AB Storstockholms Lokaltrafik. Årsberättelse 2003

SL AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2003

12

INNEHÅLL Året som gått................................................................................. 3 Vi sätter resenären i fokus.................................................................... 4 Nya behov kräver nya lösningar............................................................... 6 650 000 reser med SL varje dag.............................................................. 8 Så ska vi bli bättre........................................................................... 10 Resenärerna får snabbare besked............................................................ 12 Det ska bli ännu tryggare att resa på natten................................................. 14 Det enkla sättet att resa..................................................................... 16 Hit går dina pengar.......................................................................... 18 Så säkrar SL kvaliteten...................................................................... 20 Ny finansiering sänker kostnaderna.......................................................... 22 Årsredovisning............................................................................... 24 Förvaltningsberättelse.................................................................. 24 Resultaträkning......................................................................... 28 Balansräkning.......................................................................... 29 Kassaflödesanalys....................................................................... 30 Tilläggsupplysningar.................................................................... 31 Noter och kommentarer................................................................. 33 Styrelse och ledningsgrupp.............................................................. 44 Revisionsberättelse..................................................................... 48 Verksamhetstal.............................................................................. 49

På SLs Spårvägsmuseum kan man lära sig om kollektivtrafiken förr och nu och samtidigt ha kul. Adressen är Tegelviksgatan 22. Buss 46 och 66 stannar utanför dörren.

Året som gått. Trafiken går allt bättre Tekniska orsaker till stopp i tunnelbanan blir allt färre. Förbättrat samarbete med Banverket är gynnsamt för pendeltågstrafiken. Allt fler nöjda resenärer Andelen nöjda resenärer ökar för tredje året i rad, från 56% som gav oss väl godkänt år 2000 till 64% idag. Förbättringarna inom busstrafiken är speciellt glädjande. Ekonomi i balans För 2003 redovisas ett överskott med 70 Mkr. Satsning på kundinformation Ny reseplanerare 2004. Nya pendeltåg beställda Förberedelser för ny depå i Bro. Leveranserna av Vagn 2000 mot avslut 80% av tunnelbanetrafiken körs nu med nya vagnar. Fortsatt offensiv miljösatsning Bränslecellsbussar, biogasbussar, miljöcertifiering. Nytt försäljningssystem med smarta kort Driftstart 2006. SLs ekonomi i korthet Belopp i Mkr 2003 2002 Nettoomsättning 7 190 7 001 Trafikkostnader Tunnelbana 2 298 2 381 Pendeltåg 1 101 1 090 Lokalbanor 465 403 Buss 2 885 2 642 Skattefinansieringsgrad 52,5% 50,3% Investeringar 2 413 4 733 3

Vi sätter resenären i fokus. Jag är inspirerad och full av tillförsikt efter mitt dryga halvår som vd för SL. Jag har ägnat ordentligt med tid åt att resa i länet under alla tider på dygnet. Därför kan jag konstatera att vi erbjuder ett bra och prisvärt resande. Följande fakta visar även detta: 95% av SLs avgångar kommer fram i tid. 64% av våra resenärer säger att de är nöjda, 22% säger varken eller. Ett 30-dagarskort är billigare än en full bensintank. Tro inte att vi med dessa fakta i ryggen tänker luta oss tillbaka. Det finns alltid utrymme för förbättringar. Det är där mitt fokus finns. Både stora och små beslut måste föregås av frågan: På vilket sätt är det bra för kunden? Den frågan ska vi på SL ställa oss så ofta vi kan. Därför är det glädjande att kunna visa på förbättringar inom flera områden som gör resandet med SL allt mer attraktivt. Vi har till exempel lyckats minska antalet stopp i trafiken orsakade av tekniska problem. Bättre och snabbare information Ett sådant område är förseningar i trafiken orsakade av vädrets makter. I fjol lyckades vi till exempel minska störningar orsakade av löv och snö på tunnelbanan och Roslagsbanan. Dessa erfarenheter räknar vi med att kunna överföra till pendeltågstrafiken. Tyvärr måste jag konstatera att störningarna på grund av vandalisering och sabotage ökar, något som vi arbetar med att sätta in krafttag emot. Jag hoppas att vi ska kunna minska den frustration som upplevs vid störningar i trafiken på grund av otillräcklig information. Tillsammans med våra entreprenörer ska vi ta fram lösningar för bättre och snabbare information till exempel via Internet och SMS. Under 2003 fick de som reser med Roslagsbanan information om störningar via SMS. Den här uppskattade servicen kommer vi att utöka. För att trafiken ska flyta smidigare har SL tagit ett första steg mot en förarövervakad automatisk körning. Det har skett på den Gröna linjen. Kortfattat innebär det att tunnelbanetågen på bättre sätt tar vara på signalsystemets kapacitet. Förutom att resenären får en mjukare färd går resan snabbare och kapaciteten ökar i hela tunnelbanenätet. En skönare resa kan även resenärerna på pendeltågen räkna med inom de närmaste åren. Vi ska införa en ny typ av pendeltåg som ger samma komfort som de nya vagnarna i tunnelbanan. Miljön som möter resenären ska bli bättre. Klottret är inte bara fult, det skapar också otrivsel. Skadegörelse och bevakning kostar SL drygt 200 miljoner kronor årligen, eller 23 000 kronor i timmen. Dygnet runt, året runt! Här arbetar vi tillsammans med våra trafikentreprenörer för att hitta lösningar. SL arbetar också med miljöfrågorna i ett större perspektiv. Bussarna som drivs med biogas ska bli fler. Därför byggs en pipeline för biogas från Henriksdals reningsverk till Söderhallarna. Under 2003 kunde stockholmarna även se de första bussarna drivna med bränsleceller. Bussarna, som endast lämnar vattenånga efter sig, är en del av ett större EU-projekt. Jag hoppas att vi kan utöka det internationella samarbetet för att kunna skapa ännu bättre lösningar. I linje med våra miljöambitioner använder vi också enbart el från förnybara källor till all spårtrafik. Vi arbetar också för att bli miljöcertifierade. Tryggare resa för kvinnor Under mitt resande i SL-nätet har jag insett vikten av att vi måste anpassa oss bättre till kvinnor som reser med oss. En majoritet, 56%, av våra resenärer är kvinnor. De jag har träffat har uttryckt för mig att vi brister inom områden som säkerhet och trygghet på kvällar och nätter samt anpassning för barn. Här ska vi bli bättre. För att SL ska bli så bra som kunderna vill ha oss måste vi arbeta både med små och stora frågor. Vi måste bli bättre på att lyssna på våra kunder och ställa frågor av typen: Vad tycker du? Vi ska också utöka vårt samarbete med entreprenörerna för att tillsammans arbeta med frågor som kundbemötande, information, säkerhet och trafikstörningar. Mitt mål är att alla i länet, både boende och besökande, ska välja att åka med SL för att det är det bästa alternativet. Lennart Jangälv vd 4

Under mitt första halvår som vd för SL ägnade jag mycket tid åt att resa med SL runt om i länet under alla tider på dygnet. Därför vet jag att SL erbjuder ett bra och prisvärt resande, men att det alltid finns utrymme för att vi ska bli bättre. Med fortsatt hårt arbete och fokus på våra resenärer ska vi få allt fler stockholmare att åka med SL. Vi ska vara det självklara sättet att resa.

Nya behov kräver nya lösningar. Varje dag reser 650 000 stockholmare med SL. Totalt gör länets invånare 400 miljoner resor per år. Under förra året minskade dock antalet resande i kollektivtrafiken något jämfört med 2002. Vi får gå tillbaka tio år för att se den senaste minskningen av kollektivtrafikresandet i Stockholms län. Men Stockholms befolkning växer på sikt, enligt prognoser med motsvarande ett Malmö vart femtonde år. Därför planerar SL för att möta nya resenärers behov. Ett mycket glädjande besked under 2003 var att regeringen beslutade att byggandet av Mälartunneln ska påbörjas 2005. Med Mälarbanan, som planeras vara färdigbyggd 2011, får tågtrafiken ytterligare två spår genom Stockholm. Därmed försvinner en av de värsta flaskhalsarna i landet. En annan förbättring av pendeltågstrafiken som är på planeringsstadiet är en upprustning och standardhöjning av spåret mellan Västerhaninge och Nynäshamn. Hela sträckan mellan Stockholm och Nynäshamn blir då dubbelspårig, vilket medför en efterlängtad bättre framkomlighet. Blåbussarna en succé Överallt där blåbussarna, eller så kallade stombusslinjer, införts har kollektivresandet ökat. Dessa bussar går tätt och ofta. De har införts både i innerstaden, från och till regionala centra och för att möta behovet av tvärkommunikationer. Under 2004 tillkommer en ny stombusslinje i Stockholms innerstad, linje 2, som får liknande sträckning som nuvarande linje 46, från Sofia kyrka på Söder till Norrtull. Dessutom blir de nya blåbussarna på denna linje biogasdrivna, ett led i vår miljösatsning på förnyelsebara energikällor. En ständigt svårknäckt nöt är att få tillgång till nya busskörfält. Vi arbetar aktivt för att tillsammans med Vägverket och kommunerna skapa fler busskörfält, vilka gör att trafiken går snabbare och säkrare och att turtätheten ökar. Bussen bryter den onda cirkeln med ökad trängsel. En av de senaste årens största investeringar i ny infrastruktur är Tvärbanan, som blivit en stor succé. Spårvagn är en populär trafikform och vi får ofta frågan om inte fler spårvägslinjer ska byggas. För kollektivtrafiken gäller det alltid att investera i den trafikform som bäst löser behovet. Tvärbanan löser ett mycket påtagligt behov av tvärkommunikation mellan västra och södra Stockholm och planeras bli förlängd både österut från Sickla till Slussen och norrut från Alvik till Solna. Denna utbyggnad har hög prioritet men ännu finns inget definitivt besked om när den kommer att ske, eftersom finansieringen måste lösas. Framtidens resande ställer nya krav Vi justerar ständigt våra planer utifrån länsinvånarnas resmönster. Hur ser det ut i Stockholm 2010 och 2015? Framtidens trafik ställer nya krav och planer finns för att möta utvecklingen. Men alla investeringar måste underkastas en prioritering som utgår från en mängd olika faktorer. Stockholms län har till exempel ett stort glesbygdsområde att ta hänsyn till. Det är därför en del av vårt uppdrag att se till att det finns alternativ för dem som saknar egna färdmedel. Till exempel måste skolungdomar erbjudas goda kommunikationer. Fördelningen av resurser ska vara rättvis utifrån befolkningsunderlag och behov. En annan aspekt av planeringsarbetet är framtida samverkan mellan SL och trafikhuvudmän i andra län. Detta kommer att ta sig uttryck i samordnad buss- och tågtrafik och gemensam prissättning för resor över länsgränserna, allt för att hela regionen ska få en kollektivtrafik som möter invånarnas behov av smidiga och prisvärda kommunikationer. Resandet följer konjunkturen Påstigande under ett vardagsdygn (tusental) 2207 1998 2235 1999 2275 2000 2282 2001 2289 2002 En vikande konjunktur har medfört att resandet med SL har minskat för första gången på tio år. 2273 2003 6

Diana Awad pendlar varje dag mellan hemmet i Uppsala och Ersta/Sköndals Högskola i Stockholm där hon utbildar sig till socionom. Resan innebär två byten, från tåg till tunnelbana och från tunnelbana till buss. Jag tycker det går bra att pendla, det är både smidigare och billigare än att åka bil. Dessutom kan jag använda en del av restiden till att plugga, och jag kommer fram lugn och avstressad. Utom de gånger tåget eller tunnelbanan är försenade, förstås. Tidhållningen på morgonen kunde vara bättre, säger Diana Awad.

650 000 reser med SL varje dag. Stockholms län har en femtedel av landets befolkning men står för hälften av alla kollektivtrafikresor i Sverige. SL är landets i särklass största trafikhuvudman. 650 000 personer reser varje dag med SL vilket innebär 2,3 miljoner påstigande under ett vardagsdygn. Mer än 90% av länets invånare reser med SL åtminstone någon gång om året. Varje dag kör tunnelbanan 4 200 mil och pendeltågen 2 400 mil. Bussarna rullar drygt 30 000 mil per dag eller mer än sju varv runt jorden. Hur ser då snittresenären ut? 56% av SLs resenärer är kvinnor och 44% är män. Åldersgruppen under 40 år är överrepresenterad. Därför kan man säga att den typiske resenären är en kvinna i 35-årsåldern och en ung man i 19-årsåldern. Väl fungerande SL-trafik gynnar alla Av länets 1,9 miljoner invånare reser cirka 920 000 förvärvsarbetande varje dag till sina arbetsplatser. Av dessa väljer i snitt 44% bilen, 38% SL och 18% annat färdsätt. Av dem som reser till och från innerstaden på vardagar väljer sju av tio att åka med SL. Det är lätt att föreställa sig vad som skulle hända om alla som reser kollektivt istället skulle välja att ta bilen trafiken skulle korkas igen totalt. Det är därför SLs verksamhet är helt avgörande för att livet i länet ska fungera. Även bilister drar nytta av en väl fungerande kollektivtrafik som skapar utrymme i trafiken. Den i särklass vanligaste resan är den till och från jobbet. Cirka 80% av resorna är arbetsrelaterade. Mest åker länsinvånarna inom den egna kommunen och till eller från innerstaden. Åsikterna om kollektivtrafiken skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Olika resvanor och behov ger förstås olika prioriteringar. Det absolut viktigaste för vane resenären är att trafiken är pålitlig. Följdriktigt är bättre tid hållning den enskilt viktigaste förbättringen denna grupp efterlyser. Sällanresenären däremot efterlyser smidigare kommunikationsvägar (till exempel fler tvärförbindelser) och tycker att det är dyrt att resa. Prissättningen är styrd av politiska beslut. Under 2003 hade SL drygt 3,3 miljarder kronor i biljettintäkter och drygt 3,8 miljarder i direkt bidrag från landstinget. Eftersom det kostar lika mycket att åka långa och korta sträckor (åtminstone för resenärer som köpt 30-dagarskort) är det relativt sett billigare med längre resor. Att få så många som möjligt som bor i länets kranskommuner att åka kollektivt är ett mål för den regionala planeringen. De regelbundna mätningar som görs varje höst visar att alltfler är nöjda med kvaliteten i kollektivtrafiken. Hösten 2000 var 59% nöjda. År 2003 hade siffran stigit till 64%. Påverkas ständigt av utvecklingen SL-trafiken anpassas kontinuerligt efter ändrade levnadsvanor. Samhället stänger inte längre klockan sex på eftermiddagen rusningstiden ligger numera snarare mellan klockan 15.00 och 20.00. Ett annat exempel på anpassning till resvanor är planer ingen av utrymmet i de nya pendeltågsvagnarna som introduceras under 2005. Vagnarna byggs så att golv och plattform kommer i samma nivå, vilket avsevärt förenklar på- och avstigning. Banverket måste också anpassa stationernas platt formar. SL har även tagit hänsyn till resenärernas önskemål och planerat för större så kallade flexutrymmen. Det ska bli lättare för resenären att ta med barnvagn, rullator, bagage med mera. Förbättrad information är ett krav som återkommer år efter år. Under 2004 kommer alla nyinflyttade i länet få ett informationspaket om SL med tidtabeller, prova-på-kort, tillfälligt VIP-nummer till kundtjänst, kartor med mera. Detta paket sändes ut på prov förra året och blev mycket väl mottaget. Stockholmarna är våra bästa kvalitetskontrollanter. Trots den kritik som framförs så finns en stor medvetenhet om kollektivtrafikens fördelar. Det som uppskattas mest är att SL är prisvärt, ger många alternativa resvägar, har ett stort utbud och är lättillgängligt. Tunnelbanan och buss störst Påstigande en vardag fördelat på trafikslag (procent) Tunnelbana 45% Pendeltåg 10% Lokaltåg/spårvagn 4% Buss 41% Av de 650 000 personer som reser med SL varje dag väljer de flesta tunnelbanan. 8

Vänninorna Sara, Macki och Kinna tar tunnelbanan till skolan varje dag och åker även ofta på fritiden. De tycker tunnelbanan är ett tryggt resealternativ. Jag tvekar inte att åka när jag vill och tycker att det fungerar bra. Den bästa förändringen på senare år är de nya vagnarna som jag tycker är mycket finare och fräschare än de gamla. Det enda tråkiga är när folk smutsar ner på stationerna, säger Macarena Macki Egana (mitten).

Så ska vi bli bättre. SLs ambition är att hela tiden jobba för att utveckla sin service utifrån kundernas behov. Målet är att stockholmarna ska få en kollektivtrafik som de känner sig stolta över och är nöjda med. Det gör vi bland annat genom att lyssna på resenärernas synpunkter och förslag. Med deras önskemål som utgångspunkt kan vi göra ytterligare förbättringar. Genom att vi tillgodoser resenärernas behov kommer allt fler att välja att åka kollektivt. Regelbundna undersökningar, dagliga samtal till Kundtjänst och tusentals synpunkter på sl.se gör att vi vet vad resenärerna tycker om SL. Vi vet att de anser att tidhållning och städning blivit bättre och att antalet nöjda bussåkare ökat från 64% till 70% på ett år. Men vi vet också att de anser att tryggheten kvällstid och personalens bemötande blivit sämre. Förra året kontaktade närmare 50 000 resenärer SL med synpunkter på trafiken och förslag till förändringar. Det Punktligheten ökar Avgångar i rätt tid (procent) % 90 70 1999 Pendeltåg Tunnelbana gröna linjen 2000 2001 2002 2003 Punktligheten har blivit bättre på tunnelbanans gröna linje och pendeltågen. handlade om allt från nya busslinjer och ökad trygghet till dåligt städade perronger. Resultatet från de regelbundna enkäterna och synpunkterna bearbetas och leder i många fall till åtgärder. Utbyggnaden av Tvärbanan och kontinuerliga förbättringar av stomtrafiken är två exempel på förbättringar som uppskattats av resenärerna. De återkommande enkäterna visar också att miljöfrågor är viktiga för resenärerna. I fjol kom de första vätgasdrivna bussarna som enbart lämnar vattenånga efter sig. Den fortsatta satsningen på förnyelsebar el till tunnelbanan och lokaltågen ligger i linje med de förslag på miljöåtgärder som resenärerna förser SL med. Bättre på att berätta om förbättringar Men det räcker inte med att göra förbättringar. Vi måste också bli bättre på att berätta om nyheter i verksamheten och nå ut till personal och resenärer med information om de förbättringar som genomförs. Vi har därför arbetat fram en ny strategi som ligger till grund för det fortsatta informationsarbetet. Den innebär bland annat att vi fortlöpande ska informera personalen om de förbättringar som görs. Syftet är att öka medarbetarnas motivation att arbeta mot det övergripande målet att fler ska resa med SL. Vi ska också kontinuerligt informera resenärerna om att vi varje dag arbetar för att göra resan både bättre och trevligare. Därigenom hoppas vi att fler ska välja att resa med SL. En titt i backspegeln visar att det påbörjade arbetet också ger resultat. Den mätning som genomfördes hösten 2003 visar att allt fler är nöjda med kvaliteten. I maj 2000 var 56% nöjda. I oktober 2003 hade siffran höjts till 64%. Men fortfarande finns det en hel del som går att förbättra. Målet är 75% nöjda resenärer. 10

När José Egana började plugga spanska på Stockholms universitet i Frescati var planen att omedelbart ta körkort. Men jag är väl lite lat av mig. Jag bor på Lidingö och tar mig snabbt och enkelt till Östermalmstorg och vidare till universitetet med röda linjen. Så det lär dröja innan jag tar körkort, säger José Egana. Han är nöjd med kollektivtrafiken men tycker att det kan bli bättre. Jag och mina kompisar är mycket inne i City. Därför skulle jag vilja att bussarna och tunnelbanan går oftare och senare på kvällar och helger.

Resenärerna får snabbare besked. När går sista bussen till Nacka? Hur kommer jag snabbast från City till Alvik? Hur ofta går pendeln till Märsta? Varje dag får SL Kundtjänst 125 000 frågor från resenärer. Den övervägande delen av frågorna, 118 000, ställs på sl.se och 4 000 besvaras av den automatiska Röststyrningstjänsten. Personalen på Kundtjänst besvarar resterande cirka 3 000 samtal per telefon. Av dem får 85% svar inom tre minuter. De flesta samtalen handlar om hur resenärerna ska ta sig från ett ställe till ett annat och vilken tid som bussen eller pendeltåget går. Webbplatsen får allt större betydelse i vår strävan att förse resenärerna med snabb information. Under 2003 hade sl.se 10,6 miljoner besökare som ville ha besked om färdvägar, tidtabeller och trafikavvikelser. Ständiga förbättringar av webbtjänsten har lett till att besökarantalet stadigt växer och att antalet telefonsamtal till Kundtjänst minskar. Många resenärer utnyttjar också möjligheten att via telefon eller e-post lämna synpunkter medan ett fåtal fortfarande väljer att skicka brev eller fax. Många resenärer har synpunkter Antal resegarantiärenden, telefonsamtal, e-post, brev, fax och besök. Antal 100 000 32 000 38 000 56 000 62 000 65 000 96000 70000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Snövintern 2002 orsakade extremt många resegarantianspråk. Under 2003 var antalet synpunkter tillbaka på normal nivå, dock med en liten ökning jämfört med 2001. Resegarantin infördes 2001. Webbplatsen och trafikupplysningen fick bästa betyg Sedan 2002 samägs Kundtjänst av SL och entreprenörerna. Personalen på Kundtjänst får en mängd faktauppgifter från såväl entreprenörernas personal som allmänheten om vad som händer i kollektivtrafiken. Informationen bearbetas och går snabbt tillbaka till personal i trafiken, som därigenom kan ge resenärerna korrekta besked om exempelvis inställda tåg och förseningar. Mot slutet av året genomfördes en utvärdering av informationskanalerna. 400 storstockholmare över 15 år tillfrågades om de kunde namnge de olika informationskanalerna och hur nöjda de är med dem. Bäst omdöme fick webbplatsen följd av försäljningsombuden och trafikupplysningen. Områden som kan och bör utvecklas för att göra stockholmarna mer nöjda med informationen är spärrvakternas möjlighet att ge information, den röststyrda reseplaneraren och SL Center. Nya tjänster ska ge bättre information För att bli ännu bättre på att informera resenärerna kommer vi under 2004 att testa två nya tjänster vilka beräknas vara i full drift under 2005: Förbättrad reseplanerare på Internet den kommer att ha kartfunktion och göra det möjligt för resenärerna att söka en resa på adressuppgifter. Reseplaneraren finns på SLs webbplats. Genom att skriva varifrån man vill åka och till vilken station man ska får resenären veta resväg, resesätt och hur lång tid det tar. Nytt störningsinformationssystem all information om störningar i kollektivtrafiken ska samlas i en databas. Där bearbetas uppgifterna innan de snabbt förmedlas till resenärerna, busschaufförer, spärrvakter, trafikledare och tågförare. Under 2004 börjar förberedelserna för en kundtjänstservice för det nya resekortet. Det ska fungera som en biljett men också som en börs och laddas med pengar. Kortet kommer att ställa högre krav på personalen, bland annat Kundtjänsten, varför SL ska avsätta större resurser till att utbilda personalen. 12

De flesta som ringer eller mejlar till Peter Trulsén och hans kolleger på SL Kundtjänst vill ha trafikupplysning. Resenärerna vill veta hur de ska ta sig från en plats till en annan eller när bussen går. Andra hör av sig med synpunkter och förslag på hur kollektivtrafiken ska bli bättre. Många samtal är från upprörda resenärer som till exempel fått vänta länge på bussen eller pendeltåget. När jag berättar vad det beror på och när bussen eller tåget kommer blir de ofta nöjda. Kan jag göra någon glad blir jag glad, säger Peter Trulsén.

Det ska bli ännu tryggare att resa på natten. Vi satsar stora resurser på att kontinuerligt förbättra säkerheten och tryggheten för resenärerna. Bland annat har följande förbättringar skett under 2003: På tunnelbanestationer som saknar nödutgång ger nya brandskyddsåtgärder säkrare utrymning. Under året genomfördes sådana installationer på stationen Zinkensdamm. Ett avancerat rök- och brandlarm ska börja installeras i tunnelbanan under 2004. ATC har satts i drift på Roslagsbanan. Det är en säkerhetshöjande teknik som automatiskt stoppar tåget om föraren av någon anledning skulle missuppfatta ljussignalerna. Under 2004 införs ATC även på Tvärbanan. Under 2003 slutfördes även utvecklingen av ett system för larm för folk på spåret, som nu införs på särskilt utsatta stationer. Systemet består bland annat av en laser som sveper över spåret och larmar när obehöriga befinner sig på spåret utefter en plattform. Under förra året byggdes även systemet för dörrsäkerhet om i samtliga nya tunnelbanevagnar. Skadegörelsen ökar Ett problem som SL ständigt brottas med är skadegörelse, bland annat i form av klotter. Under 2003 ökade skadegörelsen med cirka 20%. Detta medför inte bara stora kostnader för SL-trafiken och stor frustration hos personalen. Det orsakar framför allt att resenärerna känner sig mindre trygga i sitt resande och att trafiken störs. Vissa åtgärder har visat sig vara mycket effektiva för att minska skadegörelsen. Efter installation av bevakningskameror i tunnelbanevagnarna har mängden klotter och annan skadegörelse minskat invändigt. Tyvärr har förstörelsen i stället ökat utvändigt på vagnarna och på stationerna. Därför ska nu SL installera bevakningskameror även på stationer och på andra särskilt utsatta platser. Totalt kostade klottersaneringen över 100 miljoner kronor under 2003. Med kostnaderna för bevakning blir summan drygt 200 miljoner. Men det är bara en del av den faktiska kostnaden för all skadegörelse. Räknar vi med inställda avgångar, vagnar som tas ur trafik, intäktsbortfall och uteblivet resande som följd av en otrivsam miljö så är kostnaden betydligt högre. Bättre övervakning på kvällar och nätter Den högst prioriterade insatsen under 2004 blir att tillsammans med entreprenörerna förbättra tryggheten nattetid. Våra undersökningar visar att en stor grupp resenärer känner sig otrygga när de reser med tunnelbanan på natten. Därför är det där vi ska koncentrera våra åtgärder. Under vissa tider på kvällar och helgnätter ska alla tunnelbanetåg få två tågvärdar ombord. Tågvärdarna kommer att ha förordnade som ordningsvakter. Utöver personella insatser kommer kameraövervakningen att förbättras och larm att installeras. Ökad trygghet för våra resenärer går hand i hand med ökad säkerhet för personalen. Under 2003 installerades ett system för överfallslarm som skydd för tunnelbaneförare när de förflyttar sig på perrongerna. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla olika tekniska lösningar. När det gäller att förebygga skadegörelse, hot och våld satsar vi också stora resurser, men att helt förhindra dessa typer av kriminalitet i kollektivtrafiken kräver en insats från flera samhällsinstitutioner. Förhoppningen är att SL tillsammans med myndigheter och organisationer kan vända trenden och att 2004 blir ett år med tryggare resor för stockholmarna. Vandaliseringen ökar Kostnader för återställandet efter klotter och vandalisering 1998 70 500 000 kr 1999 83 400 000 kr 2000 101 600 000 kr 2001 98 700 000 kr 2002 93 500 000 kr 2003 112 800 000 kr Under 2003 ökade skadegörelsen med cirka 20% jämfört med 2002. 14

Lal Talebshah har kört buss i fyra år. Mest arbetar han på kvällar och helger. Han trivs med sitt arbete och uppskattar särskilt den goda stämningen bland kollegorna. Lal känner sig för det mesta trygg i arbetet. Men det är klart att man blir frustrerad ibland. Det händer till exempel att resenärer inte vill betala, eller att ungdomar stökar till det i bussen. Och på helgkvällar kan det stå taxibilar precis överallt vid övergångsställen och busshållplatser då är det en utmaning att vara busschaufför, säger Lal Talebshah.

Det enkla sättet att resa. Vi vill att fler resenärer ställer bilen och väljer att åka med SL för att det är enkelt, bekvämt och tryggt. För att nå dit jobbar vi hela tiden med att förbättra resan för resenärerna. Bussar och tåg som kommer och går i tid och information om störningar i trafiken är områden som måste bli bättre för att fler ska åka med oss. Likaså ska smidigare betalningssätt och ökad tillgänglighet bidra till att åka med SL blir det bästa alternativet för stockholmarna. JustNu är samlingsnamnet för ett antal projekt som genom effektiv informationsteknik skapar förutsättningar att ta emot och ge information. Projektet startades under hösten 2002 och består av fem delprojekt: Störningsinformation, Realtid, BussPC, BussKom och Resekortet. Merparten av arbetet planeras vara klart tidigast 2005 men redan 2004 ska några av systemen testas. Genom JustNu ska resenärerna få information om när bussen eller tågen verkligen går. Köer och krånglande växlar kan orsaka förseningar. Resenärerna ska också få bättre information om störningar i trafiken, såväl före som under resan. Detta ska ske med hjälp av modern teknik, via trafikinformatörer och skyltar samt via högtalare på hållplatser och i bussar och tåg. Resa kollektivt är prisvärt jämfört med att åka bil Så svarade 5 000 i Stockholms län och 30 850 i hela landet (procent) % 60 50 40 30 20 10 0 Instämmer helt eller delvis Varken eller SL Rikssnitt Tar helt eller delvis avstånd Andelen resenärer som tycker att det är prisvärt att åka kollektivt jämfört med att ta bilen är större i Stockholms län än de som bor i övriga landet. Trafikinformation direkt i mobiltelefonen SL arbetar för att sl.se ska bli en allt viktigare kommunika - tions kanal till resenärerna i framtiden. Den nya generationen mobiltelefoner ökar möjligheten att sprida information direkt till varje resenär. Undersökningar visar att 95% av resenärerna använder mobiltelefonen. I åldersgruppen 16 29 år är siffran 98%. I takt med att en ny teknisk plattform för störnings- och realtidsinformation installeras kommer SLs reseplanerare på Internet att förbättras. Reseplaneraren informerar resenärerna om hur de ska ta sig från ett ställe till ett annat och hur lång tid resan kommer att ta. Nytt i år blir att reseplaneraren förses med kartfunktion och möjlighet att söka sin resa på adressuppgifter. BussPC och BussKom ger förbättringar för resenärerna. Förutom att bussdatorn via automatiska och digitala skyltar meddelar destination och nästa hållplats, får bussresenären besked om störningar i till exempel tunnelbanan. Med hjälp av BussKom kan bussen meddela var den befinner sig, vilket ger oss möjlighet att informera resenärerna om när bussen verkligen kommer. Smarta kort är framtidens betalningssätt. De kommer att ha ett inbyggt chip som kan lagra mycket information. Förutom att fungera som biljett kan det nya SL-kortet användas som börs och laddas med pengar. En kortläsare läser av chipet via en antenn vilket gör att resenärerna smidigare kan passera spärrar eller gå ombord på bussar. Ett SL-kort som kommer bort eller stulits kan spärras och värdet kan föras över till ett nytt kort. Det nya kortet kan också göra det möjligt för resenärerna att resa på samma kort utanför det egna länet. Förbättringar för 200 000 funktionshindrade För att resandet ska bli enklare för de cirka 200 000 funktionshindrade i Stockholms län läggs stora resurser på fler hissar i tunnelbanan och fler bussar med lågt insteg. Under 2003 installerades nio hissar i tunnelbanan och fyra arbeten påbörjades som beräknas bli klara under 2004. Samtidigt ökade antalet bussar med lågt insteg till 40 procent. 80% av bussarna ska ha låga insteg år 2010. Vid årets utgång ska 132 av totalt 142 entréer i tunnelbanan ha hiss. 16

Göran Bergerham är på väg till en kund i City med Roslagsbanan. Göran driver GB Konsult som tidigare hade kontor i centrala Stockholm men har flyttat till Viggbyholm. Det gör att Göran nästan dagligen reser med SL. Det är oslagbart att ta tåget till Tekniska högskolan och vidare till kund. Samma resa med bil tar längre tid och jag vet aldrig om det går att hitta en parkeringsplats. Samtidigt är det en ekonomisk fråga det är betydligt billigare att åka kollektivt än att ta bilen, säger Göran Bergerham.

Hit går dina pengar. Moderniserings- och förbättringsarbetet under 2003 innebar att investeringar för 2,4 miljarder kronor gjordes för att göra resandet behagligare, öka säkerheten, minska störningarna i trafiken samt förbättra underhåll. Kostnaden för driften av SLs verksamhet är betydande. Under 2003 uppgick den till drygt 7 miljarder kronor. Genom att upphandla trafiken i konkurrens försäkrar vi oss om att inte betala för mycket. Investeringar för bättre komfort För att öka komforten och minska kostnaderna har SL ökat takten i investeringarna i nya tunnelbanevagnar och tvärbanan. Under det gångna året köpte SL 47 nya tunnelbanevagnar (Vagn 2000) för 987 miljoner kronor. I början av 2004 har den äldre vagnparken till 80% ersatts av Vagn 2000. Därmed har SL köpt 271 vagnar för 7,5 miljarder kronor. Bytet av tunnelbanevagnarna har varit ett betydande svenskt industriellt projekt. De nya vagnarna, som rönt stor uppskattning från resenärerna, har införts på halva tiden jämfört med den ursprungliga tidplanen. Flera av SLs investeringar kommer att synas i stadsbilden. Arbetet med Tranebergsbron fortsätter under hela 2004 och en bit in på 2005 då tunnelbanebron ska vara klar att tas i bruk. Då har SL investerat totalt 264 miljoner kronor i ombyggnaden av bron. På stationen i Kristineberg har en permanent plattform ersatt den provisoriska. Det norrgående spåret har flyttats ut till Drottningholmsvägen och en stödmur har byggts för att avskärma tunnelbanan från vägbanan. På Liljeholmens station har det byggts ett däck över de tidigare öppna tunnelbanespåren. Ovanpå tillbyggnaden har bostadshus byggts. Stationen har också fått en ny biljetthall och här ska bussterminalen ligga inomhus. Den totala investeringen för ombyggnad av Liljeholmens station kommer att uppgå till 214 miljoner kronor, varav 110 miljoner kronor under 2003. På Skanstulls tunnelbanestation påbörjades genomgripande förändringar under 2003, vilka ska vara klara 2004. Här görs en ny gångtunnel under Götgatan, vilken gör att resenären slipper den kraftiga blåsten genom att ett schakt för tryckutjämning har byggts. Entrén byggs om och glasas in. Även entrén vid Ringvägen får en ny biljetthall. Under 2003 investerades 63 miljoner kronor i Skanstulls tunnelbanestation. De kontinuerliga investeringarna i underhåll av systemen, till exempel byte av växlar och räls, är viktiga för att infrastrukturens kvalitet ska upprätthållas med färre driftstörningar och bibehållen säkerhet som följd. Under 2003 uppgick den här typen av reinvesteringar till 340 miljoner kronor. Konstnärlig utsmyckning för behaglig miljö Vår ambition är att resenärerna ska vistas i en behaglig miljö. Därför investeras sedan många år i konstnärlig utsmyckning. Exempel på detta är att biljetthallarna på Stadshagens tunnelbanestation fått en cementmosaik och att Zinkensdamms station klätts med klinkers. Vi arbetar även med tillfälliga utsmyckningar. På Slussens och Fridhemsplans tunnelbanestationer finns svartvita bilder som byts ut varje år. På Odenplans tunnelbanestation får elever från konstoch designhögskolor ställa ut sina verk och de byts ut kvartalsvis. Sedan 1993 har SL även bjudit resenärerna på Poesi på väg, en idé från Londons tunnelbana. För närvarande väljs ett nytt tema med tolv dikter ut varje år. Varje år satsas cirka 10 miljoner kronor på att vårda och utveckla konsten. Investeringar största posten SLs verksamheter 2003 (Mkr) Investeringar 2 413 Tunnelbana 2 298 Pendeltåg 1 101 Lokaltåg/spårvagn 465 Buss 2 885 Övrigt netto 371 18