SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland
SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade Sverigeförhandlingen sitt val av sträcka och stationer för höghastighetståg med en västlig dragning genom Småland via Värnamo. Eftersom Sverigeförhandlarna inte presenterat analys eller argumentation bakom sitt vägval har Nätverket Höghastighetsbanan valt att i detalj studera deras kriterier och underlag. I denna sammanfattning belyser vi ett antal avgörande punkter där vi menar att Sverigeförhandlingen missar sina egna mål, uppsatta av både förra och nuvarande regeringen. Ingen analys för hur befintligt trafiksystem påverkas Valet av den västliga sträckningen förbättrar inte tillgängligheten i restid för sydöstra Sveriges resenärer. Istället blir det ett bättre val att resa på dagens Södra stambanan norrut via Tranås och sedan mot Stockholm. För resor söderut blir dagens stambanan också det självklara valet. Värnamo kommer därför inte att fungera som bytespunkt för sydöstra Sveriges resenärer. Sverigeförhandlingen har i valet av en västra sträckning tappat ett resandeunderlag på 500 000 personer samtidigt som man missar möjligheten till regionförstoring mellan Skåne och Småland. Restider från Växjö till Stockholm Bilden visar att den västliga sträckningen inte blir den snabbaste resvägen för Växjös del mot Stockholm. Det är snabbare att åka till Stockholm på Södra stambanan via Tranås. Restider från Kalmar till Stockholm Illustration visar att den västliga sträckningen inte heller blir den snabbaste resvägen för Kalmars del mot Stockholm. Här kommer resvägen istället att gå via Stångådalsbanan och Linköping.
Restiderna för Karlskrona till Stockholm För Karlskrona är skillnaden i restid mellan en västra och östra sträckning störst, närmare bestämt 1 timme och 15 minuter till det östliga alternativets favör.
Ingen analys av avlastningseffekt Nätverket Höghastighetsbanans studier visar tydligt att val av sträckning och stationer inte föregåtts av en analys för hur det påverkar det befintliga järnvägsnätet och dess trafikering. Därmed har Sverigeförhandlingen inte heller analyserat vilken avlastningseffekt som nås på Södra stambanan beroende på val av sträckning. På samma sätt saknas en analys för den potentiella överflyttningen av inrikes flygresor till tåg. Följande bild visar kapacitet år 2040 med 50 % ökning av godstrafik på dagens Södra stambanan. Med en östlig sträckning byggs ett mer robust system. Den stora skillnaden i kapacitetsutnyttjande ger också helt olika förutsättningar för hur godstrafiken får tåglägen. Den östliga sträckningen ger större möjlighet att utveckla en mer attraktiv och punktlig trafik. Teckenförklaring <60 % (små eller inga begränsningar) 60-80 % (medelstora begränsningar) >80 % (stora begränsningar) Höghastighetsbana VÄSTRA Värnamo HH 12 % 89 % 80 % Växjö Alvesta 130 % 84 % Emmaboda 90 % Kalmar ÖSTRA Värnamo 51 % Alvesta HH 40 % 58 % Växjö 87 % 53 % Emmaboda 73 % Kalmar 61 % 41 % Hässleholm Karlskrona Hässleholm Karlskrona Den gröna sträckningen visar att trafiken fungerar bra och att det ges möjlighet att köra mer trafik. Gul visar kapacitetsproblem med vissa problem att få in mer trafik och svårighet att få till en bra tidtabell. Systemet börjar bli störningskänsligt. Röd visar stora kapacitetsproblem med mycket svårt att få plats med ny trafik. Trafiken är mycket störningskänslig och alla tågen får längre restider för att få en fungerande tidtabell. Ingen hänsyn till internationell forskning och erfarenhet Internationell forskning visar att när en höghastighetsbana verkar i redan expansiva regioner som ofta har både högskolor och universitet och en hög andel kunskapsintensiv tjänstesektor, så nås en högre regionalekonomisk effekt. Höghastighetsbanan knyter starka arbetsmarknadsregioner närmare varandra, näringslivets möjlighet till fördjupat samarbete med universitet och högskolor förbättras. Därmed ökar möjligheten att hitta rätt kompetens och nya jobb skapas. Höghastighetsbanan kan inte generera tillväxt på egen hand utan är starkt beroende av att samverka med befintlig infrastruktur för högsta möjliga samhällsekonomiska nytta. Potentialen för en stark regionalekonomisk utveckling, och därmed högre samhällsnytta, är större med den östliga sträckningen via Växjö än med den västliga via Värnamo. Sverigeförhandlingen har, trots att man är medveten om forskningsresultaten, valt att inte beakta detta i sitt val av sträckning mellan Jönköping och Hässleholm. Sverigeförhandlingen når inte sina egna mål Nätverket Höghastighetsbanan har analyserat samtliga delmål uppsatta av Sverigeförhandlingen och kan konstatera att en östlig sträckning via Växjö, på punkt efter punkt, på ett bättre sätt uppfyller målet för uppdraget. Mål: Att möjliggöra snabb och punktlig ändpunktstrafik mellan Stockholm C Göteborg C och Stockholm C Malmö C Med Sverigeförhandlingens eget förslag uppfyller den östliga sträckningen restidsmålet 2 timmar och 30 minuter. Skillnaden mellan den östliga och den västliga sträckningen är 4 minuter. Storstadsområdena verkar till stor del vara opåverkade av valet av sträckning genom Småland, med undantag för Malmö, som med utvecklad regional infrastruktur till Växjö och IKEA i Älmhult får betydligt högre restidsnyttor. Ändpunktstrafik och restid är alltså inget argument för att välja bort den östliga sträckningen.
Mål: Att möjliggöra snabb, punktlig och konkurrenskraftig storregional trafik med tåg Valet av västlig sträckning innebär att den storregionala trafikeringen kommer att ligga kvar på Södra stambanan, då det är här som målpunkterna för den regionala pendlingen finns. Detta bekräftas också av Region Skånes bild av den framtida regionala trafikeringen på höghastighetsbanan. Region Skåne har meddelat Sverigeförhandlingen att de inte kommer att trafikera höghastighetsbanans västliga sträckning norr om Hässleholm. Förutsättningen för regionförstoring är inte lika stor med en västlig sträckning. Värnamo kommer inte att fungera som bytespunkt för sydöstra Sveriges resenärer eftersom Södra stambanan erbjuder ett snabbare alternativ både norrut och söderut. Den östliga sträckningen uppfyller alltså Sverigeförhandlingens mål bättre än den västliga. Mål: Att frigöra kapacitet på befintlig Västra och Södra stambana för en kombination av mer regionaltrafik, godstrafik och bättre punktlighet Då målpunkterna för regionalt resande ligger längs med Södra stambanan är det troligtvis endast fjärrtrafiken som kommer att flytta över till en höghastighetsbana i en västlig sträckning. Risken är stor för ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande av banan. Som en följd av att den regionala trafiken till stor del ligger kvar på Södra stambanan så kommer lite kapacitet att frigöras till förmån för mer spårburen godstrafik. Potentialen för mer spårburen godstrafik på Södra stambanan är avsevärt större med en östlig än västlig sträckning. Den östliga sträckningen uppfyller alltså Sverigeförhandlingens mål bättre än den västliga. SLUTSATS: ANALYSEN MÅSTE GÖRAS OM OCH FÖRDJUPAS Kommunerna i Sydöstra Sverige har som gemensamt mål att stärka och koppla samman södra Sveriges arbetsmarknadsregioner genom en förbättrad tillgänglighet för dess invånare och företag. Kommunikationerna inom regionen, mot både Skåne och mot Stockholm är oerhört viktiga för både invånare och näringsliv. Det är därför självklart att arbeta för åtgärder som förbättrar situationen, inte försämrar den. Med tanke på den pågående besvärliga diskussionen om höghastighetsbanans investeringskostnader är det rimligt att tro att en utbyggnad kommer att ske etappvis. Enskilda sträckor mellan Stockholm och Göteborg och mellan Lund Hässleholm har lyfts fram som mer prioriterades sträckor än sträckan Hässleholm Jönköping. Fram tills dessa att en höghastighetsbana byggs för hela sträckan kommer Södra stambanan fortsätta att vara det primära kommunikationsstråket mellan Skåne och Stockholm. Det är då av avgörande betydelse att befintliga järnvägar som Södra stambanan, Kust till kust-banan (Alvesta Kalmar/Karlskrona) och Blekinge kustbana fungerar optimalt fram till dess att höghastighetsbanans etapp genom Småland byggs. Vi förordar därför starkt en prioritering av dessa banor i kommande nationella plan 2018 2029. Sverigeförhandlingens bristande analys för val av sträcka genom Småland behöver studeras ytterligare. Nätverket Höghastighetsbanan har i denna rapport visat att det finns tydliga skäl till att omvärdera en sträckning via Växjö som den sträcka om bäst möter kraven på regionalekonomisk utveckling och samhällsekonomisk nytta.