Budget Ekonomiplan

Budget 2016 Ekonomiplan 2016-2018 Godkänd av Fullmäktige 8.12.2015

1. KOMMUNENS STRATEGI... 4 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden... 4 1.2 Kimitoöns strategi... 4 1.3 Kommunförvaltningen och förändringar i den... 7 1.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet... 7 1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling... 7 1.6 Miljöfaktorer... 8 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER... 8 2.1 Det allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin... 8 2.2 Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den... 11 2.3 Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren 2016-2018... 11 3. BUDGETEN 2016 OCH EKONOMIPLANEN 2016-2018... 14 3.1 Verksamhetsmålen... 14 3.2 Inkomstgrunderna... 15 3.3 Utgiftsgrunderna... 18 3.4 Personalen... 19 3.5 Driftshushållningsdelen... 22 3.6 Resultaträkning... 28 3.7 Investeringar... 29 3.8 Finansiering av verksamheten... 31 3.9 Budgetberedning och balansering av ekonomin... 32 4. BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE KARAKTÄR OCH UPPFÖLJNING... 32 4.1 Netto- och bruttobudgetering... 33 4.2 Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär... 33 4.3 Uppföljning av ekonomin och verksamheten... 33 5. KOMMUNKONCERNEN... 34 5.1 Kommunkoncernens målsättningar och direktiv... 34 6. DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN... 35 6.1 Förvaltningsavdelningen... 36 6.2 Utvecklingsavdelningen... 47 6.3 Bildningsavdelningen... 66 6.4 Omsorgsavdelningen... 93 6.5 Avdelning för Miljö och teknik... 112 7. RESULTATRÄKNINGSDELEN... 128 8. INVESTERINGDELEN... 133 8.1 Förvaltningsavdelningen... 134 8.2 Utvecklingsavdelningen... 134 2

8.3 Bildningsavdelningen... 134 8.4 Omsorgsavdelningen... 135 8.5 Avdelningen för miljö och teknik... 136 9. FINANSIERINGSDELEN... 143 10. AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ KOMMUNENS EKONOMI... 147 11 Kimitoöns Vatten... 150 3

1. KOMMUNENS STRATEGI 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden Osäkerheten på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan 2012-2013, då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdreformen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Social och hälsovårdsreform Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter beredningen av social- och hälsovårdsreformen i enlighet med regeringsprogrammet för Juha Sipiläs regering. Enligt regeringsprogrammet baserar sig den nya servicestrukturen inom den offentliga social- och hälsovården på självstyrelseområden som är större än en kommun. Detta innebär att social- och hälsovårdsområdena, vars beslutsfattande ankommer på fullmäktige som utses genom val, svarar för ordnandet av alla offentliga social- och hälsovårdstjänster. Social- och hälsovårdsministeriet har i oktober inlett en ny beredning av social- och hälsovårdsreformen. Riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen dras upp av regeringen. Avsikten är att under oktober dra upp linjerna för antalet självstyrande områden, som ska användas som underlag för den fortsatta beredningen. Enligt regeringsprogrammet kan antalet områden vara högst 19. Därefter hörs kommunerna om områdesbeslutet. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet har en gemensam tjänstemannastyrgrupp och en projektgrupp som bereder social- och hälsovårdsreformen, inrättandet av självstyrande områden och regionförvaltningsreformen. Grupperna har till uppgift att bereda och genomföra social- och hälsovårdsreformen och dess finansieringslösningar samt inrättandet av självstyrande områden som anknyter till reformen. Under projektgruppen verkar grupper som bereder olika sakområden. De bereder områdesindelningarna, en lag om ordnandet av vården, en lag om införande, en lag om självstyrande områden och finansieringsbestämmelser. Tidtabellen för beredningen är snäv. Avsikten är att en proposition om ordnandet av social- och hälsovården lämnas till riksdagen hösten 2016. De nya vårdområdena ska börja verka från år 2019. Reformering av statsandelssystemet Regeringens proposition om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice överlämnades till riksdagen 17.4.2014. Lagändringen och statsandelsreformen träder i kraft 1.1.2015. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna. Systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Kommunerna beviljas fortsättningsvis statsandelar, men de kommer att skäras ner avsevärt i enlighet med tidigare rambeslut. Tillsammans med verkningarna av de reviderade statsandelsgrunderna kommer åtgärderna att leda till att statsandelarna minskar betydligt i många kommuner. I statsandelsreformen ingår för den kommunala basservicens del en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. År 2015 kan förändringen vara högst +/- 50 euro per invånare. För Kimitoöns del betyder statsandelsreformen en minskning på 290 euro/invånare eller totalt 2 miljoner euro. 1.2 Kimitoöns strategi Kimitoöns kommuns strategi gäller för åren 2011-2015. En ny strategi har inte påbörjats eftersom osäkerheten kring kommunreformen och vårdreformen varit stor. Reformerna har varit aktuella i flera repriser under de senaste åren och varje gång har reformen i fråga aviserats med snabb tidtabell. Både kommunstrukturreformen och vårdreformen skulle radikalt ändra på kommunens verksamhetsförutsättningar. Frågan om uppdatering av strategin har diskuterats på fullmäktigeseminarier. Hittills har man varit överens om att det inte varit meningsfullt att göra en ny strategi under så här osäkra premisser. 4

Trots all osäkerhet behöver det framöver finnas en strategi. Den nya kommunallagen förutsätter att det ska finnas en kommunstrategi som gäller för fullmäktigeperioden. Stadgandet gäller från början av nästa fullmäktigeperiod, dvs. fr.o.m. 1.6.2017. Kimitoöns kommun kommer att få en ny kommundirektör från 1.1.2016. En av den nya kommundirektörens första uppgifter blir att tillsammans med politikerna börja arbeta mot en ny strategi som uppfyller kommunallagens målsättningar. VISION Kimitoön är en självständig, aktiv och modig kust-kommun, som vet vad den vill och målmedvetet jobbar för att uppnå det. VÄRDERINGAR Öppenhet Vi vill att alla känner sig välkomna hit och vill stanna. Vi informerar och kommunicera rakt och öppet och i rätt tid, tvåspråkigt, såväl internt som externt. Öppenhet på två språk Aktivitet Vi jobbar med entusiasm för att leva i en aktiv och framåtsträvande kommun. Kommuninvånarna och personalen inspireras att se det bästa med Kimitoön. På så vis utgör alla ambassadörer för Kimitoön och stärker vår positiva image tillsammans. Framåtanda varje dag Förnyelse Vi hittar effektivare lösningar och metoder genom att kontinuerligt utvärdera och förändra serviceproduktionen och söka samarbete med andra aktörer. Förändring - en del av vardagen. HANTERING AV KOMMUNENS STRATEGI I KOMMUNENS VARDAG Strategi Kimitoöns strategi Program Kultur Hållbar utveckling Näringspolitik Budgetårets tyngdpunter Tyngdpunkt Tyngdpunkt Tyngdpunkt tyngdpunkter Tyngdpunkter Tidtabell, Budget, Resurser, Ansvarig, Styrning BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. 5

De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret 2016 1. En ny kommunstrategi Vad: En ny kommunstrategi utarbetas. Senast vid ingången av nästa fullmäktigeperiod måste kommunerna i enlighet med kommunallagen ah en kommunstrategi. Den nya kommunstrategin ska samordna alla understrategier och program till en helhet. Tidtabell: Under år 2016 Ansvarig: Kommundirektör tillsammans med avdelningschefer Uppskattad kostnad: Ingen direkt kostnadseffekt 2. Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan Vad: Omsorgens plan verkställs. Verksamhetsutrymmen uppfyller inte dagens krav, de är slitna och på vissa ställen för små. Tidtabell: 2015-2020 Resurser: Omsorgsavdelningen Ansvarig: Omsorgschefen Uppskattad kostnad: Investeringskostnaderna framgår ur planen. Betydande inbesparingar i driften. 3. Näringslivet Vad: Tidtabell: Resurser: Ansvarig: Utveckling av näringslivets förutsättningar för att underlätta såväl verksamhetsförutsättningarna för existerande företag som nyetableringar. Med målsättningen att vara en av regionens mest näringslivsvänliga kommuner behöver kommunen avdelningsövergripande arbeta för bland annat tillgängliga och långsiktiga fastighetslösningar, smidig service för företag, utbildning, samarbetsnätverk och förutseende strukturomvandling. Fortgående. Utvecklingsavdelningen, tekniska avdelningen (utvecklingschef, teknisk chef, turismchef, infrachef, företagsrådgivare, näringslivsutvecklare, projektledare). Kommundirektören 4. Besöksnäringen Vad: Besöksnäringen är den bransch som beräknas ha störst tillväxtpotential i vårt område. Branschen är speciell i och med nivån på vilken den stöder övrigt näringsliv genom alla de kringtjänster som service producerad för besökare kräver. Kommunen förbättrar verksamhetsförutsättningarna för besöksnäringen genom arbete enligt en handlingsplan. Tidtabell: 2014- Resurser: Utvecklingsavdelningen (utvecklingschef, turismchef, näringslivsutvecklare, projektledare) Ansvarig: Utvecklingschefen 5. Flyktingmottagning Vad: Kommunen tar emot 20 kvotflyktingar under vårvintern 2016. Tidtabell: Vinter 2016 Ansvarsperson: Integrationsstödjande åtgärder i flera verksamheter. Flyktingkoordinatorn hör till socialenheten. Uppskattad kostnad: Kostnadsneutralt 6

1.3 Kommunförvaltningen och förändringar i den Osäkerheten på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan 2012-2013, då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdreformen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Reformerna har beskrivits närmare i kapitel 1.1. 1.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet Kommunens organisation och framtida roll är beroende av hur social- och hälsovårdsreformen utformas. Förändringen kommer att skapa en helt ny sorts kommuner i vårt land. I skrivande stund är utformandet av social- och hälsovårdsreformen igen helt ett oskrivet blad. Nya lagar har de senaste åren har medfört att kommunen fått en rad nya uppgifter. Den nya socialvårdslagen (1301/2014) träder i kraft stegvis 1.1, 1.4.2015 och 1.1.2016. Avsikten med lagen är att förstärka den kommunala grundservicen och minska behovet av reparerande åtgärder inom socialvården. På sikt skall detta sänka kostnaderna för kommunerna. Tyngdpunkten för socialvården förskjuts från reparerande åtgärder till förebyggande arbete och s.k. lågtröskelverksamhet. Det förebyggande arbetet utförs inte enbart inom social- och hälsovården utan även inom andra kommunala sektorer. Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) innebär nya arbetssätt gällande klientdokumentationen inom äldreomsorgsenheten och socialenheten. I Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) finns bl.a. stadganden som gäller hälso- och sjukvårdstjänster för den äldre befolkningen. Som tillägg till lagen finns nationella kvalitetsmål som kommunerna ska uppfylla. Förutom ny lagstiftning inom socialvården och äldreomsorgen så ställs också nya krav på att kommunerna ska hitta modeller för att öka sysselsättningen. Alla dessa lagförändringar gör att det krävs mer resurser, i form av både pengar och anställda, för att sköta de nya åliggandena. I personalbudgeten ser man en klar ökning i omsorgsavdelningens personal som följd av dessa nya lagstadgade uppgifter. I finansministeriets Kundservice 2014 projekt föreslås ny lagstiftning enligt vilken kommunerna ska svara för grundandet och underhållet av den offentliga förvaltningens gemensamma kundserviceställen. De gemensamma serviceställena ska tillhandahålla kommunens egen kundservice och sådana statliga myndighetstjänster som har flest kundbesök. Dessutom ska FPA, Lantmäteriverket och andra statliga myndigheter tillhandahålla sina tjänster vid serviceställena på avtalsbasis. Kunderna betjänas antingen på plats eller via distansservice. Projektet innebär att all statlig service på lokal nivå flyttas till de gemensamma serviceställena. Enligt tidigare plan skulle reformen genomföras år 2016 i Egentliga Finland. Lagen har beretts sedan 2012 men enligt information hösten 2015, så är förverkligandet av projektet nu osäkert. 1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har en längre tid varit nedåtgående. År 2015 ser på basen av septembers siffor ut att bli ett bättre år än på länge. Per 30.9 har befolkningen under år 2015 minskat med 2 personer (motsvarande siffra i fjol var -44 personer och året före -47 personer). Födelseunderskottet är -47, dvs. att det avlidit fler personer än vad det fötts nya personer i kommunen. Nettoflyttningen inom landet är däremot positiv, + 35 personer och även nettoinvandringen är positiv + 10. 7

Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. Från år 2009 till prognos för år 2015 och budget för år 2016 har kommunalskattenivån inte stigit alls. Samtidigt innebär statsandelsreformen att kommunen förlorar 2 miljoner i statsandelar. För att hantera dessa realititeter krävs en total omvärdering av verksamhetens omfattning och struktur. Samtidigt innebär planerna på de nya vårdområdena att kommunens finansieringsgrund och verksamhetsförutsättningar ändrar helt. Den dagliga verksamheten innebär en rad riskfaktorer som kommunen genom målinriktade satsningar försöker förutse och förebygga. Ränte- och finansieringsriskerna granskas kontinuerligt. En riskanalys över kommunens låneportfölj görs årligen som en del av kommunens interna riskhantering. Lånportföljen är balanserad mellan lång och korta lån samt räntesäkringsinstrument. Arbetarskyddet och företagshälsovården arbetar med riskkartläggningar och kommer stegvis under ekonomiplaneperioden att kartlägga de olika arbetsplatserna. Ett nytt program för att rapportera olycksfall och nära på-situationer har tagits i bruk. Egendomsmassan är granskad och skyddad genom försäkringar. Försäkringsmäklartjänster upphandlas vart fjärde år och via mäklare upphandlas sedan kommunens försäkringar. Kimitoöns kommun har för avsikt att utveckla riskanalyseringen med hjälp av Kommunförbundets riskbedömningsformulär. Syftet med riskbedömningsformuläret är att stödja riskbedömningen och riskhanteringen i ledningsarbetet och den dagliga verksamheten. Formuläret är inte tänkt att användas som sådant, utan omformas enligt kommunens organisations egen karaktär och behov. 1.6 Miljöfaktorer Kommunen har under 2010 uppgjort ett program för hållbar utveckling Eko-logiskt för åren 2010-2020. I budgetboken har varje avdelning satt upp 1-2 miljömål som i de bindande målsättningarna markerats med en äppelsymbol. Miljömålen utvärderas sedan i bokslutet med ett färgsystem. Eftersom programmet Eko-logiskt ska uppdateras under budgetåret och arbetet med miljömålen är på hälft, så har beredningen valt att i budgeten för år 2016 inte markera och följa upp miljömålen skilt. 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Det allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin Finlands ekonomiska läge är allvarligt. BNP tillväxt är nära noll. Arbetslösheten växer och arbetslöshetsperioderna blir längre. Även efter recessionen blir tillväxten svag. Den allra senaste tiden har det åter kommit oroväckande nyheter om den internationella ekonomins utveckling. Kinas utsikter för ekonomisk tillväxt har försämrats ytterligare och Rysslands ekonomi fortsätter att krympa. Den snabbaste tillväxtfasen i ekonomierna stadda i utveckling är också förbi under prognosperioden. Å andra sidan har ekonomierna utvecklats gynnsamt i många partnerländer som är viktiga för Finland. Förenta staternas ekonomi förutspås växa i en takt av nästan 3 % under ett par år framöver och i Storbritannien förekommer tillväxt på bred basis. Även i euroområdet har en försiktig ekonomisk tillväxt kommit i gång. År 2015 förväntas Finlands BNP växer med 0,2 %. I prognosen antas konjunkturerna förbättras mycket försiktigt under det sista halvåret 2015. Exporten av varor och tjänster ökar med 0,9 % medan importen minskar endast med 0,2 %. Nettoexportens kontribution är alltså klart positiv. Av efterfrågeposterna är den privata konsumtionen den enda som ökar i år med 1 %. De privata investeringarna minskar för fjärde året i följd och i år krymper de med 2 %. Antalet sysselsatta beräknas vara 0,7 % färre än föregående år och arbetslöshetsgradens årsmedeltal förutspås bli 9,6 %. Det är särskilt oroväckande att långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten stiger i snabb takt. Inkomstnivån stiger långsamt under prognosperioden. I år stiger inkomstnivåindex med 1,1 % och de följande två åren förutspås inkomstnivån stiga med 1,2 %. Tillväxten förutspås bli 1,3 % 2016. Bakom tillväxten ligger i mycket hög grad investeringarnas gynnsamma 8

utveckling. Nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten vrider sig negativ. Trots att exporten stegvis ökar så växer importen mera än exporten eftersom den inhemska efterfrågan återhämtar sig. Den privata konsumtionen ökar något långsammare än i år till följd av att realinkomsterna utvecklas anspråkslöst. Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %. Konsumentpriserna börjar stiga snabbare, men prisökningen förblir återhållsam, cirka 1 %. År 2017 förutspås den ekonomiska tillväxten bli 1,4 %. Bakom den ekonomiska tillväxten ligger den inhemska efterfrågan, eftersom nettoexportens inverkan fortfarande är negativ. Under prognoshorisonten växer Finlands ekonomi något snabbare än den potentiella produktionen, så det negativa produktionsgapet krymper. De offentliga finanserna fortsätter att uppvisa underskott till slutet av årtiondet, även om det krymps av omfattande anpassningsåtgärder. Den offentliga skulden överskrider i år gränsen 60 % och vänder inte de närmaste åren även om skuldförhållandet börjar växa långsammare. I år håller sig lokalförvaltningens underskott på samma nivå som i fjol. Konsumtionsutgifterna ökar fortfarande långsamt, eftersom kostnadsökningen fortsätter att vara mycket måttlig. Kommunerna fortsätter också med sina anpassningsåtgärder, men sparåtgärderna väntas bli något mindre än i fjol. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen steg i början av året med en tiondel till 19,84 %. Flera kommuner höjde också sina fastighetsskattesatser. Den ökning av fastighetsskatteintäkterna som beror på att de lagstadgade nedre och övre gränserna höjts stärker dock inte kommunekonomin, eftersom den dras av från kommunernas statsandelar. Den sammantagna effekten av statens åtgärder som påverkar kommunekonomin är försvagande. Den största enskilda åtgärden som påverkar kommunekonomin är den nedskärning av statsandelarna med cirka 190 miljoner euro som genomfördes som ett led i åtgärderna för att anpassa statsfinanserna. Kommunernas skatteinkomster ökar försiktigt 2016 2019. Skatteinkomsterna krymper 2016 när den temporära förhöjda utdelningen av samfundsskatten försvinner. Kommunernas skatteinkomster stärks dock på nytt mot slutet av granskningsperioden när sysselsättningsläget förbättras. I kalkylen har beaktats regeringsprogrammets höjning av fastighetsskatten (100 miljoner euro på 2019 års nivå). Den lagstadgade översynen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, där grundpriserna samt finansieringen ses över för att motsvara de faktiska kostnaderna, ökar kommunernas statsandelar 2016. Att betalningen av basutkomstskyddet överförs till FPA minskar åter transfereringarna från staten till kommunerna 2017. Överföringen inverkar inte just på lokalförvaltningens nettokreditgivning eftersom de socialbidrag som kommunerna betalar krymper i motsvarande mån. Under de kommande årtiondena är kommunekonomin utsatt för ett stort utgiftstryck. Den åldrande befolkningen ökar behovet av hälso- och sjukvårds- samt omsorgstjänster samt investeringar. Samtidigt stiger kostnaderna för enskilda hälso- och sjukvårdsingrepp när behandlingarna utvecklas. Lokalförvaltningens skuld i relation till BNP ökar drastiskt de kommande årtiondena, om utgiftstrycket inte dämpas eller om man inte förbereder sig för det på förhand. Kommunernas utgifter åren 2016 2017 I juni nådde arbetsmarknadsparterna ett förhandlingsresultat om lönejusteringarna för kommunsektorn 2016. Förhandlingsresultatet gäller perioden 1.1.2016 31.1.2017. I de kommunala kollektivavtalen görs i regel bara en allmän löneförhöjning med en genomsnittlig kostnadseffekt på 0,59 procent för hela kommunsektorn. Kostnadseffekten varierar mellan de olika avtalsområdena på grund av olika lönestrukturer och lönenivåer. Kommunernas inkomster 2016 2017 Ändringar i skattegrunderna år 2016 De ändrade skattegrunderna år 2016 enligt statens budgetproposition innebär minskade skatteinkomster för kommunerna. Till följd av ändringarna kommer intäkterna från kommunalskatten att minska med omkring 262 miljoner euro. Skatteinkomsterna minskar dessutom med cirka 258 miljoner euro då den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel upphör. I fråga om fastighetsskatten föreslås ändringar som kan öka skatteinkomsterna med cirka 28 miljoner euro, men det förutsätter egna beslut av kommunerna. Föreslagna ändringar i kommunalbeskattningen 9

Ändringarna i inkomstbeskattningen enligt statens budgetproposition innebär i huvudsak skattelättnader för år 2016. Enligt budgetpropositionen innebär ändringarna att kommunernas skatteinkomster minskar med omkring 262 miljoner euro. Kommunerna har föreslagits få kompensation för verkningarna genom större statsandelar. Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget, som innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med över 218 miljoner euro. Andra föreslagna ändringar som minskar kommunernas skatteinkomster år 2016 är bland annat en inflationsjustering av förvärvsinkomstbeskattningen (- 49 milj. ). Övriga ändringar som minskar på skatteinkomsterna är fortsättandet av nyckelpersonslagen (-13 milj. ) och skattelättnaderna för privatpersoners donationer till högskolor (-1 milj. ). Beslut som däremot ökar på kommunernas skatteinkomster är ändringar i sjöarbetsinkomstavdragets struktur (5 milj. ) och minskandet av ränteavdragsrätten för bostadslån på ett sätt där endast 60 % av räntorna är avdragsgilla (14 milj. ). Skattebortfallen skall kompenseras till kommunerna genom ökade statsandelar. Uppskattningarna gällande de slutliga effekterna av skattegrundsändringarna på kommunernas skatteinkomster preciseras då budgeteringsprocessen framskrider och är således inte slutliga. Den temporära höjningen av samfundsskatteandelen upphör För samfundsskattens del finns det för tillfället inga pågående lagändringar som kännbart skulle påverka samfundsskatten under de kommande åren. Till följd av tidigare beslut upphör den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen i slutet av 2015. Kommunernas samfundsskatteandel minskar därför med 258 miljoner euro. Effekten kan inte av periodiseringsskäl presenteras i kommunernas skatteinkomster år 2016. På grund av ändringen minskar samfundsskatteredovisningarna med 222 miljoner euro år 2016. Föreslagna ändringar i fastighetsskatten I regeringens budgetproposition till riksdagen till ändring av fastighetsskattelagen har det föreslagits ändringar till åren 2016 och 2017. För 2016 föreslås tre förändringar i de övre gränserna för fastighetsskattesatserna för bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende, byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk samt obebyggda byggplatser. I fråga om bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende föreslås den övre gränsen för fastighetsskatten bli höjd så att den kan vara högst 1,00 procentenhet högre än den övre gräns som kommunen fastställt för byggnader som används för stadigvarande boende. För närvarande får skillnaden vara högst 0,60 procentenheter. Den övre gräns som lagen tillåter tillämpas för tillfället i 171 kommuner. För byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk föreslås den övre gränsen bli höjd från 2,85 till 3,10 procent. Den övre gräns som den nuvarande lagen tillåter tillämpas i 64 kraftverkskommuner. I fråga om obebyggda byggplatser föreslås den övre gränsen bli höjd från 3,00 till 4,00 procent. Definitionen av obebyggda byggplatser skall granskas för bl.a. byggförbud på byggplatser. Finansministeriet uppskattar att många av de kommuner som för tillfället tillämpar de övre gränser som lagen tillåter skulle utnyttja möjligheten att höja fastighetsskattesatserna till de nya övre gränserna. Utgående från detta har man uppskattat att kommunernas inkomster från fastighetsskatten skulle kunna öka med cirka 25 miljoner euro år 2016. År 2017 har inkomsterna från fastighetsskatten beräknats öka med ytterligare 3 miljoner euro. Lagändringen medför inget tvång för kommunerna att höja sina fastighetsskattesatser för 2016, så ökningen förutsätter att kommunerna själva fattar beslut om att höja skattesatserna. Det föreslås också ändringar i fastighetsbeskattningen för 2017. Höjda variationsintervall föreslås för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen föreslås stiga från 0,80 1,55 till 0,86 1,80 procent och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,37 0,80 till 0,39 0,90 procent. Kommunerna ska alltså senast i fastighetsbeskattningen 2017 höja sina skattesatser till minst den nedre gränsen. Höjningarna av de nedre gränserna skulle öka kommunernas skatteinkomster med omkring 24,3 miljoner euro. För den allmänna fastighetsskattens del skulle höjningarna inbringa 17 miljoner euro och för byggnader som används för stadigvarande boende cirka 7,3 miljoner euro. Sammanlagt 60 kommuner skulle bli 10

tvungna att höja sin allmänna fastighetsskattesats och 25 sin fastighetsskatt för byggnader som används för stadigvarande boende. Källa: www.kunnat.net, Finansministeriets ekonomiska översikt, hösten 2015 2.2 Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den Enligt budgetprognosen för år 2015 kommer år 2015 att bli lite bättre än budgeterat. Prognosen enligt 9 månader ser ut att ge ett resultat på 250 000 euro mot 870 000 euro budgeterat. Det betyder att ekonomin står och väger mot att övergå från en tid med överskott mot en tid med underskott. Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. Det är speciellt kommunalskattens utveckling som är verkligt svag. Mellan budget 2015 och budget 2016 ökar skatteintäkterna med 1,66% medan verksamhetsbidraget ökar med 1,02%. Skulle löneutvecklingen de senaste åren varit annat än måttlig, så skulle den här balansen inte finnas. Skattetvecklingen i hela landet är svag inför år 2016 då höjningen av arbetsinkomstavdraget och den förhöjda samfundsskatteandelen påverkar skattetillväxten negativt. Den nya statsandelsreformen innebär för Kimitoön 2 miljoner mindre i statsandelar. Nedskärningen är 290 euro / invånare under en femårig övergångsperiod åren 2015-2019. Då staten skär i statsandelarna samtidigt som kommunalskatten inte växer, betyder det att det inte finns någon som helst spelrum i ekonomin. En kraftig ekonomisk nedgång står bakom dörren. Driften måste anpassas för att möta dessa förutsättningar. Samtidigt finns en stor reparationsskuld i kommunens fastighetsmassa. Investeringsbehovet de kommande är betydande. Eftersom både skatteutvecklingen och statsandelstillväxten kommer att försvagas de kommande åren måste driften kunna anpassas till det. I driften kan man inte uppnå tillräckliga kostnadsminskningar genom inbesparingar utan man måste göra betydande strukturella förändringar, som har ekonomisk vinning också på många års sikt. 2.3 Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren 2016-2018 Kimitoöns kommuns ekonomi ligger i en vågskål. Efter fem år med överskott kan år 2015 bli det första året med ett minus eller nollresultat. Enligt budgetprognosen för år 2015 kommer år 2015 att bli aningen bättre än budgeterat. Prognosen enligt 9 månader ser ut att ge ett resultat på 250 000 euro mot 870 000 euro budgeterat. De fem första åren var en ekonomisk framgång med 1-2 miljoner i årliga överskott. Under budgetåren 2014-2015 har man kunnat se klara tecken på att ekonomin kommer att svänga. Ännu har vi lyckats hålla svängningen under kontroll, och på så vis undvikit ett brantare fall. Under ekonomiplanerperioden kommer utmaningarna att bli större. Skatteutvecklingen är fortsatt svag. Kimitoöns kommun har en stagnerad skatteutveckling som inte visar tecken på att förbättras. För år 2016 förväntas skatterna vara i stort sett på samma nivå som innevarande år, 18,3 miljoner mot 18,5 miljoner i budgeten för år 2015. Samtidigt har staten fattat beslut om att statsandelarna skärs ned, vilket för Kimitoöns del betyder 2 miljoner euro under åren 2015-2019. Nedskärningarna sker i en övergångsperiod på fem år. Det betyder att statsandelsnedskärningarna accelererar från år till år. Statsandelarna har varit en framgångsfaktor för Kimitoöns kommun. Under åren 2009-2014 har statsandelarna totalt ökat med 6,4 miljoner euro medan skatteintäkterna enbart ökat med totalt 0,5 miljoner euro. Det 11

betyder en årlig ökning på ca 1 miljon euro i statsandelar. Den här utvecklingen har redan stannat upp och i prognosen för år 2015 är ökningen från bokslut 2014 bara ett par hundra tusen. 3 000 000 Över- / underskott åren 2009-2018 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000-1 000 000-1 500 000-2 000 000 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 E.plan 2017 E.Plan 2018 I budgeten för år 2016 och ekonomplanen för åren 2017 och 2018 beräknas ett årligt underskott på ca 1 miljon euro per år. Det betyder att Kimitoön går från årliga överskott på en miljon till årliga underskott på en miljon. Kostnaderna ökar överlag och speciellt inom social- och hälsovården. Kostnadsökningen inom social och hälsovården beror på dyra strukturer och på nya lagstadgade uppgifter. Den nya socialvårdslagen och ny lagstiftning och nya rekommendationer inom äldreomsorgen har medfört att nyanställningar och helt nya åtaganden för kommunerna. Investeringar och lån Kommunen har under många år haft en måttlig investeringsnivå. Detta bland annat för att vissa projekt (t.ex. nya daghemmet) dragit ut på tiden. Nu kommer flera projekt att genomföras samtidigt under de närmaste åren. Projekten är nödvändiga för att verksamheten ska kunna skötas i ändamålsenliga och tidsenliga utrymmen. I ekonomiplanen finns ca 15 miljoner investeringar under åren 2016-2018. Samtliga ska förverkligas med lånade pengar. Trots att vissa justeringar kan göras i investeringsnivån, är enbart renoveringsbehoven av byggnader sådan att investeringspotten blir stor de närmaste åren. 12

6 000 Lån / invånare 2009-2018 5 000 4 000 3 000 2 000 2 799 2 842 2 320 2 070 2 305 2 038 3 272 3 655 4 099 4 087 1 000 0 Analys Det strategiska läget i kommunerna idag är svårt. Ingen vet vad som väntar men alla vet att något väntar. Vårdreformen kommer att förändra kommunernas ekonomi och verksamhetsförutsättningar i grunden. Det är svårt att göra strategiska val då framtidsbilden är så oviss som den är i kommunerna i dagens Finland. Trots det här måste vi våga fatta aktiva beslut. Utan aktiva beslut låter vi Kimitoöns kommuns goda ekonomi försvinna och krympa. Med en stabil ekonomi och en modern och ekonomiskt bärkraftig servicestruktur är vi bäst rustade för kommande reformer. Vi ser tydligt redan nu att det ekonomiska svängrummet minskar, vilket gör att vi måste vara modiga att tänka nytt och att omstrukturera. 13

Externa kostnader, skatteintäkter och statsandelar 2009-2018 60,00 50,00 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 48,08 49,01 49,44 49,98 50,83 Milj. 30,00 21,07 20,98 21,47 20,75 22,59 22,40 22,24 23,12 23,12 23,12 20,00 10,00 15,97 17,78 18,96 20,71 21,91 21,67 22,19 22,01 22,15 22,83 Kostnader Skatteintäkter 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Ändrad BG 2015 BG 2016 EP 2017 EP 2018 Statsandelar Ekonomiska riktlinjer Fullmäktige fastställer följande riktlinjer för kommunens ekonomi för åren 2016-2018: 1) Kommunen fortsätter med att aktivt sälja fastigheter som inte behövs i verksamheten. 2) Investeringar utöver de som finns i ekonomiplanen görs endast av särskilt motiverade grunder. Behovsutredningen och fastighetsplanen inom omsorgen förverkligas. Utöver detta ska alla sektorer granska sin verksamhet. 3) Kommunen gör ett underskott på högst 1,5 miljon euro år 2017 och år 2018 enligt budget. Underskott möjliggörs av tidigare års samlade överskott. 4) Kommunen utreder en höjning av såväl kommunalskatten som fastighetsskatten för år 2017. Kritiska framgångsfaktorer Bedömningskriterier Nivå/målsättning Investeringar 2016-2018 Skuldbördan högst 30 milj. Skuldbörda slutet av 2018 ca 4 300 euro/inv. Överskott/underskott högst totalt 3 miljoner 2016-18 Kassan Antal dagar 18 dagar 3. BUDGETEN 2016 OCH EKONOMIPLANEN 2016-2018 3.1 Verksamhetsmålen I budgeten och ekonomiplanen godkänns verksamhetsmålen för kommunens verksamhet och ekonomi. Målen är bindande för kommunens organ och utgör en del av den budget som kommunen skall följa i sin verksamhet 14

och ekonomiska hushållning. När fullmäktige tar beslut om budgeten skall det klart och tydligt framgå vilka verksamhetsmål som fullmäktige godkänt som bindande mål. Enheterna och avdelningarna använder vid uppställande av verksamhetsmålen kvantitets-, kvalitets-, ekonomioch produktivitetsmålsättningar. Målsättningarna härleds ur resultattänkande och uppställs verbalt i form av nyckeltal och resultatmålsättningar. För varje mål måste dessutom anges den eftersträvande nivån och uppföljningsverktyg. 3.2 Inkomstgrunderna Det osäkra ekonomiska läget som pågått flera år fortsätter i samhället och inverkar även på Kimitoöns kommun. De kommande åren innebär flera olika osäkerhetsfaktorer för Kimitoöns kommuns ekonomi. Den svaga ekonomiska tillväxten i samhället, arbetslöshetens ökning och osäkerhet kring den kommande social- och hälsovårdsreformen gör att såväl verksamhet som skatter och statsandelar är svåra att uppskatta för ekonomiplaneperioden. Den nya kommunallagen och statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Den nya statsandelsreformen innebär för Kimitoön 2 miljoner euro mindre i statsandelar under en femårig övergångsperiod. Skatter Budgeten och ekonomiplanen har beräknats med en inkomstskattesats på 19,75 procent. År 2014 inflöt 18 miljoner euro i kommunalskatt, och i prognosen för år 2015 ser kommunalskatten ut att uppgå till 18,55 miljoner euro. Kommunalskatten beräknas år 2016 inbringa 18,3 miljoner euro. Det sker således ingen tillväxt för år 2016, tvärtom kommer kommunalskatten att minska från innevarande års nivå. Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget, som innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med ca 218 miljoner euro. Även andra föreslagna ändringar i skattegrunderna minskar kommunernas skatteinkomster år 2016. Enligt statens budgetförslag innebär ändringarna att kommunernas skatteinkomster minskar med omkring 262 miljoner euro då man tar i beaktande alla ändringar som träder i kraft år 2016. Kommunerna har föreslagits få kompensation för verkningarna genom större statsandelar. Den svaga tillväxten av kommunalskatteinkomsterna kan medföra att en höjning av inkomstskattesatsen blir aktuell under planeperioden. Samfundsskatten beräknas år 2016 uppgå till 600 000 euro, en märkbar minskning från Skatteförvaltningens uppskattade fördelningsandel för i år som uppgår till 729 000 euro. Orsaken till minskningen är att den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen upphör i slutet av år 2015. Kommunernas gruppandel år 2016 är 30,92 %. För år 2016 föreslås tre förändringar i de övre gränserna för fastighetsskattesatserna för bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende, byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk samt obebyggda byggplatser. Dessa förändringar berör inte Kimitoön. Det föreslås också ändringar i fastighetsbeskattningen för 2017. Höjda variationsintervall föreslås för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen föreslås stiga från 0,80 1,55 till 0,86 1,80 procent och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,37 0,80 till 0,39 0,90 procent. Kommunerna ska alltså senast i fastighetsbeskattningen 2017 höja sina skattesatser till minst den nedre gränsen. För Kimitoöns del betyder det ca 143 000 euro mer i fastighetsskatt. För ekonomiplaneperioden väntas en blygsam ökning av skatteintäkterna. 15

Skatteslag BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 1 000 ÄNDRAD BG 2015 BG 2016 BG 2017 BG 2018 Kommunalskatt 17 888 17 643 19 384 18 009 18 553 18 308 18 350 19 000 Samfundsskatt 1 213 620 633 747 640 600 650 680 Fastighetsskatt 2 372 2 449 2 573 2 911 3 000 3 100 3 150 3 150 Totalt 21 473 20 712 22 590 21 667 22 193 22 008 22 150 22 830 25 000 000 Skatteinkomster 2012-2018 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 BS 2012 BS 2013 BS 2014 Ändrad BG 2015 EP 2016 EP 2017 EP 2018 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång till den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Statsandelssystemet för kommunal basservice reviderades i början av 2015. Åldersgrupperingen och kriterierna för bestämningen av statsandelen har ändrats väsentligt, men de grundläggande principerna och strukturerna är de samma som tidigare. Undervisnings- och kulturministeriets andel är oförändrad. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. Till dem hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). 16

Statsandelsreformen Statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mera kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på: - de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, - de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek - och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att från kommunens sammanlagda kalkylerade kostnader dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljas kommunen statsandel på basis av tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Den nuvarande allmänna statsandelen per invånare slopas, liksom också tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Som en del av statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna. Systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Kommunerna beviljas fortsättningsvis statsandelar, men de kommer att skäras ner avsevärt i enlighet med tidigare rambeslut. Tillsammans med verkningarna av de reviderade statsandelsgrunderna kommer åtgärderna att leda till att statsandelarna minskar betydligt i många kommuner. I statsandelsreformen ingår för den kommunala basservicens del en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. År 2015 kan förändringen vara högst +/- 50 euro per invånare. För Kimitoöns del betyder statsandelsreformen en minskning på 290 euro/invånare eller totalt 2 miljoner euro under åren 2015-2019. Nedskärningarna sker i en övergångsperiod på fem år. Det betyder att statsandelsnedskärningarna accelererar från år till år. År 2016 görs korrigeringar i kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, vilket inverkar positivt på kommunernas statsandelar överlag. Det görs också ändringar i inkomstbeskattningen som försvagar kommunernas skattetillväxt, bl.a. höjs arbetsinkomstavdraget. Skatteändringarna kompenseras med ökade statsandelar till kommunerna. Kompensationen för Kimitoöns del är ca 380 000 euro. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel för år 2016 Enligt budgetförslaget för undervisnings- och kulturministeriets statsandel är statsandelsprocenten 28,91 % och kommunens invånarbaserade självfinansieringsandel 298 euro per invånare. Liksom för många andra kommuner är denna statsandel negativ för Kimitoöns kommun. Uppgifterna om statsandelarna för år 2016 för Kimitoöns kommun baserar sig på statens budgetproposition och Kommunförbundets uppgifter och är beräknade enligt den lag som trädde i kraft 1.1.2015. År 2016 beräknas i statsandelar inflyta 22,2 miljoner euro. I ekonomiplaneperioden har nedskärningarna på totalt 290 euro per invånare under en femårig övergångsperiod beaktats. 17

25 000 Statsandelar bokslut 2011 - ekonomiplan 2018 24 000 23 000 22 000 21 000 21 908 22 372 22 244 23 120 23 120 23 120 20 000 20 746 19 000 18 000 18 959 17 000 Verksamhetens intäkter ökar med 2,5 procent från ändrad budget 2015. I intäkterna ingår intern hyra. Den interna hyran inkluderar bl.a. kapitalkostnaderna för kommunens olika fastigheter. Sedan 2011 har en underhållspott på 274 000 euro funnits för att ha en reserv för kommande fastighetsreparationer och underhåll. Den interna hyran intäktsförs på fastighetsenheten eftersom det är fastighetsenheten som har alla fastighetskostnader. Intäkten för hyran får inte användas till fastighetsenhetens driftskostnader utan skall reserveras för bl.a. avskrivningarna. De finansiella intäkterna beräknas till 14 000 euro mindre än i budget 2015. De låga marknadsräntorna påverkar även ränteintäkterna på grundkapital som kommunen har i olika samkommuner. På kommunens sida bokförs under finansiella intäkter vattenaffärsverkets ersättning för grundkapital. Ersättningen på grundkapital beräknas i enlighet med noteringen av 12 månaders euribor den 1 september året innan budgetåret. Avkastningen år 2016 uppgår till 4 840 euro. 3.3 Utgiftsgrunderna Verksamhetsbidraget ökar med 2,6 procent jämfört med ursprunglig budget 2015 och med 0,7 % jämfört med den ändrade budgeten för år 2015. Personalkostnaderna beräknas öka en aning eller med 0,7 % medan köp av tjänster beräknas öka med 299 000 euro jämfört med den ändrade budgeten för år 2015. Låneräntorna har redan länge legat på en exceptionellt låg nivå. De externa räntekostnaderna beräknas år 2016 uppgå till 396 000 euro. Räntekostnaderna för Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgå till 31 000 euro. Årsbidraget täcker inte avskrivningarna. Årsbidraget uppgår till 2,46 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att finansiera amorteringarna på 2,34 miljoner euro och nettoinvesteringarna på 6,18 miljoner euro. Detta betyder att kommunen är tvungen att lyfta lån för 5 miljoner euro år 2016. Skuldbördan beräknas vid utgången av år 2016 uppgå till 25,38 miljoner euro eller 3 655 euro/invånare. I beloppet ingår Kimitoöns vatten som har 6,59 miljoner euro externa lån per 31.12.2016. Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgår till 2,8 miljoner euro per 31.12.2016. 18

Upplåning 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Upplåning Lånestock Enligt den ändrade budgeten för år 2015 beräknas Kimitoöns kommun den 1.1.2016 ha ett ackumulerat överskott i balansen på ca 12,7 miljoner euro. Budgeten för år 2016 minskar överskottet med 945 493 euro. 3.4 Personalen Personalstrategi Kimitoöns kommun har en personalstrategi som uppdaterades år 2013 och är i kraft åren 2013-2016. Den gemensamma värdegrunden omfattar öppenhet, aktivitet och förnyelse. Såväl medarbetare, ledare som politiker tillämpar dessa värderingar i vardagen och då man gör beslut. Personalpolitiken i Kimitoöns kommun styrs genom personalstrategin, som fullmäktige godkänt. Strategin fungerar som hjälpmedel för den direkta personalledningen och som underlag för beslutsfattandet på olika nivåer i frågor som gäller personalen. Företagshälsovård Den största enskilda satsningen på personalen är företagshälsovården som köps av Dalmed Ab för åren 2015-2016 med option på ett tilläggsår. Upphandlingen omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorium och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl. a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Tyngdpunkten i det utvecklingsarbete som görs tillsammans med företagshälsovården ligger i olika förebyggande åtgärder. 19

Utvecklingen av personalens antal Från budget 2015 till budget 2016 kommer årsverkena att stiga med 8, från 488 till 496. Avdelningsvis ser ändringarna ut enligt följande: Förvaltning + 2,0 (projektarbetare +2) Utveckling - 2,0 Bildning - 2,5 Omsorg +11,0 (största ändringarna: socialen + 4,90 äldreomsorgen + 6,99) MoT -0,5 20

Under de kommande fem åren, fram till år 2020, kommer enligt prognoserna ca 100 personer, ca 15-20 procent av kommunens personal att avgå med pension. Varje pensionering och eventuella nyrekryteringar måste kritiskt granskas dels i förhållande till den kommande social- och hälsovårdsreformen och dels i förhållande till den försvagade kommunalekonomin. 21

3.5 Driftshushållningsdelen Driftshushållningsdelen beskriver de fem verksamhetsområdenas driftsintäkter och driftskostnader. Verksamhetens intäkter Förvaltning 4 % Utveckling 0 % Bildning 6 % Omsorg 21 % Miljö och teknik 69 % Driftsintäkterna ökar med 383 000 euro från budgeten för år 2015. Den största ökningen på 280 000 euro finns bland försäljningsintäkterna. Avgiftsintäkterna ökar med 107 000 euro, medan understöd och bidrag ökar med 37 000 euro jämfört med ändrad budget 2015. Hyresintäkterna, där även interna hyror ingår, ökar med 164 000 euro. Övriga verksamhetsintäkter minskar med 205 000 euro. Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 18 % Förvaltning 5 % Utveckling 1 % Bildning 25 % Omsorg 51 % 22

35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Verksamhetens kostnader 2013-2016 milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG 2016 År 2016 är ökningen av driftskostnaderna 2,3 miljoner euro eller 4,2 procent jämfört med bokslutet för år 2014 och 2,7 procent eller 1,54 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2015. Jämfört med ändrad budget för år 2015 är ökningen 1,17 procent eller 666 000 euro år 2016. Personalkostnaderna håller i stort sett samma nivå som i den ändrade budgeten för år 2015, ökningen är 0,6 procent. Den största ökningen finns bland köp av tjänster som ökar med 3,4 procent jämfört med den ursprungliga budgeten 2015, och med 1,4 procent jämfört med ändrad budget. Kostnader enligt kostnadsslag Övrigt 0 % Hyror 7 % Understöd 3 % Inköp 6 % Personalkostnader 46 % Tjänster 38 % Driftskostnaderna i 2016 års budget uppgår till 57,74 miljoner euro och driftintäkterna till 15,42 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är 42,31 miljoner euro, vilket utgör 6 094 euro/invånare. År 2015 var verksamhetsbidraget 5 932 euro/invånare. 23

DRIFTSEKONOMI 2016 BS 2014 BG 2015 BG-ändring Ändrad BG BG 2016 EP 2017 EP 2018 2015 FÖRVALTNINGSENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 32 420 13 325 13 325 1 325 1 340 1 363 VERKSAMHETENS KOSTNADER -786 452-846 720-846 720-825 820-834 912-849 102 VERKSAMHETSBIDRAG -754 033-833 395-833 395-824 495-833 572-847 739 PERSONALENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 70 977 105 795 72 636 178 431 272 716 275 717 280 404 VERKSAMHETENS KOSTNADER -366 518-554 444-316 548-870 992-902 697-912 632-928 148 VERKSAMHETSBIDRAG -295 541-448 649-243 912-692 561-629 981-636 915-647 744 EKONOMIENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 007 1 325 1 325 6 325 6 395 6 504 VERKSAMHETENS KOSTNADER -519 563-503 560-503 560-501 246-506 760-515 375 VERKSAMHETSBIDRAG -510 556-502 235-502 235-494 921-500 365-508 871 IKT-ENHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 323 613 390 795 390 795 400 412 404 816 411 698 VERKSAMHETENS KOSTNADER -323 527-389 046-389 046-399 068-403 458-410 315 VERKSAMHETSBIDRAG 86 1 749 1 749 1 344 1 358 1 383 FÖRVALTNINGSAVDELNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 436 017 511 240 72 636 583 876 680 778 688 268 699 969 VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 996 060-2 293 770-316 548-2 610 318-2 628 831-2 657 762-2 702 940 VERKSAMHETSBIDRAG -1 560 043-1 782 530-243 912-2 026 442-1 948 053-1 969 494-2 002 971 UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 910 795 795 500 506 515 VERKSAMHETENS KOSTNADER -189 914-207 367-207 367-192 714-194 837-198 149 VERKSAMHETSBIDRAG -189 004-206 572-206 572-192 214-194 331-197 634 SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 124-13 250-13 250-13 400-13 549-13 780 VERKSAMHETSBIDRAG -9 124-13 250-13 250-13 400-13 549-13 780 TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER 26 795 4 535 4 535 9 875 9 984 10 154 VERKSAMHETENS KOSTNADER -251 079-232 786-232 786-209 154-211 457-215 053 VERKSAMHETSBIDRAG -224 284-228 251-228 251-199 279-201 473-204 899 LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 878 VERKSAMHETENS KOSTNADER -59 254-71 895-71 895-66 705-67 439-68 586 VERKSAMHETSBIDRAG -57 376-71 895-71 895-66 705-67 439-68 586 MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 220 265 265 5 250 5 308 5 398 VERKSAMHETENS KOSTNADER -137 256-115 180-115 180-115 044-116 312-118 290 VERKSAMHETSBIDRAG -137 036-114 915-114 915-109 794-111 004-112 892 NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER 66 074 97 730 97 730 18 270 18 471 18 785 VERKSAMHETENS KOSTNADER -102 640-176 207-176 207-172 444-174 343-177 307 VERKSAMHETSBIDRAG -36 566-78 477-78 477-154 174-155 872-158 522 24