Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet
Varför? Rätt barnpatienter? Barn med störst behov av intervention Förbättrad prognos för barnen Nuvarande screeningmetoder, fr a uttalet Evidensbaserat, normerat screeningtest Kliniskt forskningsoch utvecklingsarbete SUS, Lund Lunds universitet Barnhälsovården
Språkutvecklingstrappa Uttal, grammatik Skriftspråk Språklig medvetenhet Samspel Ordförråd (begreppsbildning; förstå, organisera, producera) Modierad modell efter: Bruce, B. (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg. Med sikte på förskolan. Barn i behov av stöd.
Nedsatt funktion på djupare nivå Sämre prognos i form av kvarstående språkproblem T ex: Clegg, J. et al. (2005). Developmental language disorders a follow-up in later adult life. Journal of Child Psychology and Psychiatry 46. Bruce, B. et al. (2003). Identifying children at risk for language impairment: screening of communication at 18 months. Acta Paediatrica, 92.
Tre studier Pilot BVC + logopedmottagningar Huvudstudie Förpilot Logopedmottagning, Lund 36 barn (2011) 57 barn (2012) BVC + logopedmottagningar 342 barn (2012--)
Förpilot syfte Värdera olika screeninguppgifters prediktionskraft för att särskilja fyraåringar med typisk språkutveckling från dem med atypisk. Är nonordsrepetition 1 säkrare som klinisk markör för språkstörning jämfört med andra typer av uppgifter? 1 Nonord är påhittade ord utan betydelse, dvs nonsensord. Nonordsrepetition innebär att barnet får lyssna till ett sådant nonsensord och därefter upprepa detta.
The capacity to repeat a novel phonological form such as woogalamic is one of the most basic and important language abilities. Every word we now know was once unfamiliar to us, and was learned, in part, via such a repetition attempt. Archibald, L. M. D. & Gathercole, S. E. (2007). Nonword repetition in specific language impairment: More than a phonological short-term memory deficit. Psychonomic Bulletin & Review, 14, s 91. Barnhälsovårdens nationella konferens 2014
Resultat förpilot Språkförståelse Nonordsrepetition Ordkunskap Lavesson, A. (2012). Språkscreening i fyraårsåldern: Nonordsrepetition och andra kliniska markörer. Masterarbete i logopedi, LU. Lavesson, A. & Hansson, K. (2013). Språkscreening i fyraårsåldern: Nonordsrepetition som klinisk markör. Logopednytt, 2.
Huvudstudie (nov 2012- mars 2015) 342 barn 24 % flerspråkiga barn, 29 olika språk Normerat för ålder 3;10 4;4 år 32 uppgifter; barnet pekar, sorterar, repeterar och berättar. 5 uppgifter ; BVC-sjuksköterskan bedömer hur screeningen fungerat som helhet Max 37 p - den totala poängsumman avgör om remiss till logoped rekommenderas eller inte Ca 10 minuter
Exempel på uppgifter Språkförståelse, ord Begrepp vad hör ihop
Resultat huvudstudie Med ett gränsvärde satt till 33 (av 37 p), sensitivitet=0,94 och specificitet=0,96 baserat på nuvarande data. Interbedömarreliabilitet mätt med intraklass korrelationskoefficient var 0,99, p<0,001. Det fanns ingen signifikant korrelation mellan flerspråkighet och testresultat (r=0,02, p=0,73). 75% av barnen med språkstörning hade ingen tidigare logopedkontakt
Nästa steg Uppföljning i form av en föräldraenkät vid barnens sista besök på BVC inför skolstart pågår. Sant och falskt negativa fall i gruppen som inte föll ut vid screeningen identifieras. Slutgiltiga data bearbetas och publiceras.
Implementering De BVC i Skåne som ingått i studien avser fortsätta med det nya testet. 25 BVC-sjuksköterskor i Västra götalandsregionen får tillgång till en provupplaga av screeningtestet i december 2014. Språkfyran trycks under andra kvartalet 2015.
Kontakt Frågor kring Språkfyran: ann.lavesson@sprakfyran.se Övrigt: ann.lavesson@skane.se Södra regionvårdsnämnden, Kunskapscentrum för barnhälsovård i Region Skåne samt Sunnerdahls handikappfond tackas för ekonomiskt stöd.