Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Relevanta dokument
LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Min träningsplanering

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Planera din konditionsträning

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,!

Lokal Pedagogisk planering

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Metoder att träna kondition på!

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Följande underliggande mål ligger till grund för det övergripande målet:

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Firstbeat Livsstilsanalys

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Miraklet på berget En magisk vänskap. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Firstbeat Livsstilsanalys

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Oskars Svärds Vasaloppsguide

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

FOOTBALLL ACADEMY

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Träning motionär (första veckoprogrammet av 4)

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Workshop om kursplaner åk 7 9

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Transkript:

Hälsoprojekt - att arbeta mot en egen målsättning Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Hälsoprojekt Den personliga hälsan bygger på livsstil och levnadsvanor. Motion och träning är en viktig del av levnadsvanorna och bidrar till en sund livsstil. Människan är byggd för rörelse. Kroppen måste användas för att må bra If you don t use it, you ll lose it. Att bli sin egen personliga tränare är ett bra sätt att få kontinuitet i träningen vilket ger positiva träningseffekter. Syfte Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Förmåga Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Kunskapskrav E Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

C Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. A Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Uppgift del 1 Din uppgift är att sätta upp ett personligt mål för fysisk aktivitet och hälsa. Din målsättning ska vara relaterad till träning, med inriktning mot konditionsträning. Vidare ska målet vara konkret och utmanande men måste även vara realistiskt och mätbart. Din personliga målsättning och ditt planerade träningsupplägg för att uppnå målet redovisas på bifogat formulär och lämnas in senast en vecka efter projektstart. Du ska redogöra för följande i din första inlämning: Utgångspunkt upplevd fysisk/psykisk hälsostatus idag? Hur ser vilopuls, sömn och kostintag ut initialt? Målsättning (möjlig att utvärdera och realistisk) med motivering. Försöka att vara så konkret och utförlig som möjligt när du sätter upp ditt mål och gör din planering. Vägen mot målet hur ser ditt träningsupplägg ut vecka för vecka (ca 2 pass/vecka)? Beskriv och motivera ditt val av träningsinnehåll, hur ofta och på vilken nivå du ska träna (intensitet).

Uppgift del 2 Under de kommande 8 veckorna ska du nu utifrån ditt träningsupplägg arbeta mot din målsättning. Varje träningspass ska löpande loggas i en personlig träningsdagbok. Skatta din ansträngningsgrad enligt Borgskalan (se bifogat dokument) efter varje avslutat träningspass. Efter de 8 träningsveckorna ska du avslutningsvis i en skriftlig rapport redogöra för och resonera kring följande: Hur upplevdes din träning? (För ett så utvecklat och underbyggt resonemang som möjligt.) Har du kunnat följa din planering? Varför/varför inte? (För ett så utvecklat och underbyggt resonemang som möjligt.) Om du skulle göra om projektet igen, skulle du då göra på samma sätt? Motivera ditt svar. Hur har träningen påverkat din hälsa och fysiska förmåga? (För ett så utvecklat och underbyggt resonemang som möjligt.) På vilket sätt kan den fysiska förmågan och hälsan påverkas av träningsprogrammet och av andra faktorer som t ex kost, sömn och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet? Din skriftliga slutrapport ska innehålla svar på ovanstående frågor och lämnas till respektive lärare i idrott & hälsa senast på utsatt datum, ca 1-2 A4-sidor, Times New Roman 12. Bifoga även din träningsdagbok vid inlämningen. Tips! För att kunna skriva din slutrapport med utvecklade och underbyggda resonemang bör du löpande under projektet (ca 1 gång per vecka) anteckna hur känslan i kroppen (fysiskt och psykiskt) är och hur processen fortlöper i förhållande till din målsättning. Detta görs med fördel direkt i träningsdagboken.

Bedömning Med utgångspunkt i kunskapskraven kommer en individuell bedömning att göras i två steg: Inlämning del 1 Förmåga Förmåga Förmåga Hälsa & Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade. livsstil Eleven kan välja aktiviteter/ övningar, träningsfrekvens och intensitet som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja aktiviteter/ övningar, träningsfrekvens och intensitet som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja aktiviteter/ övningar, träningsfrekvens och intensitet som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Inlämning del 2 Förmåga Förmåga Förmåga Hälsa & livsstil Eleven kan ge en enkel och till viss del underbyggd beskrivning av träningsprogrammets förväntade effekter på den fysiska förmågan och hälsan samt sätta detta i relation till egna upplevelser. Eleven kan ge en utvecklad och relativt väl underbyggd beskrivning av träningsprogrammets förväntade effekter på den fysiska förmågan och hälsan samt sätta detta i relation till egna upplevelser. Eleven kan ge en väl utvecklad och väl underbyggd beskrivning av träningsprogrammets förväntade effekter på den fysiska förmågan och hälsan samt sätta detta i relation till egna upplevelser. Eleven kan ge enkla exempel på och föra ett till viss del underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer. Eleven kan ge utvecklade exempel på och föra ett relativt underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer. Eleven kan ge välutvecklade exempel på och föra ett väl underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer.

Borgskalan Borgskalan används för att mäta ansträngningsgraden, intensiteten, i träningen. Det ska vara en subjektiv och individuell uppskattning men skalan är tänkt att vara proportionell med pulsen. Exempelvis ska 13 på skalan motsvara ca 130 i puls. Värde Skattad ansträngningsgrad % av maxpuls Pulskorrelation 6 60 7 Extremt lätt 45 % av max 70 8 80 9 Mycket lätt 55 % av max 90 10 100 11 Ganska lätt 65 % av max 110 12 120 13 Något ansträngande 75 % av max 130 14 140 15 Ansträngande 85 % av max 150 16 160 17 Mycket ansträngande 92 % av max 170 18 180 19 Extremt ansträngande 190 20 Maximalt ansträngande 95-100 % av max 200

Hälsoprojekt inlämning del 1 Utgångspunkt upplevd fysisk/psykisk hälsostatus idag? Hur ser vilopuls, sömn och kostintag ut initialt? Fysisk hälsostatus (vilopuls, vad och hur mycket tränar jag per vecka): Psykisk hälsostatus (hur mår jag, sömnvanor etc.): Tankar kring eget kostintag: Målsättning (möjlig att utvärdera och realistisk) med motivering. Försöka att vara så konkret och utförlig som möjligt när du sätter upp ditt mål och gör din planering.

Vägen mot målet hur ser ditt träningsupplägg ut vecka för vecka (ca 2 pass/vecka)? Beskriv och motivera ditt val av träningsinnehåll, hur ofta och på vilken nivå du ska träna (intensitet).