de får ta del av idag. Viktigt att förbereda sig Det ligger i jourarbetets natur att man inte följer ett ärende från början till slut, utan att man lämnar över till dem som har ansvaret under ordinarie arbetstid och det ställer stora krav på både förberedelser och rapportering. Har det hänt något under tidigare pass som behöver följas upp? Är det någonting på gång ute i världen som kan påverka svenska medborgare där? Pågår något jordskalv i områden där det finns svenskar? När många är ute och reser kan det förstås inträffa saker, och oftast vet vi vid vilka tillfällen det är, och vad som väntar. Som i julas, med alla semesterresor till Thailand och under försommaren när fotbolls-em pågick, till exempel. Och nu väntar OS i London senare i sommar... Eftersom det sammanfaller med semestertider räknar vi med högtryck i verksamheten och det för första gången i den nya organisationen. Nu råder Ann Nilsson, Louise Jorsell och Gustav Dahlin semesterresenärer att kontrollera sina pass och försäkringar och att ta reda vilka regler som gäller i det land de ska åka till. Men gör det i god tid innan ni åker, säger de. Om alla förberedde sig bättre inför resan skulle många bekymmer undvikas. Utrikesdepartementets hemsida, och den nya satsningen Resklar, är en bra informationskälla. Och när ni väl är på plats är det ett bra tips att alltid förvara pass och pengar säkert och aldrig på samma ställe! n n n Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF en del av SRAT Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@foreign. ministry.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se www.srat.se Vi har en otrolig bredd i våra arbetsuppgifter, säger Louise Jorsell. Ofta räcker det långt att lyssna och ge goda råd berättar Ann Nilsson. Ta reda vilka regler som gäller i det land du ska åka till, råder Gustav Dahlin. UD Resklar Utrikesdepartementets rese-app, ger dig aktuell information och konkreta tips som kan göra din resa trevligare. I appen får du bland annat information om: Ladda ner från Appstore eller Androidmarket. Foto: UD - läget i landet - vad du kan få hjälp med - var du kan få hjälp - vad du bör göra vid kris i landet - viktiga nummer - hälsa och vaccinationer - varningar - vilka länder UD avråder från att resa till SRAT-informationen nr 3 2012 19
Marie ny på kansliet Den 21 maj började Marie Samuels sin anställning som assistent på SRATs kansli. Hon ersätter Catharina Jansson som går vidare till nytt jobb. Marie är den som på halvtid svarar på frågor om ditt medlemskap. Hon arbetar dessutom halvtid för Sveriges Tandhygienistförening. Så här säger Marie om sin bakgrund: Jag är utbildad låg- och mellanstadielärare med inriktning på språk och språkutveckling. Under de senaste fem åren har jag dock arbetat som handläggare på Akademikernas a-kassa, AEA. När möjligheten att arbeta på SRAT dök upp kunde jag inte tacka nej till erbjudandet, då jag hade hört mycket gott om organisationen. På fritiden tycker jag mycket om att träna på Friskis&Svettis och jag försöker också springa en del. Jag ser fram emot att arbeta på SRAT. Vi hälsar Marie välkommen till SRATs kansli. Marie Norell, informatör Återbetalning av sjukförsäkringspremier AFA Försäkring betalar tillbaka totalt 17,5 miljarder kronor i premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna till arbetsgivare i privata näringslivet, kommuner och landsting. Återbetalningen gäller premier för åren 2007 och 2008. Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL ger kompletterande ersättning om man har rätt till sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning från Försäkringskassan och om man omfattas av kollektivavtal. Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar vilket lett till avvecklingsvinster och en förbättrad konsolidering i bolaget. Efter att överenskommelse har träffats mellan arbetsmarknadens parter så har AFA Försäkrings styrelse beslutat att sänka och återbetala premier för åren 2007 och 2008. Återbetalningen gäller främst avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL. Dagens beslut innebär att 5,6 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom privat sektor (avtalsområde LO-Svenskt Näringsliv), att 11,7 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn och att 292 miljoner kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kooperativa företag (avtalsområde KFO LO). Källa: AFA Försäkring Ett friskare Sverige Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att än en gång samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Veckan går under namnet Ett friskare Sverige och är ett samverkansprojekt som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Veckan genomförs vecka 42, 15 21 oktober 2012. Källa: www.fhi.se/ettfriskaresverige Plockat Marie Samuels, nyanställd på SRATs kansli. Foto: Denny Lorentzen Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S. Foto: Elis Hoffman Sacos ordförande Göran Arrius: Foto: Kalle Assbring Göran Arrius ny ordförande i Folk & Försvar Sacos ordförande Göran Arrius valdes i april till ordförande för den säkerhetspolitiska organisationen Folk & Försvar. Det känns oerhört hedrande att få det här uppdraget. Frågor om fred, frihet och demokrati i dess vidaste mening är idag mer aktuella än någonsin, säger Göran Arrius. Källa: Saco Nytt verktyg Folkhälsodata Nu introducerar Folkhälsoinstitutet en webb-baserad FolkhälsoAtlas. Syftet är att ge användare en lättillgänglig visuell presentation av utvalda folkhälsodata som redovisas på kommunnivå. Källa: www.fhi.se Skyddsombudsdagen Saco arrangerar tillsammans med LO och TCO för första gången skyddsombudens dag den 24 oktober. I år är det 100 år sedan arbetstagarna fick lagstadgad rätt att utse skyddsombud. I samband med jubileet inrättar LO, TCO och Saco en skyddsombudens dag som ska firas varje år under EU:s arbetsmiljövecka. Dagen är en del av mässan Gilla jobbet. Alla skyddsombud, arbetsmiljöombud och fackliga ombud får ett rabatterat pris till mässan, 500 kr/dag (exkl. moms). Priset inkluderar inträde till mässan, alla seminarier och självklart Skyddsombudens dag. Läs mer i kalendariet på www.saco.se. Mer jämställt i uttag av föräldrapenningen Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenningen fortsätter att minska, men den är ändå fortfarande stor. Sammantaget tog kvinnorna ut 76,3 procent av det totala antalet utbetalda dagar och männen 23,7 procent. Det visar Försäkringskassans statistik för 2011 i en rapport som lämnats till regeringen. Källa: Försäkringskassan Få koll med Kassakollen Försäkringskassan lanserar en ny tjänst, Kassakollen, som preliminärt beräknar vad man kan få för ersättning från socialförsäkringen om man blir sjuk, får barn eller om man kan få bostadsbidrag. Källa: Försäkringskassan Avtalsrörelsen inom staten igång Saco-S lämnade den 26 juni in sina yrkanden inför årets avtalsrörelse. Du hittar all information på Saco-S webbplats. Källa: saco-s.se 20 SRAT-informationen nr 3 2012