Pohjola Bank Abp:s bokslutskommuniké och verkställande direktörens kommentarer

Pohjola Bank Abp Företagsmeddelande 12.2.2009 kl. 8.00, Kategori: Bokslutskommuniké Pohjola Bank Abp:s bokslutskommuniké 1.1 31.12.2008 och verkställande direktörens kommentarer Verkställande direktörens kommentarer: "Koncernens kundrörelse utvecklades väl under det fjärde kvartalet och hela 2008. I bankrörelsen växte utlåningsstocken, garantistocken, räntenettot och marknadsandelarna kraftigt. I skadeförsäkringsrörelsen fortsatte premieintäkterna att öka kraftigt, den försäkringstekniska lönsamheten var utmärkt och vår marknadsposition som den största skadeförsäkraren i Finland stärktes ytterligare. De av kapitalförvaltningen förvaltade kundmedlen minskade på grund av turbulensen på placeringsmarknaden, men trots det stärktes vår marknadsposition. Trots den positiva utvecklingen i kundrörelsen blev koncernens resultat 2008 klart mindre än året innan. Resultatet för det fjärde kvartalet visade endast en knapp vinst. Koncernens resultat belastades under det fjärde kvartalet liksom under hela året av att krisen på den internationella finansmarknaden tillspetsades och av att realekonomin försämrades med den påföljd att försäkringsverksamhetens placeringsintäkter till verkligt värde blev negativa och nedskrivningarna ökade. Utsikterna för den internationella ekonomin har försvagats snabbt. Den ekonomiska tillväxten har avstannat och under 2009 råder recession i Förenta staterna, de viktigaste EU-länderna och Finland. Det här väntas bromsa tillväxten i affärsrörelsen och öka beloppet av såväl betalningsanmärkningar som nedskrivningar trots att vår kreditportfölj är av god kvalitet. Koncernens kapitaltäckning är stark, likviditeten god och den kortfristiga kapitalanskaffningen har trots det svåra marknadsläget fungerat väl. De risker som följer av recessionen sprids genom att vår affärsrörelse är fördelad på både bank- och skadeförsäkringsrörelse. Trots att riskhanteringens roll blir viktigare i det nuvarande konjunkturläget, har koncernen tack vare sin goda solvens förutsättningar att dra nytta av de nya möjligheterna för affärsrörelsen och stärka sin ställning som det ledande finansföretaget i Finland." Helsingfors den 12 februari 2009 Mikael Silvennoinen verkställande direktör

Pohjola Bank Abp:s bokslutskommuniké 1.1 31.12.2008 Januari december 2008 1) Resultatet före skatt var 119 miljoner euro (288) och resultatet före skatt till verkligt värde -133 miljoner euro (234). Avkastningen på eget kapital till verkligt värde var -5,6 % (9,3). Resultatet per aktie var 0,44 euro (1,04). Det egna kapitalet per aktie var 8,07 euro (9,19). I bankrörelsen växte utlåningsstocken 23 % till 11,6 miljarder euro (9,4), snittmarginalen för företagskreditstocken växte med 0,13 %-enheter till 0,94 % och räntenettot växte 28 % till 158 miljoner euro (124). Bankrörelsens resultat belastades av nedskrivningar på 18 miljoner euro (1) och av att nettointäkterna från handel blev 20 miljoner euro negativa (+18). Till följd av inlösen av penningmarknadsfonder och nedgången på aktiemarknaden minskade de av kapitalförvaltningen förvaltade kundmedlen till 25,3 miljarder euro (31,5). Kapitalförvaltningens marknadsposition stärktes och resultatet före skatt var 17 miljoner euro (21). Premieintäkterna ökade med 8 % (8) i skadeförsäkringen och det försäkringstekniska bidraget utan förändringar i beräkningsgrunderna var det bästa någonsin, 78 miljoner euro (54). Totalkostnadsprocenten var 94,7 % (92,9). Den operativa totalkostnadsprocenten utan förändringar i beräkningsgrunderna och avskrivningar av immateriella tillgångar som uppkommit i samband med företagsköpet var 91,5 % (93,8). Intäkterna från skadeförsäkringens placeringsverksamhet till verkligt värde var -7,0 % (4,8). Koncernens likviditetsposition är stark och kapitalanskaffningen fungerar väl trots krisen på finansmarknaden. Pohjola Bank Abp:s rating fastställdes och Moody's höjde Pohjola Försäkring Ab:s rating till A1. För likviditetsreserverna bokfördes negativa värdeförändringar i resultatet för 74 miljoner euro (-57). Tier 1-kapitaltäckningen uppgick utan beaktande av övergångsbestämmelserna till 9,6 % (11,6) och med beaktande av övergångsbestämmelserna till 9,4 % (10,7). Styrelsen föreslår i enlighet med den utdelningspolicy som gäller att utdelningen är 51 % av resultatet, dvs. 0,23 euro per aktie i serie A och 0,20 euro per aktie i serie K. Oktober december 2008 1) Resultatet före skatt var 5 miljoner euro (67) och resultatet före skatt till verkligt värde -66 miljoner euro (33). Avkastningen på eget kapital till verkligt värde var -11,1 % (5,1). Resultatet/aktie var 0,03 euro (0,24). Nedskrivningar redovisades i bankrörelsen för 11 miljoner euro (-1) och i koncernfunktionerna för 10 miljoner euro (0). Ökningen i premieintäkterna var 5 % (3). Skadeförsäkringens totalkostnadsprocent var 100,5 % (83,5) och den operativa totalkostnadsprocenten var 96,1 % (95,9). Intäkterna från skadeförsäkringens placeringsverksamhet till verkligt värde var -4,3 % (0,2). 1) Som jämförelsetal har talen för motsvarande perioder 2007 använts. För balansräkningstal och andra tal av tvärsnittstyp har som jämförelsetal använts talet vid slutet av 2007 om inte annat nämns. 2

Nyckeltal 10 12/ 2008 10 12/ 2007 1 12/ 2008 1 12/ 2007 Resultat före skatt, milj. e 5 67 119 288 Räkenskapsperiodens vinst, milj. e 6 49 89 212 Avkastning på eget kapital, % -11,1 5,1-5,6 9,3 Balansomslutning, mrd. e 32,4 25,9 Riskvägda poster, mrd. e 13,1 11,7 Utlåningsstock, mrd. e 11,6 9,4 Förvaltade kundmedel, mrd. e 25,3 31,5 Kapitaltäckning, % 11,7 11,2 Tier 1-kapitaltäckning, % 9,4 10,7 Problemfordringarnas andel av krediter och garantier, % 0,3 0,1 Resultat/aktie, e 0,03 0,24 0,44 1,04 Resultat/aktie inkl. förändringar i verkligt värde, e -0,23 0,12-0,48 0,85 Eget kapital/aktie, e 8,07 9,19 Aktiestockens marknadsvärde (A och K), milj. e 1 983 2 658 Antal anställda i genomsnitt 3 053 3 058 2 986 3 006 Koncernens resultat 2008 2007 2008 2007 Milj. e 10 12 10 12 1 12 1 12 Räntenetto 54 30 174 115 Nedskrivningar av fordringar 21-1 28 1 Räntenetto efter nedskrivningar 33 31 146 114 Nettointäkter från skadeförsäkringsrörelse 74 123 353 433 Provisionsintäkter och -kostnader, netto 29 32 108 115 Nettointäkter från handel -9-27 -81-34 Nettointäkter från placeringsverksamhet -3 1 6 28 Övriga rörelseintäkter 14 20 56 71 Nettointäkter totalt 139 179 589 728 Personalkostnader 47 43 178 166 IT-kostnader 13 11 46 43 Avskrivningar 20 16 69 61 Övriga kostnader 53 41 178 170 Kostnader totalt 134 112 470 440 Resultat före skatt 5 67 119 288 Förändring i fonden för verkligt värde -71-34 -252-54 Resultat före skatt till verkligt värde -66 33-133 234 Inkomstskatt -1 18 31 76 Periodens vinst 6 49 89 212 Skatt på förändring i fonden för verkligt värde -18-9 -65-14 Periodens resultat till verkligt värde -47 24-99 172 3

Koncernens resultat Januari december Pohjola-koncernens resultat före skatt minskade till 119 miljoner euro (288) och resultatet före skatt till verkligt värde till -133 miljoner euro (234). Resultatet per aktie var 0,44 euro (1,04). Det egna kapitalet per aktie var 8,07 euro (9,19). Avkastningen på eget kapital till verkligt värde var -5,6 % (9,3). Räntenettot växte med över 50 % till 174 miljoner euro (115). Provisionsintäkterna var nästan lika stora som året innan, 108 miljoner euro (115). Koncernens nettointäkter minskade dock med 19 % till följd av de negativa värdeförändringarna i likviditetsreserverna och skadeförsäkringens placeringar. De uppgick till 589 miljoner euro (728). På grund av Lehman Brothers Holdings Inc.:s konkurs minskade nettointäkterna från handel med 9 miljoner euro och nedskrivningarna av fordringar ökade med 10 miljoner euro. De övriga nedskrivningarna av fordringar uppgick till totalt 18 miljoner euro. De negativa värdeförändringarna i likviditetsreserverna var totalt 74 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 7 % till 470 miljoner euro (440). Avskrivningarna i leasingverksamheten ökade kostnaderna med 7 miljoner euro. Utan dem hade kostnadsökningen varit 5 %. I koncernens kostnader ingick 6 miljoner euro i kostnader för systemintegreringen av ICT-driftstjänster. Till följd av nedskrivningsprövningen av koncernens goodwill gjordes en nedskrivning på 3 miljoner euro för Seesams varumärke. För övrig goodwill fanns inget nedskrivningsbehov. Till följd av den kraftiga nedgången i aktiekurserna och de förstorade kreditriskmarginalerna minskade fonden för verkligt värde före skatt med 252 miljoner euro. Resultatet före skatt till verkligt värde blev 133 miljoner euro negativt (234). Avkastningen på eget kapital omvandlad till avkastning på årsplanet var -5,6 % (9,3). Kapitaltäckningen var vid slutet av rapportperioden 11,7 % (11,2) och primärkapitalrelationen 9,4 % (10,7). Trots det krävande marknadsläget var kundrörelsen framgångsrik inom såväl bank- som försäkringsrörelsen. Utlåningsstocken, räntenettot och marginalerna i kreditgivningen utvecklades positivt. Premieintäkterna från skadeförsäkringen och antalet preferenskundshushåll ökade i enlighet med målen. Pohjolas marknadsposition stärktes inom alla affärsrörelser, dvs. inom bankrörelsen, skadeförsäkringen och kapitalförvaltningen. Oktober december Resultatet före skatt stannade på 5 miljoner euro (67) och resultatet före skatt till verkligt värde var -66 miljoner euro (33). Resultatet per aktie var 0,03 euro (0,24) och avkastningen på eget kapital omvandlad till avkastning på årsplanet var -11,1 % (5,1). I jämförelseperiodens resultat ingick förändringar i beräkningsgrunden som förbättrade resultatet med 32 miljoner euro. Koncernens räntenetto växte fortfarande kraftigt och var 54 miljoner euro (30). Inverkan på resultatet av nedskrivningarna av fordringar var sammanlagt 21 miljoner euro (-1). Omklassificeringen av skuldebrev i september minskade inverkan på resultatet: nettointäkterna från handel var -9 miljoner euro (- 27) då de för hela 2008 var -81 miljoner euro (-34). Omvärlden Den internationella finansmarknaden hamnade 2008 i en allvarlig kris. Problemen som ursprungligen hade börjat på den amerikanska bostadsmarknaden spred sig snabbt till andra länder och sektorer. Produktionen vände nedåt i många länder. Finland kan inte heller undvika att drabbas av den recession som sprider sig inom den internationella ekonomin. Konjunkturutsikterna för 2009 är dystrare än tidigare. Krisen på den internationella finansmarknaden tillspetsades hösten 2008, då investeringsbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Likviditeten på finansmarknaden rasade. Den växande misstron höjde de korta marknadsräntorna och ökade fluktuationen på aktie- och valutamarknaden. 4

För att lösa krisen vidtog olika länders centralbanker omfattande stödåtgärder för finansmarknaden. För att avvärja kreditkrisen ökade centralbankerna likviditeten på marknaden. Centralbankerna sänkte också sina styrräntor exceptionellt mycket. Dessutom meddelade flera stater om stora stimulanspaket. Många finansiella institut i olika länder har drabbats av massiva förluster och blivit tvungna att be om stöd hos staten. Det här har lett till otaliga omstruktureringar inom finanssektorn. Också Finland beslöt i oktober 2008 liksom de övriga EU-länderna att vid behov bevilja statsgarantier för bankernas utlåning och göra tidsbundna kapitalplaceringar i bankerna. Centralbankernas och staternas stödåtgärder lindrade finansmarknadens akuta kris. De korta marknadsräntorna började sjunka, och handeln mellan bankerna har något återhämtat sig. Det är emellertid ännu svårt att uppskatta de slutliga effekterna. Finland går in i en recession 2009 efter Förenta staterna och EU Den internationella finanskrisen har överallt förorsakat en försämring av konjunkturutsikterna. Både USA och de viktigaste EU-länderna har redan gått in i en recession. Tillväxten håller på att dämpas också på tillväxtmarknaderna, eftersom deras inhemska efterfrågan endast delvis kompenserar de försämrade exportutsikterna. Konjunkturläget i Finland försvagades snabbt under den senare hälften av 2008. Tillväxten av totalproduktionen avstannade under slutet av året. Exporten vände nedåt till följd av den internationella recessionen. Tillväxten i den privata konsumtionen bromsades upp av hushållens ökade försiktighet till följd av de ekonomiska nyheterna. Inkomstutvecklingen var fortfarande gynnsam, men sysselsättningen började försämras. Investeringarna ökade största delen av året, då tidigare påbörjade byggnadsprojekt färdigställdes. Byggnadstillstånden indikerar emellertid att investeringarna vänder brant nedåt. Finland är liksom de övriga industriländerna på väg in i en recession 2009. Av huvudbranscherna är nedgången inom industrin och särskilt inom byggnationen kraftig. Inom servicebranschen är nedgången långsammare än inom andra branscher. Konsumenternas förtroende är lika svagt som under depressionen på 1990-talet. Endast uppskattningarna om sparmöjligheterna är fortfarande goda. Uppgången i konsumentpriserna var 2008 som högst 4,1 %. Mest ökade inflationen av att livsmedlen och boendet blev dyrare. Då den ekonomiska tillväxten blir långsammare beräknas inflationen klart dämpas under 2009. Räntorna fortsatte att sjunka Euribor steg fram till hösten 2008 på grund av den misstro som rådde på finansmarknaden. Dessutom höjde Europeiska centralbanken med hänvisning till den höga inflationen ännu i juli sin styrränta till 4,25 %. Då finanskrisen under hösten tillspetsades sänkte Europeiska centralbanken under slutet av året sin styrränta tre gånger till 2,5 % och i januari 2009 till 2,0 %. Samtidigt vände euribor nedåt. Eftersom euroområdet är i en recession och inflationen har sjunkit räknar man med att räntorna fortsätter att sjunka under 2009. På bankmarknaden fortsatte den snabba ökningen av utlåningen och inlåningen under 2008. Tillväxten i de finansiella institutens lånestock var lika stor som under föregående år dvs. 11,7 % Den dåligt fungerande finansmarknaden ledde till att i synnerhet företagskrediterna ökade snabbt till 19,0 %. Däremot minskade tillväxten i bolånestocken till 8,7 % trots sjunkande räntor och bostadspriser under slutet av året. Hushållens kreditstock växte emellertid snabbare än intäkterna och skuldsättningen steg. Inlåningen ökade rekordartat med 12,9 %. Den branta nedgången på aktiemarknaden styrde sparmedlen till inlåningen. Under 2009 räknar man med att tillväxten på bankmarknaden blir långsammare. En ökning av inlåningen dämpas då intäkterna ökar långsammare och avkastningen på tidsbundna insättningar minskar då räntorna sjunker. Man räknar också med att tillväxten inom bostadsfinansieringen dämpas, trots att snitträntorna på nya bolån sjunker. Utvecklingen på kapitalmarknaden var exceptionellt svag 2008. Börsåret var ett av de sämsta i historien, i och med att indexet OMX Helsingfors Cap som beskriver kurserna på den finländska aktiemarknaden sjönk med hela 50,0 %. Kapitalet i placeringsfonderna minskade med 37,4 % till följd av inlösen och negativa värdeförändringar. Trots att konjunkturutsikterna försvagades ökade premieinkomsten från skadeförsäkringen med 4,2 % 2008. Recessionens effekter på skadeförsäkringen minskas av den stora andelen av lagstadgade försäkringar. 5

Samtidigt räknar man med att en sjunkande ekonomisk aktivitet minskar tillväxten av försäkringsersättningarna. Samgången Integreringen av den skadeförsäkringsrörelse som förvärvades 2005 framskrider enligt planerna. Resultaten hittills stöder de tidigare uppskattningarna om årliga avkastningssynergier på 17 miljoner euro och årliga kostnadssynergier på 35 miljoner euro. De effektiviseringsåtgärder som genomförts 2005 2008 uppskattas 2009 ge inbesparingar på 33 miljoner euro. Från 2009 kommer inbesparingarna till följd av samgången att uppnå 36 miljoner euro på årsplanet. Före utgången av rapportperioden har den avkastningssynergi som det ökade antalet preferenskundshushåll medfört nått 12 miljoner euro på årsplanet. Målet är att nå 17 miljoner euro på årsplanet 2010. Från september 2005 till december 2008 har integrationskostnaderna i anslutning till Pohjola-köpet varit totalt 33 miljoner euro. I maj undertecknade Pohjolas moderföretag OP-Centralen anl (OPC) och TietoEnator ett avtal om att sammanslå och omorganisera driftstjänsterna i OP-Pohjola-gruppen. Genom att koncentrera hela Pohjolakoncernens driftstjänster till det här samföretaget uppnås betydande effektivitetsfördelar som från och med 2009 uppskattas vara 3 miljoner euro på årsplanet. I anslutning till det här betalade Pohjola i december 6 miljoner euro i integreringskostnader för koncentreringen av ICT-driftstjänster. Inom skadeförsäkringen ökade antalet preferenskundshushåll i oktober december med 7 300 hushåll och under hela året med 34 400 hushåll. Vid slutet av året var antalet preferenskundshushåll nästan 390 000. Det strategiska målet är att antalet preferenskundshushåll ska uppgå till 450 000 före slutet av 2010. I kundbetjäningen gjordes ett stort framsteg i november 2007 då OP-Pohjola-gruppen utvidgade sina koncentreringsförmåner i anslutning till samgången. Sedan dess har kunderna kunnat använda den OPbonus som samlats för banktjänsterna också för att betala Pohjolas försäkringar. Det är fråga om en betydande förmån för de kunder som koncentrerat sina bank- och försäkringsärenden till OP-Pohjolagruppen. De här kunderna uppgick vid slutet av året till 993 000. År 2008 användes bonus för 18 miljoner euro för försäkringspremier. Pohjola Försäkring Ab och flera andelsbanker började använda en ny modell vid försäljning av bank- och skadeförsäkringsprodukter till privatkunder. Den personal (cirka 294 anställningar) som betjänar privatkunder inom fältorganisationen för Pohjolas försäkringsrörelse övergick enligt planen i de lokala andelsbankernas tjänst 1.10.2008. Den nya verksamhetsmodellen skapar möjligheter att utveckla kundbetjäningen i synnerhet i fråga om korsförsäljningen av bank- och skadeförsäkringstjänster. Merparten av den personal som berördes av förändringen hade sedan tidigare arbetat i andelsbankernas lokaler, eftersom andelsbankerna och Pohjola har verkat i samkontor i så gott som hela landet. Några personalminskningar skedde inte i anslutning till förändringen. I ombudsverksamheten, försäljningen till företag och samfund eller i Pohjolas övriga servicekanaler skedde inte några förändringar. Koncernens strukturarrangemang OKO Bank Abp:s bolagsstämma ändrade bolagets namn till Pohjola Bank Abp från 1.3.2008. Vid marknadsföring och tillsammans med logon används kortformen Pohjola. Också namnen på dotterbolagen som började med OKO ändrades 1.3.2008 så att de nu börjar med Pohjola. Pohjola-koncernen består av moderbolaget Pohjola Bank Abp och dess dotterbolag. Pohjola Bank Abp och Kesko Abp undertecknade 21.12.2007 ett avtal om köpet av aktiestocken i K- Rahoitus Oy. Köpesumman var cirka 30 miljoner euro, av vilken cirka 12 miljoner euro utgjorde goodwill. Aktiestocken i K-Rahoitus Oy övergick 31.1.2008 i Pohjola Bank Abp:s ägo och bolagets namn ändrades till Pohjola Finance Ab. Pohjola Bank Abp:s och Pohjola Finance Ab:s styrelser har accepterat en plan enligt vilken Pohjola Finance Ab fusioneras med sitt moderbolag före slutet av september 2009. Syftet med fusionen är att förtydliga koncernens företagsstruktur, effektivisera affärsrörelsen och minska de administrativa kostnaderna. Eftersom det är fråga om en dotterbolagsfusion, betalas inget fusionsvederlag. Helsingfors tingsrätt meddelade 22.8.2008 sin dom i inlösningstvisten mellan Pohjola Bank Abp och de tidigare minoritetsägarna i Pohjola-Gruppen Abp. Tingsrätten fastställde inlösningspriset på en aktie i 6

Pohjola-Gruppen Abp till 13,35 euro. Tvisten gällde cirka 2,1 % av aktierna i bolaget (cirka 3,4 miljoner aktier). Tvisten om inlösningen av aktierna fortsätter i hovrätten eftersom den gode man som förordnats för minoritetsägarna i Pohjola-Gruppen Abp och vissa enskilda minoritetsägare har sökt ändring i den dom som Helsingfors tingsrätt meddelade. Pohjola Bank Abp har också sökt ändring i den dom som nämns ovan. Bankens överklagande gäller de rättegångskostnader som motparten dömts att betala, den ränta som fastställts på inlösningspriset och vissa frågor i anslutning till rättegångsförfarandet. Inlösenförfarandet inleddes i en skiljedomstol 2006 sedan Pohjola Bank Abp förvärvat över 90 % av aktierna i Pohjola-Gruppen Abp. Pohjola Bank Abp har som inlösningspris på minoritetsaktierna i Pohjola-Gruppen Abp erbjudit 13,35 euro per aktie. Skiljedomstolen fastställde i maj 2007 inlösningspriset på aktien till 14,35 euro. Personal Koncernen hade vid slutet av december 2 913 anställda, dvs. 145 färre än vid slutet av 2007. Vid köpet av K- Rahoitus Oy övergick 21 anställda till koncernen. Den personal (cirka 294 anställningar) som betjänade privatkunder inom fältorganisationen för Pohjolas försäkringsrörelse övergick enligt planen i de lokala andelsbankernas tjänst 1.10.2008. Inom bankrörelsen arbetade 613 anställda (549), kapitalförvaltningen 154 (154), skadeförsäkringsrörelsen i Finland 1 745 (2 023) och utomlands 273 (224) samt koncernfunktionerna 129 (108). Investeringar De totala investeringarna 2008 var 21 miljoner euro (19). Av dem gjordes 4 miljoner euro inom bankrörelsen, 1 miljon euro inom kapitalförvaltningen, 13 miljoner euro inom skadeförsäkringsrörelsen och 3 miljoner euro inom koncernfunktionerna. Av investeringarna gick 17 miljoner euro till datasystem. Kapitaltäckning Kapitaltäckningen hölls fortfarande god trots den kraftiga tillväxten i utlåningsstocken och turbulensen på finansmarknaden. Tillväxten i utlåningsstocken skedde främst under årets första kvartal och jämnade ut sig efter det. Kapitaltäckningen utan beaktande av övergångsbestämmelserna uppgick till 12,0 % (12,2) och med beaktande av övergångsbestämmelserna till 11,7 % (11,2) medan det lagstadgade minimikravet är 8 %. Primärkapitalrelationen utan beaktande av övergångsbestämmelserna var 9,6 % (11,6) och med beaktande av övergångsbestämmelserna 9,4 % (10,7). Behandlingen av försäkringsbolagen i kapitaltäckningsanalysen enligt kreditinstitutslagen preciserades med Finansinspektionen. I kapitaltäckningsanalysen vid slutet av året har för försäkringsbolagen beaktats endast bokföringsvärdet av investeringarna i försäkringsbolag så att hälften har dragits av från det primära kapitalet och hälften från det supplementära kapitalet. Jämförelseuppgifterna har ändrats på motsvarande sätt. Pohjola Bank Abp emitterade i mars ett debenturlån på 170 miljoner euro som räknas till det undre supplementära kapitalet och som har en löptid på 10 år samt i juni ett kapitallån på 50 miljoner euro som likställdes med primärt kapital. Lånet kan med tillstånd av Finansinspektionen lösas in tidigast i juni 2013. I december emitterades ett debenturlån på 100 miljoner euro, av vilket 80 miljoner euro räknades till det undre supplementära kapitalet och 20 miljoner euro till den övriga kapitalbasen. Lånets löptid är 5 år. Pohjola Försäkring Ab emitterade i juni ett kapitallån på 50 miljoner euro, som med Försäkringsinspektionens tillstånd kan lösas in tidigast i juni 2013. Lånet beaktas inte i kapitaltäckningsanalysen enligt kreditinstitutslagen. I försäkringsbolagets solvensanalys kan lånet som räknas till verksamhetskapitalet utnyttjas till fullt belopp. Kapitalbasen ökade till följd av rapportperiodens resultat och ovan nämnda låneemissioner från 1 313 miljoner euro till 1 530 miljoner euro. Det primära kapitalet var 1 228 miljoner euro (1 247). Kapitallånens andel av det primära kapitalet var 274 miljoner euro, dvs. 13,8 % (11,4). Kapitalkravet för marknadsrisken 7

var 47 miljoner euro (46). Fonden för verkligt värde uppgick vid slutet av rapportperioden till -22 miljoner euro (-3). De riskvägda posterna uppgick vid slutet av rapportperioden utan beaktande av övergångsbestämmelserna till 12 784 miljoner euro, medan motsvarande tal för jämförelseperioden var 10 745 miljoner euro. Förändringen berodde främst på tillväxten i kredit- och garantistocken. De riskvägda posterna var med beaktande av övergångsbestämmelserna 13 120 miljoner euro (11 705). OP-Pohjola-gruppen fick tillstånd av Finansinspektionen att från och med 30.9.2008 tillämpa intern riskklassificering för att beräkna kapitalkravet för kreditrisken. Tillståndet gäller exponeringar mot företagsoch samfundskunder. De här exponeringarna motsvarar cirka två tredjedelar av Pohjolas kapitalkrav. För de övriga exponeringsklasserna kommer övergången till intern riskklassificering att ske stegvis så att följande steg är att börja tillämpa klassificeringen på hushållsexponeringarna. Siffrorna i bokslutet 2007 har ändrats så att de är jämförbara. Från början av 2008 har kapitalkravet för de operativa riskerna beräknats enligt basmetoden och för marknadsriskerna enligt schablonmetoden. Riskposition Effekterna av finansmarknadskrisen började påverka realekonomin under slutet av året. Effekterna av krisen märktes under årets sista kvartal inom Pohjola-koncernen fortfarande främst i värderingarna av likviditetsreserverna och avkastningen på skadeförsäkringens placeringsportfölj. Marknadsstörningen gav upphov till ett internationellt problem med att få fram tillförlitliga marknadspriser för värderingen av de tillgångsposter i balansräkningen som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar som räknas till OP- Pohjola-gruppens likviditetsreserver uppgick vid slutet av 2008 till 9 835 miljoner euro (5 749). Av de skuldebrev som ingick i de här tillgångarna omklassificerades skuldebrev för 3,8 miljarder från 1.7.2008 med stöd av en förordning från EU-kommissionen. De finansiella instrumenten har värderats med noteringar från marknaden (mark to market). Inga egna värderingsmodeller har använts trots den olikvida marknaden. Pohjola har inte heller värderat skuldebrev som emitterats till allmänheten till verkligt värde. Positiva värdeförändringar bokfördes i likviditetsreserven under årets sista kvartal till ett belopp av 19 miljoner euro. Av dem bokfördes en negativ värdeförändring på 1 miljon euro på resultatet och en positiv värdeförändring på 21 miljoner euro i fonden för verkligt värde. Den negativa värdeförändring som bokfördes för hela året uppgick till 88 miljoner euro och av den hänfördes 74 miljoner euro till resultatet. De negativa värdeförändringarna återförs under skuldebrevens återstående löptid, om skuldebreven inte säljs före förfallodagen och om emittenten av skuldebreven inte mister sin betalningsförmåga. Finansieringsläget och likviditeten förblev trots finansmarknadskrisen goda eftersom den finansiella ställningen förstärktes med det masskuldebrevslån på 1 miljard euro som Pohjola Bank Abp emitterade i augusti och med ökningen i andelsbankernas insättningar. De likviditetsreserver som Pohjola Bank Abp förvaltar bildar tillsammans med de poster som ingår i gruppens balansräkning den centralbanksdugliga likviditetsreserven som vid behov kan användas för att täcka poster som förfaller i hela gruppens partikapitalanskaffning över en period på cirka 24 månader. Den kraftiga nedgången i aktiekurserna och de större kreditriskmarginalerna påverkade avkastningen från skadeförsäkringrörelsens placeringsportfölj som det sista kvartalet var -88 miljoner euro (4) till verkligt värde, dvs. -4,3 % (0,2) och för hela året 167 miljoner euro (122), dvs. -7,0 % (4,8). Aktiernas andel av placeringsportföljen minskades under det sista kvartalet. Kreditriskpositionen förblev god, trots att finansmarknadskrisen påverkat realekonomin så att effekterna börjar märkas i kundernas affärsrörelse. Kreditvärdighetsklassificeringarna var goda för såväl de totala exponeringarna som företagsexponeringarna, men beloppet av exponeringar i den svagaste klassen växte i takt med att kundernas kreditvärdighet försvagades. Beloppet av oreglerade betalningsposter och problemfordringar ökade under årets sista kvartal, men de var fortfarande små jämfört med kredit- och garantistocken. Nedskrivningarnas nettoresultatinverkan var under det sista kvartalet 21 miljoner euro (-1) och hela året 28 miljoner euro (1). Beloppet av nedskrivningarna ökade för företagskrediternas och skuldebrevens del samt på grund av att Lehman Brothers gick omkull. Följderna på koncernens resultat av att Lehman Brothers gick 8

omkull var -19 miljoner euro, varav 10 miljoner euro har bokförts på nedskrivningar och 9 miljoner euro i nettointäkter från handel. Koncernens riskposition hölls trots det exceptionella marknadsläget god. Effekterna av den marknadsstörning som fått sin början i den internationella finansmarknadskrisen har börjat synas i realekonomin och i såväl USA, euroområdet som Finland har tillväxten i samhällsekonomin snabbt dämpats och vänt mot en nedgång. Bankrörelsens riskposition Trots den ökade osäkerheten på finansmarknaden och de kraftigt ökade totala exponeringarna hölls bankrörelsens riskposition god. De totala exponeringarna ökade under det sista kvartalet med 0,6 miljarder euro till 21,5 miljarder euro främst till följd av tillväxten i företagskreditstocken. Från början av året har de totala exponeringarna ökat med 3,6 miljarder euro. Ratingfördelningen för de totala exponeringarna och företagsexponeringarna hölls så gott som oförändrade under det sista kvartalet. Andelen företagsexponeringar som till sin rating räknas till investeringsnivån dvs. ratingklasserna 1 5 var 60 % (65) och de två svagaste ratingklasserna utgjorde totalt 0,7 % (0,6), dvs. 110 miljoner euro (70) av företagsexponeringarna. De stora exponeringarna ökade under det sista kvartalet till 4,4 miljarder euro (3,6). Problemfordringarnas andel av kredit- och garantistocken var fortfarande liten, dvs. 0,3 % (0,1). Följderna av finansmarknadskrisen på realekonomin märktes främst i att kundföretagens kreditvärdighet försvagades så att exponeringarna i de svagaste ratingklasserna ökade. Kredit- och garantiförlusternas nettoresultatinverkan försvagade under det sista kvartalet resultatet med 11 miljoner euro och hela året 18 miljoner euro. Ränterisken hölls hela året moderat och marknadsriskerna som uppstått vid emitteringen av strukturerade lån täcktes med derivatinstrument som motsvarade lånens intäktsstruktur. Over night-valutapositionen och dess risk var låga hela året. Vid årsskiftet uppgick nettovalutapositionen till 18 miljoner euro (-15). Kapitalförvaltningens riskposition Det försvagade marknadsläget på placeringsmarknaden minskade de tillgångar som förvaltas inom kapitalförvaltningen, och det här avspeglade sig i provisionsintäkterna från kapitalförvaltningen. Kapitalförvaltningens riskposition var till övriga delar fortsatt god. Skadeförsäkringsrörelsens riskposition Vid slutet av 2008 uppgick skadeförsäkringens solvenskapital till 608 miljoner euro (613). Solvenskapitalet i relation till premieintäkterna var 66 % (72). Turbulensen på finansmarknaden försvagade värdet av placeringarna och genom det också solvensen. För att stärka solvensen emitterade Pohjola Försäkring Ab ett kapitallån på 50 miljoner euro och Pohjola Bank Abp kapitaliserade skadeförsäkringsbolagen för sammanlagt 65 miljoner euro. Moody's höjde ratingen för Pohjolas dotterbolag Pohjola Försäkring Ab, som bedriver skadeförsäkringsrörelse, från A2 till A1. Enligt Moody's avspeglar ändringen i ratingen den lyckade integreringen av Pohjola Försäkring och Pohjola Bank. Inom skadeförsäkringsrörelsen inträffade under årets sista kvartal 60 (62) stora eller medelstora skador, vilkas skadekostnad för egen räkning var totalt 27 miljoner euro (39). Från början av året var antalet stora och medelstora skador inom skadeförsäkringsrörelsen 204 (229) och deras skadekostnad för egen räkning var totalt 84 miljoner euro (101). Skadeförsäkringens placeringsbestånd uppgick i slutet av 2008 till 2 415 miljoner euro medan det året innan uppgick till 2 511 miljoner euro. Masslånens andel av placeringsportföljen var 70 % (69) medan noterade aktiers och kapitalinvesteringars andel var 8 % (16). 9

Allokeringsfördelningen av skadeförsäkringens placeringsbestånd Allokeringsfördelning Verkligt värde 31.12.2008, milj. e % Verkligt värde 31.12.2007, milj. e Penningmarknaden 279 12 51 2 Masslån och räntefonder 1 690 70 1 722 69 Aktier och kapitalinvesteringar 190 8 413 16 Alternativa placeringar 111 5 188 7 Fastigheter 145 6 138 5 Totalt 2 415 100 2 511 100 Ränteportföljens ratingfördelning är fortfarande god. Ränteportföljens genomsnittliga rating var enligt S&P:s rating AA-, dvs. densamma som ett år tidigare (AA-). Ränteportföljens återstående genomsnittliga löptid var 6,6 år (5,4) och durationen 4,3 år (3,8). Vid årsskiftet var den löpande räntan i ränteportföljen 5,3 % (4,8). Den kraftiga nedgången i aktiekurserna och de större kreditriskmarginalerna påverkade avkastningen från skadeförsäkringrörelsens placeringsportfölj som det sista kvartalet var -4,3 % till verkligt värde (0,2) och för hela året -7,0 % (4,8). % Koncernfunktionernas riskposition Koncernfunktionernas exponeringar uppgick till totalt 13,8 miljarder euro och bestod av likviditetsreserven samt fordringar på andelsbankerna. Exponeringarna kom så gott som helt och hållet från motparter på investeringsnivån. I koncernfunktionerna upprätthålls en likviditetsreserv för att trygga OP-Pohjola-gruppens likviditet. Likviditetsreserverna uppgick till 9,8 miljarder euro (5,7). Tillgångarna har placerats främst i skuldebrev emitterade av stater, kommuner, finansiella institut och företag med god ratning samt i värdepapperiserade fordringar. Aktie- och kapitalinvesteringsfondernas marknadsvärde var vid slutet av året 43 miljoner euro, av vilket kapitalinvesteringsfonderna jämte placeringslöften stod för 34 miljoner euro (30). Det i fastigheter uppbundna kapitalet var 24 miljoner euro. Beloppet av nettokreditförlusterna och de negativa värdeförändringarna i koncernfunktionerna under årets sista kvartal var 1 miljon euro (-32) och för hela året 74 miljoner euro (-54). Av de här var Lehman Brothers andel 12 miljoner euro. Finansiella tillgångar som ingår i likviditetsreserven enligt balanspost Milj. e 31.12.2008 31.12.2007 Kontanta medel 2 258 446 Kortfristiga skuldebrev 2 191 1 581 Långfristiga skuldebrev Finansiella tillgångar för handel 1 269 638 Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen 43 2 481 Finansiella tillgångar som kan säljas 56 603 Investeringar som hålls till förfall 1 103 Lån och övriga fordringar 2 916 Likviditetsreserver totalt 9 835 5 749 Den genomsnittliga återstående löptiden för likviditetsreserverna var 2,4 år. Finansiella tillgångar med intern rating utgörs främst av masskuldebrevslån emitterade av finländska företag och samfund. 10

Rating Pohjola Banks rating är följande: Ratinginstitut Kortfristig kapitalanskaffning Långfristig kapitalanskaffning Standard & Poor's A-1+ AA- Moody's P-1 Aa1 Fitch F1+ AA- Ratingutsikterna är stabila enligt alla ratinginstitut. Aktier och aktieägare Vid slutet av året uppgick antalet A-aktier som noteras på Nasdaq OMX Helsingfors till 159,6 miljoner aktier. Deras andel var 78,5 % av alla aktier och 42,2 % av röstetalet. Antalet K-aktier uppgick till totalt cirka 43,8 miljoner aktier. Vid slutet av året var priset på en A-aktie i Pohjola Bank Abp 9,75 euro, medan det ett år tidigare var 13,07 euro. Årets högsta kurs var 14,05 euro och lägsta 7,77 euro. År 2008 utvecklades Pohjolas aktie bäst av de stora finländska bolagen på Helsingforsbörsen. Cirka 119 miljoner aktier bytte ägare, medan antalet ett år tidigare var 147 miljoner. Antalet aktieägare uppgick vid slutet av året till 30 592. Antalet ökade med 320 från början av året. Av aktieägarna var cirka 95 % privatpersoner. Det skedde inga betydande förändringar i de största aktieägarnas innehav. Den största aktieägaren var OP-Centralen anl, vars andel av aktierna i Pohjola var 29,9 % och av röstetalet 57,0 %. De förvaltarregistrerade aktiernas andel av A-aktierna var vid slutet av granskningsperioden 17,4 % (18,0). Den ordinarie bolagsstämmans beslut Pohjola Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 27.3.2008 fastställde bokslutet för 2007, beviljade de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet och beslöt dela ut 0,65 euro per aktie i serie A och 0,62 euro per aktie i serie K. Bolagsstämman fastställde antalet styrelseledamöter till åtta. Dessutom godkände bolagsstämman styrelsens förslag att ändra bolagsordningen. Till revisorer valdes CGR-sammanslutningen KPMG Oy Ab, som angett Sixten Nyman, CGR, som huvudansvarig revisor, samt Raimo Saarikivi, CGR. Förvaltning Till bolagets styrelse valdes till slutet av följande ordinarie bolagsstämma verkställande direktör Merja Auvinen, finansieringsråd Eino Halonen, vice verkställande direktör Simo Kauppi, professor Satu Lähteenmäki, verkställande direktör Markku Vesterinen och diplomingenjör Tom von Weymarn. Av dem som valts har Markku Vesterinen inte tidigare ingått i bolagets styrelse. Utöver de personer som nämnts ovan ingår i styrelsen enligt bolagsordningen dessutom ordförande för bolagets moderbolag OP-Centralen anl:s (OPC) direktion, chefdirektör Reijo Karhinen, som ordförande och vice ordförande för OPC:s direktion, verkställande direktör Tony Vepsäläinen, som vice ordförande. Vid styrelsens konstituerande möte efter Pohjola Bank Abp:s ordinarie bolagsstämma 27.3.2008 valdes följande ledamöter till styrelsens utskott. Ledamöterna i belöningsutskottet är: chefdirektör Reijo Karhinen (ordförande), verkställande direktör Tony Vepsäläinen (vice ordförande) och professor Satu Lähteenmäki. Ledamöterna i riskhanteringsutskottet är: verkställande direktör Tony Vepsäläinen (ordförande), vice verkställande direktör Simo Kauppi (vice ordförande) och finansieringsråd Eino Halonen. Ledamöterna i revisionsutskottet är: diplomingenjör Tom von Weymarn (ordförande), verkställande direktör Merja Auvinen (vice ordförande) och verkställande direktör Markku Vesterinen. 11

Styrelsen har bedömt ledamöternas oberoende och konstaterat att Satu Lähteenmäki och Tom von Weymarn är oberoende av såväl bolaget som de betydande aktieägarna i bolaget. Pohjola Bank Abp:s styrelse fattade 6.5.2008 beslut om koncernens nya organisation. Koncernen organiserades i tre rörelsesegement och koncernfunktionerna. Rörelsesegmenten är bankrörelse, kapitalförvaltning och skadeförsäkringsrörelse. Till ansvarig funktionsdirektör för bankrörelsen och till ledamot av koncernens ledningsgrupp utnämndes PM Reima Rytsölä. Han fungerade tidigare som direktör för affärsområdet Företagsbanken. Till ansvarig funktionsdirektör för kapitalförvaltningen utnämndes EM Mikko Koskimies, som hör till koncernens ledningsgrupp och som tidigare fungerade som direktör för affärsområdet Kapitalförvaltning. Som ansvarig funktionsdirektör för skadeförsäkringen fortsätter DI Tomi Yli-Kyyny. Han fortsätter också som verkställande direktör för Pohjola Försäkring Ab. Till koncernfunktionerna hör Ekonomi och finansiering, Riskhantering, Kommunikation och Personaltjänster. Ekonomi- och finansdirektör (CFO) EM Ilkka Salonens nya preciserade ansvarsområde fastställdes till ekonomin, aktuariefunktionen, företagsplaneringen, centralbanken och treasury samt investerarrelationerna. Från och med 1.6.2008 fungerade han också som ställföreträdare för verkställande direktören. Till ledamot av koncernens ledningsgrupp utnämndes riskhanteringsdirektör (CRO) EM, emba Jouko Pölönen med riskhantering som ansvarsområde. Pölönen rapporterar till verkställande direktören. Timo Ritakallio, som varit koncernens vice verkställande direktör och ställföreträdare för verkställande direktören, övergick till en annan arbetsgivares tjänst 1.8.2008. Pohjola Försäkring Ab:s organisation förnyades fr.o.m. 1.1.2009 för att bättre motsvara den nuvarande affärsrörelsemodellen. I samband med ändringen bad direktör Helena Walldén, som ansvarade för bolagets företagskunder och var ledamot i ledningsgruppen för Pohjola Bank Abp:s koncern, om avsked 23.9.2008. Walldéns tjänsteförhållande till företaget upphör på våren 2009. Pohjola Banks ekonomi- och finansdirektör Ilkka Salonen avgick från bolaget 31.12.2008.Jouko Pölönen utnämndes till ny ekonomi- och finansdirektör från 1.1.2009. Till koncernens ledningsgrupp hör efter ändringarna som ordförande verkställande direktör Mikael Silvennoinen samt som ledamöter Mikko Koskimies, Jouko Pölönen, Reima Rytsölä och Tomi Yli-Kyyny. Händelser efter rapportperioden DI Petri Viertiö (46) har utsetts till Pohjola-koncernens riskhanteringsdirektör och till ledamot av ledningsgruppen från 2.3.2009. Viertiö rapporterar till Pohjola-koncernens verkställande direktör Mikael Silvennoinen. Finansinspektionen (FI) gav 16.1.2009 ett ställningstagande om maximibeloppet för kapitallån som får räknas in i det primära kapitalet. Genom ställningstagandet utökades beloppet av hybridinstrument som får ingå i det primära kapitalet. Ställningstagandet speglar principerna och villkoren i den pågående översynen av kapitaltäckningsdirektiven. I förslaget till ändring av kapitaltäckningsdirektivet begränsas beloppet av hybridinstrument beroende på typ till totalt 50 %. Utöver gränsen på 50 % finns dessutom specifika övre gränser för olika typer av hybridinstrument. För hybridlån med villkor som innehåller ett rimligt incitament till återbetalning är den övre gränsen 15 %. Ett sådant incitament är t.ex. räntehöjning tidigast 10 år efter emissionen. För hybridinstrument som inte innehåller något incitament är den övre gränsen 35 %. För hybridkapital som kan omklassificeras till eget kapital är den övre gränsen 50 %. För samtliga hybridinstrument är återbetalning möjlig tidigast 5 år efter emissionen. FI:s ställningstagande ökar Pohjola-koncernens möjligheter att använda kapitallån som räknas till primärt kapital med 1,4 miljarder euro jämfört med slutet av 2008. Det finanspolitiska ministerrådet presenterade 27.1.2009 sitt förslag till åtgärder och villkor för finska statens statsgarantier för bankernas kapitalanskaffning och statens kapitalinvesteringar i bankerna. På basis av förslaget kunde OP-Pohjola-gruppen och Pohjola Bank Abp som dess centrala finansiella institut vid behov utnyttja en statsgaranti för kapitalanskaffningen upp till 10 miljarder euro. OP-Pohjola-gruppen kunde vid behov utnyttja statens kapitalinvesteringar upp till cirka 770 miljoner euro, varav Pohjolas andel skulle utgöra ca 260 miljoner euro. 12

Pohjola-koncernens styrelse beslöt vid sitt sammanträde 12.2.2009 vidta åtgärder för att förstärka kapitalbasen. Enligt beslutet kan kapitalbasen förstärkas genom att styrelsen får ett emissionsbemyndigande att våren 2009 erbjuda bolagets nuvarande aktieägare en aktieemission om cirka 300 miljoner euro. Den planerade emissionen skulle om den genomförs utan beaktande av övergångsbestämmelserna höja Pohjolas Tier 1-kapitaltäckning till 11,9 % (pro forma vid slutet av 2008). Pohjola-koncernens kapitaltäckning är stark. Pohjolas mål är dock att ytterligare stärka sin kapitaltäckning för att trygga finansieringsmöjligheterna för kundföretagen under förhållanden där tillgången på finansiering har blivit avsevärt svårare och många utländska aktörer har dragit sig tillbaka från marknaden i Finland. Pohjola Bank Abp:s styrelse har beslutat att bolagets ordinarie bolagsstämma hålls fredag 27.3.2009 kl. 14.00.Stämman hålls i Mässcentrum i Helsingfors. Kallelsen till bolagsstämman och styrelsens förslag offentliggörs som ett företagsmeddelande 2.3.2009 och efter det i Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och Kauppalehti. Materialet finns efter det framlagt också på bolagets internetsidor på adressen www.pohjola.fi. Utsikter för 2009 Utsikterna för den internationella ekonomin har försvagats snabbt. USA och de viktigaste EU-länderna har redan gått in i en recession och också Finlands ekonomi förväntas komma in i en recession 2009. Nedgången i totalproduktionen, exporten och investeringarna förväntas dämpa ökningen i utlåningsstocken jämfört med 2008 och öka företagens betalningsanmärkningar och konkurser samt arbetslösheten. Centralbankerna och staterna förväntas fortsätta med stimuleringsåtgärder, och till följd av dem bedöms finansmarknadens funktionsduglighet och tillgången på finansiering förbättras jämfört med det sista kvartalet 2008. Staternas, de finansiella institutens och företagens skuldsättning väntas dock avspegla sig på olika aktörers rating. Osäkerheten på den internationella finansmarknaden förväntas fortsätta och hålla de genomsnittliga kreditriskmarginalerna på en högre nivå än snittet för de senaste åren. Också på kapitalmarknaden väntas osäkerheten fortsätta, vilket medför stora prisfluktuationer på kreditrisk-, aktie-, ränte-, valuta- och råvarumarknaderna. På basis av konjunkturprognoserna uppskattas tillväxten i kredit- och garantistocken i bankrörelsen dämpas jämfört med 2008 och snittmarginalerna på företagskrediter växa. Beloppet av företagens betalningsanmärkningar, problemfordringar och nedskrivningar bedöms öka jämfört med 2008 trots den goda kvaliteten på den nuvarande kreditportföljen, men ökningens omfattning är svår att förutse. De största osäkerhetsfaktorerna för resultatutvecklingen i bankrörelsen 2009 ansluter sig till omfattningen av de framtida nedskrivningarna i kreditportföljen. Kapital strömmade 2008 från penningmarknadsfonderna till inlåningskonton och aktiemarknaden sjönk kraftigt. Det här medförde att de av kapitalförvaltningen förvaltade tillgångarna minskade. Beloppet av de kundmedel som förvaltas av kapitalförvaltningen förväntas under 2009 inte längre sjunka på samma sätt som 2008. Beloppet av de kundmedel som förvaltas av kapitalförvaltningen påverkas bland annat av ränteutvecklingen och placeringsmarknadens funktion. Kapitalförvaltningens resultat före skatt 2009 beror till stor del på beloppet av de kundmedel som förvaltas samt på beloppet av de provisioner som är beroende av utvecklingen i placeringsverksamheten. Trots att konjunkturutsikterna försvagades ökade premieintäkterna från skadeförsäkringen med 8 % 2008. Premieintäkterna förväntas fortfarande öka snabbare än marknaden under 2009 på grund av att koncentreringskunderna ökar, men ökningen blir mindre än under 2008 i synnerhet för företagskundernas del. Historien utvisar att recessioner dämpar ökningen i skadeförsäkringens försäkringsersättningar. Skadeförsäkringens operativa totalkostnadsprocent beräknas 2009 uppgå till 90 95 %, om storskadorna inte blir avsevärt fler än under 2008. Den förväntade avkastningen på lång sikt i skadeförsäkringens placeringsverksamhet är 5,4 %. Intäkterna från placeringsverksamheten 2008 var -7,0 % och intäkterna 2009 beror till stor del på utvecklingen på placeringsmarknaden. Fluktuationerna i koncernfunktionernas resultat dämpas av omklassificeringen av de långfristiga skuldebrev som räknas till likviditetsreserven under den senare hälften av 2008. De viktigaste faktorer som inverkar på koncernfunktionerna är det räntenetto som uppkommer i likviditetsreserven och eventuella värdeförändringar som resultatförs för skuldebrev i likviditetsreserven. Osäkerheten i anslutning till konjunkturutsikterna och omvärlden är stor. De väsentligaste riskerna för realiseringen av den närmaste tidens framtidsutsikter gäller affärsrörelsens allmänna omvärld samt utvecklingen i kreditriskmarginalerna, räntorna, aktiekurserna, nedskrivningarna och kostnaderna för kapitalanskaffning. Koncernledningen har inga möjligheter att påverka affärsrörelsens allmänna omvärld. Ledningen kan dock påverka effekterna av ränteförändringarna och aktiemarknaden på placeringarna och 13

handeln genom att välja placeringsobjekt och sprida riskerna samt genom att se till att personalen är kompetent och att riskhanteringen är effektiv. Dessutom kan ledningen påverka att valet och prissättningen av exponeringarna är riktig och därmed hela koncernens resultat. Alla bedömningar som presenteras i den här rapporten grundar sig på de rådande åsikterna om utvecklingen av koncernens och dess funktioners ekonomi och de faktiska resultaten kan avvika betydligt. Styrelsens förslag till vinstutdelning Pohjola Bank Abp:s utdelningsbara egna kapital var 64 397 653,06 euro. Bolagets utdelningsbara medel föreslås delas ut som utdelning till aktieägarna på följande sätt: 0,23 euro på 159 564 128 aktier i serie A, dvs. 36 699 749,44 euro och 0,20 euro på 43 786 772 aktier i serie K, dvs. 8 757 354,40 euro, vilket innebär att den föreslagna utdelningen är totalt 45 457 103,84 euro. I Pohjola Banks balansräkning ingår 380 miljoner euro i reserver som kan upplösas för att öka de utdelningsbara medlen med 281 miljoner euro. Det har inte skett några väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är god och den föreslagna utdelningen äventyrar inte enligt styrelsen bolagets betalningsförmåga. Styrelsen föreslår att utdelning betalas till varje aktieägare som på avstämningsdagen för utdelningen, 1.4.2009, är införd som aktieägare i bolagets aktieägarförteckning, som förs av Finlands Värdepapperscentral Ab, och att utdelningen betalas i värdeandelssystemet 9.4.2009. Affärsrörelsernas resultat Pohjola-koncernens organisation förnyades i maj och de ekonomiska rapporterna presenteras i enlighet med den nya verksamhetsmodellen. I stället för tidigare två rörelsesegment har koncernen tre rörelsesegment samt koncernfunktionerna. Rörelsesegmenten är bankrörelse, kapitalförvaltning och skadeförsäkringsrörelse. Ekonomiska mål och nyckeltal 10 12/ 2008 10 12/ 2007 1 12/ 2008 1 12/ 2007 Mål 2010 Koncernen Resultat före skatt, milj. e 5 67 119 288 Resultat före skatt till verkligt värde, milj. e -66 33-133 234 Avkastning på eget kapital, % -11,1 5,1-5,6 9,3 15,0 Primärkapitalrelation, % 9,4 10,7 >8,5 Bankrörelsen Resultat före skatt, milj. e 17 38 105 136 Operativ avkastning på eget kapital, % 7,5 16,1 10,1 15,1 > 14 Operativ kostnads-/intäktsrelation, % 51,1 38,7 46,4 39,6 < 40 Kapitalförvaltningen Resultat före skatt, milj. e 7 8 17 21 Operativ kostnads-/intäktsrelation, % 50,6 45,9 56,8 50,9 < 50 Skadeförsäkringsrörelsen Resultat före skatt, milj. e -18 56 55 181 Resultat före skatt till verkligt värde -104 24-171 143 Operativ avkastning på eget kapital, % -51,9 18,5-20,3 25,2 > 20 Operativ totalkostnadsprocent, % 96,1 95,9 91,5 93,8 92 Operativ driftskostnadsprocent, % 25,7 20,8 21,9 21,2 < 20 Solvensprocent, % 66 72 70 Uppgifterna enligt rörelsesegment finns i kommunikéns tabelldel. 14