O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att spara ökar? c) Vad är det (enligt Solow-modellen) som driver tillväxten på lång sikt? Visa med figur hur det går till. Uppgift 2 Hur påverkas tillväxt och produktionsnivå i en ekonomi på lång sikt om en i produktionen vanligt förekommande maskin förbjuds av miljöskäl. Beskriv en situation där det finns en mer miljövänlig teknik som kan utgöra ett fullgott substitut och en situation där sådan ersättning ej finns. Uppgift 3 Den globala uppvärmningen kan tänkas ha en rad effekter på ekonomin. Hur påverkas ekonomisk tillväxt och produktionsnivå i Sverige på lång sikt om man antar att uppvärmningen leder till: a) Ökad luftfuktighet i Sverige vilket ökar slitaget på maskiner och byggnader. b) Vad karaktäriserar en ekonomi som befinner sig i steady state? Uppgift 4 Antag att den totala faktorproduktiviteten ökar med 1,5 procent per år under tre år i rad i en ekonomi där det totala antalet arbetade timmar växer i samma takt som befolkningen och denna tillväxttakt inte förändras. Inte heller kapitalförslitningstakten eller den andel av BNP som faktiskt investeras ändras under de tre åren. a) Varför kommer BNP/capita att påverkas enligt den neoklassiska tillväxtteorin? Visa grafiskt och förklara! b) Är det möjligt att BNP/capita ökar med 1 procent per år under de tre åren? Är det möjligt att BNP/capita ökar med 2 procent per år under de tre åren? Motivera dina svar! c) Köttberget av 40-talister som vi 60-talister ska föda är en realitet. Några mindre väl valda ord sagda av finansminister Pär Nuder under den gångna veckan men hur går det med tillväxten när 40-talisterna går i pension? Uppgift 5 Om det i en analys av ett lands ekonomi står att Den realekonomiska utvecklingen är fortsatt svag, vad i den ekonomiska utvecklingen åsyftas då? 1

Uppgift 6 Antag att vi i ett mycket litet land endast producerar de tre varorna A, B och C för slutlig konsumtion. Kvantiteter och priser åren 1996 och 2006 framgår av tabellen nedan. 1996 2006 Kvantitet Pris per enhet Kvantitet Pris per enhet A 600 st 1:25 720 st 1:50 B 400 liter 2:- 500 liter 2:50 C 750 kg 1:- 600 kg 2:25 Beräkna den procentuella ökningen av total produktion, BNP, i löpande och fasta priser, dels 1996 års priser, dels 2006 års priser. Uppgift 7 Vid årets början har Bella 150 000 kr i form av bankinlåning. Därtill har hon 50 000 kr i studieskulder. Ställ upp hennes tillgångar och skulder i form av ett konto (se F/J kap. 4) och ange hennes förmögenhet. Under året genomför Bella ett antal transaktioner. Ange för var och en av dem hur de påverkar Bellas sparande och förmögenhet jämfört med utgångsläget. a) Inkomst i form av lön på 50 000 kr och en konsumtion på 40 000 kr. b) Inkomst i form av lön på 50 000 kr, skatteinbetalning på 20 000 kr och konsumtion på 20 000 kr. c) Inköp av en Saab för 80 000. d) Banklån på 900 000 kr och inköp av en nybyggd bostadsrätt för 1 Mkr. (Hur fördelar sig förmögenheten på real och finansiell förmögenhet?) e) Återbetalning av studielånet till CSN med 10 000 kr. I vilket eller vilka av fallen kan man med säkerhet säga att Sveriges nationalförmögenhet ändrats? 2

Uppgift 8 Utgå från följande uppgifter vilka gällde 30/11-2000. Valutareserven Allmänhetens kontantinnehav Inlåning i banksystemet Utelöpande sedlar och mynt Bankernas reserver i Riksbanken Statsobligationer i Riksbanken Källa: Riksbanken och Finansplanen sept-00 157,2 Mrd kr 84,2 Mrd kr 784,0 Mrd kr 90,5 Mrd kr 0,2 Mrd kr 21,6 Mrd kr Lös följande uppgifter: (Tänk på att bankernas reserver, R, dels består av reserver i Rb dels av bankernas sedlar o mynt.) a) Hur stor var penningmängden? b) Hur stor var kreditmultiplikatorn? Uppgift 9 Antag en sluten ekonomi där: M=12000 D=10000 R=2000 CU=2000 Nu vill centralbanken minska penningmängden till 9000. a) På vilka två olika sätt kan centralbanken minska penningmängden? b) Räkna ut hur stora förändringar centralbanken måste göra i de två fallen. c) Vad händer på lång sikt enligt kvantitetsteorin om centralbanken minskar penningmängden. Uppgift 10 I en ekonomi där penningmängden är 6000, kontantkvoten är 0,2 och bankerna håller 600 i reserver pga. ett lagstadgat krav om reservkvot. a) Hur stor är allmänhetens kontantinnehav? Antag att allmänhetens förtroende för affärsbankerna minskar och att kontantkvoten då ökar till 0,3. b) Hur stor kommer penningmängden att vara efter detta? Ange två medel centralbanken kan använda om man vill få penningmängden att återgå till 6000. Välj ett sätt och visa hur det skulle gå till (hur stor behöver åtgärden vara?) 3

Uppgift 11 Tabellen nedan visar produktions- och prisnivå för olika varor i ett land (Land A)år 2000 samt 2008. År 2000 År 2008 Vara Kvantitet Pris Kvantitet Pris Mat 1000 5,5 1340 6,75 Kläder 50 75 62 80 Övrigt 300 30 347 33 a) Hur stor var ökningen i aggregerad produktion mellan 2000 och 2008? b) Beräkna BNP-deflatorn för respektive år. (valfritt basår) c) Hur stor bör penningmängdsökningen ha varit under perioden (2000-2008)? d) Antag att penningmängden i Land B har ökat med 15 %. Vilken ytterligare informations krävs för att du skall kunna dra slutsatser om växelkursens (mellan Land A:s respektive Land B:s valuta) förändring? Gör ett antagande om den saknade informationen och beräkna växelkursförändringen. 4

Lo sningsfo rslag Uppgift 1 a) Detta påverkar befolkningstillväxten (n) och därmed nödvändiga investeringar. Högre befolkningstillväxt (n ökar) gör att det krävs mer investeringar för att upprätthålla kapitalintensiteten. Om ekonomin inledningsvis är i steady state kommer faktiska investeringar vara lägre än nödvändiga, kapitalintensiteten och produktionen minskar. b) Faktiska I ökar vilket, om ekonomin är i steady state, leder till att faktiska I överstiger nödvändiga vilket leder till att kapitalintensiteten och produktionen (y) ökar. c) Teknisk utveckling. I modellen illustreras detta genom att A ökar, produktionsfunktionen och funktionen för faktiska I skjuts uppåt. Detta leder till en omedelbar ökning i y men också en ökning av k eftersom faktiska I > nödvändiga I som ger upphov till ytterligare ökning av y. Uppgift 2 I båda fallen kommer kapitalintensiteten k att falla när man gör sig av med befintliga maskiner. Om det inte finns någon ersättningsmaskin minskar även A vilket gör att både produktionsfunktionen och funktionen för faktiska I skiftar ner. I detta fall minskar steady state och produktionen blir permanent lägre. Om det finns en ersättningsmaskin kommer steady state inte påverkas och kapitalintensiteten kommer att öka igen till dess att steady state (samma som tidigare) har uppnåtts. Uppgift 3 a) Ökad kapitalförslitning gör att de nödvändiga investeringarna (för att upprätthålla kapitalintensiteten) ökar. Om ekonomin inledningsvis är i steady state kommer faktiska investeringar vara lägre än nödvändiga, kapitalintensiteten och produktionen minskar. b) y och k är konstanta medan Y och K stiger i samma takt som folkmängden. Uppgift 4 a) Se figur 7.9 sidan 161 i F/J. Att A ökar med 1,5 % medför att produktionsfunktionen, Af(k), förskjuts uppåt med 1,5 %. Också funktionen som visar de faktiska investeringarna, saf(k), förskjuts uppåt med 1,5 %. Vid den ursprungliga kapitalintensiteten ökar BNP/capita med 1,5 % och dessutom blir de faktiska investeringarna större än de nödvändiga vilket innebär att kapitalintensiteten ökar. När kapitalintensiteten ökar växer BNP/capita. Detta upprepas tre år i följd. b) En ökning med 1 % per år under de tre åren är omöjlig. Eftersom BNP/capita växer dels beroende på att A ökar, dels för att k ökar måste ökningen bli större än 1,5 %. En ökning med 2 % är möjlig. Om varje nytt jämviktsläge, d.v.s. lägen då de faktiska investeringarna är lika stora som de nödvändiga, årligen skulle uppnås blir tillväxten i BNP/capita visserligen lite mindre för varje år beroende på produktionsfunktionens 5

positiva men avtagande lutning. Modellen säger inget om hur lång tid det tar att nå nya jämviktslägen. c) Tillväxt i BNP/timme har i modellen tolkats som tillväxt i BNP/capita p.g.a. antagandet att antalet arbetade timmar växer i samma takt som befolkningen. I regel är också tillväxten i BNP/timme ungefär den samma som i BNP/capita men om det under några år är många som går i pension i förhållande till antalet individer som träder in arbetskraften kommer BNP/capita att öka i mindre omfattning än BNP/timme förutsatt att sysselsättningsgraden, medelarbetstiden och arbetsproduktiviteten inte ändras. Uppgift 5 Utvecklingen av den totala produktionen och dess användning, med andra ord en förhållandevis långsam ökning i BNP, C, I, G och NX till fasta priser. Uppgift 6 BNP år 1996 i 1996 års priser: 600*1,25+400*2+750*1=2300 BNP år 2006 i 1996 års priser: 720*1,25+500*2+600*1=2500 Ökningen av real BNP i 1996 års priser: (2500-2300)/2300=0,087=8,7 % BNP år 1996 i 2006 års priser: 600*1,5+400*2,5+750*2,25=3587,5 BNP år 2006 i 2006 års priser: 720*1,5+500*2,5+600*2,25=3680 Ökningen av real BNP i 2006 års priser: (3680-3587,5)/3587,5=0,026=2,6 % Ökningen av nominell BNP: (3680-2300)/2300 =0,6=60 % Uppgift 7 Tillgångar Bankinlåning 150 000 Summa: 150 000 Skulder Studielån 50 000 Förmögenhet 100 000 Summa: 150 000 a) Finansiellt sparande: 50 000 40 000 = 10 000. b) Finansiellt sparande: 50 000 20 000 20 000 = 10 000. Tillgångar Bankinlåning 160 000 Summa: 160 000 Skulder Studielån 50 000 Förmögenhet 110 000 Summa: 160 000 6

c) Tillgångar Bankinlåning 70 000 Summa: 70 000 Skulder Studielån 50 000 Förmögenhet 20 000 Summa: 70 000 d) Tillgångar Bankinlåning 50 000 Bostadsrätt 1000 000 Summa: 1050 000 Skulder Studielån 50 000 Banklån 900 000 Förmögenhet 100 000 Summa: 1050 000 Bellas finansiella förmögenhet är -900 000 kr, hennes reala förmögenhet 1000 000 kr. e) Tillgångar Bankinlåning 140 000 Summa: 140 000 Skulder Studielån 40 000 Förmögenhet 100 000 Summa: 140 000 Sveriges nationalförmögenhet ökar i fall d). Uppgift 8 a) M = CU + D = 84,2 + 784,0 = 868,2 b) R = (90,5 84,2) + 0,2 = 6,5 MB = CU + R = 84,2 + 6,5 = 90,7 θ = M/MB = 868,2/(90,5 + 0,2) = 9,57 Alt.: θ =(c + 1)/(c + r) = 9,57 7

Uppgift 9 a) Centralbanken kan sälja statspapper till allmänheten eller minska kreditmultiplikatorn genom att höja reservkravet. Antag att ett lagstadgat reservkrav finns och att bankerna vill hålla en mindre andel av bankinlåningen som reserver om de får välja själva. b) M = 12000 MB = CU + R =2000 + 2000 = 4000 θ =M/MB =12000/4000 = 3 Alt.: M=θ* MB M=-3000-3000=3* MB MB=-1000 c=cu/d=2000/10000=0,2 r=r/d=2000/10000=0,2 θ = (c+1)/(c+r)=(0,2+1)/(0,2+0,2)=1,2/0,4=3 Centralbanken skall sälja statspapper för 1000 för att minska penningmängden till 9000 M=θ*MB MB=CU+R=2000+2000=4000 M skall bli 9000 9000=θ*4000 θ=9000/4000=2,25 Alt.: θ=(c+1)/(c+r)=2,25 c=0,2 (0,2+1)/(0,2+r)=2,25 2,25*(0,2+r)=1,2 r=1,2/2,25-0,2 = 0,33 Centralbanken måste höja reservkvoten till 0,33 för att minska penningmängden till 9000. c) M+V=P+Y Om V= 0 ochy= 0 M = P M = -3000/12000 = -0,25 Deflation på 25 % 8

Uppgift 10 M = CU + D CU c = = 0, 2 D CU = 0, 2D M = 0,2D + D 6000 = 1, 2D D = D = 6000 1, 2 5000 CU = 6000 5000 CU=1000 b) MB= CU + R MB = 1600 M c + 1 θ = = MB c + r R r = = 0,12 D Ny kreditmultiplikator är därmed: 0,3 + 1 θ = 0,3 + 0,12 θ 3,095 M = θ MB M = 3,095 1600 Penningmängden är 4952 efter förändringen c) CB kan exempelvis köpa statspapper (öka den monetära basen) eller sänka reservkravet. CB väljer att öka MB 9

6000 4952 = 1048 CB vill öka M med 1048 M = θ MB 1048 = 3, 095 MB 1048 MB = 3,095 MB 339 CB vill därmed köpa statspapper (öka MB) för 339. Uppgift 11 a) BNP år 2000 till 2000 års priser = 1000*5,5 + 50*75 + 300*30 = 18250 BNP år 2008 till 2000 års priser = 1340*5,5 + 62*75 + 347*30 = 22430 22430 18250 0,23 18250 Produktionen ökade med 23% under den aktuella perioden. b) Nominell BNP 2008 = 1340*6,75 + 62*80 + 347*33 = 25456 18250 BNP-deflator 2000 = = 1 18250 25456 BNP-deflator 2008 = = 1, 135 22430 c) Eftersom M = 36,5 P = M Y måste M = P+ Y d.v.s. M = 13,5 + 23 Penningmängden har ökat med 36,5 % under perioden d) M = 15 E = P landa P landb Inflationen land A kan erhållas från uppgift C P 10 landa = M P landb = M landb Y landb för att beräkna prisförändringen i land B måste vi veta något om hur E = 13,5 15 real BNP utvecklats. Om vi antar att Y landb = 0 kommer E = 1,5 Land A:s valuta har därmed apprecierat med 1,5% i förhållande till Land B:s valuta. landa Y landa