Årsrapport Samrehabnämnden
1 Verksamhet 1.1 Uppföljning av uppdrag Kommunfullmäktige har fastställt grunduppdrag för varje nämnd/styrelse. Dessa följs upp utifrån hur nämnden/styrelsen bedömer att uppdraget gentemot medborgarna har uppfyllts. I årsrapporten är bedömningen att: Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Rehabilitering X Totala antalet besökskontakter för Samrehab som helhet har under helåret varit 37 650 jämfört med 32 894 under helåret 2014. Trots stor personalomsättning och tillfälliga vakanser under har verksamheten kunnat hålla en god tillgänglighet och kvalitet. Primärvårdsverksamheten har med undantag för några veckor i november och december kunnat uppfylla krav och kvalitetsbokens krav på besök för bedömning och behandling inom 7 dagar. Kommunrehab och länssjukvårdsrehab har uppfyllt tillgänglighetsmåttet behovsbedömning inom en vecka till 100 procent. I primärvårdsverksamheten och vid mottagning länssjukvård har patienter fått skatta i hur hög grad målen nåtts efter rehabiliteringsinsats. Genomsnittlig måluppfyllelse är 83 procent vilket ligger i nivå med resultaten för 2011-2014 som varierat mellan 81-86 procent. Under vecka 42 och 43 har patienter i Samrehabs verksamheter besvarat en patientenkät om bemötande, tillgänglighet och hur nöjd man var med rehabiliteringsinsatsen som helhet. Totalt besvarades 327 enkäter och svarsfrekvensen var 72 procent. 94 procent av patienterna svarade att väntetiden var rimlig, 99 procent svarade att de fått ett trevligt, respektfullt och engagerat bemötande och 92 procent svarade att de som helhet var nöjda med rehabiliteringsinsatsen. Inga synpunkter eller avvikelser av allvarlig grad har rapporterats. Verksamheten har kunnat uppfylla uppdraget trots hög personalomsättning i kombination med nya arbetssätt och ett svårare rekryteringsläge. Visst utvecklingsarbete har fått stå tillbaka. En fortsatt hög belastning kan innebära risk för framtida leverans och kvalitet samt en sämre arbetsmiljö för medarbetarna. 1.2 Viktiga och intressanta händelser - Året som gått Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har vid styrelsemöte 18 juni 2014 beslutat att genomföra en fördjupad utredning när det gäller utvecklingen av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene som specialistsjukhus samt att ytterligare analysera konsekvenser till förslaget att från SÄS, Skene, samla all strokevård i Borås. Beslut i frågan var planerat till 17 december men är framflyttat till 3 februari 2016. Västra Götalandsregionen godkände nytt samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Hälso och sjukvårdsstyrelsen -03-25 och i Regionfullmäktige -05-12. Samtliga 49 kommuner har före -06-30 beslutat att anta samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel. Samarbetsavtalet träder i kraft den 1 oktober, och löper över två år. Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken är ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning i Västra Götaland och består av riktlinjer och produktanvisningar. Den ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att: Samrehabnämnden, Årsrapport 2(17)
skapa en gemensam grund för förskrivning av personliga hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan, oavsett vilken vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret säkerställa en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel för invånarna i Västra Götaland tydliggöra ansvar enligt lagstiftning och avtal Under 2014 har handboken reviderats och den publicerade handboken började gälla -05-01. Förändrade kriterier och mål för förskrivning kan påverka enskilda individer. Vårdval rehab och organisationsförändringen i verksamheten utifrån nytt avtal har inneburit att vissa patienter fått byta behandlare. Patienter har betalat mottagningsbesök i Sätila och Svenljunga mot faktura och med kortbetalning. I övrigt görs bedömningen att patienter inte märkt av förändringarna i någon större utsträckning. Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Samrehab har deltagit i en av de riskanalyser som gjorts i samband med den fördjupade utredningen av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene som specialistsjukhus. Eftersom beslut i frågan framflyttats till 3 februari 2016 är det ännu ovisst vilken påverkan kommer att bli för Samrehabs verksamheter. Samrehabs huvudmän är inbjudna till dialogmöte, den 18 januari 2016, inför beslut. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen har fastställt upprättad Krav- och kvalitetsbok för Vårdval rehab med tillhörande bilagor som kommer att ange förutsättningar inklusive ersättningsnivåer för att bedriva rehabenhet inom Vårdaval rehab från och med 2016. Ersättningen per kontaktpoäng har fastställts till 420 kr för år 2016, vilket är samma ersättningsnivå som. Tilläggsvikt för förstabesök inom 365 dagar har ändrats från 1,0 till 0,5 kontaktpoäng. Västra Götalandsregionen godkände nytt samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Hälso och sjukvårdsstyrelsen -03-25 och i Regionfullmäktige -05-12. Samtliga 49 kommuner har före -06-30 beslutat att anta samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel. Samarbetsavtalet träder i kraft den 1 oktober, och löper över två år. Samarbetets hörnstenar är: Transparens Förtydligande av roller Samarbete och successiv utveckling Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken är ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning i Västra Götaland och består av riktlinjer och produktanvisningar. Den ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel. Under 2014 har handboken reviderats och den publicerade handboken började gälla -05-01. Förändrade kriterier och mål för förskrivning ställer stora krav på förskrivare i samrehab att förklara och bemöta förväntningar. Sedan den 1 januari 2014 är fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster och den benämning som ska användas på yrkeskåren i första hand. Sjukgymnastexamen har bytt namn till fysioterapeutexamen. Alla nyutexaminerade som ansöker om legitimation får efter den 1 januari 2014 benämningen legitimerad fysioterapeut. Titeln sjukgymnast förblir skyddad yrkestitel så länge som det finns sjukgymnaster verksamma som väljer att behålla titeln sjukgymnast. I Samrehab har nästan samtliga sjukgymnaster (ca 30) bytt till yrkestiteln fysioterapeut. I verksamheten går man successivt över till att enbart använda titeln fysioterapeut i dokument och material. Vårdval rehab och organisationsförändringen i verksamheten utifrån nytt avtal har för medarbetarna i verksamheten inneburit aktivt förändringsarbete, med översyn och revidering av rutiner och arbetssätt. Successivt under har anpassning till Vårdval rehabs krav och kvalitetsbok och nya organisationen satt sig och fungerat. Samrehabnämnden, Årsrapport 3(17)
1.3 Verksamhetsberättelse Samrehab är en unik samverkan mellan Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Skene, primärvården och kommunerna Mark och Svenljunga. Parterna samarbetar över gränserna och har ett gemensamt ansvar för patienternas rehabilitering och habilitering vad gäller arbetsterapi, fysioterapi och hjälpmedel. Samrehab ger insatser hemma hos patienter i eget boende och i kommunernas vård- och omsorgsboende, på mottagningar samt på vårdavdelningar vid SÄS, Skene. År var ett år präglat av omstart och nya arbetssätt för Samrehab Mark- Svenljunga. I september 2014 införde Västra Götalandsregionen Vårdval rehab. Det nya vårdvalssystemet för primärvårdsrehabilitering innebar att huvudmännen Marks kommun, Svenljunga kommun och Västra Götalandsregionen enades om ett nytt samverkansavtal. Enligt det nya avtalet agerar Samrehabs primärvårdsenhet som en vårdvalsleverantör i Vårdval rehab. Tack vare stort engagemang, förändringsvilja och ansträngningar hos medarbetarna kunde verksamheten under hela leverera på samma nivå som tidigare år, trots hög personalomsättning och vissa vakanser under året. Samrehab utförde insatser för cirka 6 000 patienter vid totalt 38 000 patientbesök, vilket är fler än under både 2014 och 2013. Rehabiliteringsinsatser gavs bland annat till de patienter vid SÄS, Skene som genomgått höft och knäplastikoperationer eller vårdades där efter stroke. Förutom direkta insatser till äldre i eget boende eller vård- och omsorgsboende, arbetade Samrehab liksom tidigare år med att stödja omvårdnadspersonal i ett rehabiliterande arbetssätt. För personer med besvär från rörelseapparaten, smärtproblematik och psykisk ohälsa bedrevs träning och behandling individuellt och i grupp. Gruppträning vid hjärthändelse och hjärtsvikt, liksom vid höft- och knäartros genomfördes under hela året. Kommunrehab har genomfört förflyttningsutbildning till omvårdnadspersonal samt till elever på gymnasieutbildning/komvux i både Mark och Svenljunga. I kommunrehab har man gjort studiebesök och utvecklingsarbete med syfte att förbättra omhändertagandet av de som flyttar till särskilt boende. Samverkan och flexibilitet över team- och verksamhetsgränserna har precis som tidigare genomsyrat verksamheten och möjliggjort leverans. Verksamheten har under kunnat återuppta utvecklings- och kvalitetsarbete i dokumentationsgrupp och hjälpmedelsgrupp samt journalgranskning och noggrann introduktion av nya medarbetare. Varje team har också under hösten haft grupputvecklingssamtal med fokus på arbetsmiljö och verksamhetsplan inför 2016. Rutiner och arbetssätt har reviderats och utvecklats utifrån krav från Vårdval rehab och ny organisation. Under har flera medarbetare deltagit i metodkurser, enhetschefer har deltagit i ledarskapsutbildning och samtliga medarbetare kommer delta vid den mångfaldsutbildning som påbörjats under slutet av i Marks kommun. Samrehab har varit aktiv deltagare i Närvårdssamverkan på både ledningsnivå och i arbetsgrupper i både Mark och Svenljunga. Under året har verksamheten intresserat följt informationen och planeringen för utveckling av Skene lasarett som specialistsjukhus och inväntar det beslut som framflyttats från 17 december till 3 februari 2016. En viss förväntan och oro finns i verksamheten och den märks framförallt i länssjukvårdsdelen, eftersom beslutsutfall och effekter ännu är ovisst. Samrehabnämnden, Årsrapport 4(17)
2 Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt sker en uppföljning av de indikatorer som fastställts för att mäta måluppfyllelse. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 2.1 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Nämndens mål: Sjukfrånvaron ska uppgå till högts 4 % Indikatorer 2012 2013 2014 Mål Helår Sjukfrånvaron ska minska 3,3% 4,2% 4,9% 5,6% <= 4% Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron har ökat från 4,9 procent 2014 till 5,6 procent. Ingen enskild orsak till detta har kunnat identifieras. Sjukfrånvaron fortsätter att öka för de flesta nämnder i Marks kommun. Även i Svenljunga kommun ses en liten ökning vad gäller sjukfrånvaron jämfört med 2014. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron är 51,3 procent och har ökat något jämfört med 2014 då den var 44,1 procent. Långtidssjukfrånvaron bedöms ej vara arbetsrelaterad. Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Nämndens mål: Anställda ska ha rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer 2012 2013 2014 Mål Helår Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Samtliga medarbetare har önskad sysselsättningsgrad. Av de tillsvidareanställda är det cirka 80 procent som har en heltidsanställning som grund. Av dessa är det flera som av olika skäl arbetar deltid. De flesta vikarier har heltidsanställning. Samrehabnämnden, Årsrapport 5(17)
Kommungemensamma mål: Medarbetarengagemang Nämndens mål: Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling Indikatorer 2012 2013 2014 Mål Helår Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling 100% 100% 100% 100% Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling För samtliga tillsvidareanställda och vikarier tas en skriftlig plan för kompetensutveckling fram i samband med medarbetarsamtal. Samrehabnämnden, Årsrapport 6(17)
3 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. Under har nämndens verksamhet utvecklats enligt nedan. 3.1 Kommunrehab Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR ordinärt boende särskilt boende korttidsplatser gruppbehandling Andel patienter som upplever ett gott bemötande Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringsinsatsen Andel patienter som får en behovsbedömning inom en vecka Andel patienter som upplever en god tillgänglighet 5 094 5 159 5 692 5 964 3 855 2 705 2 225 1 998 2 139 2 059 3 428 2 850 2 038 2 462 2 079 733 511 167 162 33 99 96 98-99 93 91 92-92 100 100 100 100 100 94 93 92-94 et besökskontakter för helår 2011-2014 i tabellen kan jämföras med utfall helår utifrån att 2011-2014 redovisas även primärvårdsbesök utförda av hemrehab. I och med organisationsförändringen -01-01 redovisas dess primärvårdsbesök i besökskontakter för primärvårdsrehab. ordinärt boende Antal besökskontakter i ordinärt boende har minskat sedan 2014 med ca 35 procent vilket förklaras av att primärvårdsbesök tidigare utfördes av hemrehab. Dessa besök redovisas nu i besökskontakter för primärvårdsrehab. särskilt boende Antal besökskontakter vid särskilt boende ligger ungefär i nivå med 2014. korttidsplatser Att antal besök vid korttidsplats minskat något jämfört med 2014 förklaras av tillfälliga vakanser. gruppbehandling Minskning vad gäller besökskontakter gruppbehandling beror på att dessa patientbesök nu redovisas under primärvårdsrehab. Andel patienter som får en behovsbedömning inom en vecka Samtliga patienter har fått en första bedömning inom en vecka. Behandling eller annan åtgärd har därefter inletts utifrån behov och fastställd prioriteringsordning. Samrehabnämnden, Årsrapport 7(17)
3.2 Primärvårdsrehab Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR mottagning, fysioterapi mottagning fysioterapi, gruppbeh mottagning, arbetsterapi mottagning arbetsterapi, gruppbeh Antal besökskontakter hembesök, fysioterapi Antal besökskontakter, hembesök, arbetsterapi Andel patienter som får bedömning och behandling inom 7 dagar Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringsinsatsen Andel patienter som upplever ett gott bemötande 12 754 12 556 11 298 12 667 16 793 1 639 1 557 2 105 2 422 2 310 1 933 1 927 1 733 2 048 1 816 555 551 756 492 514 242 806 100 92 99 Genomsnittlig måluppfyllelse 83 Andel patienter som upplever en god tillgänglighet 94 I och med förändrat arbetssätt utifrån Vårdval rehab -01-01 redovisas hembesök av primärvårdsrehab under Antal besökskontakter hembesök, sjukgymnastik och Antal besökskontakter, arbetsterapi. Dessa hembesök har under tidigare år redovisats under Hemrehabilitering/Kommunrehabilitering. mottagning, fysioterapi Antal besökskontakter mottagning och hembesök (514) fysioterapi har ökat med 34 procent jämfört med 2014. Ökningen förklaras av att en del av dessa besök tidigare redovisades under hemrehab samt förändrat arbetssätt enligt Vårdval rehabs krav- och kvalitetsbok. mottagning, arbetsterapi Antal besökskontakter mottagning och hembesök (806) arbetsterapi har ökat med 28 procent jämfört med 2014. Ökningen förklaras av att en del av dessa besök tidigare redovisades under hemrehab samt förändrat arbetssätt enligt Vårdval rehabs krav- och kvalitetsbok. Andel patienter som får bedömning och behandling inom 7 dagar Primärvårdsverksamheten har med undantag för några veckor i november och december kunnat uppfylla krav och kvalitetsbokens krav på besök för bedömning och behandling inom 7 dagar. Vid daglig mätning i september månad uppfylldes tillgänglighetskravet till 100 procent. Genomsnittlig måluppfyllelse I primärvårdsverksamheten och vid mottagning länssjukvård har patienter fått skatta i hur hög grad målen nåtts efter rehabiliteringsinsats. Genomsnittlig måluppfyllelse är 83 procent vilket ligger i nivå med resultaten för 2011-2014 som varierat mellan 81-86 procent. Samrehabnämnden, Årsrapport 8(17)
3.3 Länssjukvårdsrehab Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR slutenvård, fysioterapi slutenvård, arbetsterapi Antal besökskontakter mottagning, fysioterapi Antal besökskontakter mottagning, arbetsterapi Andel patienter som upplever ett gott bemötande Andel patienter som är nöjda med rehabiliteringsinsatsen Andel patienter som upplever en god tillgänglighet 2 951 2 646 2 374 2 732 3 032 2 233 1 745 1 711 1 805 2 328 1 163 620-99 - 92 94 I och med förändrat arbetssätt utifrån Vårdval rehab -01-01 redovisas Antal besökskontakter mottagning, sjukgymnastik och Antal besökskontakter mottagning, arbetsterapi för länssjukvårdsrehabilitering under Länssjukvårdsrehabilitering. Dessa besök har under tidigare år redovisats under Mottagningsteam/primärvårdsrehabilitering. slutenvård, fysioterapi slutenvård fysioterapi har ökat med 10 procent jämfört med 2014. slutenvård, arbetsterapi slutenvård arbetsterapi har ökat med 29 procent jämfört med 2014. Antal besökskontakter mottagning, fysioterapi Av totalt 1316 besök är 390 individuella besök och 926 är gruppbesök. (hjärtgrupp) Antal besökskontakter mottagning, arbetsterapi Av totalt 631 besök är 591 individuella besök och 40 är gruppbesök. (reuma) Samrehabnämnden, Årsrapport 9(17)
4 Uppföljning av internkontroll Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll. Årets internkontrollsarbete En intern kontrollplan är beslutad av nämnden. I planen listas risker utifrån två huvudprocesser: ärende- och dokumenthantering samt ekonomi. Planen är strukturerad enligt följande: risk, sannolikhet, konsekvens, kontrollmoment,metod, frekvens, rapport och ansvarig. Nämnden har under fortsatt att utveckla sitt arbete med intern kontroll och både tjänstemän och politiker har under hösten deltagit i utbildning i internkontroll enligt COSO-modellen. Uppföljning av SAMREHABNÄMNDENS PLAN FÖR INTERN KONTROLL Delprocess Risk Kontrollmoment Metod Uppföljning Hantering av allmän handling Allmänna handlingar blir inte diarieförda eller hålls inte ordnade så att de är lätt sökbara. Kontroll av anställdas kunskap om allmänna handlingar. Intervju av chefer och nyckelpersoner. Samrehabs ledningsgrupp har arbetat aktivt med att öka kunskap om allmänna handlingar under året, genom internutbildning och aktivt arbete. Delegations-beslut Beslut som fattas av tjänsteman på delegation anmäls inte till nämnden. Kontroll av att delegationsbeslut anmäls till nämnd. Uppföljning av att samtliga delegationsbeslut är anmälda och protokollförda. Delegationsbeslut anmäls till nämnd och protokollförs. Verksamheten arbetar löpande för ökad kunskap inom området Intäktsflöde Ofullständig/inkorrekt rapportering av intäktsfinansierad verksamhet.risk för felkodning /utebliven kodning.risk för bristande systemstöd. Kontroll av genomförda patientbesök vs registrerade patientbesök i den intäktsfinansierade verksamheten. Kontroll av underlag för ersättning från VG Regionen. Stickprov och Komplett Överrensstämmelse mellan genomförda patientbesök och registrerade patientbesök. Noggrannhet i framtagande av underlag för ersättning för PV verksamhet. Genomförts av 2 personer utifrån nedskriven mall. Samrehabnämnden, Årsrapport 10(17)
4.1 Kommungemensamma processer - internkontroll Uppföljning av kommungemensamma processer - internkontroll Delprocess Risk Kontrollmoment / kontrollmetod Resultat av kontroll Behov av åtgärd Kontroll av nedskrivning av osäkra fordringar Osäkra fordringar kvarstår En genomgång av osäkra fordringar gällande Samrehabnämnde ns debitering görs i slutet av varje verksamhetsår. Då skrivs fordringar äldre än ett år av bokföringsmässigt men fordran kvarstår gentemot kund och bevakas därefter i ett separata inkassosystem. Avskrivning har gjorts i enlighet med rutin för. Denna uppgår till ett belopp om totalt 6400 kr vilket belastar respektive verksamheten. Ingen Representation (extern) Kommunens medel används otillbörligt Granskning av efterlevnad till rutiner. Rutiner efterlevs. Fortsatt följsamhet och noggrannhet Beslut om anställningsavtal Felaktig anställningsform fylls i. Arbetstidsvillkor blir felaktigt. Lönevillkor t ex inlöst till övertid blir fel. Intervju med adminstrativ assistent och kontroll av anställningsbeslut Felaktig anställningform eller befattning som rättats har förekommit under året. Inga felaktigheter vad gäller arbetstidsvillkor eller lönevillkor har förekommit. Sedan hösten skrivs anställningsavtalen i Winlas och felaktigheter minimeras. Fortsatt följsamhet och noggrannhet Styrdokument Styrdokumenten är inte aktuella. Styrdokumenten är inte kända i organisationen. Styrdokumenten är inte tillgängliga för allmänheten på www.mark.se. PwC har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning av Samrehabnämnden som innefattar frågor om styrning, reglemente, mål och uppdrag, intern kontroll samt den ekonomiska redovisningen av rehabiliteringsverksamheten. Efter genomförd granskning är den samlade bedömningen att Samrehabnämnden har grundläggande dokument på plats för styrning, uppföljning, verksamhetsplanering och den ekonomiska redovisningen. Samrehabs styrdokument är kända och tillgängliga via webbaserat ledningssystem för medarbetare i organisationen. Relevanta styrdokument såsom reglemente är tillgängliga för allmänheten på www.mark.se Fortsatt följsamhet och noggrannhet Samrehabnämnden, Årsrapport 11(17)
5 Personal Avsnittet personal innehåller viktliga händelser och nyckeltal inom personalområdet. Hållbar personalförsörjning är utgångspunkt för uppföljningen. 5.1 Viktiga händelser På personalområdet har präglats av de effekter som organisationsförändringen i och med Vårdval rehab under 2014 och nytt avtal fört med sig. En personalomsättning på cirka 25 procent är ansträngande direkt i patientarbetet, men även indirekt vad gäller psykosocial arbetsmiljö. Erfarna medarbetare slutar och nya ska introduceras. Under hela året har verksamheterna rekryterat och märkt av ett svårare rekryteringsläge, framförallt vad gäller arbetsterapeuter, men även fysioterapeuter och speciellt till Svenljunga. 5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet Personal - Antal anställda Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR Antal tillsvidareanställda 85 86 76 76 70 Antal tidsbegränsade anställda 16 13 24 25 14 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 95 95 94 93 94,4 Antal tillsvidareanställda I hela Västra Götalandsregionen och dess olika kommuner har en större rörlighet av arbetsterapeuter och fysioterapeuter märkts i och med Vårdval rehab. I Samrehab har detta inneburit ett svårare rekryteringsläge. Många söker sig till tjänst närmare sin bostad när ett stort utbud av lediga tjänster finns. Både antal tillsvidareanställda och antal tidsbegränsade anställda har minskat jämfört med 2014 och verksamheten har under haft tillfälliga vakanser. Personal - Sjukfrånvaro Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR Sjukfrånvaro alla anställda (%) 3,3 3,3 4,2 4,9 5,6 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 25,1 35,6 42,1 44,1 51,3 - - - - 65 63 63 60 65 Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Långtidssjukfrånvaron bedöms ej vara arbetsrelaterad. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) Frisktalet har ökat från 60 procent 2014 till 65 procent. Samrehabnämnden, Årsrapport 12(17)
Personal - Personalrörlighet Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) 9 5 13 9 21 Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) Av totalt 21 avgångar under bedöms 13 vara på grund av tjänst närmare den egna bostaden, 5 bedöms vara på grund av intresse för annan typ av tjänst samt 3 för byte till annat yrke. Antal nyanställda under var 10, varav 6 arbetsterapeuter och 4 fysioterapeuter. Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR Timtid i timmar 708 276 16 484 531 Fyllnadstid i timmar 40 0 0 0 75 Övertid i timmar 6 0 23 0 0 Timtid i timmar Timtid under åren 2014 och beror på att pensionerad rehabassistent har varit timanställd för att stötta upp i verksamheten i väntan på rekrytering av rehabassistent. Fyllnadstid i timmar Fyllnadstid under beror på att fysioterapeut och rehabassistent arbetet utöver ordinarie arbetstid för att täcka upp under semesterperioden. Samrehabnämnden, Årsrapport 13(17)
6 Ekonomi Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av året. Resultaten som redovisas i rapporten är preliminära och det är först när kommunfullmäktige godkänt årsredovisningen som den ska ses som slutlig. 6.1 Driftredovisning Driftredovisning (belopp i tkr) 2013 2014 Budget Budgetavvikels e Intäkter 39 808 27 333 33 127-5 794 Personalkostnader -33 648-30 031-33 700 3 669 Övriga kostnader -30 452-13 657-16 527 2 870 Nettokostnader -24 292-16 355-17 100 745 Fördelning på huvudverksamhet, netto Rehabilitering -24 292 16 355-17 100 33 455 Varav Nämnd och central administration Varav Ledning och central administration -165 0-165 Varav Kommunal rehab -16 694-17 100 406 Varav primärvårdsrehab 0 0 0 Varav länssjukvårdsrehab -174 0-174 I det redovisade resultatet ingår återbetalning till parterna av överskott enligt avtal om Samrehab 2.0 Mark - Svenljunga. För kommunrehab Mark och Svenljunga samt länssjukvårdsrehab återbetalas överskott överstigande 2% av omslutningen motsvarande ca 2,9 mnkr inkl Marks kommuns andel. För Primärvårdsrehab ingår en återbetalning av överskottet i sin helhet till VG-regionen motsvarande ca 1,0 mnkr. Analys av driftredovisning Samrehabs verksamhet har bedrivits under nya förutsättningar och i enlighet med avtalet Samrehab 2.0 Mark-Svenljunga varför det saknas underlag för jämförelse med tidigare år. Avtalet medför bl a en tydlig uppdelning mellan Samrehabs verksamheter samt att kostnader för hjälpmedel (2014 17,4 mnkr) från och med inte längre ingår i Samrehabs budget. Samrehabs resultat för visar ett överskott om totalt 0,7 mnkr. I resultatet ingår återbetalning av överskott till parterna i enlighet med avtal. Då kostnadsnivån i Samrehab varit lägre än budgeterat speglas detta i intäkterna som är motsvarande lägre för samtliga verksamheter. Totalt redovisas ett överskott jämfört med budget om 5,8 mnkr fördelat mellan verksamheterna: Intäkter för administration och ledning visar ett överskott om 100 tkr vilket utgörs av intäkter hänförliga till 2014. Intäkterna för kommunrehab Mark och Svenljunga visar ett underskott om 1,8 mnkr jämfört med budget vilket motsvarar överskottet som ska återbetalas till parterna Primärvårdsrehab Mark och Svenljunga visar ett underskott avseende intäkter om 1,2 mnkr respektive 1,1 mnkr jämfört med budgeterad nivå. Det består dels av att lägre volymer debiterats än planerat, dels av en reducering motsvarande verksamheternas överskott. Intäkterna för primärvårdsrehab bedömningsteam ligger också lägre än planerat då viss verksamhet finansieras av anslag till länssjukvården, i övrigt beroende på en reducering motsvarande verksamhetens överskott. Samrehabnämnden, Årsrapport 14(17)
Personalkostnaderna understiger budget med närmare 3,7 mnkr fördelat mellan verksamheterna: Kommunrehab Mark och Svenljunga 1,3 mnkr Primärvårdsrehab Mark 0,9 mnkr Primärvårdsrehab Svenljunga 0,5 mnkr Primärvårdsrehab bedömningsteam 0,5 mnkr Länssjukvårdsrehab 0,5 mnkr Den lägre kostnadsnivån för personal beror framförallt på att man startat året och den nya verksamheten med en försiktig ansats för att under hösten närma sig budgeterad nivå. Viss tröghet att rekrytera bidrar också till den lägre kostnadsnivån. Övriga kostnader visar ett överskott mot budget om 2,9 mnkr varav 2,6 utgörs av budgetreserv fördelat på kommunrehab 1 mnkr, PV Mark resp Svenljunga inkl bedömningsteam 0,9 mnkr samt Länssjukvårdsrehab 0,7 mnkr. En generell återhållsamhet samt att hyres och it/telefonkostnader varit lägre än förväntat är orsak till resterande överskott. 6.2 Investeringsredovisning Investeringsprojekt Investeringsbudget Investeringsutfall Budgetavvikelse Begärd ombudgetering 100 0 100 0 Summa 100 0 100 0 Analys investeringsredovisning 6.3 Disposition av ackumulerat resultat Samrehabnämnden, Årsrapport 15(17)
7 Övrig uppföljning Nämnders och styrelsers uppföljning rör främst verksamhet, personal och ekonomi. Utöver detta sker i årsrapporten också en uppföljning av olika planer och beslut, såsom internationellt arbete och jämställd budget. 7.1 Jämställd budget Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och uppföljning av kommunens verksamhet. Syftet är att motverka ojämlikhet och diskriminering på grund av kön. Marks kommun har påbörjat ett arbete med utveckla hur kommunen kan jobba med jämställd budget. Samtliga patientkontakter, enkätsvar och kvalitetsindikatorn genomsnittlig måluppfyllelse kan redovisas könsuppdelat. Framöver kan i princip allt framtagande av statistik planeras så att uppgifter kan redovisas könsuppdelat. 7.2 Internationellt arbete Samrehabnämnden bedriver inget internationellt arbete. 7.3 Prioriterade uppgifter Arbetet med att ställa om verksamheten till det nya avtalet och få verksamheten att fungera väl utifrån vårdvalsmodellen har haft högsta prioritet. Årets första månader präglades av en tillämpning av vårdvalsmodellen i verksamheten och en väldigt medveten ekonomisk försiktighet. Noggrann uppföljning av LOV-ersättningen för primärvårdsrehabilitering har gjorts under hela året. Samrehab har sedan många år arbetat med prioriteringar på olika sätt. Grundläggande bas i detta arbete är riksdagsbeslutet enligt regeringspropositionen 1996/97:60 om riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Riksdagsbeslutet slog då fast tre etiska grundprinciper, den så kallade etiska plattformen, som alla prioriteringsbeslut ska vila på: Människovärdesprincipen som betyder att alla människor har lika värde oberoende av ålder, ekonomi eller social bakgrund. Behovs- och solidaritetsprincipen som betyder att de som har störst behov av vård också har företräde till den, och att alla andra av solidaritet accepterar det. Kostnadseffektivitetsprincipen som betyder att man i valet mellan olika metoder ska använda den som är mest kostnadseffektiv. Kostnadseffektivitet behöver i det här fallet inte bara handla om pengar, utan kan också gälla snabbare rehabilitering eller högre livskvalitet för patienten. Sedan 2007 har Samrehabs samtliga verksamheter tagit till sig kunskap och arbetat med vertikala prioriteringar enligt Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård. Detta har skett genom föreläsning, litteratur och handledning via Prioriteringscentrum i Linköping. I Hälso- och sjukvårdslagen finns sedan år 1995 ett tillägg som säger att prioriteringar inom vården skall vara öppna, väldefinierade samt förstås och accepteras av alla inom vården som har ansvar för prioriteringsuppdraget. Följande dokument finns i verksamheterna som stöd vid prioriteringar: Kommunrehab: Prioriteringsordning från 2005 som reviderats hösten utifrån kommunrehabs nya uppdrag. Länssjukvårdsrehab, slutenvård: Prioriteringar inom Arbetsterapi inom slutenrehab, Samrehab och Prioriteringar inom Fysioterapi inom slutenrehab, Samrehab. Dessa har reviderats, anpassats och förtydligats under hösten. Primärvårdsrehab: Prioriteringar inom Samrehabs primärvårdsrehab som utgår från riksdagsbeslutet enligt regeringspropositionen 1996/97:60 om riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården och vårdval rehabs Krav- och kvalitetsbok. Samrehab har behållit och utvecklat samverkan såväl inom Samrehab som med andra Samrehabnämnden, Årsrapport 16(17)
vårdgivare. Samrehab är delaktig i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, dels vid ledningsgrupperna i Mark och Svenljunga men även i arbetsgrupper på olika nivåer. Samrehab har även fortsatt och vidareutvecklat samverkan med socialförvaltningarna i Mark och Svenljunga samt med Närhälsan. Samrehabnämnden, Årsrapport 17(17)