Politisk teoretisk PM Seminarieuppgift 3 Demokratin, ett sätt att leva
För många år sedan uppstod det som då kunde ses som ett fenomen och sedan kom att införas som en typ av statsskick, nämligen demokratin. Fem hundra år före Kristus i det antika Aten, i den grekiska, på den tidens stadsstat, myntades begreppet demos kratien som på grekiska betyder folket härskar. Där demokratin en gång började i samband med att de, då så kallade fria männen, samlades och tog gemensamma beslut om allt från skatter till fred och uppdrag. Under 1600-talet uppstod det en revolution som är känt under namnet den vetenskapliga revolutionen. Utifrån tankarna under denna revolution väcktes det sedan, under 1700-talet, nya mer utvecklade tankar av upplysningsfilosoferna som uttalade sig om individens rättigheter, de ifrågasatte bland annat varför vissa grupper i samhället skulle ha mer makt än andra. I denna tidsepok finner vi de kända filosoferna John Locke med tankar om rätten till frihet, liv och egendom och Rousseau som uttalade sig om allmänviljan som var alla gemensammas bästa. Efter dessa fantastiska filosofers tankar kom senare därpå den franska revolutionen som ville främja frihet, jämlikhet och broderskap, samtidigt på andra sidan jorden fick USA en demokratisk stämpel. Enligt historiens gång var det alla dess uttalanden och tankar som visade vägen och gav demokratin sin födsel. Ett statsskick som kom att heta som efter grekiskans demos kratien fick sitt namn och betydelsen folkstyre. Efter demokratins upptäckt har människor sagt och levt upp till att demokrati är ett statsskick, en motsats till diktatur, något man bör rätta sig efter och kan ses som en typ av mänsklig lag. Allt skulle avgöras med en vinnande majoritet, från ett begränsat röstantal till en utveckling av allmän rösträtt samt många andra kategorier för att kunna få den demokratiska stämpeln. Här menar filosofen Dahl att det finns fem olika kategorier som skall uppnås innan en process och ett samhälle kan anses vara demokratiskt, jag talar om Dahls demokratidefinition. Ty här kan man ställa sig kritisk till om vissa länder, som anses vara demokratiska, verkligen är demokratier. Vem är det egentligen som bestämmer vad som anses vara demokratiskt och vart går i så fall gränsen. Ligger demokratins normer numera i vår natur eller lever vi människor fortfarande efter idén om att demokrati är ett statsskick och en styrelseform. Jag slog mig ner en eftermiddag och läste kurslitteraturen Texter i samtida politisk teori och blev genast väldigt intresserad av kapitlet som heter Den demokratiska
tidsåldern (på s.193), där filosofen Fareed Zakaria uttalar sig om hur vi i nutid lever i en som han kallar det demokratisk tidsålder, han menar i boken att demokratins uppgång har blivit en trend som världen under det senaste århundradet har formats utav. I själva verket väckte det tankar jag förut har funderat över, tesen om att dagens samhälle lever i en demokratisk tidsålder när demokratin är vår natur och en form av levnadssätt, inte ett måste och en typ av statsskick. Precis som Zakaria beskriver och argumenterar för demokratin som ett levnadssätt anser jag att mina tankar är desamma. Jag fann mig själv och mina tankar i hans uttalanden om demokratin som en form av levnadssätt och valde därför att argumentera utifrån den intresseväckande normativa problemfrågeställningen; Hur bör man se demokrati, är det ett sätt att leva eller är det en typ av statsskick?. I boken Texter i samtida politisk teori beskriver Zakaria demokratin, som tidigare nämnt, som en trend världen har formats efter, han skriver att det som en gång i tiden var ett besynnerligt tillvägagångssätt i en handfull länder kring Atlanten har blivit standardformen för mänsklighetens statsskick. Zakaria menar att demokratin är den enda överlevnadskällan till politisk legitimitet, han beskriver hur världen i den här demokratiska tidsåldern demokratiseras genom att makten skiftas neråt. Genom att beskriva hur makten skiftas neråt i samband med att hierarkier bryts ner, slutna system öppnas upp och påtryckningar från massorna är numera den huvudsakliga drivkraften för social förändring menar Zakaria att genom dessa företeelser demokratiseras samhället steg för steg. Det vill säga att demokratin har övergått från att vara ett statsskick till att formas som normer och därefter blivit i dagens samhälle ett sätt att leva. Dagens samhälle är uppbyggt på allas lika rätt att tänka och tycka för det ligger i vår natur att alla får tänka och tycka, sådant som appliceras på människor i tidig ålder. Barn från grundskolor i Sverige, får vara med och tycka och tänka i olika samarbetsorgan som elevråd. Elever bestämmer och utformar lika rätt för alla genom representanter, demokratin ligger i deras natur (här vill jag påpeka att demokratiska beslut inte givetvis går likadant till runt om i världen, alla länder lever i samhällen där demokratin utvecklas olika snabbt). Det är inte längre statsskicket som yttrar dessa små samarbetsorgan utan det ligger i elevernas verklighet att det tillsammans skall besluta i olika frågor. Jag vill säga att normer om att behandla alla lika är en demokratisk tanke och människor idag lever med detta genom sin uppväxt som ett
levnadssätt. Demokratiska normer har utvecklat förståelse och människans uppfostran enligt demokratin är ett axiom. Demokratin som ett levnadssätt har många tydliga drag i samhället vi lever i idag. Som tidigare nämnt har normer blivit demokratiska och självklarheter idag är alla demokratiska. Men det är inte bara normer som blivit demokratitänkande handlingar, samhället i sig har även förändrats på diverse olika stadium. Zakaria skriver i boken Texter om samtida politisk teori om hur kulturen i världen har demokratiserats och har gått från kvantitet till kvalitet. Fin-kulturen fortsätter att grönska men är numera i en kategori och tilltalar bara de lite äldre. En sångerskas väg till popularitet och kändisskap handlar inte längre om, som i gammal världsordning, om vem som tycker om hennes musik utan numera om hur många som tycker om henne. I denna teori citerar jag Zakaria som uttalar sig om att med denna måttstock kommer Madonna alltid att slå Jessye Norman, vilket beskriver varför kulturen skiftat från kvantitet till kvalitet. Definitionen av kulturen har från den gamla världsordningen förändrats utefter den demokratiska revolutionen som tagit världen med storm. Gruppen Velvet Underground, som var känt under slutet av 60-talet spelade musik nischad till dåtidens så kallade konstrockare, där det handlade om vem som lyssnade på musiken. Redan 30 år senare i tiden upptäcktes en grupp som heter Spice Girls, deras popularitet och kändisskap uppstod på grund av att det var många som tyckte om dem. I dagens samhälle är Spice Girls en mer demokratiserat framtagen popularitet inom kultur som är mer ihågkommen än vad Velvet Underground någonsin kommer att bli. Zakaria uttalar sig i boken Texter i samtida politisk teori om demokratiseringen av våldet som ett utav det mest skrämmande kännetecken i dagens läge. Man menar att det statliga monopolet av legitim förbrukning av maktmedel i mänskliga samhällen har minskat markant och varit en av anledningarna till en större maktjämlikhet mellan staten och medborgarna. På grund av denna demokratiseringsvåg i maktbalansen har statens övertag försvagats vilket får konsekvenser att små organisationer och grupper av människor kan utföra hemska dåd mot mänskligheten. Andra bevis på att staten har försvagats är den ökade illegala strömmen av människor, pengar, knark och vapen. Människor har genom den ökade demokratiseringen fått möjligheter att veta mer och
demokratin har blivit en livsstil som människor handlar efter. Den ökade demokratiseringen är förvisso inte något dåligt, att normer av demokratiskt handlande och en typ av levnadssätt skulle skada människan. Som demonstrationer, när människor i grupp samlas och protesterar mot att demokratin har gått fel till utan att tänka på varför det får dem att reagera på detta sätt; demokratiseringen och deras levnadssätt är skälet till att människans demokratiska normer får sig ett spel, något har inte gått demokratiskt rätt till. Demokratin har gett fantastiska resultat och inflytande över hela världen, så pass mycket att demokrati inte längre är ett statsskick utan ett levnadssätt. Världens alla foster uppfostras i demokratins normer och natur. Demokratins normer är en betydande handling för hur människan beter sig, ty utan demokratin som statsskick hade aldrig dessa normer kunnat växa fram. Utan demokratin som ett statsskick skulle demokratin aldrig fungera. Demokratins normer kan komma att gå för långt och kanske blir vår värld för demokratisk i den mån om att alla bestämmer och skall representera folket och staten. Att se demokratin som ett statsskick kan vara relevant när det kommer till samhällets utveckling. Det måste finnas gränser inom demokratin för att staten inte skall tappa all makt. Att demokrati endast skulle vara ett sätt att leva på grund av att de gamla konspirationsteorierna bak i kommunismens tid inte är aktuella längre, är inget som kan anses vara möjligt utan en styrelseform som begränsar människans beteende. Utan den demokratiska ordningen och de demokratiska kategorierna som Robert Dahl talar om i boken om Texter i samtida politisk teori skulle inte demokratin fungera som ett levnadssätt. Han talar om att en demokrati skall erhålla effektivt deltagande, lika rösträtt vid slutligt avgörande, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och inklusion. Jag menar att utan dessa som grund skulle demokratin aldrig har en bas att utgå ifrån för att formatera den demokratiska livsstilen. Demokrati som ett statsskick sköter hur demokratiskt saker och ting skall vara, hur mycket engagemang och så vidare, medborgare får ta del av. Utan dessa demokratiska spärrar inom demokratin som statsskick löper samhället en ganska stor risk att demokratin blir för demokratisk och kommer att utvecklas till en helt annan typ av demokrati. I Sverige har vi en representativ demokrati och utan dessa representanter för demokratin skulle staten tappa makten åt folket, jag menar att folkstyre inte alltid bör lägga all makt i folkets händer. Utan demokrati som statsskick kommer inte staten att fungera och detta kan
leda till mycket blodiga konsekvenser i krig om yttrandefrihet och allas rätt till att tycka och tänka, kanske skulle till och med röstningen bli irrelevant och staten bli korrupt med ett helt annat styre där alla kämpar om att få bestämma. Det kan i värsta fall leda till att demokratin handlar om makten att bestämma och besluta. Att demokratin är ett levnadssätt kan man inte förneka då det är ett axiom för de allra flesta människor i dagens samhälle, framförallt i Sverige, att följa de demokratiska normerna. Man behöver inte ta hänsyn till demokratin som statsskick för att förstå hur man bör behandla andra människors rätt och frihet. Därefter måste vi se att utan demokratins uppkomst och demokratins sätt att styra samhället skulle det idag aldrig se ut som det gör med dessa demokratiska normer. Man skall förstå hur världen inte skulle klara sig utan en kombination mellan demokrati som ett statsskick och idén om att det är ett sätt att leva. Människor lever enligt de demokratiska normerna som en naturlag men dessa bör också begränsas med hjälp av ett demokratiskt statsskick. Jag håller med i Zakarias tankar om demokratiseringen och den demokratiska revolutionen som en bastant våg som fortfarande påverkar länder världen över. Jag intresserar mig mycket i Zakarias idéer och tankar om demokratins som en levnadsätt och anser att denna teori går att utveckla i dagens samhälle och framtid i en längre filosofisk uppsats. Faktum kvarstår att utan det demokratiska statsskicket skulle inte det demokratiska levnadssättet att ha en demokratisk normal funktion. Källmaterial: Litteratur; Beckman Ludvig, Maria Carbin, Ulf Mörkenstam, Sofia Näsström, Jouni Reinikainen & Maria Wendt Höjer (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori [2:a upplagan] (Malmö: Liber) Ödalen Jörgen, föreläsning fyra. Varför demokrati? Internet; Demokratins historia http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/demokratins-historia#