Metodstöd vid utredning av avvikelser

Relevanta dokument
Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

MAS övergripande rutiner Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Manual DF Respons. Avvikelser VOF Förbättringsarbete VOF. Reviderad Lena Olsson, systemadministratör

Dokumentansvarig: Vårdutvecklare. Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Övergripande rutin för hantering av avvikelser

Rubrikträd avvikelsemodulen sökord, frastexter och hjälpfrastexter version 1.1 augusti 2018

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING inom vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Avvikelser och klagomål, hälso- och sjukvård och omsorg

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Övergripande rutin för hantering av avvikelser

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Riktlinjer för Avvikelsehantering Gäller from Ersätter

Rutin Avvikelsehantering

Sektor stöd och omsorg

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Granskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Rutin för hantering av avvikelser

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Riktlinje för läkemedelshantering

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

22. Riktlinje för risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

1(11) Egenvård. Styrdokument

Läkemedelshantering Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Dokumentansvarig Gäller för Senast reviderad Skribent

Riktlinjer Avvikelsehantering

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Hemsjukvård i Hjo kommun

ÅRSRAPPORT AVVIKELSER I NÄRVÅRDSAMVERKAN 2015

Rutin för avvikelsehantering

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin

Handlägga personer under 65 år i hemsjukvård

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Rutin för avvikelsehantering

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

LEX SARAH RIKTLINJE GÄLLANDE LEX SARAH ENLIGT SOL OCH LSS

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

Riktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Avvikelsehantering hälso- och sjukvård

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132

NLL Medarbetarstöd vid vårdskada

Rutin för hantering av Negativa händelser

Sektor Stöd och omsorg

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Transkript:

Metodstöd vid utredning av avvikelser Vad är en avvikelse När vi pratar om avvikelser täcker vi det mesta genom att säga att det handlar om; brist i handläggning/omsorg/behandling, avvikelse från planerad insats/vårdåtgärd, brist i bemötande, delaktighet, tillgänglighet, samtycke eller samverkan. Exempel på händelser som rapporteras som avvikelser: avsaknad av överrapportering brist i bemötande bristande lyhördhet bristande respekt brukare bortglömd bruten sekretess ej inhämtat samtycke fallolycka feldosering i dosett fysiskt övergrepp fördröjd handläggning av ärende som rör basala behov fel vid läkemedelshantering hot icke fungerande trygghetslarm icke fungerande dokumentationssystem otillräcklig eller felaktig dokumentation tillbud eller skada vid användning av personligt hjälpmedel eller grundutrustning uppkomna trycksår utebliven information om förändring utebliven insats exempelvis tvätt, städ, tillsyn, personlig omsorg vårdrelaterad infektion överenskommen tid om insats/vårdåtgärd hålls inte och meddelas inte Utredning Följande rubriker utgår från DF respons avvikelsehanteringsmoduls dokumentationsfält, flik 3 Utredning. Om det finns behov av stöd i utredningsarbetet kan du kontakta socialt ansvarig samordnare, SAS eller medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. 1

Komplettering av händelsebeskrivningen Under denna rubrik kompletteras händelsebeskrivningen och ärendet utreds. Följande frågor kan användas som stöd: När och hur avvikelsen uppmärksammades Behöver information kompletteras, när inträffade avvikelsen, var och i vilken situation Redogör för vad som hänt eller risken för vad som skulle kunna hänt samt vilka konsekvenser det har fått eller kunde få för brukaren Redogör för om något liknande har inträffat tidigare och i så fall varför det har inträffat igen Redogör för åtgärder som genomfördes när avvikelsen inträffade. Ange tid för de olika åtgärderna. Redogör för övrig information som framkommit, exempelvis vid granskning av elektronisk journal, ordinationer, signeringslistor eller intervjuer Redogör för hur kontakt tagits med berörda, ange datum Beskriv den bakomliggande orsaken Under denna rubrik beskrivs den bakomliggande orsaken. Det är viktigt att utredningen undersöker de bakomliggande orsakerna. Även om den direkta orsaken är att en eller flera bland personalen har gjort fel så finns det oftast ytterligare orsaker till det inträffade. Bakomliggande orsaker som finns på så kallad systemnivå är något som är relaterat till organisationen i sig, ledningen och styrningen av en verksamhet och därför bidrar till att en avvikelse kan inträffa. I många fall finns det också mer än en orsak till det inträffade. När man försöker identifiera de bakomliggande orsakerna är det viktigt att utredaren är öppen för att orsakerna kan finnas inom flera områden och att inte utredningens fokus blir på vem eller vilka som har gjort fel i en viss situation. För att hitta bakomliggande orsaker kan utredaren behöva ställa flera frågor. Några exempel på sådana kan vara följande: Fanns det möjlighet till arbetsledning i den aktuella situationen? Var kommunikationen tillräcklig mellan olika arbetslag och mellan medarbetare och arbetsledning? Hade medarbetarna tillräcklig kompetens för att utföra de aktuella arbetsuppgifterna? 2

Hade medarbetarna möjlighet till handledning? Fanns det rutiner för den aktuella situationen? Följdes rutinerna? Varför följdes inte rutinerna? Hade tillräcklig information om gällande rutiner getts? Var rutinerna inaktuella, felaktiga eller otydliga? Var bemanningen tillräcklig vid det aktuella tillfället? Hur såg rekryteringsförfarandet ut? Hur hade de nyanställda introducerats? Var utrustningen och inredningen i lokalerna fungerande och säker? En annan metod som kan användas för att identifiera bakomliggande orsaker är Varför-därför-metodiken Ex. på risk Brukaren faller när han sätter sig på rollatorn. Varför för att rollatorn rullar undan Därför att bromsen inte tar Varför för att däcken är slitna Därför att brukaren alltid bromsar när han går Varför för att brukaren tycker rollatorn rullar för fort I exemplet ovan: Eliminera orsaken/risken genom att montera släpbroms Ex. på risk Vårdtagare får inte sin medicindos som ordinerat. Varför för att personal inte visste Därför att informationen om att medicindos skulle ges upplevdes som otydlig Varför för att den enskilda personalen förväntade sig att få informationen muntligt Därför att kunskapen om den lokala rutinen för läkemedelsöverlämning saknades. Eliminera, begränsa orsaker och risker Kan risken elimineras eller begränsas? Om de identifierade orsakerna elimineras eller begränsas, minskar då risken att den negativa händelsen kan uppstå i framtiden? Om svaret på frågan är ja är dessa de bakomliggande orsakerna. 3

Sannolikhet för att det inträffar igen 1. Mycket liten Kan inträffa en gång/år 2. Liten Kan inträffa varje månad 3. Stor Kan inträffa varje vecka eller en på tio tillfällen* 4. Mycket stor Kan inträffa dagligen eller en på tre tillfällen* * Gäller händelser som ej görs dagligen eller varje vecka, t ex injektioner var 3:e månad eller städning var 14:e dag, men där sannolikheten är stor att händelsen upprepas. Riskanalys Är en sammanvägning av allvarlighetsgrad och sannolikhet att händelsen upprepas. Ju högre poäng desto viktigare att snabbt starta förbättringsarbete för att förebygga att händelse upprepas. Allvarlighetsgrad 4 Katastrofal 3 betydande 2 måttlig 1 mindre Sannolikhet 4 mycket 16 12 8 4 för att stor händelsen 3 stor 12 9 6 3 upprepas 2 liten 8 6 4 2 1 mycket liten 4 3 2 1 Planerade åtgärder för att förebygga att det inte händer igen Under denna rubrik beskrivs planerade åtgärder som ska genomföras. Det ska framgå: Om det finns beslut om åtgärderna En eventuell tidplan och vem som är ansvarig för att åtgärderna ska genomföras. Det kan också framgå om arbetsrättsliga åtgärder har vidtagits eller om en polisanmälan har gjorts. Ett sätt att beskriva åtgärderna kan vara att det handlar dels om åtgärder på kort sikt, dels om åtgärder på längre sikt. När verksamheten åtgärdar de bakomliggande orsakerna så minskas eller elimineras risken för att det händer igen. Åtgärderna måste därför svara mot de bakomliggande orsakerna. 4

Frågor som kan användas som stöd vid utredning av fall och läkemedelshantering när brukaren erhåller kommunal hälsooch sjukvård. Fall och läkemedelsavvikelser representerar de avvikelser som är vanligast förekommande. Följande frågor kan användas som stöd. När brukaren inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård kan metodstöd för utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård användas. Fall Ett fall är symtom på försämrat allmäntillstånd om man inte kan se en annan tydlig orsak. Vad skulle brukaren göra då han/hon ramlade? Ser ni en tydlig orsak till fallet? Kan man göra åtgärder för att förebygga att det händer igen? Om man inte kan se en tydlig orsak till fallet: Har brukarens allmäntillstånd försämrats nära i tid innan fallet? Har brukaren erbjudits riskbedömning av legitimerad personal (fall, trycksår och malnutrition) i syfte att hitta risker? Om ja : När gjordes senaste riskbedömningen? Vilka förebyggande åtgärder har erbjudits/ordinerats? Utförs de förebyggande åtgärderna enligt ordinationen? Läkemedel vid läkemedelsövertag Föreligger det risker, har personal varit inblandad i fler läkemedelsavvikelser, har sjuksköterska tagit ställning till om delegering ska återkallas? Är ordinationen är svårläslig? Saknas det uppgifter om läkemedlets ordination ex. dosering eller hur läkemedlet ska tas? Saknas det uppgifter på signeringslistan? Saknas det uppgifter om patientens namn och personnummer? Stämmer inte patientens läkemedel, feldelat i dosett eller Apodos? Hur har personal fått information om eventuella förändringar av läkemedelsordination, är informationsöverföringen säker? 5

Har personal tagit del av förändringar av patientens ordination, har enhetschef säkerställt att personal känner till rutin för hur man tar del av tidigare lämnad information? Vad är anledningen till att läkemedel inte signerats, överlämnas läkemedel enligt checklista för överlämnande? Vad är anledningen till att personal inte överlämnat läkemedel enligt ordination? 6