Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt



Relevanta dokument
Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Journal- och registerstudier

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

En god vård? SoS 2018

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Nationellt kvalitetsregister

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Bilaga Uppföljning 2016

Gothia Forum. Claes Hegen Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. SHV Göteborg 14/2, 2012

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Status for registre for hjerte-och karsykdom i Sverige och eksempler på nyttan av slike registre

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Mobila Geriatriska Teamet

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Läkemedel - trender och utmaningar

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Bilaga Uppföljning 2014

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Interprofessionell samverkan astma och kol

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

En nationell registerservice vid Socialstyrelsen. Avrapportering av uppdraget om att utveckla och driva en nationell registerservice mellan

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Sjukdomar i sluten vård HS0110

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Vårdens resultat och kvalitet

Översikt över befintliga datakällor

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

System för kunskapsstyrning

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning Allmänna förutsättningar Områden för uppföljning Hälsovalsrapport...

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Motionssvar - Screening för benskörhet hos äldre

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret?

Transkript:

Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland

Nationella populationsbaserade register relaterade till hälsoh lso-och och sjukvård Cancerregistret Medicinska födelseregistret (inkl. missbildningar) Läkemedelsregistret Patientregistret Dödsorsaksregistret

Kan vi, med data från register, utföra populationsbaserad forskning på sjukdomar som är vanligt förekommande inom primärvård?

Vårddatalagret- s administrativa databas Administrativa data om patienter Administrativa data om besök, inläggningar Läkarbesök och inläggningar dokumenteras med diagnos Sjukhusdata från 1998 och Primärvårdsdata från 1999 total täckning sedan 1999 slutenvårdsdata rapporteras årligen till Patientregistret 10 års data för all s sjukvård i en databas!

KPP-databasen i Nationellt projekt initierat av SKL 1999-2002 KPP-databasen innehåller kostnadsdata för alla kontakter patienter haft med KPP-databasen kopplas till Vårddatalagret Kostnader kan summeras för olika dimensioner, ex patientgrupper och kliniker

Datakvalitet i Vårddatalagret Andel diagnossatta läkarbesök PV 2007 94 % Andel diagnossatta läkarbesök sjukhus 2007 70 % Andel diagnossatta inläggningar 2007 92 % Fel diagnossättning?? Ingen vet omfattningen

Datakvalitet i KPP-databasen Standardkostnader Kostnader för vård i andra landsting Snarare underskattning än överskattning Jämförelse med andra studier

Studier med data från Vårddatalagret och KPP-databasen Prevalens av kroniska sjukdomar Samband mellan olika sjukdomar Kostnad för en sjukdom

Prevalens av kroniska sjukdomar 2003 Diabetes 4,4 % Hypertoni 10,3 % Astma 4,5 % KOL 1,2 %

Prevalens av kroniska sjukdomar 2003 Fördelning % mellan olika vårdnivåer

Prevalens av kroniska sjukdomar 2003 Datakälla Datauttag Studiepopulation Vårddatalagret Dödsorsaksregistret EpC Befolkningsregistret SCB 1999-03 1999-03 Dec 03 Alla östgötar dec 03 (n= 414 000) ABW 9 Nov -07

Samband mellan diabetes och IHD Män IHD-prevalens bland diabetiker IHD-prevalens bland icke-diabetiker Ålder n % (95% KI) n % (95% KI) 45-54 138 12.2 (10.4-14.4) 802 3.1 (2.9-3.3) 55-64 548 21.8 (20.2-23.4) 2336 9.7 (9.3-10.1) 65-74 816 33.9 (32.1-35.9) 2864 20.4 (19.8-21.1) 45-74 1502 24.9 (23.8-26.0) 6002 9.4 (9.1-9.6) Kvinnor 45-54 68 9.0 (7.1-11.3) 335 1.3 (1.2-1.4) 55-64 236 15.7 (13.9-17.6) 1016 4.1 (3.8-4.3) 65-74 472 22.9 (21.1-24.8) 1680 10.3 (9.9-10.8) 45-74 776 18.0 (16.9-19.1) 3031 4.5 (4.4-4.7)

Samband mellan diabetes och IHD prevalensratkvoter Mellan diabetiker och icke-diabetiker avseende IHDprevalens, kvinnor 4,0 Mellan diabetiker och icke-diabetiker avseende IHDprevalens, män 2,6 Sambandet mellan diabetes och IHD är ~55% starkare bland kvinnor än män

Samband mellan diabetes och IHD Datakälla Datauttag Studiepopulation Vårddatalagret Dödsorsaksregistret EpC Befolkningsregistret SCB 1999-03 1999-03 Dec 03 män & kvinnor 45-74 år n = 141 400

Hälso- och sjukvårdskostnad för diabetes 2005 Kostnad per patient (diabetiker) = SEK 41 600 Kostnad per patient (icke-diabetiker) = SEK 23 300 (åldersjusterad) 1,8 gånger högre kostnad för diabetiker

Hälso- och sjukvårdskostnad för diabetes 2005 Datakälla Datauttag Studiepopulation Vårddatalagret KPP-databasen Läkemedelsregistret EpC Dödsorsaksregistret EpC Befolkningsregistret SCB 1999-05 2005 Jul 05-Dec 05 1999-04 Dec 04 män & kvinnor i alla åldrar n = 415 990 ABW 9 Nov -07

FoUs uppdrag från Närsjukvården gällande konsumtionsuppföljningar baserade på s databaser Uppföljning av osteoporosvården i Uppföljning av hjärtsviktsvården i Uppföljning av strokevården i Uppföljning av äldrevården

? Uppföljning av osteoporosvården Kvinnor i Östergötland > 49 år, levande dec året före uppföljningen Epidemiologi Identifiering av den registrerade osteoporospopulationen 00-07 Identifiering av den registrerade populationen med osteoporosrelaterade frakturer 00-07 Identifiering av den registrerade populationen med fraktur under 2007 (incidens) Diagnostik och utredning Ryggröntgen Bentäthetsmätning Per oral kortisonbehandling BMI Prevention och behandling Rökning Läkemedel - Vitamin D och kalciumtillskott, Bisfosfonat etc Vårdflöde: Remiss från ortopedklinik till PV och tvärtom Inläggningar, besök hos läkare, sjukvårdande behandling Ekonomi Den årliga sjukvårdskostnaden för osteoporos- och frakturpopulationerna totalt och per patient, samt kostnad för: Primärvård Öppennvård på sjukhus Slutenvård Öppenvård Ortopedicentrum Slutenvård Ortopedicentrum Föregående års och följande års sjukvårdkostnad vid fraktur, totalt och per patient, samt kostnad för Primärvård Öppennvård på sjukhus Slutenvård Öppenvård Ortopedicentrum Slutenvård Ortopedicentrum hn

Uppföljning av osteoporosvården 2007 Kvinnor i Östergötland > 49 år, levande december 2006 Epidemiologi Antal % av kvinnor > 49 år 1 Osteoporospopulationen 00-07 3389 4,0 % 2 2 Populationen med osteoporosrelaterade frakturer 00-07 3 Populationen med osteoporosrelaterade frakturer 07 8046 9,4 % 1384 1,8 % Grupp 1 eller Grupp 2 Riskpopulation n=10 024 (11,4 %)

Uppföljning av osteoporosvården 2007 Kvinnor i Östergötland > 49 år, levande december 2006 Vårdflöde 2007 kvinnor > 49 år i Risk populationen Antal % Personer som har varit inlagda på sjukhus 2727 26,7 Personer som har varit på något läkarbesök 8729 85,6 Personer som har besökt annan yrkesgrupp än läkare 8263 81,0 Personer som inte har besökt 668 6,5 Personer som inte har haft någon kontakt med 368 3,6

Uppföljning av osteoporosvården 2007 Kvinnor i Östergötland > 49 år, levande december 2006 Kostnad per patient (Risk för fraktur) = SEK 41 180 Kostnad per patient (Ej risk för fraktur) = SEK 27 249 (ålderjusterat) 1,5 gånger högre kostnad för riskgruppen

Uppföljning av äldrevården Antal Medelkostnad Totalkostnad miljoner kronor IHD 4722 59 037 272 Diabetes 4661 55 970 255 Hjärtsvikt 3312 75 502 246 Osteoporosrelaterade frakturer 2904 57 668 161 Stroke 2045 70 453 139 Kol 1777 65 003 112 Astma 2150 53 474 111

Landstingens administrativa databaser är alltså användbara vid uppföljning men också vid hälsorelaterad forskning Tack!