Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Transkript

1 1(11) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober - december 2013 Inledning Socialfonden lägger stor vikt vid uppföljning och utvärderingen av verksamheten på såväl program- som projektnivå. Syftet är att bidra till lärande och god styrning medan projektet pågår. En viktig del i detta är lägesrapporten som samtliga projekt ska lämna in tillsammans med blanketten Ansökan om utbetalning. en ska vara kopplad till aktuell ansökan om utbetalning, samt utgå från de aktiviteter som beviljats i er ansökan om stöd. en har tre delar: 1. I första delen beskriver ni hur verksamheten i projektet fortskrider. 2. I den andra delen redogör ni för eventuella avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen 3. I den tredje delen sammanställer ni de aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden 1. Verksamheten i projektet Beskriv kortfattat hur verksamheten i projektet fortskrider utifrån frågorna nedan 1 : Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Hur har ni arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden? Hur har ni arbetat med tillgänglighet under den aktuella perioden? Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra? Ligger projektet i fas vad gäller måluppfyllelse? 1 Beskrivningen ska avse samma period som ni redovisar på blanketten Ansökan om utbetalning

2 2(11) PROJEKTORGANISATORISKT Grupper Under perioden har projektledningen haft både gemensamma möten och möten i olika konstellationer utifrån våra uppdrag. Bland det som diskuterats vid projektledningens möten är resultatet av den halvtidsutvärdering av projektet som presenterades i september, i syfte att verkligen använda den som en lärande utvärdering. De möten som genomförts utifrån de olika delprojekten har fokuserat på både vad som är genomfört och vad som är möjligt att genomföra under den tid som är kvar av Carpe 2. CKA Under perioden har två möten med CKA genomförts. Vid båda dessa möten har resultatet av halvtidsutvärderingen varit i fokus på olika sätt. Lärdomar och förslag från Carpes externa utvärderare, Ramböll på områden för fortsatt diskussion har funnits på agendan. Kompetensombud Två Kompetensombudsträffar har genomförts under perioden. Vid träffen i oktober hade Forum Carpe fått sitt nya uppdrag. Det handlar om att i Stockholms län arbeta med evidensbaserad praktik i socialtjänsten där funktionshinderområdet ingår fr.o.m De områden som är i fokus för satsningen är inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, förstärkt brukarmedverkan samt systematisk uppföljning. Dessa frågor diskuterades under träffen och diskussionen kommer att fortsätta. Frågan är lika angelägen för Carpe 2 som för Forum Carpe. På Kompetensombudsträffen diskuterades också frågan om dyslexi eftersom det samtidigt genomfördes en stor konferens om dyslexi i Stockholm och det uppmärksammades i media. Kommunals material Ord som bråkar visades på träffen som ett gott exempel på hur man kan arbeta med frågan i verksamheterna, då det säkerligen finns medarbetare som har dyslexi. Den andra träffen var i december och då var det bl.a. processutvärderingen som diskuterades. Att använda processutvärderingen som ett eget utvärderingsverktyg belystes. Använder man svaren i den egna processutvärderingen kan man följa den egna arbetsplatsens utveckling och då blir den en form av kvalitetskontroll. Flera kompetensombud tyckte det var en bra idé som man inte tänkt på. Styrgrupp Fr.o.m. september har styrgruppen ny ordförande, Fredrik Jurdell avdelningschef Socialförvaltningen Stockholms stad. Under perioden har Carpes styrgrupp haft två möten, varav ett i form av en workshop, där underlag till beslut arbetades fram. Styrgruppen har bland annat efter workshopen fattat beslut om normer och vissa mindre förtydliganden i den förändringsteori som ligger till grund för den kommande slututvärderingen. Dessutom fattades beslut om att göra en ansökan till ESF-rådet om förlängning av en mindre del av Carpe 2, för implementering och spridning. Dessvärre avslogs ansökan om för-

3 3(11) längning trots positiva förhandsbesked. Anledningen är skärpta direktiv gällande det interna arbetet på ESF-rådet då nuvarande programperiod avslutas Strategiråd Både Carpes nationella strategiråd och regionala strategiråd har haft möten under perioden. Det nationella strategirådet träffades vid två tillfällen. Den ena gången med Attention Riks som värd och den andra gången med Kommunal som värd. Att förlägga mötena hos representanterna i rådet gör att den som är mötesvärd får lite mer utrymme för presentation av sin organisations/myndighets uppdrag och arbete. Ett bra sätt att lära känna varandras verksamheter och hitta än fler samverkansfrågor. Det regionala strategirådet träffades en gång under perioden, ett konstruktivt möte med framtidsfokus. NKR Ett lunch-till-lunchmöte genomförs i början på oktober med det Nationella kompetensrådet (NKR) som nu har representation från alla regioner i Sverige. Nationellt Kompetenscentrum anhöriga (Nka) presenterade sin verksamhet kring personer med flerfunktionsnedsättning. Diskussion och utbyte av erfarenheter samt rapportering fortsatte bland annat runt Titelfrågan, Chefers kompetens, Socialstyrelsens arbete med allmänna råd om kompetens och Socialstyrelsens regeringsuppdrag som handlar om att göra en förstudie kring metoder för ökad kvalitet i funktionshinderområdet. Sirpa Niemi, SKL nationell projektledare för uppdraget Stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten medverkade och frågan om fortsatt nationell samverkan efter avslutat projekt fortsatte att diskuteras utifrån det behov man ser både regionalt och nationellt. Information och spridning Information om Carpe och dess olika delar sker kontinuerligt under projekttiden på olika sätt. Ca besökare har Carpes hemsida haft sedan starten den första april Hemsidan uppdateras och förnyas ständigt, bland annat har en ny ingång skapats med information om evidensbaserad praktik. Den tidigare påbörjade kommunrundan fortsätter och under perioden var det flera konstruktiva möten med olika kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad. Två CARPE-blad har getts ut under perioden. Oktobernumret innehöll bland annat en artikel om FUBs kommitté för personer med utvecklingsstörning som åldras och en beskrivning av nyttan med utvärdering av projektet. I decembernumret som delvis hade fokus på åldrande och utvecklingsstörning, fanns information om bland annat arbetet med titelbytet som dragit igång lite var stans i Carpe-kommunerna, där Lidingö stads arbete beskrevs närmare. Dessutom presenterades två nya utbildningsanordnare, KUI och SweJa. Till ESF-rådets tidning om socialfonden har en annons om projekt Carpe 2 tagits fram. Tidningen har gått ut som bilaga i Dagens Samhälle och fanns även med på Kvalitetsmässan den i Göteborg. I annonsens beskrevs Carpe 2 som ett pärlbandsprojekt med fokus på nyttan. På Kvalitetsmässan deltog Carpes projektchef och

4 4(11) informatör som en del i Stockholms stads monter. Då Stockholm är projektägare för Carpe 2 var det ett utmärkt tillfälle att sprida information om Carpe både till mässbesökare och till andra medverkande i montern, som kom från olika förvaltningar i staden. En dokumentation från den Nationella konferensen om att åldras med utvecklingsstörning den 14 november har producerats under perioden och publicerats på hemsidan samt skickats ut till deltagarna på konferensen. Två delprojektledare medverkade som föreläsare på Socionomdagarna på Stockholmsmässan. Socionomdagarna arrangeras av fackförbundet SSR. Föreläsningen betonade framförallt Carpes nationella arbete samt arbetet i delprojekten för chefer och handläggare. Förutom att sprida information om Carpe bjöd Socionomdagarna också på möjligheter för delprojektledarna att lyssna på föreläsningar samt skapa kontakter med aktörer som i framtiden kan bidra till kompetensutveckling inom Forum Carpe och/eller projekt Carpe 2. Tidningen Chefen i fokus, från fackförbundet Vision, kontaktade delprojektledaren för delprojektet chefer utan högskoleutbildning. Tidningen ville skriva en artikel om delprojektet och önskade komma i kontakt med en av de deltagande cheferna. Delprojektledaren hänvisade till en deltagande chef. Artikeln kommer i nästa nummer och kommer även att innehålla en faktaruta om projekt Carpe 2. Under perioden publiceras en text (som togs fram under föregående period) om delprojektet kring åldrande i BraVå/Vårdförbundets tidning i Svenska Dagbladet inför Äldredagar i oktober 2013 kommit. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) satsar tillsammans med regeringen på utveckling av vård och omsorg för sjuka äldre och i dessa satsningar saknas ett tydligt fokus på vår yttersta målgrupp, det är därför angeläget att lyfta fram den här målgruppen. Under perioden publicerades (som nämns ovan) ett CARPE-blad med tema åldrande, den nationella konferensen kring åldrande och samverkan runt den, har bidragit till att delprojektet åldrande och dess område särskilt kommunicerats under perioden. Uppföljning/Utvärdering Under perioden har ett möte med Carpes externa utvärderare Ramböll genomförts inför slututvärderingen som påbörjas i vår. Dessutom har kommunikation kring slututvärderingen skett via mejl efter att Carpes styrgrupp haft möte och då slagit fast normer för utvärderingen. Mellan december 2013 och januari 2014 finns en mindre web-enkät, Tre frågor, utlagd på nätet för att besvaras av kompetensombud, enhetschefer och samordnare (eller motsvarande). Temat för denna minienkät är Vad gör Carpe för nytta?. Frågorna handlar om vad man anser att Carpe har (haft) för betydelse för en själv, för arbetsgruppen och för brukaren. Tre frågor kommer att sammanställas under slutet av januari 2014.

5 5(11) En av delprojektledarna deltog i ett möte med CKA för att visa på hur den statistik över deltagande i projektet, som skickas ut från Carpes projektledning, kan användas för uppföljning i den egna verksamheten. Statistiken kan bli ett sätt att utvärdera såväl den kompetensutveckling som har genomförts samt deltagandet i projektet och på så sätt bli en del av lärande och vardagsutveckling i den egna organisationen. Processutvärderingen har legat ute på nätet för att besvaras under hösten. På senaste kompetensombudsträffen lyfte delprojektledarna som höll i dagen, upp vikten att se dessa utvärderingar som en egen kvalitetskontroll. Följer man svaren man gett i processutvärderingarna som varit har kan man se sin egen utveckling på arbetsplatsen till exempel. Flera kompetensombud tyckte det var en bra idé man inte tänkt på. KOMPETENSUTVECKLING Planering Under perioden har planering för kommande kompetensutvecklingsinsatser i Carpe 2 fortsatt. Planering för Carpes femte nationella konferens om kompetens med tillhörande Mötesplats Carpe dagen före, har påbörjats. Mötesplats Carpe har funnits vid två konferenser tidigare och då främst fokuserat på delen om lärande och vardagutveckling. I den nu pågående planeringen fokuseras Mötesplatsen på att vara en del av spridningen av en större del av resultat från Carpe 2 och delprojekten kommer att presenteras och diskuteras. Dessutom har Carpe 2:s slutkonferens börjat planerats. Under perioden har det i alla delprojekten, och även för det övergripande delprojektet om lärande och vardagsutveckling, planerats för våren som är den sista terminen innan Carpe 2 tar slut. Delprojektet för handläggare och chefer har i planeringsarbetet haft kontakter med såväl Karolinska Institutet som Ersta Sköndal högskola för att planera olika seminarier och föreläsningar samt högskolekurser till vårterminen Det har även planerats för olika s.k. Carpe Caféer för handläggare i delprojektet. Vid Carpe Caféer berättar praktiker för praktiker om hur man kan arbeta kring vissa frågor. En delprojektledare deltog i konferens om Arbete och daglig verksamhet för personer med autism. Konferensen anordnades av Autism- och Aspergerförbundet och hölls i Linköping. Konferensen bjöd på tillfällen för inspiration och att skapa kontakter för det vidare arbetet i projektet. I delprojektet Åldrande har det varit ett intensivt arbete med förberedelserna inför den nationella konferensen kring åldrande den 14 november. Samverkansparter är FUB:s Äldrekommité, Hjälpmedelsinstitutet, Äldrecentrum och Svenskt demenscentrum och Carpes delprojekt kring åldrande. Delprojektledaren har också planerat för vårens aktiviteter om åldrande tillsammans med Lärgården. Åldrande, Demens och Livets slut är ämnen som kommer att erbjudas igen då de föreläsningarna och kortkurserna fått mycket goda utvärderingar.

6 6(11) Carpes delprojekt Arbete och Studier kommer tillsammans med föreningen Attention ha en heldag om stöd till arbete och studier. Dagen kommer innehålla information om Attentions egna projekt Vägar till arbete och KTH och Ågesta folkhögskola berättar om deras möjligheter till stöd för studier. Deltagare i delprojektet för handläggare är också inbjudna att delta. Kortkursen om coachande samtal med SweJa och kortkursen Förvärvad hjärnskada -stöd vid åldrande eller stöd till arbete och studier med KI kommer att ges igen till våren. Det har varit efterfrågade kurser. Föreläsningen som planerades med KI:s KIND i februari 2014 blev tyvärr framflyttad igen. Den handlar om hur man kan stödja unga med Asperger mot arbete. Förhoppningsvis kommer den att hinnas med under projekttiden. Tillsammans med studieförbundet Sensus planeras det för en internationell temadag i mars då Sensus bjudit in en engelsk stiftelse som driver daglig verksamhet, The Aldingbourne Trust. Förhoppningsvis kommer två verksamheter från Carpes deltagande kommuner att presentera sig. Genomförande Många olika aktiviteter, kurser och seminarier har det varit under senhösten. Under perioden hade projektet 589 deltagare (ej unika personer) som totalt deltog i timmar. En av de aktiviteter som varit var en gemensam föreläsning för tre av delprojekten (ej projektet för chefer) var med forskare Berth Danermark som berättade om sin forskning om samverkan. Att leda en verksamhet och att främja samverkan med viktiga aktörer är en viktig del för chefer i verksamheterna. Det har vid tidigare tillfällen efterfrågats av chefer om hur man kan jobba för att samverka bättre. I november hade Carpe möjlighet att erbjuda en föreläsning med professor Berth Danermark från Örebro universitet. Andra aktiviteter som ingår i den övergripande delen av Carpe 2 var flera seminarier för de som ville komma igång med arbetet utifrån materialet Så får vi det bra på jobbet, en nätverksträff för Yrkeskravsankare samt ett seminarium om yrkeskrav för alla. Delprojektet för handläggare har genomfört ett tvådagars seminarium om rättspraxis, två seminarier om kommunikation med barn samt ett seminarium om barns delaktighet. Seminariet om barns delaktighet genomfördes på internationella barndagen och medverkande var en forskare från FoU Södertörn samt handläggare från Sollentuna kommun. De övriga seminarier genomfördes av Ersta Sköndal högskola och Karolinska Institutet. Vid seminarierna om kommunikation med barn visade det sig att det finns ett behov bland handläggare att ta fram material de kan använda för att underlätta kommunikationen med barnen. Delprojektledaren samlade namn på de som var intresserade av att starta en arbetsgrupp för att ta fram sådant material. Olika kurser på 7,5 hp på Karolinska Institutet har genomförts under perioden. I delprojektet för chefer pågick flera högskolekurser, bl.a. Ledarskap, organisation och gruppdynamik och i den övergripande delen pågick högskolekursen om Att arbeta med verksamhetsutveckling. Kursen Ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: förstå, bemöta och samarbeta, avslutades under perioden. Kursen vände sig mot deltagare från såväl delprojektet för Arbete och studier samt handläggare och deltagare från Forum Carpe.

7 7(11) Delprojektet Åldrande samverkar i olika sammanhang med flera intresseföreningar. Den stora satsningen i höst var den andra nationella äldrekonferensen som genomfördes i mitten av november. Cirka 270 chefer och nyckelpersoner från hela landet hade samlats kring temat Vi blir också äldre - levnadsvillkor för personer med utvecklingsstörning som åldras. Konferensen genomfördes i samverkan med intresseföreningarna FUB, Svenskt Demenscentrum, Äldrecentrum och Hjälpmedelsinstitutet, HI. Genom detta gemensamma arbete har fler samverkansfrågor tydliggjorts. Konferensen fyllde bland annat syftet att initiera diskussioner runt viktiga frågor runt åldrandet för personer med utvecklingsstörning. I förlängningen åldrandet för personer med olika funktionsnedsättningar. Mer aktiviteter som genomfördes i samverkan med intresseorganisationerna FUB, Autism och Aspergerförbundet samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft var en seminariedag om olika perspektiv på åldrande. En resa till Aldring og helses nationella konferens om demens i Oslo gjordes i mitten av oktober Det var en verksamhetschef, tre enhetschefer, en demenssjuksköterska från fyra olika kommuner samt delprojektledaren för delprojektet som deltog. Syftet var att dra lärdom av detta kompetenscenters kunskaper om åldrande och utvecklingsstörning. Delprojektet hade också under perioden ett frukostseminarium som hette Att åldras med utvecklingsstörning att vilja men inte kunna, för chefer, genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Det handlade om vad det innebär att åldras med utvecklingsstörning. Vilken betydelse har miljön och nya tekniken för aktivitet, delaktighet och trygghet. På eftermiddagen genomfördes samma tema för ett antal medarbetare inom delprojektet åldrande. Flera kortkurser har getts genom delprojektet Åldrande. Det har varit en tredagarskurs om Livets slut på Lärgården. Ett av de efterfrågade områdena inom delprojektet. En annan kortkurs genomfördes tillsammans med delprojektet om Arbete och studier. Den handlade om Förvärvad hjärnskada och stöd vid åldrande eller stöd till Arbete och studier. Kursen leddes av läkaren och hjärnforskaren Per Hamid Ghatan i regi av Karolinska Institutet. När det gäller delprojektet stöd till Arbete och studier har det varit olika seminarier och kortkurser under hösten. En av kortkurserna genomfördes som tidigare nämnts med delprojektet Åldrande och en högskolekurs genomfördes med delprojektet för handläggare. Ett av seminarierna var i början av hösten då Södertälje kommuns arbetskonsulenter från Arbetsrehabiliteringen berättade om sin forskarrapport utgiven av FoU Södertörn. Rapporten visade på de svårigheter man kan ha som brukare om man saknar struktur för den egna vardagen. Delprojektet bjöd även in en arbetskonsulent från stiftelsen Activa i Örebro. Hon kombinerat sitt praktiska arbete med att forska i och om metoden Supported Employment, SE. Föreläsaren är doktorand och knuten till Örebro universitet. Förhoppningsvis kommer hon tillbaka och presenterar sin avhandling om SE våren 2014.

8 8(11) Två kortkurser genomfördes under hösten med start i oktober. Den ena handlade om det professionella coachande samtalet och att kunna ge vägledning om samhället. Kortkursen gavs i samarbete med SweJa. Den andra kortkursen är tidigare nämnd då den var i samverkan med delprojektet Åldrande och gavs på KI. Det var om förvärvad hjärnskada och hur man kan stödja dessa personer mot arbete och studier eller hur man stödjer dem som åldras. På KI gavs även, som tidigare nämnts, högskolekursen om Ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samarbete med delprojektet för handläggare. Höstens informationsträff med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan var inplanerad till början av november. Den här gången har även Jobbtorg Resurs blivit inbjudna att delta som åhörare. Jobbtorg Resurs har i vissa fall samarbete med dagliga verksamheter för att ge brukare ytterligare en form av stöd mot arbete. Det gav många bra diskussioner när flera aktörer var med på informationsmötet. Höstens arbete med Carpes yrkeskrav fortsatte på flera nivåer. De generella yrkeskraven har tillsammans med en arbetsgrupp av chefer och arbetsledare från socialpsykiatrin omarbetat och uppdaterat yrkeskraven så de numera också inbegriper socialpsykiatrin. Några kommuner i landet har fått möjlighet att ha synpunkter de ändringar som gjorts och komma med egna förslag på tillägg eller omskrivningar. Alla synpunkter har varit värdefulla och tagits under beaktande. Arbetet med att formulera specifika yrkeskrav för de olika yrkesrollerna på boende, daglig verksamhet och personlig assistans har fortsatt. De specifika yrkeskraven är nästan färdiga. De har en annan form än de generella genom att de är mer beskrivande i vad uppdraget och yrkesrollen består i. Det framkommer vissa skillnader mellan de olika yrkesrollerna. Socialpsykiatrins arbetsgrupp som har sett över de generella yrkeskraven kommer nu att fortsätta sitt arbete med att ta fram specifika yrkeskrav för deras område. Det finns även en arbetsgrupp som har jobbat med att ta fram specifika yrkeskrav för dem som jobbar inom verksamheter för barn och unga. Med de generella yrkeskraven som grund har en arbetsgrupp utarbetat en handledarutbildning för introduktion av praktikanter och studerande. Arbetsgruppen, som består av chefer och medarbetare från olika stadsdelsförvaltningen i Stockholms stad och representanter för några gymnasieskolor, har under ledning av en av delprojektledarna arbetat med att matcha kursmålen under den arbetsplatsförlagda praktiken, APL, med ämnesområdena i yrkeskraven. De har även arbetat med att ta fram en handledarutbildning för de medarbetare som ska arbeta med handledning av elever från gymnasieskolor under deras APL. Inom ramarna för handledarpilotprojektet ska det också spridas information om yrkeskrav till lärarna på berörda gymnasiekurser samt information om verksamhetsområdet till eleverna. Delprojektledaren har i samband med arbetet med att ta fram handledarutbildning haft dialog med bl.a. Skolverket och Vård- och omsorgscollege. Skolverket bjöd in till ett möte med syfte att ta fram en webbaserad branschspecifik handledarutbildning.

9 9(11) SAMVERKAN Under perioden har en hel del samverkan skett både via möten, mejl och telefonkontakter, bland annat med Vård och Omsorgscollege nationellt, Kommunal, Socialstyrelsen och Nationellt Kompetenscenter Anhöriga och FoU NU och FoU Södertörn. Återkommande avstämningsmöten med en ombudsman från riksförbundet FUB genomförs kontinuerligt och ett sådant möte genomfördes under perioden. Även kontinuerliga möten med flera intresseorganisationer på lokal nivå genomfördes två gånger under hösten. Det har varit möte med forskningsledare från FoU Skåne, där deras arbete kring Delaktighetsmodellen presenterades. Delaktighetsmodellen är ett sätt att stärka brukarens inflytande över sitt liv och sin vardag. Mötet resulterade i fortsatt samverkan som kommer att ske i Forum Carpe, där FoU Skåne kommer att utbilda utbildare i modellen. Forum Carpe kommer sedan att erbjuda utbildning i arbetssättet till deltagande kommuner. Frågan är dock lika angelägen i Carpe 2. Projektchefen och en delprojektledare deltog vid ESF-projektet Arbetssams slutkonferens i december. En välbesökt och välarrangerad konferens som gav nya infallsvinklar. Carpe och Arbetssam har haft en kontinuerlig dialog under projekttiden. Samverkan mellan Carpe 2 och Forum Carpe pågår kontinuerligt och vissa kompetensutvecklingsinsatser genomförs gemensamt. Bland det som genomförs gemensamt är Kompetensombudsträffar och allt arbete kring Yrkeskraven som beskrivits ovan. Ytterligare samverkan har det varit med åldrandeprojektet med intresseorganisationerna FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), Autismoch Aspergerförbundet samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Äldrecentrum, Svenskt Demenscentrum och Hjälpmedelsinstitutet (HI). En delprojektledare har haft samverkansmöte med FoU Nu, bland annat i syfte att samverka runt ämnet samverkan med Hälso- och sjukvården vid demens. Delprojekten Arbete och studier och för handläggare har haft samverkan med föreningen Attention. Det har bl.a. resulterat i en gemensam dag om stöd till arbete och studier. Handläggarprojektet har även haft samverkan med Autism- och Aspergerförbundet under perioden. STRATEGISKT ARBETE Nationella Kompetensrådet har haft ett lunch lunch möte under perioden. Nu finns det representation från samtliga regioner i landet. Frågor som diskuterades under dagarna var bland annat satsningen på evidensbaserad praktik i socialtjänsten som from 2013 även omfattar funktionshinderområdet. Medverkade vid träffen gjorde den nationella projektledaren från SKL. Frågan om titlar och kompetensnivåer fanns på agendan och diskussionerna vid mötet resulterade i att Carpe och NKR kommer att skicka ut en inventering om hur arbetet med titlar och kompetensnivåer ser ut i landet. Inventeringen skickades ut under perioden via representanter i NKR. Därutöver ägnades tid åt rapport från de olika arbetsgrupperna som bildats i NKR, den här

10 10(11) gången främst från gruppen som arbetar med frågan om chefers kompetens. Avslutningsvis diskuterades förstås frågan om framtiden för det nationella arbetat och NKR. Kompetensrådets verkställande utskott (VU) hade sitt möte i anslutning till konferensen. En större del av tiden ägnades åt dialog med representanter från Socialstyrelsen som arbetar med en vägledning för att arbeta med genomförandeplaner. VU fick materialet på plats och hade i dialog möjlighet att lämna synpunkter. Även VU ägnade tid åt diskussion om framtiden efter sista juni för den nationella samverkan som finns. Under perioden har det varit möten i Skolverkets nationella och regionala programråd för Barn och fritidsprogrammet. Det har också varit ett avstämningsmöte med Stockholms stads bitr. socialborgarråd Ewa Samuelsson. En delprojektledare deltog i ett möte med myndighetschefer på Socialförvaltningen i Stockholm för att diskutera aktuella frågor i delprojektet för handläggares kompetens. Dessa möten ger möjlighet till dialog om viktiga frågor gällande funktionshinderområdet i allmänhet och Carpe i synnerhet. Äldrecentrum kontaktade Carpe under hösten för en dialog om det Palliativa kvalitetsregistret. I deras arbete med registret har de ställt sig frågan om livsvillkor för personer med utvecklingsstörning och hur livets slut kan se ut för dem. Carpe och en representant för NKR har även deltagit i en referensgrupp som ordnades av SKL om frågan runt beslutsstöd liknande BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens) inom området stöd till personer med funktionsnedsättning. Referensgruppens arbete har fungerat som underlag i en förstudie som sedan går vidare till Socialdepartementet. Delprojektledaren för Arbete och studier har deltagit i olika mässor och konferenser under hösten. Nya kontakter har tagits för att försöka hitta samverkansformer. Delprojektledaren har även informerat utbildningsföretaget SweJa om Carpe och dess olika delar, Forum och Carpe 2. Carpe 2:s olika delprojekt lyftes fram och speciellt den övergripande delen om lärande och vardagsutveckling. Carpe har utformat en kort skrift som ska ge utbildningsanordnarna en förståelse kring Carpes tankar om olika delar av lärande och syften med olika upplägg. Det som också togs upp var Carpes generella yrkeskrav och att de specifika yrkeskraven för respektive yrke är gå gång. JÄMSTÄLLDHET I december skickades statistik över deltagande i Carpes aktiviteter ut till kommunerna. Statistiken är uppdelad på män och kvinnor och kan fungera som underlag för att i den egna kommunen diskutera deltagandet i kompetensutveckling ur ett jämställdhetsperspektiv. Processutvärderingen, som nu gjordes för tredje gången under projekttiden, har bl.a. med en fråga om kvinnor och mäns kompetensutveckling. Dessa källor ger underlag och information kring vem som går vad och om hinder finns för deltagande. Man kan utläsa i svaren hur det fördelar sig mellan kvinnor och mäns deltagande. Kommunerna kan alltså själva diskutera hur jämställdheten ser ut i just deras verksamhet. Ett särskilt fokus har under perioden varit att diskutera nyttan

11 11(11) med projektet. Hur kan man fånga och diskutera nyttan för en arbetsplats respektive för en medarbetare? Dessa verktyg har lyfts upp för Carpe kommunsanvariga (CKA) och Kompetensombud. Man kan använda dessa statistikresultat på både verksamhets- och kommunnivå. Jämställdhet är som vanligt med som en komponent när vi planerar aktiviteter och det tas upp på alla kompetensombudskurser. TILLGÄNGLIGHET Vid Kompetensombudsträffen i oktober fanns tillgänglighet med på programmet. Då främst i form av dyslexi, som kan finnas hos medarbetare och chefer i verksamheterna. Bland annat visades Kommunals material Ord som bråkar, materialet kan laddas ner via Carpes hemsida. Som brukligt är Tillgänglighet är en komponent när vi bokar lokaler för planerade aktiviteter. Tillgänglighet handlar även om att ge så korrekt och tydlig information om Carpes aktiviteter som möjligt. VAD HAR FUNGERAT BRA UNDER REDOVISNINGSPERIODEN Under perioden har arbetet fortskridit som förväntat och kontakterna med deltagande kommuner fungerar i stort bra och en konstruktiv process pågår. Organisationen med CKA och Kompetensombud är en styrka och fungerar i de allra flesta fall bra. Som ett resultat av Rambölls halvtidsutvärdering har dialogen om de olika verktyg som finns på Carpes hemsida för att följa upp nyttan med Carpe i den egna verksamheten och kommunen aktualiserats. Ett ständigt pågående arbete är att fortsätta definiera vad Carpes projektledning kan göra för att underlätta arbetet och vad som respektive kommun/stadsdel/företag måste göra. Handläggarna har kontaktat delprojektledaren för handläggarprojektet för att diskutera och föreslå ämnen för kompetensutveckling utifrån den egna praktiken och erfarenheter. Med anledning av detta planeras det för tre Carpe Caféer under våren 2014 med medverkan av handläggare som berättar hur de har löst eller ser på vissa områden i arbetet. VAD HAR FUNGERAT MINDRE BRA UNDER REDOVISNINGSPERIODEN Det mesta har fungerat förhållandevis bra under perioden. Dock kvarstår att i ett så stort projekt som Carpe 2 är det naturligt att deltagandet och engagemanget varierar över tid i de olika kommunerna. Så även i Carpe 2 förstås men en styrka i det läget är att vara många. Delprojektet runt åldrande har bekymmer med att finna och anlita kompetens runt ämnet åldrande och autism, tidigare redovisningar kan visa att en dialog pågått med Karolinska institutet (KI) runt detta. Det slutgiltiga är nu att de inte kan leverera. Det påvisar vikten av att alltid arbeta för att synliggöra verksamhetsområdet så kompetens och forskning ökar.