Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Grundskola PeterSvenskolan är en grundskola i centrala Helsingborg. På skolan har vi nio klasser i årskurserna 6-9. I dagsläget har vi 194 elever. Klasstorlekarna ligger på ca 24-26 elever/klass. Alla elever har sin undervisning i åldershomogena klasser. Varje klass har två stycken klasslärare som ansvarar för att sammankalla till föräldramöten samt hålla i klassråd. Klasslärarna har också oftast ansvar för klasserna vid schemabrytande aktiviteter, friluftsdagar och studieresor. Utöver detta arbetar vi mycket med ett mentorskap som innebär att varje pedagog också har ansvar för ca 10-15 elever som träffas en gång i veckan. Dessa grupper benämner vi mentorsgrupper och de är åldersblandade. Som mentor har man ett övergripande ansvar för sina mentorselever och för att kommunikationen med vårdnadshavarna fungerar. Mentorn träffar vårdnadshavarna och elev minst en gång per termin för utvecklingssamtal. PeterSvenskolan 1 har ett Elevråd med 1-2 representanter från varje klass. Dessa träffas olika dagar men minst en gång i månaden. En lärare på skolan ansvarar för att sammankalla Elevrådet. Skolan har också ett Föräldraråd. Målet är att föräldrarådet ska träffas ca 2-3gånger per läsår. Skolans biträdande rektor Martin Björk ansvarar för att sammankalla föräldrarådet och håller i detta tillsammans med skolans rektor, Susanne Björk. Skolledningen består av rektor Susanne Björk och biträdande rektor Martin Björk. Till sin hjälp har de fyra förstelärare som driver pedagogiska utvecklingsfrågor i arbetslaget, administrativ personal som sköter IT, kansli och vaktmästeri.
Elevhälsans organisation består av rektor Susanne Björk, biträdande rektor Martin Björk, kurator Kent Björklund, specialpedagog Johanna Ingoldsson, skolsköterska Charlotta Glad, skolläkare Cecilia Wiss-Mencke, skolpsykolog Emelie Broberg och SYV Rebecka Everland. Varje vecka har denna grupp gemensamma möten enligt en utarbetad rutin. All personal har tid för samplanering på måndagar samt möjlighet att anmäla och träffa Elevhälsoteamet för att lyfta enskilda elever eller grupper på skolan. Parallellt med denna tid så har personalen en möjlighet att boka möten för att planera arbetsområden eller andra gemensamma aktiviteter. Denna tid kan också användas till att sammankalla all personal för att informera och diskutera olika elevärenden som vi behöver ha en samsyn kring. Varje onsdag träffas alla pedagoger för en pedagogisk konferens. Längden på denna är 1,5h och används till olika aktiviteter som syftar till att hjälpa oss i arbetet med att nå för läsåret uppsatta mål. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2016-08-15 till 2017-08-14 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Elevenkät: varje månad på klassrådet genomfördes en elevenkät där eleverna fick svara på frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyserades och diskuterades i EHT och sedan på nästkommande arbetslagsmöte. Två klasser stack ut under året som vi arbeta extra mycket med, både elever, lärare och EHT. Resultatet blev två lugnare klasser med bättre resultat i enkäten vid nästa tillfälle. Studielist: alla elever fick gå en kort kurs i hur man kan lära sig att bemöta andra människor på ett positivt sätt för att på så sätt skapa en tillåtande miljö på skolan men också öka sina resultat. Trivsel/trygghet har ökat från föregående år med 10%. Hälsovecka: en vecka/läsår tillägnar vi vår hälsa; det kan vara allt från mindfullness till hur man ska äta och träna för att må bra. Förra läsåret var temat: hur man gör en annan människa glad. Denna vecka var mycket uppskattad av många elever och vi planerar därför att fortsätta med detta i en något annorlunda skepnad även detta läsår. Värdegrundsarbete: i samarbete med svenska kyrkan arbetar vi tillsammans med våra elever i hur man kan lösa konflikter och bemöta andra. Detta kopplas till elevernas vardag men också situationen i omvärlden. Detta bygger på en samtal i mindre grupper och enskilt. Detta är ett långsiktigt arbete men vi upplever att eleverna blir bättre på att hantera konflikter. Lajks! Ett projekt för elever i år 6 & 7, all personal på skolan och alla föräldrar på skolan oavsett elevens ålder. Två poliser håller i projektet som handlar om nätetik och vad som kan hända när man är aktiv på nätet, nätmobbing mm. Även detta är ett långsiktigt arbete men detta projektet involverar både föräldrar, elever och personal som tillsammans får ett plattform att diskutera
denna typen av konflikter, vilket underlättar arbetet att motverka diskriminering och kränkningar på nätet. FN-dagen: alla på skolan har ett schemabrytande projekt där vi diskuterar mänskliga rättigheter och FN:s uppkomst. Eleverna får klä upp sig i sina respektive länders nationalkläder och musikeleverna har en konsert för hela skolan. Eleverna upplever att de får vara sig själva på vår skola, enligt vår NKI. Konsten att samtala om hur man kan lära sig att lösa vardagskonflikter. Inriktat mot år 6 och 7 där vi vanligtvis upplever att eleverna behöver verktyg för att hantera konflikter. Totalt sett har skolan ökat Trivsel/trygghet från föregående år med 10% och även ökar måluppfyllelsen i år 9 från 60% till 77%. Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärdering av årets plan kommer att ske kontinuerligt under året enligt nedanstående körschema. 1. I slutet av varje termin (juni) utvärderas denna plan utifrån elevers och personals synpunkter 2. I september startar Elevenkäten som görs två ggr/termin och vars resultat utvärderas påföljande vecka (sept, nov, feb, april) En sammanställning görs i juni. 3. Under november ska en träff i föräldranätverket genomföras och här är genomgång och revidering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling en punkt. 4. Efter brukarundersökningarna i feb/mars sker en tredje revidering av de insatser vi dittills har gjort i samråd med elevhälsoteamet och lärare. I samband med detta sker också en utvärdering tillsammans med elevrådet av vad som gjorts och hur det har slagit ut. 5. Vid läsårets slut genomförs en utvärdering av samtliga aktiviteter tillsammans med samtlig personal där de kommer att arbeta i mindre grupper. 6. I starten på nästa läsår revideras planen utifrån de synpunkter som kommit in från föregående läsår Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Petersvenskolans lokala vision och ställningstagande Vår vision med värdegrundsarbetet är att samtliga elever och personal ska kunna känna sig trygga i skolan. Vi arbetar för en skola där det råder respekt mellan elev-elev, vuxen elev och har nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering. Petersvenskolans lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Nedanstående främjande arbete gäller oberoende av diskrimineringsgrund. Vi arbetar dagligen i varje kontakt med eleverna på ett medvetet sätt för att förhindra att elever känner sig kränkta och diskriminerade. Det viktigaste arbetet här är att stärka relationerna mellan elev-elev och elev-lärare. Vi är tydliga i våra förväntningar på elever och vårdnadshavare vad gäller hur vi ska vara mot varandra. Tydliga regler finns och aktualiseras dagligen på olika sätt. Mentorsansvar: Alla elever är delaktiga i att ta hand om vår gemensamma arbetsmiljö. Detta sker i ålders och könsblandade grupper. Systemet främjar arbetet mot kränkningar och diskriminering då vi minskar anonymiteten mellan individer men också mellan grupper. Killar och tjejer arbetar bredvid varandra med samma riktlinjer och uppdrag. Introveckor: Syftet med introduktionsveckor är att vi i början av varje termin arbetar väldigt aktivt med att bygga relationer och skapa en grogrund för ett fortsatt arbete mot en trygg skolgång. Gemensamma tider för alla lärare för att planera och tillsammans utveckla verksamheten. Det är viktigt att vi i arbetslaget är samspelta, vet vilka rutiner vi har och utvecklar organisationen tillsammans. Minst 3,5 h/vecka ligger till vårt förfogande för detta. Elevhälsan arbetar med öppen mottagning för att personal ska känna ett stöd i detta arbete. Rastvakt: Vi har ett tydligt rastvaktsschema där all personal är viktiga. Mentorstid: Alla elever träffas i mentorsgrupp en gång i veckan för att arbeta med vår värdegrund, trivselregler, ordningsregler och studiero enligt ett gemensamt upplägg. Samarbete med utomstående instanser t.ex socialtjänsten, ungdomsmottagningen, BUP, Dynamis, Blå Kamelen m.fl. Positiv elevsyn: Vi arbetar aktivt med att tillsammans i arbetslaget hålla en positiv elevsyn och att alla elever ska känna att de har vuxna på skolan som lyssnar och supportar dem. Föräldrasamverkan. Föräldranätverket ska utvecklas under året och syfta till en ännu större samverkansmöjlighet. Utöver detta jobbar vi efter tesen att alltid ha en tät kontakt med föräldrar vid behov. Lära känna samtal: Alla nya elever kallas till ett första möte med mentor.
Elevenkät: varje månad på klassrådet genomförs en elevenkät där eleverna får svara på frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyseras och diskuteras först i EHT och sedan på arbetslagsmötet samma vecka som elevenkäten görs. Därefter diskuteras resultatet med klasserna så att de får kommentera och tycka till om situationen på skolan. Vi följer noggrant trenden i resultaten över läsåret årskursvis och klassvis. Kön: att någon är kvinna eller man Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016/17 utifrån resultatet av kartläggningarna Åtgärder vi har planerat är: Elevenkät: 2 ggr/termin på klassrådet genomförs en elevenkät där eleverna får svara på frågor om trivsel och studiero på skolan. Denna analyseras och diskuteras på arbetslagsmötet samma vecka som elevenkäten görs. Därefter diskuteras resultatet med klasserna så att de får kommentera och tycka till om situationen på skolan. Vi följer noggrant trenden i resultaten över läsåret årskursvis och klassvis Trygghetskarta: eleverna kommer att få fylla i en karta över skolan och kryssa i om det finns områden där de känner sig otrygga. Studielist: alla elever får gå en kort kurs i hur man kan lära sig att bemöta andra människor på ett positivt sätt för att på så sätt också få mer hjälp av t ex sin lärare i skolarbetet. Detta sker på introveckorna. Hälsovecka: en vecka/läsår tillägnar vi vår hälsa; det kan vara allt från mindfullness till hur man ska äta och träna för att må bra. Detta läsåret startar vi med en hälsovecka som intro. Värdegrundsarbete: i samarabete med svenska kyrkan arbetar vi tillsammans med våra elever i hur man kan lösa konflikter och bemöta andra. Detta kopplas till elevernas vardag men också situationen i omvärlden. Detta bygger på en samtal i mindre grupper och enskilt. Lajks! Ett projekt för elever i år 6 & 7, all personal på skolan och alla föräldrar på skolan oavsett elevens ålder. Två poliser håller i projektet som handlar om nätetik och vad som kan hända när man är aktiv på nätet, nätmobbing mm. FN-dagen: alla på skolan har ett schemabrytande projekt där vi diskuterar mänskliga rättigheter och FN:s uppkomst. Eleverna får klä upp sig i sina
respektive länders nationalkläder och musikeleverna har en konsert för hela skolan. Konsten att samtala om hur man kan lära sig att lösa vardagskonflikter. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Mentorstiden Vi genomför en trivselenkät som vi kallar Elevenkäten och som syftar till att kartlägga hur våra elever trivs på skolan samt vilka områden som känns mindre trygga på skolan. Föräldraråd där planen diskuteras och revideras. Elevråd där varje klass representanter blir delaktig i arbetet med planen Brukarundersökning genomförs varje vår. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Steg 1. Uppmärksamma du som skolpersonal ska prata med elev, informera mentor samt dokumentera. Steg 2. Kartlägg prata med vårdnadshavare, lyft för diskussion i arbetslaget samt kontakta specialpedagog/skolsköterska för kartläggningsmall. Blanketten Anmälan till rektor finns på Schoolsoft, vårt intranät. Steg 3. Anmälan till Elevhälsoteamet skicka in kartläggningen till rektor. Elevhälsoteamet bereder ärendet utifrån kartläggningen och samlar eventuellt in ytterligare information från andra instanser samt kallar mentor samt annan berörd personal till ett elevhälsomöte. Steg 4. Elevhälsomöte med mentor och annan berörd personal. Steg 5. Åtgärder rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas. Steg 6. Uppföljning och utvärdering (ska ske kontinuerligt och ska dokumenteras)
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva
kopplas in.