AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 4 APRIL 2008

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 4 APRIL 2008 eio västra sverige träffades i Borås: elfel orsakar Bränder för 1 000 000 000 kronor varje år vissa stora bostadsbolag saknar planer för förnyelse av rekordårens elinstallationer. och andra drar ned på ombyggnadstakten av ekonomiska skäl. samtidigt uppger ett av de största försäkringsbolagen att 20 30 procent av alla bränder i sverige orsakas av elfel till en kostnad av ungefär en miljard kronor varje år. Det visar en fördjupad enkät med bostadsbolag och sakkunniga inom bostadsmarknaden. Det är företaget Industrifakta som har gjort analysen i samband med vårens konjunkturrapport för elteknikmarknaden från EIO. Som fastighetsägare bör man se över alla kablar som är äldre än 25 år, konstaterar Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert i EIO. De omfattande behoven av att förnya 60- och 70-talens flerbostadshus ställer stora krav på fastighetsägarnas resurser, oavsett om dessa är privata, allmännyttiga eller bostadsrättsföreningar. Industrifaktas analys visar att många åtgärder konkurrerar om tillgängliga resurser och att det kan vara svårt att motivera kostnaderna för att höja elsäkerheten hos fastighetsbolagen. De snabbt växande upprustningsbehoven i rekordårens bostäder visar hur politisk styrning av byggandet kan få konsekvenser långt fram i tiden, säger Hans Enström, vd i EIO. 50 000 lägenheter PEr år MåstE renoveras Konjunkturrapporten visar fortsatt tillväxt för elinstallationer både 2008 och 2009 trots försvagad konjunktur i omvärlden. Förra året ökade installationsvolymen med ytterligare drygt 3 procent till nästan 56 miljarder kronor. En bidragande orsak till fortsatt god tillväxt är alltså snabbt växande behov av att förnya elinstallationer i bostäderna från rekordåren 1961-75. Enbart i flerbostadshus finns det omkring 830 000 lägenheter från perioden, och till och med 2006 hade endast omkring en femtedel av dessa moderniserats. För att klara förnyelsen av rekordårens bostäder inom cirka 15 år behöver ombyggnadstakten öka från de senaste årens cirka 10 000 till upp emot 50 000 lägenheter per år. risk för BrIstanDE ElsÄkErHEt Förnyelsebehoven i det aktuella bostadsbeståndet omfattar det mesta från el- och vvs-installationer till fasader, tak, fönster och balkonger. Med cirka 46 miljoner kvadratmeter i rekordårens flerbostadshus att rusta upp skulle kostnaderna hamna över 200 miljarder kronor, och då ingår inte all energieffektivisering. Behoven att förnya elinstallationer beräknas beröra minst 650 000 lägenheter inom 10 15 år. Detta utöver de behov som finns kvar i det äldre beståndet från 1930-50. Förutom att byta ut äldre ledningar med tygeller plastisolering handlar det om att öka elsäkerheten genom installation av jordade elledningar, jordfelsbrytare och fler vägguttag. Fler datorer och stora tv-skärmar ställer dessutom högre krav på elförsörjningen. Läs mer om konjunkturrapporten på sid 4 5. 1 eio söker nya medarbetare www.eio.se

INLEDAREN Effektivt Energiting kontrasterna var stora den 12 13 mars på stockholmsmässan i Älvsjö. På den ena sidan väggen pågick den romantiska och tillbakablickande antikmässan, på den andra det framtidsorienterade sveriges Energiting 2008 landets största energi-, klimat- och miljökonferens. Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 ETG ger ökat krav på elevernas utbildningsinsats I det här numret av EIO-Aktuellt har vi frågat representanter för elektrikerfacket och medlemsföretagen vad man tycker om att lärlingstiden ingår i elektrikerutbildningen. Som ju är fallet med ETG-utbildningen i Nyköping. Bakgrunden till att branschen startade en egen friskola i Nyköping är att de kommunala gymnasieskolorna inte har tagit till sig våra synpunkter om hur elutbildningen kan förbättras. Den största förändringen på ETG är att eleverna blir färdigutbildade elektriker på tre år istället för fyra genom att alltså lärlingstiden ingår i utbildningen. För att hinna med allt på tre år har skolveckan ökats från 24 till 40 timmar. Det finns många fördelar med det här systemet, menar EIO:s utbildningschef Ulf Pettersson: När det är normal konjunktur är det cirka 30 procent av eleverna som anställs som lärlingar efter skolan. Nu får alla ett yrkescertifikat och är inte beroende av konjunkturen för att få sin lärlingstid. Om man väljer ett annat yrke blir det också enklare att återvända till branschen i ett senare skede av karriären. Eftersom lärlingstiden kortas från 1600 till 1000 timmar testar vi elevernas kunskaper med ett teoretiskt och ett praktiskt slutprov. Eleverna är inte anställda i företagen under lärlingstiden och därmed slipper företagen betala lön men samtidigt ökar kraven på deras utbildningsinsats. Eleverna för dagbok så att man kan kontrollera kvaliteten på lärlingstiden. Ulf Pettersson igen: Intresset från företagen är mycket stort, 45 personer från hela Sörmland deltog på vår handledarutbildning vilket är rekord. Vår ambition är att överföra konceptet till den kommunala skolan, diskussioner pågår redan med intresserade skolor i Skåne och Stockholm, men först måste modellen utvärderas. Det är viktigt att modellen sprids för att avlasta företagen i Nyköping och för att eleverna ska kunna göra sin lärlingstid på eller i närheten av hemorten. Under den branschövergripande och uppfordrande parollen Hur långt har du kommit? hade EIO, VVS Företagen, Energitjänstföretagen, Svensk Ventilation, Isoleringsfirmornas förening, Swedisol, Solskyddsförbundet, Belysningsbranschen, Kylentreprenörerna och VVS-Tekniska föreningen slutit upp i en gemensam monter under namnet EnergiEffektiviseringsFöretagen. sveriges nya BasInDustrI Det här är i själva verket Sveriges nya basindustri, menade Hans Nilsson, mottagaren av Stora Energipriset 2006. Redan idag har de här branscherna 80 000 anställda och omsätter 80 90 miljarder kronor. Har ni några kronor över att investera så kan det inte göras bättre än i energieffektivisering, uppmanade han. Siffrorna och diagrammen talade också sitt tydliga språk; att satsa på effektivisering som tjänst eller produkt är en osynlig men i högsta grad märkbar och på sikt alltmer lönsam verksamhet. Alla måste och kan minska sina utsläpp av växthusgaser. Här är lösningen, effektivisering, i kombination med den energiteknik som vi är så duktiga på, konstaterade Hans Nilsson. På hans bild över förnybara energikällor för en hållbar utveckling hade även kärnkraften smugit sig in. Det enda som är uthålligt hos kärnkraften är nog avfallet, kommenterade han motvilligt men roat. Ordförande för dagens paneldebatt var Lotta Bångens, till vardags ordförande för Föreningen Sveriges Energirådgivare. Utgångspunkten för deltagarna var att lyfta blicken till år 2020 var befinner sig Energi- EffektiviseringsFöretagen då och vad har hänt på vägen dit? Många såg ett mellan branscherna uppbrutet skråtänkande framför sig där man jobbar med energieffektivisering som övergripande och gemensamt mål. Vi kommer att samarbeta mera och se tillbaka på dagens arbetssätt som ineffektivt, ansåg Johan Lysholm från EIO. Dessutom är vi 2020 de som kopplar ihop och styr de olika teknikerna. Alla var överens om att de idag när Köpenhamn ersatt Kyotoavtalet arbetar med energieffektivisering och ett par av dagens deltagare hade redan fått jobb på departementet som energirådgivare. Johan Lysholm såg ett par nya stora marknader som öppnat sig. Dels jobbar vi mycket med solceller och dels servar vi och bygger ut tankningsställen för alla elbilar som nu dominerar trafiken. Magnus Frantzell från Belysningsbranschen förutsåg också att glödlampan gått till historien och att vi fått nya ljuskällor med låg förbrukning och ny design. Nu går vi på Antikmässan och ser på de armaturer som vi hade 2008, sa han och pekade över axeln mot det som pågår vägg-i-vägg. Text och foto: Olle Anderstam #4297 EIO-AKTUELLT ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 redaktion: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se redaktionsråd: Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIo-aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius, 08-445 87 80 tryck: Gävle Offset adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se EIO, här representerat av Johan Lysholm, hade gjort gemensam sak med bland annat VVS-företagen, kylentreprenörerna och belysningsbranschen under namnet Energi- Effektiviserings- Företagen. (Observera Johan Lysholms moderna tröja, på den lilla bilden ovan, med den kloka uppmaningen.) 2

åsa kjellberg kahn, eio:s chefsjurist och förhandlingschef: viktigt att använda ID06-kort Det finns starka skäl att använda ID06, och jag kan egentligen inte se någon anledning att inte delta fullt ut. EIo verkar fortsatt aktivt tillsammans med Byggbranschen i samverkan för att ID06 ska införas på alla byggarbetsplatser. vi kan nu med glädje konstatera att också svenska Elektrikerförbundet uppmanar sina medlemmar att använda ID06 och behörighetskortet. Det säger åsa kjellberg kahn, EIo:s chefsjurist och förhandlingschef. den 1 4 april informerar Byggbranschen i samverkan om id06 på mässan nordbygg i stockholm, www.nordbygg.se. läs allt om id06 på www.id06.se Sommaren 2007 blev ID06-systemet helt klart för användning efter flera års arbete för de sju arbetsgivarorganisationer (bl a EIO) och fem fackförbund (bl a Elektrikerförbundet) som ingår i sammanslutningen Byggbranschen i samverkan. Då tecknades även en överenskommelse mellan de inblandade. Elektrikerförbundet valde dock att inte skriva under den överenskommelsen, men har ändå fortsatt att delta i samverkansgrupper. Argumentet för att inte acceptera ID06 var att det skulle strida mot Personuppgiftslagen (PUL) och installationsavtalet. ID06 och Pul PUL ger dock ett väldigt starkt skydd för enskildas integritet, poängterar Åsa Kjellberg Kahn. Datainspektionen har särskilt granskat ID06-systemet och kommit fram till att det är helt förenligt med PUL. Kontroll av de registrerade uppgifterna får endast ske av Skatteverket, och det är bara viss information som beställaren/generalentreprenören får ta fram till exempel vid en arbetsplatsolycka. Värt att notera i det här sammanhanget är att det aldrig är elföretaget som registrerar uppgifterna eller kan ta ut registeruppgifter i efterhand. Det är alltid generalentreprenören som gör det. I korthet bygger ID06-systemet på att generalentreprenören ska föra en närvaroförteckning över vilka som befinner sig på byggarbetsplatsen, och de som arbetar där ska kunna legitimera sig och bära en synlig ID06-bricka. Elfö- Det finns starka skäl att använda ID06, och jag kan egentligen inte se någon anledning att inte delta fullt ut, säger Åsa Kjellberg Kahn, som själv bär sitt ID06-kort. retaget ska i förväg tala om för generalentreprenören vilka anställda som ska vara på arbetsplatsen och deras namn och personnummer. Om de som vistas på arbetsplatsen inte har legitimation får företaget betala vite. När det stod klart för oss att Elektrikerförbundet inte skulle skriva på branschöverenskommelsen, så tog vi initiativ till en diskussion med Elektrikerförbundets förhandlingsgrupp. Detta gjorde vi även utifrån det så kallade tolk- ningsföreträde som Elektrikerförbundet lämnade till EIO. I korthet gick tolkningsfö- reträdet ut på att man ansåg att montörerna inte var skyldiga att delta i tillämpningen av ID06 i alla delar. ID06 och kollektivavtalet Vid sidan av invändningarna när det gäller PUL menade Elektrikerförbundet att användningen av ID06 skulle strida mot Installationsavtalet. Det finns inget skäl för den uppfattningen enligt EIO:s mening. Avtalet säger till exempel att arbetstagare ska redovisa tad tid och frånvaro så att företaget arbefår underlag för fakturering. Det finns även en uttrycklig skyldighet att använda system för kontroll av tid på arbetsplatser. Vi kan nu med glädje konstatera att Elektrikerförbundet uppmanar sina medlemmar att använda ID06 och behörighetskortet. Med tanke på Datainspektionens granskning och kollektivavtalets innehåll är det helt följdriktigt. Något behov av ytterligare kollektivavtalsreglering behövs alltså inte, vare sig i elteknikbranschen eller byggsektorn i övrigt, menar Åsa Kjellberg Kahn. använd ID06-kvIttEnsEn Dock har det uppstått en diskussion om hur den anställde ska kvittera ut kortet. När ett ID06-kort delas ut till dem som ska arbeta på byggarbetsplatsen så ska arbetsgivaren ge information till den anställde. Och den informationen är arbetsgivaren skyldig att ge enligt PUL. Det ska till exempel tydligt anges hur man kan få ett registerutdrag. Därför finns en särskild ID06-blankett för detta. Om inte just denna blankett används får inte arbetstagaren den fullödiga information som lagen kräver i förhållandet arbetsgivare och arbetstagare. Nu har Elektrikerförbundet uppmanat sina medlemmar till användandet av en speciellt av elektrikerfacket utvecklad blankett vid utkvitterandet av ID06-kortet. Det är mycket viktigt att poängtera att den blanketten inte uppfyller lagkraven. Därför måste alltid den korrekta blanketten överlämnas till arbetstagaren. Vill den anställde inte kvittera på ID-06-blanketten utan väljer en annan, är rekommendationen alltså att den blanketten ändå överlämnas till arbetstagaren gärna försedd med notering om detta på arbetsgivarens kopia. Kraven på ID06-kort börjar nu alltså smyga sig in på byggarbetsplatser runt om i landet, men ännu har inte ID06 kommit igång i stor skala. EIO:s medlemsföretagare har sedan slutet av förra året i stor omfattning beställt kort från XPonCard, www.xponcard.se. Integritetsfrågorna för branschens anställda är självklart alltid viktiga och dem ska vi fortsätta att bevaka gärna tillsammans med Elektrikerförbundet, slutar Åsa Kjellberg Kahn Vill du veta mer? Kontakta Åsa Kjellberg Kahn, asa.kjellberg-kahn@eio.se, 08-762 75 64 3

Stark konjunktur på eltekn I år beräknas den samlade elinstallationsvolymen fortsätta växa med i storleksordningen tre procent. Det är de stora sektorerna svagström, industriinstallationer och offentligt husbyggande som väntas ligga bakom tillväxten. 2009 kan man förutse vissa tecken på avmattning till följd av en allmän försvagning av konjunkturläget i omvärlden. Den svenska elteknikmarknaden har haft stabil tillväxt sedan 2003. Förra året ökade installationsvolymen med ytterligare drygt tre procent till nästan 56 miljarder kronor. Försvagat bostadsbyggande kompenserades av ökade investeringar i de flesta typer av privata och offentliga lokaler. Även byggnadsunderhåll och reparationer fortsatte att växa liksom industrirelaterade installationer, som svarar för en dryg tredjedel av branschomsättningen. På svagströmsmarknaden genererade styr- och reglerinstallationer tillsammans med larm och säkerhet en tillväxt på cirka fyra procent trots viss avmattning inom data/ telesektorn. Prognoserna pekar uppåt Prognoserna för 2008 pekar på fortsatt tillväxt med totalt cirka tre procent. Ombyggnad av bostäder väntas bidra till en återhämtning av bostadsbyggandet och även den offentliga sektorn väntas öka sitt byggande med omkring sju procent. För privata lokaler är förväntningarna mer dämpade både i år och 2009, medan byggnadsunderhållet visar tecken på fortsatt stabil tillväxt. Industri- och svagströms- 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 49 038 Elinstallationer Mkr, 2007 års priser relaterade installationer har båda positiva prognoser i år, men för industriprocesser förutses en avmattning under 2009. Den totala elinstallationsvolymen väntas öka med omkring en procent 2009. Bland osäkerhetsfaktorerna 2008 och 2009 finns risken att en fördjupad nedgång på finansmarknaden får negativa effekter på byggandet inom kontor och detaljhandel. Även en försvagning inom exportindustrin kan dämpa efterfrågan på elteknikmarknaden. Riskerna uppvägs dock av de växande behoven av förnyelse och effektivare energianvändning i stora delar av både det privata och offentliga byggnadsbeståndet. Hot och möjligheter Flera företag som intervjuats i samband med konjunkturrapporten är oroliga för hur och i vilken omfattning konjunkturavmattningen kommer att påverka elmarknaden under det kommande året. Andra hot som nämns är lågpriskonkurrens från utländska företag och arbetskraft. På samma gång är bristen på montörer och annan kvalificerad arbetskraft fortfarande ett överhängande problem, som hämmar många företags affärsmöjligheter och vilja att expandera. Ett 53 811 55 550 57 215 +3 % 57 790 +1 % 2005 2006 2007 2008 2009 I år beäknas den samlade elinstallationsvolymen fortsätta växa med cirka tre procent. Prognoserna för 2008 pekar på fortsatt tillväxt med totalt cirka tre procent. övergripande tillväxtområde, som troligen kommer att växa starkt de kommande åren oavsett utvecklingen för bygginvesteringar, är energisparande åtgärder. Behoven av sänkta driftkostnader är stora inom både kontor, handel, industri och bostäder. Även säkerhetsmarknaden väntas växa starkt. Funktioner som nämns av de intervjuade elteknikföretagen är skydds- och passersystem, kameraövervakning, larm och brandlarm. Miljonprogrammets renoveringsbehov är ett annat tillväxtområde. Bland annat finns det stora behov av att byta elledningar i hus byggda 1961 1975. Nio av tio företag har svårt att rekrytera Mellan 90 95 procent av de tillfrågade företagen har svårt eller mycket svårt att hitta rätt sorts personal. Svårigheten med rekrytering verkar vara lika stor oavsett om det gäller montörer, tjänstemän eller ledningspersonal. För närvarande är det i första hand montörer som efterfrågas, men en tredjedel av de intervjuade företagen planerar att anställa tjänstemän under 2008. Svårigheten att rekrytera ledningspersonal kan komma att bli ett allt större problem under flera år framåt i samband med generationsskiften i de mindre och medelstora teknikföretagen. Kommande trender Inom området energi och miljö väntas det hos många intervjuade elteknikföretag ske en stark utveckling av nya tekniska produkter och lösningar. En viktig påverkande faktor är hur byggnadskonstruktionerna förändras. Marknaden 4

ikmarknaden 2008 viss avmattning 2009 för passivhus (hus som till största delen värms upp av boende och maskiner) är ännu så länge liten. Tekniken och tankesättet kan emellertid sprida sig till andra typer av byggnader och lokaler. Lågenergihus kan inom den närmaste framtiden bli allt mer vanligt förekommande och detta kan bidra till en ökad efterfrågan på värmeåtervinningssystem, individuell mätning, lågenergibelysning, närvarostyrda driftfunktioner etcetera. Ett annat växande område, där produktutvecklingen är omfattande, är larm- och säkerhetsbranschen. En övergripande trend är den växande integrationen och samverkan mellan olika tekniska installationer och funktioner. Inom området belysning sker det en ökad användning av nya typer av ljuskällor för allmänbelysning, till exempel lysdioder. Flera elteknikföretag väntar sig att det kommer att ske en ökad prefabricering av produkter på elmarknaden. En annan övergripande trend är den ökade datoriseringen av funktioner och installationer, som har samband med behovet av att styra och övervaka driftfunktioner i en fastighet. inom området energi och miljö väntas det Hos många intervjuade elteknikföretag ske en stark Utveckling av nya tekniska ProdUkter och lösningar. Vill du veta mer? Kontakta Rolf Persson, vd Industrifakta, 042-38 04 50, Hans Enström, vd EIO, 08-762 75 77, hans.enstrom@eio.se eller Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert EIO, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se regionala skillnader regionalt väntas skåne få den starkaste utvecklingen under 2008. I Mellansverige förblir volymen troligen oförändrad i år medan minskade industriinstallationer bidrar till en svag prognos för norrland. region stockholm: Den samlade elinstallationsvolymen i Stockholms län ökade med cirka 7 procent 2007. Alla sektorer visade positiv utveckling med undantag för bostäder. Detta beror på tidigarelagd nybyggnad av flerbostadshus 2006, som gav en negativ rekyl i påbörjade investeringar 2007. Industriinstallationer och svagström väntas lyfta totalprognosen i år. region västra götaland: I Västra Götaland minskade den totala elteknikmarknaden med cirka 3 procent förra året till följd av minskat bostadsbyggande och sjunkande industriinstallationer. Dessa två sektorer väntas tillsammans med kontor/handel bidra till att lyfta totalvolymen i år. region skåne: I Skåne sjönk den samlade elteknikmarknaden med drygt 10 procent 2007 till följd av främst minskat bostadsbyggande och lägre offentligt husbyggande. I år väntas totalvolymen öka med cirka 7 procent och samtliga sektorer utom industrins husbyggande visar positiv utveckling. region sydsverige: I Sydsverige ökade totalvolymen med cirka 5 procent förra året tack vare växande volymer inom samtliga sektorer utom bostäder. I år pekar prognosen på en fortsatt tillväxt med cirka 2 procent. Utvecklingen verkar bli splittrad och det är främst industriinstallationer som väntas lyfta totalvolymen. region mellansverige: Mellansverige visade förra året en ökning med drygt 5 procent. Medan bostäder och industrins husbyggande minskade ökade övriga sektorer. I år väntas volymen hålla sig oförändrad. region norrland: I Norrland ökade totalvolymen med cirka 20 procent 2007 och tillväxten var särskilt stark för industriinstallationer. I år väntas en negativ rekyl för denna sektor, vilket bidrar till en svag prognos för totala elinstallationer trots att prognoserna för svagström och lokalbyggande är positiva. konjunkturrapporten finns att läsa i helhet på www.eio.se 5

AKTUELLA FRÅGAN etg Elteknikbranschens gymnasium startade i Nyköping i augusti förra året. Skolan är formellt ett dotterbolag till EUU, Elbranschens Utvecklings- och Utbildningcenter. ETG har som grundtanke att eleverna ska vara anställningsbara som elektriker efter utbildningen. Därför är lärlingstid och APU inbakad i kursplanen. Under utbildningen kan eleverna välja mellan två kurspaket; Installation eller säkerhet-data-larm-tv. 2 000 anställda lärlingar 1995 2007 1 500 1 000 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Nytt rekord uppnåddes 2007 när det gäller antalet anställda lärlingar från elprogrammen i Sverige. Anställningarna fortsatte att växa till 1 633 lärlingar under år 2007. Källa: ECY. På Elteknikbranschens gymnasium (Etg) i nyköping ingår lärlingstiden i utbildningen. Det innebär att eleverna blir färdigutbildade elektriker på tre år istället för fyra. vad tycker du om att lärlingstiden ingår i elektrikerutbildningen? Bo-lennart Holmsten, arbetar på elajo elteknik och är arbetsgivarrepresentant i ecy Det är en nödvändighet för att utveckla elutbildningen. På det här sättet får eleverna mer praktik under skolgången och bättre förståelse för vad elektrikeryrket innebär. Samtidigt blir arbetsgivarna mer delaktiga i utbildningen vilket är positivt för elevernas utveckling. Eventuellt måste man anpassa installationsavtalet till det nya lärlingssystemet. Det nya systemet ställer förstås krav på att skolan, i det här fallet ETG, hittar lämpliga företag i trakten där eleverna kan göra sin lärlingsperiod. ETG måste även hjälpa företagen med handledarutbildning så att de vet vad som förväntas av dem. Det krävs regelbunden uppföljning för att kontrollera kvaliteten på lärlingsplatserna. Jag tycker även att Elbranschens lokala yrkesnämnder, ELY, borde kunna vara med och hjälpa till på något sätt. Min förhoppning är att fler skolor följer ETGs exempel eftersom det är bättre för alla parter med ett gemensamt lärlingssystem. Som Elajoanställd skulle jag gärna se att vi börjar med det här systemet på vår egen friskola i Oskarshamn. fredrik Bönnemark, handledare för lärlingar på Yit i nyköping Det verkar bra. Vi är 30 personer på YIT i Nyköping som har gått ETGs handledareutbildning. Där fick vi lära oss vilka krav skolan ställer på eleven respektive arbetsgivaren för att säkerställa kvaliteten på lärlingsperioden. Eleven ska bland annat skriva dagbok och vi ska ge omdömen till skolan. Dessutom testas elevernas kunskaper med praktiska och teoretiska prov. Det är positivt att ETG vill se ett ökat samarbete med företagen. Den vanliga gymnasieskolan har aldrig frågat om våra synpunkter. Vi är inne i en generationsväxling på företaget och söker ständigt efter utbildade elektriker, men det finns inga. Eftersom eleverna från ETG kommer att spendera mycket tid hos oss får vi möjlighet att lära känna dem ordentligt, vilket är en fördel med hänsyn till framtida anställningar. göran karlsson, lärlingsansvarig på tjänstemannasidan, midroc i södertälje Jag tycker att det är vettigt, även om det fortfarande är väldigt nytt. Eftersom eleverna kommer ut på arbetsplatserna direkt så märker de tidigt om de har valt rätt utbildning. På så sätt kan de välja en annan väg och vi slipper lärlingar som inte är intresserade av yrket. Vår ambition är att ta hand om så många lärlingar som möjligt och forma dem för en framtida karriär inom vårt företag. Det är viktigt att vi ger eleverna rätt förutsättningar och att de får prova på så många olika arbetsmoment som möjligt. Vissa arbetsplatser, till exempel läkemedelsindustrin, tillämpar 18 års åldersgräns vilket kan bli ett problem. Här får vi, skolan och kunden ta en diskussion i varje enskilt fall. Det händer också att vi arbetar med kort framförhållning vilket kan försvåra för ledande montörer som ska ta sig tid åt eleverna. Bland montörerna har det snackats om att de riskerar att gå miste om ackordsarbete men det går säkert att hitta en lösning. Överlag tycker jag helt klart att fördelarna med det nya lärlingssystemet överväger. Jag hoppas att fler skolor får möjlighet att införa det här systemet. göran karlsson, handledare för lärlingar på elajo elteknik i nyköping I mitt arbete som serviceelektriker har jag väldigt varierande arbetsuppgifter vilket är en fördel när man ska vara handledare för lärlingar. Jag tycker att det ska bli intressant att se vad eleverna från ETG kan och hjälpa dem att bli duktiga elektriker. Nivån hos våra nuvarande lärlingar varierar väldigt, för det mesta är de duktiga på teori men sämre när det gäller praktik. Troligen förbättras elevernas praktiska kunskaper när lärlingstiden ingår i utbildningen. Det är bra att skolan ställer höga krav på företagen och vice versa. För att handledarrollen ska fungera på bästa sätt måste arbetsgivaren avsätta tillräckligt med tid. Det är för tidigt att säga om det nya lärlingssystemet bör införas på alla skolor. Först måste vi testa en tid och utvärdera resultaten. Jonas Wallin, förste vice ordförande i sef och ledamot i ecy Det är bra, vi utnyttjar skoltiden bättre och höjer nivån på elutbildningen. Den vanliga gymnasieskolan är anpassad för teoretiska program. ETG i Nyköping har ett närmare samarbete med näringslivet och utbildningen är skräddarsydd för blivande installationselektriker. Alla elever som går ut från ETG är anställbara elektriker, vilket innebär att de inte behöver lita på konjunkturen för att få en lärlingsplats. Vi har gjort ett undantag för det nya lärlingssystemet i installationsavtalet. Konceptet bygger på att samarbetet med näringslivet fungerar. Det är viktigt att företagen har fasta rutiner och planerar lärlingsiden ordentligt. Jag ser gärna handledare som är vana vid att arbeta med ungdomar, till exempel någon som är idrottsledare på fritiden. Vi måste även kontrollera att eleverna klarar av det höga tempot och inte tappar kunskaper för att lärlingstiden bantas till 1 000 timmar. Det ska vi göra med hjälp av ett verktyg som mäter elevernas kompetens. Skolan, arbetsgivarna och de anställda i elteknikbranschen har ett gemensamt ansvar för att framtidens medarbetare håller hög kvalitet. Därför är det viktigt att den här modellen faller väl ut, annars skadas branschens trovärdighet. Nästa steg blir att sprida konceptet till övriga elutbildningar. 6

NYA CIRKULÄR FRÅN EIO 08-010 eio:s årsmöte Information och kallelse till EIO:s årsmöte 2008 i Örebro fredagen den 30 maj samt tilläggsevenemang den 31 maj. 08-011 traktamenten i installationsavtalet Traktamentsbeloppen i Installationsavtalet vid arbete med övernattning utanför hemortsområdet följer RSV:s traktamentesbelopp. Dessa baseras på basbeloppet vilket höjdes fr.o.m. 2008-01-01. Det innebär att även traktamentsbeloppen höjs. 08-012 lönerevision för butikspersonal Enligt överenskommelse mellan EIO och Handelsanställdas förbund avseende Detaljhandelsavtalet skall lönerevision göras inför avtalsperioden 1 april 2008 31 mars 2009. 08-013 lönerevision enligt installationsavtalet Installationsavtalet löper över treårsperioden 1 april 2007 31 mars 2010 med årliga lönerevisioner från den 1 april 2008 och 2009. Information om hela avtalsuppgörelsen och allmänna anställningsvillkor finner du i cirkulär 07-025. 08-014 lönerevision för lagerpersonal anställda hos eio:s medlemmar Enligt överenskommelse mellan EIO och Handelsanställdas förbund avseende Lageravtalet ska lönerevision göras inför avtalsperioden 1 april 2008 31 mars 2009. 08-015 elinstallatören och elfack i samarbete Nu har Elinstallatören inlett ett samarbete med Sveriges ledande elteknikmässa, Elfack. Två gånger om året ska tidningen distribueras till alla besökare och utställare på Elfack. alla cirkulär finns att läsa i sin helhet på medlemssidorna på www.eio.se. dags att lämna medlemsuppgift nytt för i år är att uppgiften ska lämnas i en webbtjänst www.medlemsuppgift.se under mars månad kommer användarnamn och lösenord att skickas till er samt information om hur ni ska göra. vid frågor kontakta support@medlemsuppgift.se eller 08-50 55 59 50. du vet väl att du som medlem i eio kan beställa digital-is helt gratis! Digital-Is är EIos Digitala Installationsavtal där du hittar aktuell avtalstext, kommentarer, speciellt framtagna hjälpmedel och praktiska länkar som ger dig stöd i din roll som arbetsgivare. gå in på www.digital-is.se och registrera dig! vill du veta mer om Digital-Is? kontakta gunilla Blomberg rengård, 08-762 75 70, gunilla.blomberg.rengard@eio.se isa arbetssätt för spänningsskyddat arbete Nu går vi vidare med frågan om att arbeta säkert. Vi har sedan Blå bokens tid fått lära oss att arbete ska bedrivas enligt någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, med spänning eller nära spänning. Frågorna har varit många om vilken arbetsmetod som ska tillämpas framförallt när det gäller skillnaden mellan metoderna nära spänning och utan spänning. Nu ska det bli slut på att behöva tillämpa olika arbetsmetoder. Nu ska ett arbetssätt Spänningsskyddat arbete tillämpas. EIO har tillsammans med Svensk Energi, Brandskyddsföreningens Elektriska Nämnd, FIE och Banverket utarbetat anvisningar för Spänningsskyddat Arbete. Anvisningarna har sin grund i ESA-familjen, som använts inom nätbolagen och industrin under många år. Inom ESA-familjen kommer anvisningarna att benämnas ESA Installation, men kommer att kort och gott benämnas ISA. ISA står för Instruktioner för Spänningsskyddat Arbete. Anvisningarna omfattar spänningsskyddat arbetssätt för högst 1000 V lågspänning. ESA-familjen har nu utökats med ESA Installation. Den kommer kort och gott att benämnas ISA som står för Instruktioner för Spänningsskyddat Arbete. Att personalen ska jobba säkert säkert elarbete är Arbetsgivarens ansvar enligt både Ellagen och Arbetsmiljölagen. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare skall enligt ellagen betryggande skyddsåtgärder vidtas mot skada som orsakas av elektrisk ström. ISA förtydligar kraven om säkert elarbete och ger råd om säkert elarbete i installationsbranschen. Föreskriften om elsäkert arbete, ELSÄK-FS 2006:1, ger möjlighet att arbeta antingen efter standarden SS-EN 50110-1 eller annan erkänd standard. Med ISA kan vi glömma standarden och enbart följa ISA-anvisningarna för att uppfylla regelverkens krav. ISA är ett exempel på erkänd standard som avses i föreskriften. Genom att utbilda sig i ISA och sedan företaget skriftligt antagit ISA (blankett för detta ingår i ISA) kan man börja arbeta spänningsskyddat. Den nyss reviderade ESA Industri, som kommer ut under våren, har anpassats efter ISA för arbeten högst 1000 V. ISA uppfyller därmed kraven då en kund, till exempel en industri, kräver att elinstallationsföretaget ska ha utbildning i ESA Industri för att arbeta där. Givetvis gäller det då arbeten för högst 1000 V. ISA tydliggör den arbetsgivaransvariges och den elarbetsansvariges roller. ISA bygger på att man ska Bedöma, Analysera och Komplettera riskerna genom riskbedömning och riskanalys. Som hjälp finns en checklista som ska användas både före och under arbetet. Checklistan ger även erfarenhetsåterföring till företaget. Det finns även en separat kom ihåg lista för den elarbetsansvarige. Information om ISA kommer att påbörjas under våren. Kontakta gärna din lokala företagsrådgivare för mer information. Under hösten startar EUU sin utbildning i ISA.. Tanken är att ISA-utbildningen ska ersätta utbildningen i Skötsel av elanläggningar så väl i vidareutbildningen hos EUU som i gymnasieskolorna. Utbildningstiden hos EUU blir densamma som för Skötsel av elanläggningar en dag. Vill du veta mer? Kontakta Tord Martinsen, tord.martinsen@eio.se, 08-762 74 71, Leif Pettersson, 060-16 73 42, leif.pettersson@eio.se eller Lennart Månsson, 040-35 25 91 lennart.mansson@eio.se 7

Posttidning B returadress: Elektriska Installatörsorganisationen EIo Box 17537 118 91 stockholm sek Handbok 450 Elinstallationer i medicinska utrymmen nyhet! Handboken beskriver och förklarar de särskilda fordringar som gäller för elinstallationer i medicinska utrymmen. Den innehåller standarden SS 437 10 02 (med SS 437 10 02 T1) och förtydligande kommentarer. Kommentarerna är införda i texten och markerade med en ram. I rum för medicinskt bruk måste hänsyn tas till de speciella säkerhetskrav som kan ställas för varje aktivitet och funktion. För att säkerheten ska kunna upprätthållas är det viktigt att ansvarsfördelningen mellan vårdgivaren och anläggningsägaren är klargjord och välbekant. Vårdgivaren ansvarar för rutiner, apparater och instrument, medan installationen kommer på anläggningsägarens lott. Handboken vänder sig till dem som innehar sjukhus, privata kliniker, sjukvårds- och dentalinrättningar, vårdcentraler och speciella medicinska rum på Elinstallationer i medicinska utrymmen välkommen till EIo! nya medlemsföretag i februari 2007 eio stockholm TN Kraft & Belysning AB, Farsta Bryns El Tele & Data AB, Älvsjö Firma Nils Hellstrand, Haninge eio skåne Amentus AB, Malmö eio göteborg Dunbergs El AB, Västra Frölunda SEK Handbok 450 Utgåva 1 arbetsplatser och till dem som planerar och utför elinstallationer på dessa platser. Medlemmar i EIO beställer enklast handboken i webbshopen via www.eio.se eller via e-post order@eio.se, glöm inte ange artikelnummer 05 1730. Prisgrupp 1 (medlem som beställer via webben): 390 kr/st Prisgrupp 2 (medlemspris): 430 kr/st Prisgrupp 3 (övriga, ej medlem i EIO): 465 kr/st Vill du veta mer? Kontakta Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se TE GE El Installationer AB, Mölndal J-be data, Onsala Tjörns El AB, Höviksnäs eio västra sverige Svalebergs Elektriska AB, Grästorp eio östgöra sörmland LEFAB Linköpings El & Fastig - hetsservice AB, Linköping anders g dornlöv, amentus ab, Malmö. Företaget har fyra anställda varför gick ni med i EIo? Tidigare var företaget verksamt inom främst installation och service av hissar under namnet MEHAB och då har vi haft ett separat avtal. Nu har vi bytt namn till Amentus AB samt skiftat inriktning och är främst verksamma inom elinstallation och därför kändes det naturligt att gå med i EIO. Vi tror att vi kan få en hel del tips och idéer från EIO och stöd och hjälp när det gäller framförallt avtals- och arbetsgivarfrågor. Det finns vissa frågor som vi tidigare har upplevt som ganska problematiska. Nu känns det skönt att ha EIO att kunna luta sig mot fortsättningsvis, om svåra situationer skulle uppkomma. KRÖNIKAN Hur svårt är det att sätta pris utifrån sina kostnader? Den 1 oktober fick jag förmånen att ta över som företagsrådgivare i distriktsföreningen EIO Örebro-Värmland. Det är ett beslut som jag inte har ångrat en sekund. Att vara företagsrådgivare är ett stimulerande jobb och det är en stor ära att få hjälpa våra medlemsföretag med dagliga frågor. Det ställer förstås stora krav på en själv, men med min bakgrund som bland annat chef inom Bravida och som elektriker så tror jag mig förstå vad medlemsföretagen behöver. En av mina prioriterade arbetsuppgifter är att tydliggöra EIO för medlemsföretagen. Vi har många bra produkter och tjänster inom EIO, men vi är för passiva i marknadsföringen. Min åsikt är att vi kan och ska! vara betydligt mer involverade i elteknikbranschens utveckling. Tyvärr förknippas EIO allt för mycket med arbetsgivarfrågor. Eller snarare konflikt, strejk och varsel. Något som är olyckligt då endast en bråkdel av medlemsföretagen berörs. Utvecklingen av branschen och av det egna företaget står däremot alltid överst på agendan. Varför har då företagare inom branschen så svårt att ta betalt för kompetens? Inom till exempel tele, data och säkerhet har detta aldrig varit ett problem. EIO:s roll är ytterst att hjälpa Hans Heldring medlemsföretagen till bättre lönsamhet. Men når verkligen EIO ut till företagen med information om hur lönsamheten ska sättas i fokus? Hur kan differentierad prissättning öka lönsamheten? Om hur ökad kompetens, engagerade medarbetare och ett nytt kvalitets- och miljötänk kan bidra till företagets välstånd? Inom varje distriktsförening finns det en kärna av aktiva företagare, i mitt distrikt är det kanske tio procent där EIO-intresset går riktigt på djupet. EIO informerar på många sätt på hemsidan, i medlemstidningen, i cirkulär, i personliga möten men ändå når inte vårt budskap om lönsamhet fram. Från företagarnas sida beror inte detta på ointresse; i den högkonjunktur som råder så är det jobba, jobba, jobba som gäller. Men det är EIO:s förbaskade skyldighet att se till att företagsekonomin går ihop den dag lågkonjunkturen knackar på dörren. Min filosofi är att vägen till framgång går genom de elva lokala EIO-föreningarna. Därför är jag övertygad om att vi EIO-folk måste bli än mer aktiva ute i landet och synas mer bland företagarna. I mitt tidigare yrkesliv har jag jobbat med tre ledord: tillgänglighet, kompetens och enkelhet. Ledord som direkt kan överföras till EIO:s sätt att verka bland sina medlemsföretag. Jag vill uppmana mina medlemsföretag till bättre affärsmannaskap. Vilket i grunden är att sätta pris utifrån sina kostnader. Enkelt, eller hur...? EIO har verktygen för att elteknikbranschen ska nå strålande höjder. Men då måste vi på EIO lyckas förmå företagarna att bli mer aktiva och EIO måste synas bättre med verktygen. Det behövs två för att dansa tango, men det är EIO som måste föra! Hans Heldring, företagsrådgivare EIO Örebro-Värmland hans.heldring@eio.se, 019-19 57 72, 0703-865772 8