Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Relevanta dokument
Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Hygienkonferens. Hösten 2016

Clostridium difficile diarré (CD)

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Mässling - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Mässling - vårdhygieniska aspekter

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Lokal anvisning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

MRSA vårdhygieniska aspekter

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Lokal anvisning

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Multiresistenta bakterier

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Influensa A och B samt RS-virus

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Fastställd

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall

MultiResistenta Bakterier (MRB)

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Lokal anvisning

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Clostridium difficile diarré

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Tuberkulos Handlingsprogram

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Virusorsakad gastroenterit

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Clostridium Difficile

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Ebola - hygienrutiner

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Vård hemma vid influensa

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1 Patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos...2 Personal...2 Skydd mot droppsmitta, kontaktsmitta och luftburen smitta...3 Upphandlade andningsskydd...3 Placering av patienten...3 Handhygien och mat...3 Besökare...4 Rehabilitering, undersökning och behandling...4 Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel...4 Ren och smutsig tvätt...4 Avfall...5 Daglig städning, rengöring och desinfektion...5 Slutrengöring och desinfektion...5 Bakgrund Tuberkulos (TBC) orsakas av bakterien Mycobakterium tuberculosis eller bovis. Den vanligaste formen är lungtuberkulos men den kan även drabba skelett, urinvägar och magtarmkanalen. Sjukdomen räknas till de allmänfarliga sjukdomarna enligt smittskyddslagen och ska anmälas till smittskyddsläkaren. Diagnosen ställs genom lungröntgen, provtagning och odling. Under flera år har man i Sverige diagnosticerat tuberkulos på omkring 650 nya fall/år, varav de flesta inte är smittsamma. Flertalet som insjuknat i Sverige har smittats i sina ursprungsländer där tuberkulos är vanligare. De senaste åren har en ökad multiresistens hos Mycobakterier förekommit internationellt, något som komplicerar antibiotikabehandlingen. I Sverige har vi haft några enstaka fall/år. Patienter med multiresistenta Mycobakterier räknas som smittsamma under lång tid och ska isoleras tills sputumprov är negativt vid direktmikroskopi och PCR. BCG-vaccination ger ett skydd mot de svåraste formerna av tuberkulos (meningit och miliartuberkulos), men skyddar inte mot att bli smittad. Sedan 1976 utförs inte BCGvaccination rutinmässigt. Idag erbjuds vaccin endast till särskilda riskgrupper, i första hand invandrarfamiljer från länder med hög förekomst av TBC. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-09-23 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) Smittvägar och smittsamhet Lungtuberkulos sprids genom smittöverföring från en individs upphostningar som innehåller bakterier (droppsmitta). Vid hosta håller sig dessa bakterier svävande i luften under lång tid. De överlever i damm och kan spridas över stora ytor. Dessa måste andas in av en mottaglig individ (luftburen smitta). Den sjuka individen måste ha hosta och tillräckligt mycket bakterier i sina upphostningar för att kunna sprida smittan vidare. Förorenade ytor och föremål i miljön utgör ingen risk för smittöverföring. Smitta utanför den egna familjen är ovanlig. Den som utsätts för bakterien kan utveckla infektion den närmaste tiden (månader). Bakterien kan också finnas kvar i kroppen, exempelvis i lungorna, och utveckla infektion senare i livet (år/årtionden). Sårsekret och urin smittar inte om basala hygienrutiner tillämpas. Tuberkulos i andra organ exempelvis lymfkörtlar eller skelett smittar inte. Enstaka patienter med stora lungförändringar och nedsatt infektionsförsvar exempelvis HIV, missbrukare kan vara mer smittsamma. Lungtuberkulos är som mest smittsam om bakterierna kan påvisas vid direktmikroskopi av sputum eller om BAL eller sputum är postitiv i PCR-metodik. Låg smittsamhet föreligger om tuberkelbakterier inte kan påvisas vid dessa undersökningar, utan påvisas först vid en odling av sputum, ventrikelsköljvätska eller BAL. För att säkerställa smittsamhet bör upprepade luftvägsprover tas. Smittsamheten avtar snabbt efter insatt antibiotikabehandling, som regel efter 2-3 veckor. Behandlande läkare avgör smittsamheten. Patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos Vid misstänkt smittsam tuberkulos ska: Ansvarig sjuksköterska på enheten upprättar en lista med namn/personnummer på patienter som vårdats samtidigt med smittsam patient. Används senare om smittspårning blir aktuellt. Personal tillämpar basala hygienrutiner med tillägg av andningsskydd. Placering av patienten, se nedan. Fynd av lungtuberkulos är enligt Smittskyddslagen anmälnings- och smittspårningspliktig. Behandlingsansvarig läkare är ansvarig för att: Initiera och leda smittspårningen Besluta om vilka patienter och personal som ska provtas i samråd med infektionsbakjour Informera patienten muntligt, skriftligt (se smittskyddsblad, Smittskydd och vårdhygien/region Gotland) och skriva in fyndet i journalen. Vid behov informeras anhöriga. I journalen dokumenteras vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridning. Skicka en smittskyddsanmälan via www.sminet.se Kostnaden för provtagning av medpatienter och personal bekostas av smittskyddsenheten. Genom att snabbt identifiera en smittsam patient kan åtgärder sättas in för att hindra smittspridning till andra. Så länge patienten hostar kvarstår risk för smittspridning. Kontakta Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-09-23 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) gärna hygiensektionen för råd om fortsatt vård. För information om provtagning, se provtagningsanvisningar Laboratorie Medicinskt Centrum Gotland på intranät eller i Docpoint. Personal Vid nyanställning inom hälso- och sjukvården ska den anställde fylla i en hälsodeklaration med avseende på tuberkulos. Bland vårdpersonal som insjuknat i TBC de senaste åren (1-3/år) har det varit svårt att säkerställa smittans ursprung. Endast några få har kunnat härledas till en patient som sannolik smittkälla. Risken att i vårdarbete smittas med TBC bedöms därför som låg. Se till att så få personer som möjligt deltar i vården av patienten. Personal med nedsatt immunsystem och gravida avråds från att delta i vård av patient med smittsam lungtuberkulos. Dessa rekommendationer gäller även extern personal exempelvis transportör, städpersonal med flera. Enligt arbetsmiljöverkets författning (AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare) ska arbetsgivaren göra en individuell riskbedömning av varje gravid personal. Detta förutsätter att den anställde informerat som sin graviditet. Skydd mot droppsmitta, kontaktsmitta och luftburen smitta Att sätta andningsskydd med hög filtereffekt (filtrerad halvmask klass FFP3) eller munskydd på patienten har ingen dokumenterad effekt mot smittspridning. Andningsskydd är endast till för att skydda personal mot luftburen smitta. Andningsskydd (FFP3) ska användas vid all vård av patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos. Andningsskydd räknas till personlig skyddsutrustning. Vid risk för stänk kombineras andningsskydd med skyddsglasögon/visir. Andningsskydd är engångs och kastas efter varje användning. Det har en filterförmåga som räcker i åtta timmar. Om det förorenats/blivit blött ska det bytas omgående. Desinfektera dina händer efter vårdarbete, efter att andningsskydd tagits av och när du lämnar patientens vårdrum/behandlingsrum. Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Upphandlade andningsskydd 35067 Andningsskydd med ventil 3M minst 10 st 3M FFP3S Placering av patienten Vid hög misstanke om eller konstaterad smittsam tuberkulos ska patienten vårdas på enkelrum med särskild ventilation och egen ingång (infektion A2) så länge smittsamhet föreligger. Detta avgörs av behandlingsansvarig läkare. Dörren ska hållas stängd. Om patienten av medicinska skäl vårdas på annan avdelning gäller samma rutiner. Kontakta bakjouren på lungklinik/ infektionsklinik för diskussion om lämplig vård och placering av patienten. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-09-23 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) Vid låg misstanke om smittsam tuberkulos kan patienten vårdas på enkelrum med egen toalett och stängd dörr, på den klinik där han/hon får bäst vård i väntan på provsvar. Patienten ska stanna på rummet med undantag för nödvändiga undersökningar och behandlingar. Handhygien och mat Patienten uppmanas att hosta upp slem i engångsnäsduk som kastas i avfallspåse. Påsen knyts ihop och kastas, se avfallshantering nedan. Patienten uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid, efter toalettbesök och efter hosta Patienten ska äta på sitt rum för att förhindra smittspridning till andra. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin. Besökare Begränsa antalet besökare till den egna familjen. Barn avråds från besök så länge patienten räknas som smittsam (ökad mottaglighet för TBC). Besökare ska bära andningsskydd (FFP3) och informeras om smittrisken. Närstående som tidigare haft kontakt med patienten behöver inte bära andningsskydd. Vid deltagande i personlig omvårdnad rekommenderas skyddsutrustning för basal hygien Ska tillämpa god handhygien. Har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering till patient. Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar mm. Rehabilitering, undersökning och behandling Patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos bör rehabiliteras, undersökas och behandlas på sitt vårdrum så länge smittrisk föreligger. Vid behov av undersökning/behandling på t.ex. röntgen ska verksamheten i god tid före informeras om smittrisker. Basala hygienrutiner kompletteras med skydd mot luftburen smitta, se ovan. Den som beställer patienttransporter ansvarar för att transportören informeras och utrustas med andningsskydd. Smittsam patient tillåts inte vistas i väntrum med andra patienter. Vid hosta uppmanas patienten att använda engångsnäsduk som kastas i en avfallspåse. För avfallshantering se nedan. Patienten desinfekterar sina händer. När patienten lämnat undersöknings- och behandlingsrum ska kontaktytor rengöras och desinfekteras för att förhindra smittspridning till andra patienter/personal. Kontakta hygiensektionen vid frågor. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker med värmedesinfektion Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-09-23 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) eller kemisk desinfektion. Utrustning som t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, stetoskop, blodtrycksmanschett och leksaker till barn bör vara patientbundna och desinfekteras innan det används av annan patient. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum ska kasseras när patienten skrivs ut. Tag inte in mer än nödvändigt. Ren och smutsig tvätt Textilier som används till patienter med lungtuberkulos räknas inte som smittförande. Lägg aldrig tvätt på golvet. Samla ihop tvätt inne hos patienten och lägg i tvättsäck. Textilier som förvarats inne hos patienten/i förrum eller sluss under vårdtiden skickas för tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Avfall från patient med smittsam lungtuberkulos hanteras som brännbart hushållsavfall. Avfallet läggs i en avfallspåse av plast som knyts ihop på vårdrummet. Avfallspåsen kastas sedan i en större behållare/säck för brännbart hushållsavfall. Avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor får inte lämnas till återvinning. Avfall med stickande- och skärande egenskaper hanteras som farligt avfall. Daglig städning, rengöring och desinfektion Patientens närmaste miljö förorenas med stänk från luftvägarna vid hosta. Smittrisken är stor och det krävs en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Akut nedsmutsning (spill och stänk) punktdesinfekteras omgående. Punktdesinfektion innebär att spill av kroppsvätskor t.ex. upphostningar, urin, avföring och blod torkas upp med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Daglig städning utförs enligt avtal. Komplettera städningen med desinfektion av kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, sänggrindar och horisontella ytor. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Städpersonal bör skydda sig mot droppsmitta, kontaktsmitta och luftburen smitta på samma sätt som övrig personal, se ovan. Slutrengöring och desinfektion När patienten skrivs ut blir det aktuellt med en slutrengöring och desinfektion. Ytor och föremål torkas av mekaniskt så att föroreningar lossnar. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Mycobakterier avdödas effektivt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider eller genom värme (spol-/diskdesinfektor). Rummet behöver inte stå och vädra innan en ny patient kan läggas in. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-09-23 Version 1

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) Byt torkdukar upprepade gånger under rengöringsmomentet, för att inte åter förorena omgivningen. All utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum kasseras. Till städning och rengöring används rengöringsmedel, moppar och torkdukar. Golvet torkas med vatten och rengöringsmedel. Horisontella ytor och kontaktytor i patientens vårdrum t.ex. säng, sängbord, handtag, lysknappar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Horisontella ytor och kontaktytor i hygienutrymmet t.ex. dörrhandtag, lysknappar, kranar, spolknapp, sittring, toalettstol och toalettpappershållare desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Madrass och kudde med fast plastklädsel torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider alternativt Virkon. Madrass och kudde med plastskydd byt plastskydd. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade, saknar plastskydd eller om de inte går att tvätta. Städutrustning rengörs och desinfekteras efter användning. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2015-09-23 Version 1