Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län NR 1 2014 I marsnummret: 1 Ledaren Nationell konferens 20-21 maj 2 Dialogmöte om kompetensbehov och rekrytering 3 Hur kan vi locka nya kollegor? Full fart för cheferna! 4 På väg mot evidensbaserad praktik Nytt och uppdaterat kring Carpes Yrkeskrav Tre frågor om nyttan med Carpe 5 Inspirationsdag kring stöd till arbete och studier Tips på föreläsning 6 DMO- Delaktighetsmodellen Tillgängliga mötesformer 7 Nyttan med nationell samverkan - tankar om nationella kompetensrådet Forum CARPE en kommunfinansierad funktion för verksamhets- och yrkesutveckling i Stockholms län. CARPE 2 ett utvecklingsprojekt inom 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län. Delfinansieras av ESF. 1/4 2012-30/6 2014 www.projektcarpe.se C arpe är inne i ett spännande skede, det är mycket på gång! Vi är mitt i en termin då vi ska avsluta ESF-projektet Carpe 2 och samtidigt planera för Forum Carpes fortsättning. Forum Carpe går in i sitt tredje verksamhetsår den 1 april med lika många kommuner som tidigare, 24 stycken. Under våren har dialog förts med Vaxholm och Danderyd som ännu inte är med i Forum Carpe om deltagande, men i skrivande stund är inga beslut fattade. Uppdraget som Forum Carpe fick förra året kring EBP, evidensbaserad praktik i socialtjänsten, fortsätter 2014. Inom det uppdraget har bland annat en inventering bland länets kommuner resulterat i en nulägesbeskrivning av hur man arbetar med EBP och vilka kompetensutvecklingsbehov som finns. Resultatet kan du läsa mer om på Carpes hemsida. I Carpe 2 pågår det en mängd olika kompetensutvecklingsinsatser i delprojekten och i den sammanhängande delen om lärande och vardagutveckling. Planering för slutkonferensen är i full gång och datumet är den 12 juni. Under våren kommer Carpes externa utvärderare Ramböll att påbörja slututvärdering av projektet. Under våren arbetar projektledningen och Nationella Kompetensrådet, NKR, för att förhoppningsvis hitta någon fortsättning på det nationella arbetet som startades i Carpe 2010, genom den första nationella konferensen om kompetens. NKR har nu representation från alla regioner i Sverige. På sista sidan i bladet ser du hur en representant i rådet beskriver nyttan med den nationella samverkan både för landet i stort och för den egna regionen. NKR är till nytta för andra myndigheter och organisationer som Socialstyrelsen och Myndigheten för yrkeshögskola. Enligt Myndigheten för yrkeshögskola är NKR en unik möjlighet och en plattform för dialog med funktionshinderområdet. Avsaknaden av ett branschråd täcks idagsläget upp av Carpe och NKR. Planering pågår även för Carpes femte nationella konferens om kompetens som i år flyttats till maj. Tidigare år har den varit i mars, men det är en konferenstät vår och därför flyttar vi fram vår konferens. Den 21 maj är det dags och dagen innan, den 20 maj arrangeras återigen Mötesplatser på ett antal platser i länet. Det är deltagande kommuner som är värd för dessa Mötesplatser som syftar till att skapa forum för erfarenhetsutbyten kring aktuella frågor. Dessutom arrangeras Mötesplats Carpe som ett led i att sprida resultaten från Carpe 2. Läs mer om konferensen nedan. Carin Bergström, projektchef Carpe Våren 2010 arrangerade Carpe den första nationella konferensen om kompetens inom området funktionsnedsättning. Därefter har Carpe årligen hållit en konferens om kompetens, där delar av innehållet återkommer som en röd tråd. bladet För femte året i rad NATIONELL KONFERENS OM KOMPETENS 21 maj Läs mer om de fyra föregående konferenserna på Carpes hemsida. Ständigt aktuella frågor som titlar och kompetensnivåer samt chefens yrkesroll och kompetens tas upp vid årets konferens. Dessutom presenteras den nya Myndigheten för delaktighet och det nationella perspektivet på EBP-satsningen. På Carpes hemsida hittar du mer information om konferensen den 21 maj och Mötesplatserna den 20 maj.
SIDA 2 CARPEBLADET På Länsstyrelsens hemsida finns Jämställd tillväxt i Stockholms län - handlingsplan 2012-2014 www.lansstyrelsen.se Dialogmöte om Kompetensbehov och rekrytering Chefer, verksamhetsutvecklare, Kompetensombud, representanter från fackliga organisationer och HR-avdelningar träffades vid årets slut på ett dialogmöte om kompetensbehov och rekrytering. Karina Uddén på Länsstyrelsen, som var värd, hälsade välkommen till en dag som innehöll både presentationer och diskussioner. Bland annat presenterade Karina Handlingsplanen för jämställd tillväxt och Ylva Disheden från Stockholms läns landsting presenterade Tillväxt i Stockholms län. Intressanta presentationer som både gav omvärldsbevakning och satte in funktionshinderområdet i ett större sammanhang. Förmiddagen avrundades med att Daniel Larson, Kommunal Stockholms län, gav sin syn på kompetensbehov och rekrytering. Titlar kopplade till kompetensnivåer - kan det underlätta rekrytering? Det var rubriken på eftermiddagens första presentation. Ett kort svar på den frågan är ja, det kan det förhoppningsvis göra på sikt. En tydlighet i titel kopplad till utbildningsnivå lär underlätta både rekrytering och dialog med utbildningsanordnare. Gymnasieskolornas programråd Beskrivning av de olika programråden och de aktuella frågor som diskuteras på gymnasieskolornas programråd gavs av Anna Widing Niemelä, rektor vid Tullinge gymnasium och Cia Bergström, enhetschef och representant i de regionala programråden för både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Programråd kopplade till yrkesprogrammen finns på nationell, regional och lokal nivå. Det är ett sätt för branschen att både samverka och påverka utbildningarna. Här kan du läsa mer om de regionala programråden www.ksl.se/svenska/vara-uppdrag/ utbildning/regionala-programradsmoten.html Handledarutbildning - ett pilotprojekt Som ett led i arbetet med rekrytering startades under hösten en projektgrupp i Carpe bestående av Cia Bergström, CKA (CarpeKommunAnsvarig), Anna Ohlsén, Kompetensombud och Jansje van Bemmel Thomenius, delprojektledare i Carpe samt representanter från några gymnasieskolor i Stockholms län. Mer om pilotprojektet på sid 3 Syftet är att utveckla en modell bestående av olika delar för att knyta arbetslivet/ branschen och yrkesprogrammen Vård- och omsorg samt Barn- och fritid närmare varandra. Arbetet kommer att genomföras inom Carpe, det vill säga i Stockholms län, men resultatet kan spridas i landet om intresse finns. Pilotprojektet pågår från september 2013 - mars 2014 och bedrivs inom ramen för projekt Carpe 2 med delfinansiering av Länsstyrelsen. Olika stragegier Dagen avslutades med diskussioner om olika strategier för att säkerställa kompetensbehov och rekrytering. Något av det som diskuterades var: Vad behöver vi göra? Vad kan vi själva bidra med? Vad är beroende av att andra (i så fall vilka) gör för att underlätta rekrytering? Höja status inifrån Carpes Yrkeskrav kan bidra. Statliga medel till utbildningar önskas. (tex omvårdnadslyftet) Bra arbetsvillkor. Resurser att kunna använda sin kompetens i vardagen. Kompetenskartläggning av de anställda som finns i arbete. Har de rätt formell kompetens? Öppna upp för praktikanter och feriearbetare. Samverkan kring yrkeskrav och kompetensansvar. Sammanfattningsvis kan sägas att det behövs kontinuerlig dialog kring frågan, både i den egna organisationen och gemensamt. Som en deltagande chef uttryckte det: Den här dagen har varit bra både utifrån mitt yrke men även som person. Jag har fått större förståelse för sammanhanget Dialogen kring kompetensbehov och rekrytering fortsätter den 3 juni. Inbjudan kommer på hemsidan. Carin Bergström, projektchef Carpe
CARPEBLADET SIDA 3 Anna Ohlsen är fritidspedagog i Rinkeby-Kista sdf, Stockholms stad. Anna har varit Kompetensombud i Carpe sedan starten 2009 och deltar i pilotprojektet för handledaintroduktion i projekt Carpe 2. Pilotprojektet för handledarintroduktion I pilotprojektet för handledarintroduktion, som pågår i Carpe 2, håller man på att ta fram ett informatörsmaterial som kan användas i kontakt med skolorna. Framtida informatörer blir framöver inbjudna till Carpe för kurser och nätverksträffar med start hösten 2014. Genom Carpe kommer det att skapas en bank med informatörer dit skolorna kan vända sig. Hur kan vi locka nya kollegor? Det behövs fler ungdomar som söker Vård och omsorgs- eller Barn och fritidsprogrammen och av de som söker är det få som hittar till vårt verksamhetsområde. Många gymnasieskolor lägger ner sina utbildningar för att det inte finns några sökande och det är alarmerande. Komvux har fortfarande sökande, men vi inom funktionshinder är inte de populäraste arbetsplatserna, akutsjukvården lockar mer. Vi behöver hjälpas åt att marknadsföra vårt yrkesområde i olika sammanhang för att tillsammans visa att det minsann är spännande och utvecklande att arbeta inom funktionshinderområdet. Tillsammans arbetar vi för att höja vår kompetens och yrkets status, men var ska vi rekrytera ifrån i framtiden? Dessutom har vi många pensionsavgångar framför oss och då kommer vi ha stora problem att upprätthålla kompetens och utveckla våra verksamheter. Synliggör verksamhetsområdet Nu är det hög tid att synliggöra vårt verksamhetsområde och det måste vi göra på många olika sätt, men jag vill slå ett slag för att gå ut till skolorna och prata med eleverna så de vet att vi finns. Jag har vid ett flertal tillfällen varit både på ungdomsgymnasium och Komvux för att berätta om mitt jobb, ibland har en kollega varit med och ibland har jag varit själv. Det är väldigt inspirerande och lärorikt och responsen från eleverna har varit positiv. De tycker det är spännande att höra någon som befinner sig i verkligheten berätta och dessutom om ett område som de flesta vet väldigt lite om. Funktionshinderområdet är inte speciellt synligt i vårt samhälle och ingen kan väl beskriva det bättre än vi som dagligen befinner oss där. Nu har vi genom Carpes regi tagit fram ett material som man kan använda när man besöker skolor och som ger stöd för att berätta. Det känns mycket bra att få bidra till att synliggöra det fantastiskt viktiga och roliga jobb vi har och förhoppningsvis locka nya duktiga medarbetare till att arbeta med personer med funktionsnedsättning. Jag vill uppmuntra andra kollegor att ta kontakt med olika skolor och på så sätt se till att sprida kunskap om vårt arbete som är ganska undanskymt i samhället. Anna Ohlsén Full fart för cheferna! Det är full fart i delprojektet för Chefer utan högskoleutbildning. I början av februari avslutades kursen Organisation, ledarskap och gruppdynamik 7,5 hp och samma vecka startades kursen Uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik, EBP 7,5 hp. Det var spännande att få vara med och lyssna på några presentationer av de enskilda arbeten som gjordes under den avslutande kursen om organisation och ledarskap. Det blev ett brett spektrum av saker som togs upp, allt från ledningssystem till de olika policy man arbetar efter. Vid kursstarten av Uppföljning, förbättringskunskap och EBP var det mycket glädje och energi samt ett kärt återseende av tidigare kurskamrater. Förväntningarna var högt ställda och deltagarna såg fram emot att kursen skulle ge dem kunskaper om att jobba mer effektiv med ledningssystem, förstå vad EBP innebär och hur man arbetar med det. Att kunna jobba med brukarundersökningar, även för personer med grav/måttlig utvecklingsstörning som behöver hjälp med kommunikation, var en annan förväntning. Förväntansfulla chefer på kurs om uppföljning & EBP Uppföljning, förbättringskunskap & EBP är den fjärde kursen som erbjuds. De övriga kurser har varit nyss nämnda Organisation, ledarskap och gruppdynamik samt LSS och värdegrund 7,5 hp och Arbetsrätt 7,5 hp. Kursutbudet har följt innehållet i den ledarskapsutbildning som genom Socialstyrelsen erbjuds chefer inom äldreomsorgen. Utöver de riktade kurserna deltar cheferna i delprojektet även i det övriga utbudet genom Carpe. Till exempel deltar några av cheferna i Att leda för verksamhetsutveckling 7,5 hp som startades i februari. Några av cheferna i delprojektet har berättat att de nu hade kommit så långt i sin formella utbildning att det inte är många högskolepoäng kvar att läsa. Utöver kurserna genom Carpe läser man även kurser i det ordinarie utbudet vid högskolor och universitet. Jansje van Bemmel Thomenius, delprojektledare Carpe
SIDA 4 CARPEBLADET På väg mot en evidensbaserad praktik Satsningen från Socialdepartementet och SKL, Sveriges kommuner och landsting gällande evidensbaserad praktik (EBP) inom Socialtjänsten går nu in på sin andra termin inom funktionshinderområdet. För Forum Carpe innebär 2014 en utökning till att även innefatta närliggande hälso- och sjukvård. Denna del, som tidigare legat på Äldrecentrum, kommer från och med i år vara Forum Carpes uppdrag. Riktigt vad det kommer att innebära är ännu inte klart. Den webbkartläggning som gjordes under slutet av förra året om hur arbetet sker i kommunerna är nu sammanställd och en rapport finns på Carpes hemsida, www.projektcarpe.se/ebp.html Sammanfattningsvis finns många goda exempel på hur man i länet arbetar med brukarinflytande på olika sätt. Man kan också konstatera att samverkan mellan olika huvudmän är svårt och ett område som behöver utvecklas. Många verksamheter ser behov av vidare kompetensutveckling när det gäller systematisk uppföljning och fortsatta kompetensutvecklingsinsatser kring social dokumentation och AKK, alternativ kompletterande kommunikation. Detta finns och kommer fortsätta finnas i Forum Carpes kompetensutvecklingsinsatser. Exempelvis kommer Forum Carpe den 4 juni ha en heldag om uppföljning och brukarundersökningar på olika sätt. Forum kommer också fortsättningsvis erbjuda föreläsningar kring Social dokumentation och AKK. fram fler och tydligare arbetssätt som är evidensbaserade. Med det menade han att man inom all socialtjänst måste bli bättre på att dokumentera vad man gör/hur man arbetar och därefter sprida den kunskapen vidare till andra. Inom medicinen pratar man om praxis alltså metoder/arbetssätt som fler känner till och använder utan att det finns reell vetenskaplig evidens på att de fungerar. Lars menade att skriva och sprida och på så sätt utveckla vedertagen praxis även inom socialtjänsten, är en väg att gå för att utveckla funktionshinderverksamheternas arbetssätt mot en evidensbaserad praktik. Anna Thomsson, delprojektledare Carpe Nytt och uppdaterat kring Carpes Yrkeskrav Carpes Yrkeskrav togs fram av en arbetsgrupp i projekt Carpe under 2009-2011. Under 2013 har Yrkeskraven reviderades och omfattar numera verksamhetsområdet socialpsykiatri, som ger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Vissa språkliga ändringar har gjorts och några lärandemål har förtydligats och några nya har tillkommit. Två nya material har dessutom tagits fram. Det ena är kartläggningsmaterialet, ett verktyg för kartläggning av kompetens hos den enskilda medarbetaren, arbetsgruppen och/eller verksamheten. Det andra är ett material med syfte att informera om och inspirera till användning av Carpes Yrkeskrav. Allt finns att ladda ner från www.projektcarpe.se/yrkeskrav.html 3 frågor om nyttan Carpe Den 5 februari föreläste professor Lars Oscarson från Ersta Sköndals högskola om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Lars beskrev skillnaderna mellan evidensbaserade metoder som i mycket liten utsträckning finns inom socialtjänsten och evidensbaserat arbetssätt. Skriv och sprid sa Lars Oskarsson som ett sätt att arbeta Under december - januari genomfördes en enkätundersökning med tre frågor till chefer, Kompetensombud och samordnare. Det handlade om vad den svarande tyckte att Carpe haft för betydelse för dem, för arbetsgruppen och för brukaren. Av 99 svarande var 22 enhetschefer, 69 Kompetensombud och 8 samordnare. På hemsidan finns en redovisning av svaren på de tre frågorna och övriga kommentarer.
CARPEBLADET SIDA 5 Inspirationsdag kring stöd till arbete & studier Delprojektet Stöd till Arbete och Studier anordnade tillsammans med föreningen Attention en inspirationsdag i slutet av januari. Den här gången var fokus på studier då det är ett viktig steg till att få arbete och bli anställningsbar överhuvudtaget. Attention började med att berättade om sitt delprojekt Vägar till jobb. Fokus är att förbättra attityderna på arbetsplatser i företag för att det ska bli lättare för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, att få en anställning. Föreningen Attention har utbildat informatörer med egen erfarenhet av NPF som kan informera intresserade företag. Vill man boka en informatör kan man ta kontakt direkt med Attentions projektledare Emma Nilsson. Fokus på utbildning blev det när Ågesta folkhögskola och Kungliga tekniska högskolan, KTH, kom och berättade hur de har organiserat för att stödja deras elever/ studenter med NPF. Ågesta folkhögskola presenterade sina studieupplägg som innebär mindre klasser, tydligare strukturer och läxor som görs under skoltid där även studiestöd finns. Flera elever var med och presenterade sig och berättade om sina erfarenheter av att gå på Ågesta jämfört med tidigare skolgång. Det tyckte att skillnaden var stor och var mer nöjda med sin nuvarande skola. Även KTH var på plats och berättade om hur de har lagt upp sitt stöd. Det var de två ansvariga samordnarna som informerade om deras upplägg. Det är viktigt att tidigt söka upp dem när man blivit antagen till KTH. Då kan de skräddarsy stöd genom olika insatser, bl a skrivhjälp. När man tidigt kan sätta in rätt stöd, blir man säkrare som student och kan fullfölja studier till examen. Som avslutning på dagen kom en arbetskonsulent och två brukare från Steget framåt. Det är en arbetsinriktad daglig verksamhet från Hägersten-Liljeholmens sdf i Stockholms stad. De berättade hur de stödjer eller får stöd för att få en praktikplats. De två som hade praktikplats berättade om hur arbetslivet och livet i stort såg ut innan de fått sina respektive praktikplatser. Med rätt stöd har de nu möjlighet att ha ett arbete som andra, på sina egna villkor! Karl Löfgren, delprojektledare Carpe Tips på föreläsning 15/4 Social gemenskap, aktivitet och sysselsättning vid åldrandet Den 15 april är daglig verksamhet, boende och handläggare välkomna till en dag med temat att gå i pension och vad det innebär för vår målgrupp. Oasen, som deltog i en halvdags diskussion i slutet av mars, kommer åter och tar dialogen vidare bland annat om den viktiga samverkan mellan daglig verksamhet, boende och handläggare. Dessutom får vi besök från Aldring og helse, Utvecklingshemning og aldring i Norge som bl.a. presenterarett kartläggningsverktyg att använda i samarbetet mellan olika viktiga aktörer för att möjliggöra en så bra övergång som möjligt. Mer info och anmälan på www.projektcarpe.se
SIDA 6 CARPEBLADET DMO Delaktighetsmodellen Som en del av sats ningen inom evidensbaserad praktik, EBP, bjöds Ann- Christine Gullacksen in för en inspirationsföreläsning om Delaktighetsmodellen (DMO). I en fullsatt sal på Bolinders konferens fanns medarbetare, chefer och representanter från Nationella kompetensrådet (NKR), på plats. Forum Carpe kommer att kunna utbilda vägledare i modellen för de verksamheter som är intresserade av att använda DMO som ett sätt att lyssna på brukare och utveckla verksamheten. I ett första steg, under våren, kommer detta erbjudas i begränsad omfattning för att i nästa steg, till hösten, vidgas och erbjudas till alla i Forum. Att det sker stegvis beror på att det under våren pågår utbildning av kursledare för nya vägledare. Malin Makboul & Anna Thomsson, delprojektledare Carpe Tillgängliga mötesformer! Intresset är stort och frågorna många kring denna modell som syftar till ökat brukarinflytande i såväl boende som daglig verksamhet, barnverksamheter och personlig assistans. Modellen vänder sig främst till personer med måttlig/lindrig utvecklingsstörning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller personer inom socialpsykiatrin. Det bygger på frivillighet och modellen har vuxit fram ur tankar om empowerment och att personer med stöd av en grupp som delar erfarenheter lär av varandra vilket leder till att man som individ stärks i förmågan att uttrycka åsikter och önskemål. Modellen har också visat sig fylla en stor funktion för medarbetare när det gäller lärandet i vardagen. Syftet är att via samtalsledare, så kallade vägledare, fånga åsikter, frågor och önskemål som individerna har. Det behöver inte finnas en samstämmighet i gruppen utan tanken med att samtala i grupp är att varje individ ska få komma till tals, men stärkas av gruppen. Modellen har bland annat visat sig stötta individer att lyssna och bli lyssnade på och att uttrycka sina önskemål. Teman och frågor som modellen kan komma att handla om är allt från olika förslag i vardagen till frågor om vad delaktighet är. Den 14 mars var det ett Carpe Café för handläggare om tillgängliga mötesformer. Två handläggare från Nacka kommun, Johanna Palén och Märta Salomonsson berättade för kollegorna från andra kommuner om hur man kan underlätta för personer med funktionsnedsättningar vid möten med LSS handläggare. Johanna och Märta beskrev hur man genom att anpassa information innan mötet underlättar för personer att delta och förstå syftet med mötet. Genom anpassningar i samtalsrummet kan man underlätta till exempel genom att ta bort störande ljud, möblera i lugna färger och ha kommunikationshjälpmedel till hands. En sammanfattning av mötet med det viktigaste som har sagts kan vara till hjälp för personer att efteråt komma ihåg mötet. Efter Johannas och Märtas presentation fanns tid för diskussion och erfarenhetsutbyte där många tips och idéer kom fram. Jansje van Bemmel Thomenius, delprojektledare Carpe
CARPEBLADET SIDA 7 Jag minns så väl första mötet med Nationella kompetensrådet (NKR). Vilken inspiration och energikick det var att träffa kollegor från hela Sverige. När jag fick ta del av Carpes generella yrkeskrav för personal inom funktionshinderområdet kände jag sann glädje. Året var 2010 och vi hade precis beslutat att ta fram kompetenskrav för olika befattningar vid socialförvaltningen i Luleå kommun. Här hade jag helt plötsligt tillgång Lisbeth Wiklund är Utbildnings- till ett gediget och väl underbyggt material ledare på Kompetensenheten, om yrkeskrav. Det var helt fantastiskt! Socialförvaltningen i Luleå Vilket arbete! En massa kompetenta kommun. Sedan 2010 är Lisbet repre- människor hade, inom ramen för projekt Carpe, processat dessa yrkeskrav under drygt ett år. Och de delade gärna med sig av sentant för Kommunförbundet Norrbotten i NKR. Nyttan med nationell samverkan - några tankar om nationella kompetensrådet materialet. Jag kände stor lättnad och tacksamhet när jag insåg att här hade vi sparat in många arbetstimmar i vårt lokala arbete i Luleå kommun. Och det här var bara början Resurs, bollplank och viktigt samverkansorgan Under åren som representant för Luleå kommun och region Norrbotten i NKR har jag haft många tillfällen till erfarenhetsutbyte i viktiga strategiska frågor inom funktionshinderområdet. De diskussioner och arbeten som genomförs i nationella kompetensrådet är ovärderligt och ger vårt lokala och regionala arbete tyngd och större genomslag. Inte minst är vetskapen om att det finns kollegor ute i landet som arbetar med samma frågor en viktig omvärldsbevakning. NKR är en resurs, ett bollplank och ett viktigt samverkansorgan. Nationell vilja I nationella kompetensrådet finns det en vilja att dela med sig av erfarenheter och att tillsammans bedriva påverkans- och utvecklingsarbete inom olika områden. Nationella kompetensrådet är ett lysande exempel på att vi inte behöver uppfinna hjulet två gånger. Här finns en nationell vilja till utveckling inom området funktionsnedsatta. Detta är uppenbart både när vi träffas men också tiden däremellan. Det är lätt att skicka iväg en fråga via e-post och få feedback. Nationella kompetensrådet är utan tvekan det mest engagerade nätverk jag deltagit i och erfarenhetsutbytet inom detta råd är optimalt. Engagemang och kompetens En viktig framgångsfaktor är att samtliga representanter är oerhört engagerade inom området funktionsnedsättning men också att där finns en bred kompetens. I rådet finns allt från operativa befattningar till verksamhetsnära chefer, strategiska ledare och universitetsrepresentanter. Just denna blandning av representanter gör arbetet så heltäckande och utvecklande. Det är ett vinnande koncept, det är inte bara snack utan mycket verkstad. Samsyn på nationell nivå I nationella kompetensrådet diskuteras aktuella frågor vilket skapar en samsyn på nationell nivå. Vi diskuterar allt ifrån operativa till strategiska frågor. För Luleå kommuns del har medverkan i NKR bland annat gett dragkraft i det lokala arbetet med titulatur och utbildningskrav. Tillgången av NKR och dess representanter har skapat trygghet i utvecklingsarbete och förhoppningen är NKR kommer att finnas även efter projektets avslut. Lisbeth Wiklund Kort om NKR Under Carpes första nationella konferens 2010 uttryckte många att detta måste vara en början och efterlyste nationell samverkan och samordning. Därför tog föregående projekt Carpe initativet till att bilda ett nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet, NKR. I dagsläget har NKR representation från alla regioner i landet. Mer om NKR finns att läsa på hemsidan, under Nationellt perspektiv. bladet Ansvarig utgivare Redaktör Fredrik Jurdell Anna Ekelöw, tfn 08-508 25 432 Forum CARPE/CARPE 2 SOCIALFÖRVALTNINGEN fredrik.jurdell@stockholm.se anna.ekelow@stockholm.se www.projektcarpe.se Forum Carpe/Carpe 2