Jämställd vård - bättre vård

Relevanta dokument
Processtöd jämställdhetsintegrering

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Grundläggande jämställdhetskunskap

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Program för ett jämställt Stockholm

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Program för ett jämställt Stockholm

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Likabehandling - handlingsplan

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Sveriges jämställdhetspolitik

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan


Alla tjänar på jämställdhet. Anna Swift-Johannison Jämställdhetsstrateg Region Örebro län

Förklaring av olika begrepp

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Program för ett jämställt Stockholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Program för ett jämställt Stockholm

Regionala Pensionärsrådet

Genusperspektiv på ANDT

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Diskriminering - riktlinje

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18

Jämställdhet Genus Ledarskap

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Mini-seminarium 8 mars 2018

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt. Inger Jarnkvist Schalander

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

STÖDMATERIAL ORDLISTA. Innehåll

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Ta del av våra spelkort!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

kunskapsstyrningen av sjukvården?

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

Förebyggande arbete mot diskriminering

JämKART jämställdhetskartläggning

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN. Antagen i Kommunstyrelsen

Varför gjorde vi det? Så gjorde vi i Dalarna. Hur kan materialet användas? Har det gett något resultat? Att tänka på inför ert fortsatta arbetet

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Trädkryparens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Transkript:

Jämställd vård - bättre vård Vi ser inte saker som de är. Vi ser dem som vi är. Anaïs Nin

Mänskliga rättigheter Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till alla rättigheter utan någon diskriminering

Regeringsformen Sveriges grundlag 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Diskrimineringslagen En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder.

Nationella jämställdhetsmål De nationella målen för jämställdhetspolitiken är antagna av riksdagen. Det övergripande svenska nationella jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra delmålen är: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Patientlagen 6 Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. 7 Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Professionellt bemötande Personalen möter ofta människor i kris eller oro; människor som får besked som kan vända upp och ner på livet. Det krävs en god förmåga att kommunicera och visa empati för att möta olika människor där just de befinner sig. Vårdpersonalens människosyn/förhållningssätt påverkar hur patientens behov tolkas. Det behövs därför stöd och utbildning för att medvetandegöra den egna rollens betydelse och öka förståelsen för både möjligheter och begränsningar i det egna beteendet/förhållningssättet. Ett professionellt bemötande kännetecknas av att alla patienter bemöts och vårdas med respekt och omtanke, oavsett: - Personliga egenskaper - Ålder - Kön - Funktionshinder - Kommunikationssvårigheter - Utbildning - Social ställning - Etnisk och religiös tillhörighet - Sexuell läggning Ur Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, Socialstyrelsen

Jämlikhet Ibland lika ibland olika Likvärdigt

Skillnaden mellan olikhet och ojämlikhet Olikhet Faktiska skillnader (mellan t.ex. grupper och människor) Ojämlikhet Skillnader som bedöms som orättvisa enligt någon norm Beskrivande term (så här är det) Normativ term (så här uppfattas det och det anses orättvist)

Jämställdhet Jämställdhet kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden Norm det av mängd som utgör det normala Genus socialt konstruerat kön Kön biologiskt kön Genusordning systematiska skillnader i villkor för kvinnor/män i samhället

Vad är normen? Det förväntade, det icke avvikande. Sätts i kontrast till något annat: Vi och dom Det handlar om makt: De som tillhör normen kan tycka till om, värdera och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej. De kan välja att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den.

Normkritik som perspektiv Normkritik/normmedvetenhet/normgranskning Hjälper oss att få syn på och förändra begränsande strukturer och normer, istället för att få enskilda individer att passa in i mallen Synliggör hur makt skapas och återskapas på olika nivåer i det mänskliga mötet, i verksamheten, i samhället Bidrar till reflektion kring värderingar och attityder, föreställningar och förväntningar. Vem är jag i förhållande till normen? Normsamverkan intersektionalitet Träna att vända på perspektiven tänk tvärtom!

Genus - könsnormer Socialt och kulturellt konstruerat kön som utgår från en social tolkning av biologiskt kön: Doing gender göra kön Genus är föränderligt tid och kultur Föreställningar, idéer och handlingar formar socialt kön

Genus - könsordning Mannen som norm

Om kvinnan vore NORM. Målskvinna Ombudskvinna Talkvinna Tvåkvinnotält Gemene kvinna Var kvinnas mun Kvinnoålder Manshistoria Manslitteratur Mansfotboll

Genus könsordning Isärhållande

REPAIR - en hudlotion Din hud behöver hjälp! Även denna milda årstid får din hud att torkar ut och spricka. Du kan känna det och det syns. Men hjälpen är nära.

REPAIR - en hudlotion När huden jobbar övertid! Hårt fysisk arbete, torrt klimat och hantering av kemikalier, olja, trä, jord och betong etc. torkar ut huden

Vad säger ord och uttryck? KÄRRINGSTOPP Egentligen heter det motorstopp och oavsett om du är man, kvinna, barn, pensionär eller utomjording så kan du få motorstopp. Uttrycket kärringstopp signalerar att motorstopp är något kvinnor, ofta äldre råkar ut för. I relation handlar det om att det finns en mängd fördomar om att kvinnor inte är tekniska och förstår och kan hantera teknik. Att få motorstopp är pinsamt och har lagt grunden till behovet av ett nedvärderande uttryck. Källa: Guide till inkluderande kommunikation

Vad säger ord och uttryck? DUKTIG FLICKA Egentligen betyder det en ambitiös person. Det vill vi vara. Vi vill vara drivna, handlingskraftiga och ansvarstagande. Men här har ordet flicka gjort att innebörden blivit negativ. Något vi inte vill nå upp till. En person som gör FÖR mycket, som inte kan balansera livet, arbetet, skolan, vänner, fritid och familj. Egentligen är det ett uttryck som signalerar att flickor inte ska försöka, kämpa eller vilja för mycket. Uttrycket innebär även att killar och pojkar inte omfattas av uttryckets betydelse. Det finns inget motsvarande uttryck för pojkar och män som är för duktiga. Men i verkligheten kan både pojkar och män vara ambitiösa och drivna i skolan. Uttrycket duktig flicka skapar på så vis en kollektiv föreställning att pojkar inte ska vara duktiga. Källa: Guide till inkluderande kommunikation

Jämställd vård = jämlik vård mellan kvinnor och män. tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård.

Webbutbildning: Jämställd vård bättre vård

Siwert och Siw Nackbesvär: Fler labprover Nackbesvär: Färre undersökningar, men mer psykofarmaka Magbesvär: Fler prover och undersökningar, t ex röntgen av tjocktarmen Magbesvär: Färre prover men fler råd om livsstil och mer psykofarmaka Mannen föreslogs färre psykosociala diagnoser, mindre psykofarmaka men fler prover och undersökningar än kvinnan. Källa: Genusbias i medicinen, Risberg (2004) Kvinnan föreslogs färre prover men mer psykofarmaka.

Läkarstudenter fick tolka anonyma brev från patienter med nydiagnosticerad cancer Uppfattas som oberoende Uttrycker få känslor Väntat länge med att söka vård Fokuserade på fakta i vårdsituationen Längre, mer utförliga brev Uttrycker behov av stöd i sjukdomen Beskriver viktiga relationer Fokuserar på bemötandet i vårdsituationen Källa: Genusgörande och läkarblivande, Andersson (2012)

Genusbias i medicinen innebär att: göra och se könsskillnader där de inte finns: könsstereotypa föreställningar bortse från könsskillnader som faktiskt finns: könsblindhet utgå från att individen passar in i stereotypa uppfattningar: könstypiskhet

Webbutbildning: Jämställd vård bättre vård

Exempel på könsstereotyp Män får mer och annan smärtlindring till exempelvis efter operationer. I de fall detta inte är motiverat beskrivs skillnaderna med att mannen upplevs vara mindre smärttålig och därav får mer och annan smärtlindring. Exempel på könsblindhet Kvinnor har diagnosticerats och opererats utifrån en norm för ljumskbråck som bygger på mäns anatomi. Åtta av 20 kvinnor får felaktig diagnos på vilket slags bråck de lider av och blir felaktigt opererade. Det skapar postoperativa komplikationer samt behov av omoperationer för kvinnor. Kvinnor har fyra gånger högre dödlighet än män vid ljumskbråcksoperationer, bl a p g a högre andel akuta operationer. Exempel på könstypiskhet Vid en hudklinik visade en kartläggning att män med könsneutrala hudrelaterade problem blev insmorda på kliniken medan kvinnorna med likvärdig problematik fick salva utskrivet på recept och sköta insmörjningen hemma. Detta förklarades bland annat med att männen generellt inte klarar av/har vana, att smörja in sig, medan kvinnor, generellt klarar av det samma/är vana.

Genusmedicin Genusmedicin är ett brett forskningsområde. Frågor som man ställer sig kan vara: Vad spelar könet för roll i mötet mellan läkare och patient? Hur påverkar föreställningar om kön vilken diagnos och behandling som patienten får? Vilka konsekvenser får det att vissa sjukdomar betraktas som manliga och andra som kvinnliga?

Reflektera Hur ser det ut hos oss?

Fem nycklar till jämställdhet 1. Kunskap och reflektion om ojämställdhet och jämställdhet. 2. Se ojämställdheten i sin egen verksamhet, organisation och arbetsplats. 3. Se sin egen roll i att vidmakthålla och återskapa könsmaktsordningen. Hur påverkas du? Hur agerar du mot andra? 4. Se sin egen potential att genomföra förändringar inom det egna ansvarsområdet. 5. Agera! Källa: Hälsa, arbete och kön (2007), SKL

Jämställdhetsintegrering En strategi för att nå målet jämställdhet och där perspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. Synliggöra kvinnor och män könsuppdelad statistik. Analys ur ett genusperspektiv - pröva varje fråga ur ett jämställdhetsperspektiv.

4 R Metoden kan användas som grund för att: - analysera och kartlägga verksamheter - ge en översiktlig bild av hur verksamheten styrs och finansieras - ge en översiktlig bild av hur verksamheten bör förändras för att minska ojämställdheten 1. Representation 2. Resurser 3. Realia 4. Realisera

R1 Representation Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Ni svarar på frågan om hur många kvinnor och män, pojkar och flickor som finns i en verksamhet/ målgrupp. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer och alla delar (från beslutsfattare till brukare).

R2 Resurser Här svarar ni på hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc, på en detaljerad nivå.

R3 Realia Här ser ni vidare på en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Frågorna som besvaras är vem som får vad och på vilka villkor. Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar.

R4 Realisera Skapa en handlingsplan (och handlande). Vad ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder?

(O)jämställdhet i hälsa och vård (SKL, rev. upplaga 2014) Jämställ.nu Allt om jämställdhetsintegrering Jämställd vård bättre vård Webbutbildning Intranätet: Ledning/Etik, jämlikhet och jämställdhet Webben: Plus.rjl.se/sakervard