UPPSLAGET. Vinst. bra, nödvändigt ont eller omoraliskt?

UPPSLAGET Vinst bra, nödvändigt ont eller omoraliskt?

Svenskt Näringsliv är företagsamhetens röst i Sverige. Via regionkontor över hela Sverige har vi kontakter med ortens företag och skolor. Hör av dig! Göteborg Malmö Lund Halmstad Karlstad Uppsala Västerås Örebro Skövde Trollhättan Linköping Jönköping Växjö Karlshamn Falun Kalmar Östersund Gävle Nyköping Stockholm Sundsvall Skellefteå Luleå regionkontor i Falun Box 1958 791 19 Falun Telefon 023-580 00 regionkontor i Gävle Box 1330 801 38 Gävle Telefon 026-66 36 96 regionkontor i Göteborg Box 404 401 26 Göteborg Telefon 031-62 94 00 regionkontor i Halmstad Box 880 301 18 Halmstad Telefon 035-18 20 40 regionkontor i Jönköping Box 445 551 16 Jönköping Telefon 036-30 32 00 regionkontor i Kalmar Storgatan 28 30,2 tr 392 32 Kalmar Telefon 0480-44 55 50 regionkontor i Karlshamn Drottninggatan 83 374 38 Karlshamn Telefon 054-30 26 90 regionkontor i Karlstad Brogatan 1 654 55 Karlstad Telefon 054-14 27 70 regionkontor i Linköping Box 388 581 04 Linköping Telefon 013-25 30 00 regionkontor i Luleå Box 1 971 02 Luleå Telefon 0920-679 70 regionkontor i Malmö Box 186 201 21 Malmö Telefon 040-35 25 00 regionkontor i Nyköping Box 284 611 26 Nyköping Telefon 0155-26 66 90 regionkontor i Skellefteå Expolaris Center 931 78 Skellefteå Telefon 0910-78 29 00 regionkontor i Skövde Högskolevägen 6 B 541 45 Skövde Telefon 0500-44 36 50 regionkontor i Stockholm Box 6797 113 85 Stockholm Telefon 08-762 70 00 regionkontor i Sundsvall Box 210 851 04 Sundsvall Telefon 060-16 73 00 regionkontor i Trollhättan Box 901 461 29 Trollhättan Telefon 0520-48 84 50 regionkontor i Uppsala Bangårdsgatan 13 753 20 Uppsala Telefon 018-71 10 00 regionkontor i Västerås FöretagarHuset Stora gatan 16 722 12 Västerås Telefon 021-10 78 00 regionkontor i Växjö Kungsgatan 1 B 352 30 Växjö Telefon 0470-74 84 00 regionkontor i Örebro Köpmansgagtan 23 25 701 23 Örebro Telefon 019-19 57 00 regionkontor i Östersund Box 283 831 27 Östersund Telefon 063-12 38 10 Utgivare: Svenskt Näringsliv, 114 82 Stockholm Tel 08-553 430 00, fax 08-553 431 79 Citera gärna Uppslaget, men ange källan. Ansvarig utgivare: P J Anders Linder issn: 1401-6133 Text: Emma Hernell, United Minds Grafisk form: Paues Media Foto, omslag: Håkan Lindgren/Pressens Bild Tryck: jms i Köping, 2003

Innehåll Vad är vinst? 4 Kritiken mot företagens vinst 6 Ett historiskt perspektiv 8 Den nödvändiga vinsten 10 Den goda cirkeln 12 Vinsten trygghet 14 för ägare och anställda Vad händer med vinsten? 16 Lönsamhet 18 och samhällsengagemang går hand i hand Vi är Svenskt Näringsliv Föreningen Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. För att uppnå detta behövs en bred intressegemenskap kring värdet av företagande och företagsamhet. Vårt uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Svenskt Näringsliv företräder cirka 57 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 48 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen medlemmar. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Företagande är ett allmänintresse och inte ett särintresse. Utan framgångsrika företag kan den svenska välfärden inte tryggas eller vidareutvecklas.

Vad är vinst? EXEMPEL vinst subst. ~ en ~er 1 ökning av tillgångarnas värde (för person eller företag) som uppkommit genom (vissa) affärshandlingar antingen vid enstaka tillfälle el. under viss period. / / 2 värde som tilldelas vinnare i spel e.d., särskilt i lotteri men även i tävling etc.: vinstlott; högvinst; spelvinst. (Nationalencyklopedin) Vinst ett ord med flera betydelser Det svenska ordet vinst kommer från början av tyskans gewinst som är nära besläktat med gewinnen vinna på tyska. Gewinnen är ett gammalt germanskt ord som ursprungligen betydde arbeta eller anstränga sig. I det moderna svenska språket kan ordet vinst ha flera olika betydelser. Vinst kan vara det pris som vinnaren i en tävling eller i ett lotteri får. Sådana vinster kan till exempel vara medaljen i en idrottstävling eller teddybjörnen i ett tombolahjul. Men vinst kan också vara de pengar ett företag eller en privatperson tjänar på att göra affärer. De pengar ett företag tjänar på att producera varor och tjänster är vinst. Liksom de pengar aktieägaren tjänar då han säljer aktier EXEMPEL kanelbullens bageri Intäkter Kostnader Bröd 65 000 Ingredienser 5 000 Bakverk 35 000 Hyra 4 000 Löner 60 000 Kostnad för försäljning 2 000 Utrustning 1 000 Skatt 8 000 100 000 80 000 som har stigit i värde jämfört med när han köpte dem. Den här skriften handlar om företagens vinster. Vi funderar över varför företagen måste gå med vinst. Vi resonerar om hur vinsten kommer fler än företagets ägare till del. Och vi diskuterar hur företagens vinster används. Dessutom samtalar vi med två företagare om vad vinsten har betytt för deras företag. Företagsekonomisk vinst Ett företag är en organisationsform för att ta fram och sälja varor eller tjänster. Det kan finnas flera syften med ett företags verksamhet, men ett av målen är alltid att företaget ska generera vinst eller åtminstone inte gå med förlust. Ett företag som går med förlust kan inte överleva på sikt, om inte staten eller någon annan, till exempel ägarna, skjuter till pengar. Alla företag har både intäkter och kostnader. Intäkter skapas då företaget säljer sina produkter eller tjänster. Kostnader uppstår när företaget betalar för det som behövs för att kunna producera det som företaget säljer. Det handlar till exempel om löner till de anställda, råvaror, hyra av lokal, maskiner och annan utrustning. Företagets resultat utgörs av intäkterna minus kostnaderna. Om intäkterna är större än kostnaderna är resultatet positivt, då har företaget gjort en vinst. Om intäkterna däremot är mindre än kostnaderna är resultatet negativt och då har företaget gjort en förlust. Låt oss använda ett bageri som exempel. På Kanelbullens bageri tillverkar man och säljer bröd och bakverk. Under en månad säljer man bröd för 65 000 kronor och bakverk för 35 000 kronor. Det betyder att bageriets intäkter uppgår till 100 000 kronor denna månad. Under samma månad måste bageriet betala 4

för ingredienser, hyra, löner, utrustning, kostnader för försäljningen som reklam, förpackningar och skatt. Totalt uppgår kostnaderna till 80 000 kronor. Företagets resultat utgörs av intäkten minus kostnaden. Resultatet för Kanelbullens bageri är positivt. Vinsten uppgår till 20 000 kronor den aktuella månaden. benkt eurenius/pressens bild Vinsten visar att företagsledningen gör rätt När ett företag går med vinst sänder det en signal till företagets ägare och ledning om att de gör rätt. Kunderna efterfrågar det som produceras, och kostnaderna är lägre än intäkterna. När ett företag gör stora vinster sänder det dessutom en signal till andra om att här finns möjlighet att tjäna pengar. Då kommer troligen fler företag att lockas att börja göra samma sak. När flera företag gör samma sak uppstår konkurrens. Det tvingar företagen att sänka sina priser och vara lyhörda för vad kunderna vill ha. Detta pressar ner vinsterna. Vi återgår till exemplet Kanelbullens bageri. I utgångsläget är Kanelbullens det enda bageriet i stan. Det säljer för 100 000 kronor och gör en vinst på 20 000 kronor per månad. Så öppnar ett nytt bageri i den lilla staden. Mandelskorpans bageri säljer också bröd och bakverk men lite billigare än Kanelbullens. Några av Kanelbullens kunder börjar därför handla på Mandelskorpans i stället. Kanelbullens intäkter minskar från 100 000 kronor till 90 000 kronor, men kostnaderna är fortfarande 80 000 kronor. 90 000 kronor 80 000 kronor 10 000 kronor Kanelbullens resultat är fortfarande positivt, men vinsten har minskat från 20 000 kronor till 10 000 kronor. Bageriet går fortfarande med vinst. Fler bagerier lockas att öppna i staden. Nyetableringarna fortsätter ända tills vinsten är så liten att om fler bagerier skulle öppna medför det att resultatet blir negativt, det vill säga att företagen börjar gå med förlust. Då kommer det minst effektiva bageriet att slås ut. Eftersom höga vinster leder till att fler företag lockas till branschen är det ovanligt med höga vinster över en längre tid. Tillfälligt kan ett företag göra höga vinster, men på sikt kommer konkurrensen att öka och vinsterna att pressas ner. Om företaget inte förmår förnya sig genom att göra det som kunderna vill ha, utan att ta för mycket betalt, kommer det att slås ut. Det finns marknader där det av någon anledning är svårt för konkurrenter att etablera sig exempelvis därför att det krävs tillstånd från myndigheterna. Där kan vinsterna vara höga år efter år. Men i branscher där det råder fri konkurrens är detta ovanligt. Välj ut ett lokalt eller nationellt företag. Ta reda på företagets resultat under föregående år. Det kan du hitta i företagets årsredovisning. Ta reda på vad vinsten användes till om företaget gick med vinst. Om det gick med förlust tar du reda på vilka åtgärder företaget har vidtagit. När ett företag går med vinst betyder det att kunderna är beredda att betala för den vara eller tjänst företaget levererar. UPPGIFT UPPGIFT 5

Kritiken mot företagens vinst Fakta om Karl Marx idag är de flesta överens om att företag har rätt att gå med vinst. Men det har inte alltid varit så. Konflikten om vem som har rätt till vinsten har präglat 1900-talets historia och har orsakat både krig och revolutioner Från och till händer det att gamla slagord används på nytt. Människor före vinsten skriver till exempel den kanadensiska globaliseringskritikern Naomi Klein i sin bok Fences and Windows och hävdar att vad som är bra för företagen inte nödvändigtvis är bra för människorna 1. Mycket av den kritik som riktas mot företagens rätt till vinst har sitt ursprung i den tyske filosofen Karl Marx värdelära. Denna utvecklades i Kapitalet 1867. Karl Marx är arbetarrörelsens mest inflytelserika tänkare. Hans litterära verk fick en direkt påverkan på 1900-talets blodiga historia. Det kommunistiska manifestet är en av jordens mest spridda skrifter. Karl Marx föddes 1818 i en borgerlig tysk familj. Efter studier i Berlin och i Jena arbetade han som journalist och bodde tidvis i Paris, Bryssel och London. Marx hämtade intryck bland annat från den tyske filosofen Hegel, från franska och engelska socialister och från den engelske liberale tänkaren Adam Smith. Tillsammans med sin vän Friedrich Engels skrev Marx ett antal verk. De mest inflytelserika har tveklöst varit Det kommunistiska manifestet (1848) och Das Kapital (1867). Karl Marx dog i London 1883. manuel almeida/pressens bild Värdeläran Karl Marx levde i 1800-talets Europa. Den industriella revolutionen hade tagit fart, ur den spirande kapitalismen hämtade Marx intryck till sina teorier. Marx menade att en produkts värde enbart bestäms av hur mycket arbete som krävs för att producera den. Men arbetets värde, det vill säga priset på den sammanlagda arbetstid som krävs för att producera varan, är mindre än den färdiga varans värde. Skillnaden mellan varans värde och arbetets värde kallade Marx för mervärde. Mervärdet tillföll den som ägde fabriken kapitalisten trots att det enligt Marx var arbetarna som hade skapat hela värdet. Marx ansåg att kapitalisterna sög ut arbetarna. De levde ju på det arbete som arbetarna utförde. Han menade att detta var detsamma som slaveri, och han drog slutsatsen att det privata företagandet måste avskaffas. I stället borde, ansåg Marx, företagen ägas gemensamt, i praktiken av staten. Utbud och efterfrågan Marx värdelära innehåller flera grundläggande problem. Hans lära fick förödande effekter för människorna i de länder där näringslivet helt förstatligades. När vinstintresset försvann, försvann också drivkraften för produktionen. Vinsten fungerar som ett signalsystem om vad människorna vill ha och behöver. När många efterfrågar en viss vara kommer priset att stiga. Det sänder ut en signal om att här 6

jan e carlsson/pressens bild Vinstintresse i vården skapar det en drivkraft att bli bättre eller är det omoraliskt att tjäna pengar på något alla behöver? finns det pengar att tjäna. Nya företag etableras som erbjuder just den varan. Utan sådana signaler vet inte företagen vad de ska producera, eftersom de inte vet vad människorna vill ha. Ständig brist på varor uppstår; det leder till köer, svarta marknader och till och med svält. Det största problemet i värdeläran är antagandet att det bara är mängden arbete som avgör en produkts värde. Det stämmer inte. I verkligheten är det i stället utbudet och efterfrågan på produkten som bestämmer dess värde. Om ingen vill ha en vara så är den inte värd någonting, oavsett hur många timmars arbete som ligger bakom. Att starta ett företag innebär alltid att ta en risk. Företagaren satsar pengar som han eller hon riskerar att förlora. Utan möjlighet att få behålla vinsten skulle ingen vara beredd att ta sådana risker. Löftet om vinst driver också uppfinnare, produktutvecklare och entreprenörer att ständigt förbättra och hitta på nya produkter, tjänster och företagsidéer. Den nya kritiken I dag är det få människor som är kritiska mot att företag i allmänhet går med vinst. Men det finns fortfarande en del aspekter på företags strävan efter vinst som är ifrågasatta. En del tycker inte att företag som sysslar med utbildning, vård och omsorg ska få gå med vinst. Kritikerna menar att det är omoraliskt att tjäna pengar på något som alla behöver. Samtidigt går det inte att komma ifrån att vinsten fyller samma funktion i dessa företag som i alla andra den skapar drivkrafter att ständigt förbättra kvaliteten och öka effektiviteten. Ett vinstdrivande äldreboende konkurrerar till exempel med andra äldreboenden genom att erbjuda den bästa vården till den lägsta kostnaden för de gamla. Vissa hävdar att företag har blivit mer kortsiktiga. I stället för att satsa på investeringar som säkrar företagens långsiktiga överlevnad så prioriteras snabba klipp och kortsiktiga börsuppgångar. Modern forskning ger inte mycket stöd för den uppfattningen 2. Tvärtom är det ofta så att då företag berättar om nya långsiktiga investeringar eller satsningar på forskning och utveckling så stiger företagets aktievärde. Det företag som ständigt väljer att dela ut en högre vinst till aktieägarna i stället för att satsa på utveckling av företaget kommer inte att överleva på lång sikt. 1 Klein (2002), Fences and Windows, Picador USA 2 Peter Stein (2002), Globalisering och kapitalmarknad, Svenskt Näringsliv DISKUSSION 1. Varför fick Marx värdelära så förödande effekter i de kommunistiska länderna? 2. Varför ställer ett aktiebolags börskurs stora krav på företagets ledning? 3. Vilka för- och nackdelar finns med att ett välfärdsföretag, till exempel ett äldreboende, går med vinst? DISKUSSION 7

Ett historiskt perspektiv I alla tider har människan ägnat sig åt det vi i dag kallar ekonomisk verksamhet, att byta tjänster och varor sinsemellan. Men synen på vilka ekonomiska aktiviteter som är moraliska och omoraliska skiljer sig åt mellan olika tidsperioder och kulturer. Hur vinst har betraktats av historiska tänkare är betydelsefullt även för synen på vinst i dag. Kung Midas och Aristoteles Sagan om Kung Midas är hämtad från den grekiska mytologin och har en tydlig sensmoral som vittnar om synen på rikedom i det antika Grekland. Kung Midas hade en enda önskan att allt han rörde vid skulle förvandlas till guld. Guden Dionysos uppfyllde kungens önskemål, men detta ledde så småningom till en katastrof. Vattnet som kungen ville dricka, maten han skulle äta och till och med den älskade dottern, allt förvandlades till guld. Att kungen hade all rikedom han kunde önska sig spelade ingen roll, han törstade och svalt ändå ihjäl. Den antike grekiske filosofen Aristoteles syn på rikedom och vinst anknyter till myten om Kung Midas. Aristoteles läror har haft stort inflytande över västvärldens konst, filosofi och vetenskap. Aristoteles funderade över vilken roll rikedomen spelade i samhället. Han skilde på människans behov och önskemål: Människans behov är blygsamma, men hennes önskemål är gränslösa. Aristoteles betraktade behoven som naturliga och positiva och önskemålen som onaturliga och negativa. Han ansåg att handeln var nödvändig för att tillfredställa människans behov, men att ta ut vinst betraktade han som bedrägeri. Människans strävan efter guld och rikedomar fördömdes av Aristoteles. I sagan om Kung Midas anar vi samma sensmoral. Vinsten och religionen Under antiken var templet inte bara en plats för religiös tillbedjan, utan även en viktig ekonomisk mötesplats. foto: stig hammarstedt/pressens bild Under antiken blomstrade handeln i Medelhavsområdet. Fenicier, karthager, greker och romare var alla flitiga handelsmän. Ofta bedrevs handeln och kommersen i templen. Prästerna upprättade kontrakt, standardiserade vikter och mått, agerade bankirer och tillhandahöll lagerlokaler. Antikens kommersiella tempel står i bjärt kontrast till den syn på vinst och kommers som förmedlades av den kristna kyrkan under medeltiden. I Nya testamentet berättas om hur Jesus driver ut köpmännen ur templet. Jesus gick till templet och drev ut alla som köpte och sålde där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han sade till dem : Det står skrivet att mitt hus skall kallas ett bönens hus, men ni gör det till ett rövarnäste! I det medeltida Europa var den kristna kyrkan en betydelsefull maktfaktor. Kyrkan var 8

Fakta om Adam Smith rik, förfogade över enorma landområden och hade stort inflytande över människornas världsbild och tankesätt. Det var därför inte så konstigt att också ekonomiska fenomen, som vinst, betraktades i ett religiöst perspektiv. En av de mest inflytelserika tänkarna i 1200-talets Europa var den beläste munken Thomas av Aquino. Han bedömde fenomenet vinst utifrån Bibeln och konstaterade att det inte kunde räknas som synd att en handelsman tog ut vinst, om bara priset var rättvist och om vinsten användes till det egna uppehället, till välgörenhet eller till sådant som kom alla i samhället till nytta. Vad ett rättvist pris är förklarade aldrig Thomas av Aquino, men i efterhand har det antagits att han menade det pris som gällde då flera handelsmän konkurrerade om att sälja samma vara och där varken tvång eller lurendrejeri förekom. För Thomas av Aquino var moral viktig också för människornas ekonomiska agerande. Vinsten och industrialiseringen När ekonomierna i Europa växte och självhushållningen steg för steg övergavs, uppfattade allt fler att kyrkans moraliska angreppssätt var föråldrat. Den gryende industrialiseringen banade väg för nya sätt att se på ekonomin och vinsten. Den filosof som kanske mest av alla har påverkat dagens syn på vinst är Adam Smith. Han levde i 1700-talets England där den tidiga industrialiseringen hade tagit fart. Adam Smith ansåg att det hos alla människor finns en medfödd drivkraft att sträva efter sitt eget bästa. I ett samhälle där var och en strävar efter att få det så bra som möjligt kommer den totala välfärden med automatik att bli maximal. För Smith var varje människas egoistiska längtan efter rikedom en positiv drivkraft som ledde fram till det allmännas bästa. Smiths berömda verk The Wealth of Nations har inspirerat många tänkare efter honom. En av dem var Karl Marx, vars kritik mot företagens vinst vi tidigare har tagit upp. Marx och Smith var båda barn av den gryende industrialiseringen även om de levde i olika århundra- Adam Smith föddes i Skottland 1723. Han var filosof, men arbetade också med astronomins historia, språkens uppkomst och släktskapen mellan dans, musik och poesi. Mest berömd har han blivit för sina tankar om den ekonomiska liberalismen. Smith brukar betraktas som nationalekonomins fader. Hans mest betydelsefulla verk var The Wealth of Nations som kom 1776. Smith arbetade som professor i Glasgow, som generalkomissarie vid tullverket och som guvernant åt en ung hertig. Han avled 1790. den. Marx hämtade inspiration från Smith, men när det gäller vinst kom de fram till helt olika slutsatser. Den ideologiska klyfta som växte fram mellan deras efterföljare, socialister och liberaler, har präglat stora delar av 1900-talets historia och symboliseras av den järnridå som delade Europa i två hälfter fram till 1989. Synen på vinst i dag Synen på vinst har förändrats sedan Aristoteles dagar, och den skiljer sig fortfarande åt mellan olika kulturer och ideologier. Vårt sätt att betrakta vinst präglas än i dag av det tankegods som har sina rötter i det antika Grekland och i den kristna traditionen. Få protesterar i dag mot att företag har rätt att gå med vinst. Men stora vinster väcker fortfarande anstöt och få fenomen kan göra folk så upprörda som ohejdad girighet. DISKUSSION 1. Varför blev Jesus så upprörd över att det bedrevs handel i templen? 2. Thomas av Aquino ansåg att människans strävan efter högre och högre vinster var synd och Aristoteles ansåg att den var onaturlig. På vilket sätt skiljer sig Adam Smiths syn på människans strävan efter rikedom? 3. Tycker du att människans egoistiska strävan efter rikedom är positiv eller negativ? 4. På vilket sätt präglar antikens och Thomas av Aquinos syn på vinst vårt sätt att se på vinst i dag? Ge exempel. DISKUSSION 9

Den nödvändiga vinsten Kockumskranen i Malmö stod fram till sommaren 2002 som ett gravmonument över den svenska varvsindustrin, som trots stora statliga insatser lades ner på grund av olönsamhet. Det finns många olika skäl att starta och driva ett företag. Det kan handla om att förverkliga en dröm, att få vara sin egen chef, att fortsätta en familjetradition eller att tjäna pengar. Oavsett vad skälet är måste ett av de långsiktiga målen vara att företaget ska gå med vinst, eller åtminstone inte med förlust. Om resultatet är negativt under en lång tid kan företaget inte överleva på sikt. Många företag sparar hela eller delar av vinsten under goda år, så att de klarar av att gå med förlust under korta perioder då tiderna är särskilt svåra. Ett företag som har lika stora kostnader och intäkter kan i teorin överleva på sikt, men ett sådant företag är mycket sårbart. Det kan inte skapa reserver att ta av under dåliga år. Ett företag som inte går med vinst har svårt att expandera verksamheten och att investera i nya maskiner eller lokaler. Vinsten skapar trygghet både för företagets ägare och för dess anställda. På kort sikt är det möjligt för ett företag att gå med förlust och ändå överleva. Under en begränsad period kan företaget leva på sparade reserver eller lånade pengar, men i längden är det inte hållbart. Vinst och risk Allt företagande är förknippat med risk. Den som satsar pengar i en ny idé eller i ett nytt företag riskerar alltid att förlora pengarna. Många affärsidéer misslyckas, men om det finns en chans att gå med vinst i framtiden kan det ändå vara värt att ta risken. Det är betydelsefullt att den som har tagit en risk också har rätt att behålla en eventuell ola torkelsson/pressens bild 10

vinst. Annars kommer ingen att vara beredd att ta risker. Om det inte finns någon chans att vinna finns det ingen anledning att riskera att förlora. Då är det bättre att sätta sprätt på pengarna eller spara dem i madrassen. Viktigt är också att den som tar en större risk har chans till en större vinst. Den som väljer att satsa på ett mer riskabelt projekt måste också ha chans till en större vinst. Om riskerna är olika stora, men vinsterna de samma kommer ingen att vilja satsa på högriskprojekt. Låt oss återgå till exemplet med Mandelskorpans bageri. De två vännerna som startade det nya bageriet förstod att det var ett riskfyllt projekt. Kunderna kanske skulle föredra det gamla bageriet framför det nya, och kostnaderna kanske skulle bli högre än förväntat. De båda vännerna satsade en hel del pengar. De köpte utrustning, inredde lokalen och anställde två butiksbiträden. Om bageriet inte lyckas gå med vinst kommer de satsade pengarna att gå förlorade. Men om idén lyckas kommer de två vännerna att kunna dela på vinsten. De båda anställda butiksbiträdena däremot riskerar ingenting. De kommer att få betalt för sitt arbete oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Men eftersom de inte tar någon risk får de heller inte del av vinsten. Alternativet för de anställda är att arbeta utan lön och i stället få del av den eventuella vinsten. Det innebär att de riskerar att inte få betalt för det utförda arbetet om Mandelskorpan går med förlust. De anställda butiksbiträdena väljer lönen, det är ett mindre riskfyllt alternativ. Patent Många av de varor och tjänster som företagen säljer tar lång tid att utveckla. Det kan krävas år av affärsidé, forskning, uppfinning och utvecklingsarbete för att komma fram till en ny produkt. För att täcka kostnaden för forskning och produktutveckling krävs att företaget på sikt går med tillräckligt stor vinst. Ett problem för företag som satsar mycket på forskning är att andra företag som inte har lagt ned tid och pengar på forskning kan härma den Fakta 1999 beviljade Patent- och registreringsverket 2 713 nya patent. Av dem kom 2 125 från svenska uppfinnare och entreprenörer. 1 44 procent av de nystartade företagen överlever på tre års sikt. Det betyder att 56 procent av alla nystartade företag går under före tre års ålder. 2 Under 2000 startades 39 500 nya företag i Sverige. 3 58 procent av dem som startar företag gör det för att förverkliga sina idéer eller för att de vill arbeta självständigt. 4 «Varför valde du att starta ett företag?» färdiga produkten, sälja den till ett lägre pris och konkurrera ut det ursprungliga företaget. För att skydda uppfinningar och stimulera företag att satsa på forskning och utveckling finns patent. Ett patent ger uppfinnaren eller företaget ensamrätt att använda eller sälja produkten under en begränsad tidsperiod. Patentreglerna skiljer sig åt mellan olika länder, men i Sverige gäller ett patent under tjugo år. Därefter är det fritt för vem som helst att ta upp konkurrensen. Patent prövas och beviljas av Patent- och registreringsverket. Patenten är nödvändiga för att det ska vara lönsamt för företag att forska och utveckla nya produkter. Utan patenten försvinner motivationen både för företag och för privatpersoner att uppfinna. Arbeta självständigt 29 Förverkliga mina idéer 29 Risk för arbetslöshet 8 Behövs på marknaden 12 Tjäna pengar 17 Annat 5 UPPGIFT Många av de svenska företagen har en gång startats av uppfinnare. Välj ut en svensk uppfinnare och skriv en kort berättelse. Några frågor som berättelsen ska ge svar på är: 1. Vem var uppfinnaren? 2. Vad uppfann han? 3. Varför var uppfinningen speciell? 4. Vilken betydelse har uppfinningen haft i historien och vilken betydelse har den i dag? 5. Resulterade uppfinningen i ett företag? Finns det kvar i dag och vad tillverkar det i så fall? 1 www.prv.se/patent/ statistik/tabell_08.htm 2 Svenskt Näringsliv 3 Svenskt Näringsliv 4 Svenskt Näringsliv UPPGIFT 11

Den goda cirkeln Ett företag med en god affärsidé kan skapa stora vinster åt sina ägare. Det finns många exempel på entreprenörer som har byggt upp framgångsrika företag och stora privata förmögenheter. Men vinsterna i lyckosamma företag kommer många fler till del än bara de egna ägarna. Hela samhället gynnas om företagen går med vinst och tjänar pengar. Sveriges största exportmarknader USA 11,5 % EU 55 % Norge 8,7 % Japan 2,9 % Kina 2 % Övriga 19,9 % Fakta Under 2002 exporterade svenska företag varor och tjänster till ett värde av 515 770 miljoner kronor. I Sverige är nästan 2 200 000 kvinnor och män anställda av privata företag. Det innebär att ungefär 65 procent av alla som har ett arbete är anställda i den privata sektorn. Ungefär 35 procent av alla dem som arbetar i Sverige är anställda av staten, kommunen eller landstinget. Under 2001 uppgick den svenska statens intäkter till 755 miljarder kronor. 12,5 procent av dem, eller 94 miljarder, utgjordes av beskattning av företag. Det är ungefär lika mycket som kostnaden för arbetsmarknadspolitiken och hälso- och sjukvården tillsammans. När det går bra för företagen får fler arbete, och de som har arbete får en tryggare position på arbetsmarknaden. Det betyder att konsumtionen av varor och tjänster ökar. De som just har fått arbete eller upplever en ökad trygghet köper nya bilar, går till frisören oftare och handlar mer kläder, vilket i sin tur betyder att det går bra för dem som producerar bilar, äger frisersalonger och säljer kläder. Framgångsrika företag köper fler produkter och tjänster från andra företag. Det leder till att också underleverantörerna expanderar och anställer nya medarbetare som i sin tur köper fler varor och tjänster. Dessutom kommer många företag att använda delar av vinsten till investeringar, vilket medför ytterligare arbetstillfällen och lägger grunden för ännu större vinster i framtiden. Hög- och lågkonjunktur När några företag är lyckosamma och går med vinst startar en positiv spiral i samhället. Framgången smittar av sig. När det går bra för ett företag medför det att det går bra för fler och fler, eftersom både ägarna och arbetstagarna konsumerar mer. Arbetslösheten sjunker och inkomsterna stiger. Men spiralen kan också vända nedåt. När det går dåligt för några företag drar de snabbt med sig andra. Osäkerheten ökar, större inköp skjuts på framtiden, och arbetstagare som förlorar jobbet köper mindre. Företagen minskar inköpen från underleverantörerna, vilket betyder att dessa får mindre att göra. Arbetslösheten stiger och inkomsterna sjunker. En positiv spiral kallas för högkonjunktur och en negativ för lågkonjunktur. Ofta följer den svenska konjunkturen den internationella. I Sverige finns många exportföretag som säljer sina varor till konsumenter i andra länder. För dessa företag är konjunkturen i andra länder lika viktig som den svenska. Stora exportmarknader för Sverige är Tyskland och USA. När det går bra för de tyska och amerikanska företagen går det också bra för de svenska exportföretagen. Fattiga och rika regioner Det kan vara svårt att få den positiva spiralen att ta fart, liksom det kan vara svårt att bryta en negativ utveckling. Om nedgången fortsätter under en lång period blir effekterna betydligt allvarligare än vid en tillfällig konjunkturnedgång. Både länder och regioner inom länder kan drabbas av sådana kriser. 12

I fattiga länder är problemet ofta att den positiva spiralen aldrig tar fart. Fattigdomen gör det svårt att starta vinstdrivande verksamheter, och bristen på arbetstillfällen gör att fattigdomen består. Många av världens allra fattigaste länder är drabbade av krig, och flera av dem är diktaturer, vilket gör det riskfyllt eller till och med omöjligt att starta företag där. Också i rika länder kan regioner drabbas av en negativ utveckling som är svår att bryta. Regioner som domineras av en eller ett fåtal stora arbetsgivare är särskilt känsliga. Om den största arbetsgivaren på en ort går med förlust och tvingas att dra ner på kostnaderna kan det slå hårt mot hela bygden. Även de företag som är underleverantörer kan tvingas lägga ned. Omvänt kan länder och regioner ha en positiv utveckling och hamna i en positiv spiral. Vinsten och skatterna Under en högkonjunktur, när företagen går med vinst och arbetslösheten är låg, förbättras statens finanser. Eftersom företagen betalar skatt på sina vinster och arbetstagarna betalar skatt på lönen, ökar statens intäkter. Då arbetslösheten är låg behöver endast ett fåtal arbetslöshetsunderstöd och socialbidrag; och då minskar dessutom statens utgifter. De inkomster staten har under högkonjunktur kan till exempel användas till att förbättra skolorna och sjukvården eller till att bygga nya vägar eller anställa fler poliser. En del av pengarna sparas till nästa lågkonjunktur. Under en lågkonjunktur då vinsterna faller och arbetslösheten ökar, minskar statens inkomster, medan utgifterna för socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd ökar. Då måste svångremmen dras åt. Det sker antingen genom skattehöjningar eller genom nedskärningar. Nedskärningar innebär att det blir mindre resurser till pensioner, barnbidrag, skolor, sjukvård, försvaret och annat som är offentligt finansierat. Det är företagens lönsamhet som ytterst avgör hur omfattande den offentliga servicen kan vara. Med många framgångsrika företag skapas ett stort antal arbetstillfällen och stora Framgångsrika företag har råd att nyanställa personal, som handlar för sina löner av företag som då går bättre och får råd att nyanställa, och så vidare. skatteinkomster för staten. Då kan skolorna och sjukhusen hålla en hög kvalitet utan att var och en av arbetstagarna och företagarna måste betala så mycket i skatt. Om företagen går dåligt och arbetslösheten är hög måste varje enskild arbetstagare och företagare betala mer i skatt för att få samma höga kvalitet i sjukvården och skolorna. Ju fler framgångsrika företag som finns i ett land ju bättre service kan staten erbjuda medborgarna utan att var och en behöver avstå från så stor del av lönen till skatt. Om det går bra för företagen i ett land kan skatterna vara låga och ändå räcka till god äldreomsorg, höga pensioner och hög kvalitet i skolorna. 1. Känner du till någon region i Sverige som har haft svårt att bryta en negativ utveckling? Vad beror det på? 2. Känner du till någon svensk region som har haft en positiv utveckling? Vad beror det på? 3. Hur ser utvecklingen ut i din hemkommun, är den positiv eller negativ? Vad beror det på? foto: dpai, gordon schmidt/pressens bild Bidrag till BNP 2000 Näringsliv DISKUSSION 80% 20% Offentlig sektor DISKUSSION 13

Vinsten trygghet för ägare och anställda Rätt produkter i rätt tid och en genomtänkt marknadsföring, det är hemligheten bakom framgången för Stadium, Sveriges största sportoch idrottskedja. Det hävdar i alla fall företagets grundare Ulf Eklöf. I dag har Stadium runt 2 500 anställda och 78 butiker i Sverige, Danmark och Finland. Men det hela började i liten skala i Norrköping på 1970-talet. Ulf Eklöf var bara 22 år gammal och studerade vid handelshögskolan i Göteborg, när han blev tillfrågad om han ville köpa den lilla sportbutiken Spiralen i Norrköping; han hade arbetat extra i Spiralen till och från Ulf Eklöf, Stadium under studietiden. Jag tackade nej två gånger, men tredje gången blev jag övertalad, berättar Ulf Eklöf och ler åt minnet. Det var en liten butik han tog över, egentligen en avdelning i en järnaffär, men den växte snabbt och blev ganska snart en av Sveriges största sportbutiker. Sport blev mode i mitten av 70-talet, så det visade sig att vår timing var helt rätt. Dessutom marknadsförde vi oss i städerna runt omkring Norrköping, och det visade sig vara framgångsrikt. 1987 köpte jag min andra butik i Stockholm, och sedan dess har expansionen fortsatt, säger Ulf. Fakta om Stadium Antal butiker: 78 butiker i Sverige, Danmark och Finland Omsättning: 3 750 miljoner kr per år Antal anställda: Cirka 2 500 Ägare: Ulf och Bo Eklöf äger 80 procent, och Lundbergföretagen äger 20 procent. Grundades: 1974 i Norrköping Tillväxttakt: Cirka 20 procent om året de senaste åren Framtidsplan: Att öppna butiker i resten av Europa Vision: Att inspirera till en aktiv, rolig och hälsosam vardag för många människor Den nya butiken i Stockholm fick namnet Stadium och inreddes som en idrottsarena med löparbanor, gymnastikplintar och basketkorgar. Tanken var att fylla butiken med upplevelser. Det var ett lyckat koncept. Idén vi hade bar! Det är fantastiskt när något man gör visar sig vara så rätt. I dag är Stadium en av Sveriges största sportbutikskedjor. 100 procent av alla överskott har återinvesterats i bolaget. Vi hade inte klarat expansionen utan lönsamhet, säger Ulf. Vinsten är nödvändig eftersom det är enda 14

sättet för företaget att överleva, men Ulf menar att hans mål med Stadium aldrig har varit att personligen bli förmögen. Det är nog ytterst få entreprenörer som har den sortens drivkraft. Men i en affärsmässig verksamhet är vinsten något positivt, eftersom den visar att det finns någon som vill ha ens produkter, att man gör rätt, säger han. Dessutom betyder vinsten en trygghet både för företagets anställda och för delägarna, tillägger Ulf. En av hemligheterna bakom Stadiums stadiga tillväxttakt och lönsamhet har varit att man har haft noggrann kontroll på kostnaderna. Man måste vara rädd om sina resurser och använda dem så effektivt som möjligt säger Ulf. Att ha en sund och god ekonomi och att starta i liten skala är Ulfs viktigaste råd till den som vill starta företag, men han poängterar också vikten av att ha en god affärsidé redan från början och att diskutera den med kloka och erfarna människor i sin omgivning. 15

Vad händer med vinsten? Även om vinsten inte alltid är det huvudsakliga målet med verksamheten är vinsten nödvändig för att företaget ska överleva på sikt. Vinsten förstärker bolaget och gör det uthålligt. Ett företag som går med vinst under en lång tidsperiod har bättre förutsättningar att överleva tillfälliga svackor, oförutsedda utgifter eller en besvärlig konjunkturnedgång. Att vinsten är nödvändig har vi visat tidigare, men vad används vinsten egentligen till och hur stärker den bolaget? Utdelning Vinsten kan antingen stå kvar i bolaget eller delas ut till företagets ägare. Aktiebolag som är noterade på en börslista har ofta ett stort Det är vanligt att en stor del av vinsten återinvesteras i företaget. Exempel på sådant kan vara att köpa in nya maskiner, att förnya arbetssätt eller försöka förbättra arbetsmiljön för de anställda. En övergång från manuell gruvdrift till maskinell kräver omfattande investeringar, men betalar sig även på andra plan än de rent ekonomiska. ap, maria söderberg/pressens bild 16

antal ägare privatpersoner, institutioner och företag. Dessa får del av vinsten en gång om året då hela eller delar av bolagets vinst fördelas mellan bolagets ägare. En aktiebörs är en marknadsplats för att köpa och sälja aktier det vill säga ägarandelar i företagen. Att ett aktiebolag är noterat på en börs betyder att vem som helst kan köpa och sälja aktier i bolaget. Investeringar Många ägare låter vinsten stå kvar i bolaget. Det är vanligt att en stor del av vinsten används till investeringar för att förbättra eller expandera företagets verksamhet. Under år 2000 gjorde svenska företag investeringar för sammanlagt 316 miljarder kronor. Många investeringar syftar till att få verksamheten att växa. Det kan betyda att fler medarbetare anställs, att ytterligare maskiner köps in eller att ett annat företag köps upp. I artikeln om Stadium berättar grundaren Ulf Eklöf att det är företagets vinster som har gjort det möjligt för Stadium att växa och öppna nya butiker i Sverige och i övriga nordiska länder. Ett annat sätt för företaget att bli större är att starta verksamhet inom ett nytt område. Att växa genom att starta en angränsande verksamhet är ganska vanligt. I Sverige har till exempel flera försäkringsbolag vuxit genom att starta banker. Ett roligt exempel är reklambyrån Acne som både gör reklam och designar jeans. Ytterligare ett syfte med investeringar kan vara att öka företagets effektivitet. Företagsledningen kanske köper in nya, bättre maskiner och arbetsredskap för att kunna producera mer varor eller tjänster än tidigare. Ett företag som går med vinst har också möjlighet att förbättra arbetsmiljön och satsa på vidareutbildning för medarbetarna. Investeringar som syftar till att öka trivseln på arbetsplatsen bidrar till att öka medarbetarnas effektivitet och skapar dessutom en attraktivare arbetsplats för nya medarbetare. Det är viktigt för företag som vill anställa fler. Gemensamt för alla de investeringar företagen genomför är att de syftar till att öka vinsten i framtiden. Bonus Det blir allt vanligare att medarbetarna får del av företagets vinst genom bonusprogram. Bonusprogrammen kan vara utformade på olika sätt, men ofta avgörs bonusens storlek av företagets vinst och den enskilde medarbetarens arbetsinsats. Att låta medarbetarna få del av vinsten är ett sätt att uppmuntra dem att ta ett större ansvar för företagets resultat och att stimulera dem att anstränga sig mer. Den som får del av vinsten förväntas ta ett större ansvar för att hålla ned kostnaderna och öka intäkterna. Spara I nästan alla bolag sparas hela eller delar av vinsten. Det sparade kapitalet skapar en trygghet både för medarbetare och för ägare. Det innebär att det finns pengar som kan täcka oförutsedda utgifter och tillfälliga bakslag. Företag med sparade reserver har också bättre förutsättning att klara av en konjunkturnedgång eller minskad efterfrågan orsakad av oförutsebara händelser. Företagens vinster kan naturligtvis användas på olika sätt. Ägarna kan sätta sprätt på pengarna eller spara dem, men det vanligaste är att vinsten används för att förstärka och utveckla företaget. Det lägger grunden för ännu större vinster och fler arbetstillfällen i framtiden. Utdelning till aktieägare 27% Återinvesterat i bolaget 28% Under 2002 gjorde Handelsbanken en vinst på 11,5 miljarder kronor. Diagrammet visar hur vinsten fördelades i procent (Källa: Handelsbanken) UPPGIFT Antag att du arbetar på ekonomiavdelningen på ett stort företag. Det senaste året har företaget gjort en stor vinst och företagsledningen har bett dig komma med ett förslag på hur vinsten ska fördelas mellan utdelning till ägarna, investeringar, bonus till arbetstagarna och sparande. Beskriv hur stor del av vinsten som ska gå till varje ändamål och argumentera för varför du har valt just den fördelningen. Skatt 28% Bonus 2% UPPGIFT 17

Lönsamhet och samhällsengagemang går hand i hand Caring Company hjälper placerare att investera i företag som tar ett socialt och miljömässigt ansvar. När Magnus Furugård startade Caring Company 1992 ville han arbeta med humanism, ekologi och lönsamhet. Genom att starta ett företag som utvärderar börsbolagens verksamhet i ett etiskt perspektiv fick han möjlighet att förena sitt intresse för näringslivet med drivkraften att förändra och förbättra samhället. Vintern 2002 köpte Caring Company konkurrenten Etikanalytikerna och blev Caring Company-Etikanalytikerna. Magnus Furugård, Caring Company- Etikanalytikerna alexander farnsworth På vilket sätt gör Caring Company-Etikanalytikerna en insats för ett bättre samhälle? Vår rådgivning till investerare bidrar till att sätta press på företagen att ta ansvar. Det leder dels till att de sociala kostnaderna för samhället minskar dels till att kvaliteten och lönsamheten för företaget ökar på lång sikt. Såväl kunder som anställda och samhällsmedborgare uppskattar ett ansvarstagande företag. Det ökar både effektiviteten och försäljningen. Hur viktigt är det för företagen att förknippas med socialt ansvar? Det har nog alltid varit viktigt, men det är först i dagens informationstäta samhälle som det märks på allvar. Om det kommer fram att ett företag agerar miljövidrigt eller utan respekt för de mänskliga rättigheterna, så kan det medföra stor skada då konsumenter, medarbetare och investerare vänder det ryggen. Det finns flera exempel på företag som har begått misstag och som dras med svårigheter i årtionden efteråt. Även för dem som anstränger sig för att förändra verksamheten kan dåliga associationer leva kvar under lång tid. Vad är det som driver dig? Engagemanget och intresset för samhällsfrågor är den viktigaste drivkraften. Jag vill vara med och förändra och förbättra samhället. Miljöförstöring och brott mot de mänskliga rättigheterna ställer till ofantlig skada. Går Caring Company-Etikanalytikerna med vinst? 18

Ja, i år kommer vi att göra det. Det har inte alltid varit så, vissa år har varit hårdare än andra. I år har vi märkt ett ökat intresse. Nya kunder strömmar till och gamla utökar sina uppdrag. Hur viktig är vinsten? Vinsten är viktig, därför att den bidrar till att utveckla företaget. Den utgör den näring som får företaget att växa. Lönsamheten har medfört att vi har kunnat bli fler och fler som arbetar med detta. De år vi inte har gått med vinst har varit jobbiga. Vinsten utgör en trygghet för ägare, medarbetare och kunder. När vi går med vinst kan vi sova gott om nätterna. Det skapar ett bättre arbetsklimat. Vad händer med årets vinst? Den kommer att investeras i bolaget. Det finns hur mycket som helst att satsa pengarna på. Vi behöver till exempel ny teknisk utrustning och en ny IT-lösning. Står aldrig samhällsengagemanget i motsatsförhållande till vinstkravet? Fakta om Caring Company-Etikanalytikerna Antal anställda: 10 Omsättning: 10 miljoner kronor Ägare: Susanne och Magnus Furugård Grundades: Av Susanne och Magnus Furugård 1992 Kontor: I Stockholm Målsättning: God samhällsnytta, god kundnytta, god arbetsplats och god lönsamhet Inte i motsatsförhållande, men det kräver en balansgång. Man hör ju ofta att det inte går att kombinera samhällsengagemang och kommersiell verksamhet. Jag hävdar att det är fel. När vi startade i början av 1992, var det många som blev provocerade av vår affärsidé. Men engagemanget och vinsten hänger ihop. I vårt fall är kundens nytta också samhällets nytta. alexander farnsworth Anita Lindberg och Charlotta Sydstrand, Caring Company-Etikanalytikerna 19

www.svensktnaringsliv.se/skola storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00 Den här skriften handlar om företagens vinster. Vad är vinst? Varför måste företagen gå med vinst? Hur används företagens vinster? Det är några frågeställningar som behandlas. Teoretiska resonemang blandas med intervjuer med företagare om vad vinsten har betytt för deras företag. Vinst är ett laddat begrepp och har så varit i flera tusen år. I skriften beskrivs såväl den moderna kritiken av vinsten som dess historiska rötter. Allt från antiken och Aristoteles över John Stuart Mill och Karl Marx fram till den dagsaktuella debatten finns med. Arbetsuppgifter i texten gör att skriften lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp.