Bra mottagning Slutrapport maj 2008 Gemensam mottagning, Gällivare sjukhus
2 Verksamhetsområde Sjukvården i Norrbotten är organiserad i divisioner. Gemensam mottagning och dess personal tillhör Division Medicin. I vårt uppdrag ingår att serva division opererande med kirurgi/urologi och ortopedi. Ortopeden tillhör länsklinik ortopedi i Norrbotten som bedrivs på sjukhusen i Piteå, Sunderbyn och Gällivare. Kirurgi/Urologi tillhör Malmfältskliniken som innefattar både Kiruna och Gällivare sjukhus. Vår verksamhet på Gemensam mottagning består av poliklinisk mottagning inom specialiteterna Medicin, Kirurgi/Urologi och Ortopedi. Förutom läkarmottagning har också följande yrkeskategorier egen patientmottagning: - Sjuksköterska - Biomedicinskanalytiker - Undersköterska - Fotvårdsspecialist - Sjukgymnast - Arbetsterapeut Det övergripande målet för vår verksamhet är att erbjuda bra poliklinisk specialistvård för de olika patientgrupperna. Med dagens snabba utvecklingstakt med nya undersökningsmetoder och behandlingsmöjligheter måste vi hänga med i förändringar och se till att vi använder våra resurser på ett bra sätt, att vi kan möta det behov som uppstår och att vi erbjuder rätt patienter rätt vårdnivå och vård inom rimlig tid. Deltagare i teamet Marita Eriksson Ann-Britt Persson Margareta Kurak Hjördis Karlsson Christin Carlsson Siv Johansson Ola Wulf Jan Minde Alexandra Junkka Ingegerd Hamstig-E Ingegerd Junkka Läkarsekreterare Läkarsekreterare Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska Undersköterska Läkare Läkare Läkare Vårdchef Enhetschef
3 Syftet med vårt arbete i Bra mottagningsprojektet är att få en helhetsbild av alla våra specialiteter (kirurgi/urologi/ortopedi/medicin) inom vår enhet genom att inventera problemområden, mäta efterfrågan och få den att balansera mot de resurser vi har. Det övergripande målet är att öka tillgängligheten för våra patienter som är i behov av besök på Gemensam mottagning. Övriga mål -Minska köerna för undersökningar som inte omfattas av vårdgarantin. Tidsatt till 2008-08-31 - Klara vårdgarantin på mottagningen. Tidsatt till 2008-08-31 - Att vikarierande läkare arbetar efter våra rutiner. Tidsatt till 2007-12-31 - Jämnare fördelning på provtagningspatienter. Tidsatt till 2007-12-31 Arbetsmetod Arbetet påbörjades med en probleminventering, dels i teamet och dels med alla medarbetare. Se sid 5 Arbetsteamet har träffats en timme/vecka och arbetat utifrån probleminventeringen och utifrån andra frågeställningar/problem som framkommit under arbetets gång. Minnesanteckningar har förts på alla teamträffar. Under vecka 41 och vecka 42 mättes intern och extern efterfrågan för läkargruppen inom alla specialiteter. Analysen/utfallet under perioden visade: Medicin - Att arbetet på mottagningen näst efter frånvaro (tjänsteuppdrag, komp och föräldraledighet) tog mest läkarresurser. - Att administrativ tid kom därefter i använd läkartid. - Att andelen läkarbesök på mottagningen under mätperioden var 53 % nybesök och 47 % återbesök. - Balansräknaren under mätperioden visar på en extern efterfrågan på 122 patienter = 62 timmar och en intern efterfrågan på 241 patienter = 56 timmar. Vi kan konstatera att den totala efterfrågan på 118 timmar motsvarar våra resurser som var 119 timmar, men med tanke på den ryggsäck vi hade under mätperioden totalt 270 patienter behöver åtgärder sättas in, i första hand gäller det undersökningarna arbetsekg och ultraljud hjärta (Eko).
4 Kirurgi/Urologi - Att totala efterfrågan under mätperioden på 47 timmar var betydligt större än planerad mottagningskapacitet som endast var 30 timmar pga. att vi endast hade två överläkare i tjänst dessa två veckor, varav en även var bakjour. Endast 17 % av den totala tiden var planerad till läkarbesök på mottagningen. - Att andelen läkarbesök under mätperioden var 50 % nybesök och 50 % återbesök. - Att mycket av läkarnas arbetstid gick åt till APR (administrativ patientrelaterad tid) både externt och internt. Det var t.ex. konsultationer via telefon och konsultationer av andra yrkeskategorier och orsaken till detta torde vara att en av läkarna även hade bakjour. Under mätperioden var den ena överläkaren vikarie som slutade på fredagen och var tvungen att göra klart all APR. Den planerade APR tiden motsvarade inte efterfrågan. Ortopedi - Balansräknaren visar att både den externa och den interna efterfrågan totalt 74 timmar under mätperioden stämmer bra överens med den planerade kapaciteten som var 90 timmar.. - Att andelen läkarbesök på mottagningen under mätperioden var 58 % nybesök och 42 % återbesök. - Analysresultatet visar att vi endast angivit de antal patienter på väntelistan som inte hunnit bli kallade i tid (27 st). Vi kan dock se i en mätning vi gjort en månad senare, den 13 november att ryggsäcken på ortopeden bestod av 92 patienter, se Bild 5. - En av veckorna under mätperioden var endast tre av fyra överläkare i tjänst. Mätningar Olika mätningar har utförts både enstaka och återkommande, se Bild 1-8 med kommentarer. De återkommande mätningarna har dokumenterats i dataprogrammet Reflex. Tredje tillgängliga tid Tredje tillgängliga tid började vi mäta den 21 januari 2008, se Bild 6 med kommentarer. Rätt vårdnivå Under arbetets gång fick vi signaler från akutmottagningen om att vi hänvisade patienter till dem. Vi gjorde då en mätning på detta under veckorna 48 och 49 för att se om och vart vi hänvisar patienter. Mätningen visade att följande antal patienter hänvisades till akutmottagningen: - Medicinsjuksköterskan tre patienter, - Ortopedsjuksköterskan en patient, - Kirurgsjuksköterskan en patient. Övriga hänvisningar under denna tid, se Bilaga 1.
5 Problem som uppfattades var följande: Probleminventering Fylld Tele-Q på måndag. Patienten får inget meddelande när remissen har returnerats tillbaka till inremitterande. Meddelanden som läggs in till läkarna åtgärdas inte. Vikarierande läkare skriver inte recept och sjukintyg via VAS. Åtgärd Telefonsystemet är utbytt till systemet Callme den 9 januari 2008. Telefontiden är i genomsnitt 6 timmar/dag/specialitet. Vi mäter missade samtal 1g/månad, i dagsläget är antalet missade samtal inget problem. Primärvården är informerad om att de har skyldighet att informera patienten om att remissen är returnerad. Detta är kommunicerat med alla berörda läkare och olika alternativ har lagts fram, läkarna väljer dock att ha kvar systemet med förfrågan på pappersmeddelande. Problemet är åtgärdat och alla vikarier följer våra rutiner idag. Vikarierande läkare följer inte våra rutiner. (ort) Ojämn tillgång på läkare. Laboratoriesvar sänds till fel klinik. Sändningsfel t ex från primärvården. Mottagningsmodul (arbetspass) överensstämmer ej med läkarschemat. (ort) Kön har ökat till polikliniska operationer (7 mån) Ofullständiga remisser inkommer, samt remisser sända till fel vårdnivå. Rutiner saknas för patienter som avbokar sina tider flera gånger. Sköterskorna drar ut patologiska provsvar på papper och lägger in till läkarna. Sköterskorna skriver laboratorieremisser och skickar till primärvården eller till patienten. Detta är kommunicerat med läkarna och till viss del åtgärdat. Tillgången på vikarier styr detta. I dag skrivs avvikelserapport på alla felsändningar med förhoppning om att det uppmärksammas och åtgärdas på den enhet som sänder fel. Kirurgen och Ortopeden har bytt modultider på tisdagar. Åtgärder planeras in från hösten 2008, vi byter ut planerade inläggningar mot polikliniska operationer. Vi har gjort läkarna uppmärksamma på att det är viktigt att ofullständiga remisser returneras för ev. komplettering. Diskussioner pågår om att göra fler remissmallar, t.ex. för patienter som in remitteras för arbetsekg. Beslut är taget att patienter som avbokar sin tid två gånger ska få besked om att remissen returneras till inremitterande. Detta är en bra patientsäkerhetsrutin som vi fortsätter med. Denna rutin kvarstår så länge distriktssjuksköterskan inte har tillgång till VAS ute på sitt distrikt. Till patienter som ska lämna prover på Kiruna sjukhus, anger sjuksköterskan på kallelsen vilka prover som ska tas, remiss behöver ej skrivas.
6 Ojämn belastning på mottagningens olika stationer. Schemakonstruktion. Analysera ny- kontra återbesök. (ort) Att ökat mottagningsvolymen inom vissa specialiteter förhindras pga. resursbrist av kringpersonal.. Provtagningen fullt i början av veckan. Ojämn belastning. Långa väntetider. Svårt att åtgärda pga. ojämn läkarbemanning. Samtal pågår med läkargruppen om att låsa schemat (inga schemaändringar inom en viss tid framåt) vi är dock inte överens om tiden för hur långt fram schemat ska låsas inom ortopedin. Vi arbetar vidare med frågan. Vi har bra rutiner för återbesöken enligt sektionschefen inom ortopedi. Vid jourbesök på akutmottagningen ska bakjouren kontaktas inför ev. återbesök till ortopedmottagning. Vi arbetar vidare med frågan. Se Bild 2 med kommentarer. Nya mätningar kommer att göras i september 2008 Se Bild 3 Bild 6 med kommentarer. För få telefontider till läkare. Mätning är gjord under mars månad 2008. Resultatet visade att: - kirurgen/urologen kunde erbjuda telefontid inom 14 dagar. - 8 ortopedpatienter fick vänta på telefontid till specifik läkare mer än 14 dagar, - 3 ortopedpatienter kunde ej vänta tills erbjuden telefontid fanns utan läkaren ringde upp patienten vid annat tillfälle. - 1 medicinpatient fick vänta på telefontid till specifik läkare mer än 14 dagar. - 8 medicinpatienter kunde ej vänta tills erbjuden telefontid fanns utan läkaren ringde upp patienten vid annat tillfälle. Vi kan i dagsläget inte planera in fler telefontider men ser en ljusning till hösten 2008 då en läkare återkommer från utbildning. Ny mätning ska göras i september 2008. Ojämn läkarbemanning pga. semestrar, kompledigheter. Olika specialiteter som ska samsas snedfördelning på resurser enligt ortopedläkare. Svårt att åtgärda pga. att läkarna måste få ut sin kompensationsledighet Sektionschefen inom ortopedi ska se över möjligheten att läkare åker till Kiruna och har mottagning för de patienter som är från Kiruna.
7 Analys av utvecklingen ökad tillströmning av remisser (ort) Svårt att samordna alla önskemål. Ekg tagning till andra kliniker. När arbetsbelastningen är hög har personalen svårt att hinna med alla oplanerade ekg patienter. Inkommande epikriser och journalkopior. Patienten missas att sättas upp på väntelista pga. att läkaren signerar utan att göra något diktat om uppföljning av patienten. Fördröjd remissbedömning Se mätning Bild 1med kommentarer. Vi har olika specialiteter som har olika önskemål och vi kan i dagsläget inte uppfylla alla önskemål. Vi diskuterade att ev. ha fasta tider för ekg tagning men det är svårt att hitta någon lämplig tid som passar alla kliniker. Vi kommer att ha en dialog med andra kliniker om hur vi ska lösa detta i framtiden. Läkarna i teamet uppmärksammas om detta och tar upp det med sina kollegor. Det är kommunicerat med verksamhets och sektionschefer om att vårdgarantin kräver remissbedömning inom en vecka och vi ser att en förbättring har skett.
8 Bild 1 Totalt antal inkommande remisser minus returnerade Metod/Så här mäter vi Uppgifter hämtas från Business objekt NLL Mål Att få en uppfattning om variationer i antalet inkommande remisser, minus returnerade Kommentarer: Utifrån mätningen kan vi se att de tre sista åren har inflödet i stort varit lika inom varje specialitet. Vi kan dock konstatera att mellan åren 2004 och 2005 så ökade remissantalet med ca 300 st inom ortopedin och därefter har ingen förändring skett. Vi antar att remissinflödet under juni juli och augusti minskar och vi kommer då att hamna på ett remissinflöde som är lika som föregående år inom alla specialiteter. Utifrån denna mätning kan vi räkna ut hur mycket resurser som krävs för att klara den externa efterfrågan.
9 Bild 2 Antal provtagningspatienter Antal provtagningspatienter under veckans dagar Metod/Så här mäter vi Vi räknar manuellt efter varje dag antal patienter Mål Att få en jämnare fördelning av provtagningspatienter under veckans dagar Kommentarer: Vi har mätt antalet provtagningspatienter under fyra veckor ( två veckor i oktober 2007 och två veckor i februari 2008). Vi kan se att antalet provtagningspatienter är ca 90 st/ vecka och ojämnt fördelat under veckans dagar. De flesta av dessa patienter är inbokade i förväg. Åtgärd: Vi har fördelat fasta provtagningstider för de olika specialiteterna och patienter som kommer via dagbehandlingsavdelningen styrs till torsdag och fredag. Ny mätning planeras i september 2008.
10 Bild 3 Bevakningslista = återbesök Patienter som ej erhållit tid enl. läkarens bedömning Noteringar 1: urologipatienter antal 2 2: Medicinpat undantaget aekg + eko antal 116 3: Medicinpat undantaget aekg + eko antal 63 4: Medicinpat undantaget aekg + eko antal 57 5: Medicinpat undantaget a-ekg + eko antal 85 6: medicinpat undantaget aekg + eko antal 55 7: Ortopedpat varav 3 är ryggpat antal 19 8: Ortopedpat varav 4 är ryggpat antal 12 Metod/Så här mäter vi Hämtar uppgifter från VAS systemet Mål Att inte ha någon bevakningslista. Patienten ringer själv och erhåller överenskommen tid. Kommentarer: Vi mäter antalet patienter på bevakningslistan en gång /månad och kommer i fortsättningen att göra det så länge bevakningslistan finns kvar. Vi har infört en såkallad ringlapp inom specialiteterna medicin och kirurgi/urologi i januari 2008. Läkaren ger ringlappen till patienten med en uppmaning att ringa och själv boka sin återbesökstid, se Bilaga 2. Detta kommer att resultera i att bevakningslistan minimeras inom dessa två specialiteter, med undantag av de patienter där läkaren bedömt att patienten ej klarar av att ringa själv. Inom ortopedin har vi ej infört någon ringlapp eftersom ortopedläkarna valt att avvakta med detta.
11 Bild 4 Bevakningslista Eko patienter och arbetsekg Antal patienter som ej erhållit tid enl. läkarens bedömning Metod/Så här mäter vi Hämtar uppgifter från VAS systemet Mål Att inte ha någon bevakningslista. Patienten ringer själv och erhåller överenskommen tid Kommentarer: Vi mäter antalet patienter som väntar på återbesök för arbetsekg och ultraljud hjärta (Eko) en gång/månad. Dessa patienter erhåller ingen ringlapp pga. att vi har svårigheter att göra en långsiktig planering pga. mindre läkarresurser inom denna specialitet. Vi har under denna mätperiod omfördelat sjuksköterska till arbetsekg undersökningar och kan därmed se ett positivt mätresultat enl. ovan. Sjuksköterskan utför ensam denna undersökning för fler diagnosgrupper än tidigare. Vi ser även ett positivt resultat vad gäller antalet Eko undersökningar. Det beror på att vi under ett antal dagar haft extra läkarresurser för enbart Eko undersökningar. Vårt mål är att under hösten 2008 kunna införa ringlapp även för dessa patientgrupper då en av våra läkare inom denna specialitet återkommer i tjänst.
12 Bild 5 Total väntelista Totalt antal remiss patienter som står på väntelistan. Noteringar 1: antal 71 varav 1 urolog pat 2: antal 44 varav 19 urolog pat 3: antal 68 varav 27 urolog pat 4: antal 41 varav 10 urologipat 5: antal 92 varav 41 ryggpat 6: antal 126 varav 38 ryggpat 7: antal 106 varav 40 ryggpat 8: antal 126 varav 36 ryggpat 9: antal 157 varav 31 ryggpat Metod/Så här mäter vi Hämtar uppgifter från VAS systemet Mål Att minska antal patienter på väntelistan med målet att patienten ska kunna ringa och boka läkartid så snart vi erhållit remissen Kommentar: Inom Ortopedin ser vi att väntelistan ökar sedan mars månad 2008 orsaken till detta torde vara reducerad verksamhet under påskveckorna och därmed mindre mottagningstider. Inom Kirurgi/Urologi ser väntelistan bra ut och det beror på att vi har en god läkarbemanning samt en väl fungerande urologsjuksköterskemottagning med ca 40 patienter/månad. Inom Medicin ser vi en marginell ökning av väntelistan och orsaken till detta kan härledas till uttag av kompensationsledighet och föräldraledighet inom läkargruppen. I dag erhåller patienten en remissbekräftelse med uppmaning att ringa och boka läkartid en månad efter att patienten erhållit remissbekräftelsen. Inom specialiteten Kirurgi/Urologi ser vi en möjlighet att under hösten 2008 förändra rutinen till att patienten ringer direkt då de erhållit remissbekräftelsen.
13 Bild 6 Tredje tillgängliga tid En grundläggande mätning som ger information till tillgängligheten till en mottagning Noteringar 1: minus en läkare 2: minus en läkare 3: minus en läkare 4: minus två läkare 5: minus tre läkare 6: minus en läkare 7: minus tre läkare 8: minus en läkare 9: minus en läkare 10: minus en läkare 11: minus två läkare 12: Minus två läkare 13: minus en läkare 14: minus en läkare 15: minus två läkare 16: minus en läkare 17: minus två läkare 18: minus två läkare Metod/Så här mäter vi Räknar manuellt och dokumenterar i Exelfil. Mål Målet är att öka tillgängligheter för alla specialiteter. Genom denna mätning har vi en noggrann mätning över att vi håller vårdgarantin. Kommentarer: Vi mäter tredje tillgängliga tid varje måndag men mätningen ger inte en korrekt bild av verkligheten. Tex. inom specialiteten Ortopedi måste man alltid lämna några lediga tider till akuta återbesök och detta avspeglas i mätningen med ett resultat på en mediantid på mindre än 20 dagar trots att vi har en total väntelista på drygt 150 patienter. Vad vi däremot kan konstatera är att när vi infört den såkallade ringlappen, måste den tredje tillgängliga tiden finnas inom 25 dagar, då är denna mätning ett hjälpmedel att hålla kontroll på att den tredje tillgängliga tiden inte skjuter i höjden.
14 Bild 7 Väntelista, läkarbesök som väntat mer än 90 dagar. Noteringar 1: antal 1 kirurgpatient 2: antal 1 kirurgpatient 3: antal 1 kirurgpatient 4: antal 2 kirurgpatienter 5: antal 7 medicinpatienter, aekg + eko undantaget 6: antal 7 medicinpatienter, akeg + eko undantaget 7: antal 10 medicinpatienter, aekg + eko undantaget 8: antal 23 ortopedpatienter varav 8 är ryggpatienter 9: antal 20 ortopedpatienter varav 13 är ryggpatienter 10: antal 15 ortopedpatienter varav 8 är ryggpatienter 11: antal 24 ortopedpatienter varav 7 är ryggpatienter Metod/Så här mäter vi Hämtar uppgifter från VAS systemet Mål Att klara vårdgarantin Kommentarer: Vi kan konstatera att vi klarar vårdgarantin förutom för patienter till ryggspecialist och gastroenterolog. Det patienter som står kvar på väntelista gör det pga. andra orsaker, tex. - väntar på MR undersökning innan besöket - kan ej komma pga. annan sjukdom eller annat skäl t.ex. bortresta.
15 Bild 8 Väntelista Hjärt EKO undersökning och Arbetsekg. Antal remiss patienter som ej fått tid enl. läkarens bedömning. Noteringar 1: 3 pat avb Metod/Så här mäter vi Hämtar uppgifter från VAS-systemet. Mål Att erbjuda undersökningen inom tre månader. Kommentarer: Observera att mätningen i november 2007 visar total väntelista, de övriga mätningarna visar antalet patienter som ej erhållit tid enl läkarens bedömning. Denna väntelista ser bra ut, de patienter som står kvar på denna väntelista har erbjudits tid men kan ej komma av något skäl. Ett observandum är att detta handlar om undersökningar som i dagsläget inte ingår i vårdgarantin, det innebär att remissen kan vara bedömd till att vänta mer än tre månader. Vår målsättning är att även dessa grupper av patienter erhåller tid inom vårdgarantin. Vi uppfyller ej detta idag pga. för få kardiologer, en läkare inom denna specialitet återkommer i tjänst under hösten 2008.
16 Reflektion/ Erfarenhet/ Lärdom Initialt var vår ambition att starta arbetet med Bra mottagning med endast en specialitet (medicin) för att begränsa oss och lära oss arbetsmetoden. Det kom dock önskemål från den opererande divisionen att vi även skulle ha med specialiteten ortopedi. Initialt deltog 7 deltagare på lärandeseminarium 1, där fick vi rådet att även ta med specialiteten kirurgi/urologi för att få med hela enheten Gemensam mottagning. Vi fick projektet presenterat för oss, ett mycket digert material och vi började förbereda oss för vårt arbete. På Gällivare sjukhus pågick projektet Bra akutmottagning samtidigt och vi fick därför rådet att inte utsätta läkarna för att registrera sina aktiviteter under fyra veckor. Vi tog kontakt med enhetschefen på akutmottagningen och kom överens om att de flyttar sina registreringsveckor, en vecka. Detta resulterade i att läkarna samtidigt kunde göra sina registreringar i de två projekten under vecka 41 och vecka 42. Vi hade endast en vecka på oss att informera alla berörda som var många till antalet eftersom vi har tre olika specialiteter. Vi hade inte uppfattat att det i materialet fanns färdiga registreringsblanketter utan vi tillverkade egna under den veckan vi hade på oss. Med facit i hand inser vi att vi borde ha startat endast med en specialitet som var vår tanke från början, eftersom arbetet blev för omfattande med tre olika specialiteter. Deltagarantalet i teamet blev 11 stycken, med svårigheter att sammankalla alla samtidigt. Eftersom vi påbörjade registreringarna redan en vecka efter det första lärandeseminariet blev förberedelsetiden alldeles för kort, vi hann inte läsa in oss på materialet och saknade därför kunskap om hur vi skulle gå tillväga, detta ledde till missuppfattningar och därför blev inte heller registreringarna helt korrekta. Men Vi har i och med vårt arbete med Bra mottagning insett vilket värde det har att regelbundet träffas tvärprofessionellt och tillsammans diskutera de olika problem och förslag till lösningar som kommer fram genom gemensamma diskussioner. Vi har insett att ett av de bästa verktygen är Att mäta sin verksamhet på olika sätt och därigenom kunna se och visa vad vi egentligen gör och vad vi har kvar att göra. Vi har också insett att vi Kan mäta olika saker och att det inte är svårt. Vi mäter enkelt, lokalt och handlingsinriktat. Medvetenheten i teamet och förhoppningsvis hos all personal har ökat om hur verksamheten ser ut just nu, dvs. var måste vi lägga krutet för att uppnå en ökad tillgänglighet för patienten. Teamets ambition och mål är att arbetet ska fortsätta trots att själva deltagandet i Bra mottagning upphör. Vi fortsätter med regelbundna träffar i teamet och vi fortsätter också med att göra mätningar en gång/månad samt vid behov. Utifrån mätningarna och nya problem lösningar och nya idéer kommer vi att fortsätta vårt arbete. Vi inser att skapandet av effektiva flöden på mottagningen är mycket av lösningen och det handlar om att kritiskt granska sin verksamhet kontinuerligt och tillsammans kunna se och genomföra förbättringar.
Vi tror att vi i och med arbetet med Bra mottagning har lyft upp en hel del problem som försvårat tillgängligheten för patienterna men som vi nu försöker åtgärda på olika sätt, alltid med syfte att både öka tillgängligheten för patienten och förbättra arbetsmiljön för personalen. 17
18 Bilaga 1 Patient hänvisningar av sjuksköterska på Gemensam mottagning till annan vårdgivare. Vecka 48 Medicinsjuksköterska 2 hänvisningar till primärvård pga. en felringning och en receptbeställning 1 hänvisning till akutmottagning pga. andfåddhet och sväljningssvårigheter. 1 hänvisning till medicinrehab.avdelning för samtal. 1 hänvisning till MRT för MRT röntgen. 1 hänvisning till Gemensam mottagning/ortopedi pga. felringning. 1 hänvisning till EEG ansvarig biomedicinsk analytiker. Ortopedsjuksköterska 3 hänvisningar till primärvård pga. att remiss saknas. 1 hänvisning till akutmottagning pga. trasigt gips efter stängningsdags, patienten kom ej avvaktade till måndag. Kirurgsjuksköterska 2 hänvisningar till primärvård pga. vårta och pyelostomi kateter problem. 1 hänvisning till dagbehandlingsavdelningen pga.förfrågan om Obesitasoperation. 1 hänvisning till mammografienheten i Sunderbyn. Vecka 49 Medicinsjuksköterska 1 hänvisning till primärvård pga blod i avföringen. 2 hänvisningar till akutmottagningen, patient varit till primärvården, vill ej tillbaka dit, erbjuds telefonsamtal med läkare, avböjer och åker till akutmott = bråck Patient nr 2:Ringer till akutmottagningen och rådgör med ssk, patient får gå ner till akutmott. Ortopedsjuksköterska 6 hänvisningar till primärvård pga. remiss saknas hos 5 patienter, En patient hänvisas pga. tidigare besök akutmottagningen och inget planerat återbesök hos oss. 1 hänvisning till ortopedteknisk avdelning pga. förfrågan om skor patient redan har. Kirurgsjuksköterska 1 hänvisning till akutmottagningen om symtomen förvärras och patienten inte kan vänta till nästa vecka.
19 Bilaga 2 Gällivare sjukhus Gemensam Mottagning Kirurgen Du rekommenderas Återbesök om Telefonkontakt om Provtagning om Du måste själv ringa och boka Din tid på telefon 0970-147 30. Ring 3-4 veckor innan önskad tid. Vid bokning av telefontid ring 0970-193 19 Pat namn: Sign: Datum: Gällivare sjukhus Gemensam Mottagning Medicin Du rekommenderas Återbesök om Telefonkontakt om Provtagning om Du måste själv ringa och boka Din tid på telefon 0970-123 00. Ring 3-4 veckor innan önskad tid. Vid bokning av telefontid ring 0970-195 41, 195 16, 194 67 Pat namn: Sign: Datum: