MEDDELANDEN FRÅN STTEf'S SOGSfÖRSöSNSThT HÄFTET 11 1914 --- ---- - ---{38}---- MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 11. HEFT CENTRA.TRYCKERIET1 STOCKHOLM 1915
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redgörese för verksamheten vid Statens Skgsförsöksanstat under år I9I 3 Bericht iber die Tätigkeit der Kg!. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1913. Sid. I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung).................... I II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) 5 NILS SYL VEN: Om kubikmassa ch frm hs granar av ika förgreningstyp................................................................ 9 Uber Kubikmasse und Frm bei Fichten verschiedenen Verzweigungstypus () GUNNAR SCHOTTE: Tapantr av frö från ika hemrt. Ett bidrag ti prveniensfråga n................................................. Kiefernpfanzen aus Samen verschiedener Heimat. Ein Beitrag zur Prveniensfrage (IX) EDVARD WIBECK: Skgsträdens frösättning hösten I9I4 Der Samenertrag der vvadbäume in Schweden im Jahre 1914 (XIII) 6 t r8 TORSTEN LAGERBERG: Markfrans anays på bjektiv grund I 29 Die Anayse der Bdenvegetatin auf bjektiver Grundage (XV) Innehåsförteckning över Meddeanden från Statens Skgsförsöksavstat h. 1-1 I (I904-1914)...... I-7 'agineringen inm parentes hänvisar ti mtsvarande sidr i skgsvårdsföreningens Tidskrift, årg. 1914, vad beträffar den sista uppsatsen ti ärg. 1915, i vika årgångar uppsatserna varit införda.
MEDDELANDEN FRÅN ST A TENS SKOGSFÖRSÖKSANST AL T skgsträdens frösättning hösten 1914 Av EDVARD WIBECK. Vädereken under vegetatinstiden. Apri månad visade i hea Sverige högre temperatur än nrmat; på Västkusten, å Gttand ch i nrra deen av andet var värmeöverskttet I -z. grader, i större deen av Göta- ch Sveaand jämte Gävebrgs än 3-4 grader. Omkring den 19-24 rådde en för årstiden högst vanig. värme med maximitemperaturer mean 20 ch 30 på många stäen i Göta- ch Sveaand. Nederbörden var i genmsnitt någt mera än nrma, förhåandevis störst i Jämtands ch ett ferta av Götaands än, minst i Sveaand, Gävebrgs ch Västernrrands än. Mesta deen km under månadens förra häft, under senare deen rådde med smärre avbrtt trka över större deen av andet. Snötäcket kvaråg hea månaden i västra deeu av Nrrbttens, Västerbttens ch Jämtands samt i nrdigaste deen av Värmands än; inm övriga dear av Nrrand ch Daarna brtsmäte det under månadens pp. I de sydigare dearna av' andet fanns btt på högänta stäen ett tunnt snötäcke mkring den 3-4 ch 7-8. Under Maj månad vr såvä temperatur sm nederbörd i strt sett nrmaa, ehuru med starka växingar å ika tider ch rter. Temperaturen översteg den nrmaa med I a 2 grader i östigaste deen av Svea- ch Götaand, med 1 / 2 a 1 grad inm Nrrands kustand samt trakten kring Vänersbrg ch Jönköping; btt i jämtand samt nrra deen av Daarna ch Bhusän var temperaturen 1 / 2 a I grad under den nrmaa. Tarika nattfrster förekmm, synnerigast mkring den I I-I4 ch den 27-30. Från dessa data inrapprteras fera eer färre frstnätter från de festa bevakningstrakterna inm de 5 sydigare överjägmästaredistrikten, mera undantagsvis inträffade frst ckså vid andra tifäen, på åtskiiga patser i Sydsverige så t. ex. under månadens första nätter.
(77 s) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNNG HÖSTEN I 91 4 I09 Den mesta nederbörden fö den 4-I3 ch den 23-27, ejest rådde mestades uppehåsväder. Maximisiffran, I54 % av den nrmaa nederbörden, visade Gttand, minimisiffran, 53 % av den nrmaa, Skarabrgs än. Yunz' månad var i strt sett mer än vanigt varm ch trr. Temperaturen var I a 2 grader högre än nrmat i västra deen av Götaand, på Gttand, i Daarna, Uppand ch större deen av Nrrand, ejest ungefär nrma. Nattfrster uppträdde över nästan hea andet mkring den 2-6, i Nrrand ckså ferestädes mkring den I4-I 7 ch vid midsmmartiden. N eder börden, sm för andet i dess hehet btt uppgick ti 8 I :;-: av den nrmaa, km huvudsakigen mkring den I-7 samt. efter den I g. Btt Nrr- ch Västerbttens än visade översktt med respektive I 53 cb 1 g :%, aa de övriga, ch i a synnerhet Svea- ch Götaandsänen, visade en betydande brist; ej mindre än Ig än fing btt häften eer än mindre av den nrmaa nederbördsmängden. Även Yuz' månad utmärkte sig för vanigt hög värme samt mindre än nrma nederbörd över större deen av andet. Temperaturen översteg den nrmaa i nrra Nrrand med 2 a 3 grader, i Skåne ch sydöstra Sveriges kustand med 3 /2 grader samt i övriga dear av andet med 4 ti 6 grader. Frstnätter inträffade knappast någnstädes under hea månadens pp. Nederbörden understeg i amänhet avsevärt den nrmaa. ch fö mestades först från den 24 ti månadens sut. Översktt av nederbörd visade Haands (I 56 %), Västernrrands (I I 7 %), Jämtands, Jönköpings, nrra Kamar ch Mamöhus än (de 4 sistnämnda mkring u%); i Västerbttens, Krnbergs ch södra deen av Kamar än var den ungefär nrma, under det aa de övriga änen framvisade större eer mindre nederbördsbrist.. På många stäen inträffade synnerigen vådsamma åskväder; fera av smmarens många skgsedar uppkmm därvid genm bixtsag. Under Augusti månad var temperaturen i strt sett nrma eer nära nrma med någt itet översktt, utm i Nrr- ch Västerbttens kustand, där n;tvänt en brist på c:a I grad rådde. Enstaka frstnätter inträffade i nrra ch meersta Sverige. Nederbörden, sm på spridda stäen ti någn de fö sm hage, visade översktt btt i södra deen av Kamar än (I 3g%) - där dess mängd ckså med ej mindre än 78, 5 mm. översteg beppet i någt annat än -, annars rådde överat brist. Ej mindre än I 8 av rikets än fing btt häften av den nrmaa nederbörden eer än- 9 Medde. fr, statens Skgsförsöksanstat. H. YI,
IIO EDVARD WIBECK. nu mindre, ch medetaet för andet i dess hehet uppgick btt ti 37, 9 mm., viket är 48 % av den nrmaa. Trkan ch vattenbristen gjrde sig nu på mångfadiga sätt kännbara. Under September månad vr i strt sett såvä temperatur sm nederbörd nrmaa, den förra visade ett svagt översktt å ett bäte tvärs över andet mean Bhusän ch Uppand. Nattfrster inträffade amännast mkring den 4, g, 20--23 ch 30. Nederbörden var i medeta 103 % av den nrmaa; översktten fö på Gttands (r86 %), Kamar, Nrrbttens, Kristianstads, Bekinge, Jämtands, Krnbergs, Mamöhus, Västerbttens ch Haands än; Uppsaa, Stckhms, Östergötands ch Jönköpings än visade nrma regnmängd, de återstående änen en större eer mindre brist. Förhåandevis minsta nederbörden fick Värmands än, där rägnmängden under månaden btt uppgick ti 52 % av den nrmaa. Oktber månad karaktäriserades av i strt sett nrma temperatur, men betydig nederbördsbrist, synnerigast i nrra Sverige. För riket i dess hehet var nederbörden 42 % av den nrmaa, mäst fick Kristianstads än med 88, minst Nrrbttens med 2I % av den nrmaa. Taens ch granens bmning. T a I e n har över hea andet haft en i amänhet svag ti medegd bmning. Såsm av tabe I närmare framgår, har den förhåandevis rikigaste bmningen inträffat inm tvänne vitt skida mråden, nämigen å ena sidan Lueå ch Skeefteå, å andra sidan Södra Småands ch - i mindre grad - Östra distrikten. Ti str de sammanfaa dessa mråden med de dear av andet, vika under maj månad åtnjöt ett betydigare värmeöfversktt. Svagast har taen bmmat inm Umeå ch Meersta N arrands distrikt. Ännu mycket sämre än taens har i år granens bmning varit. I nära 3 / 4 av samtiga bevakningstrakterna ha t.. m. de fristående tråden haft as ingen eer svag bmning. Rikig bmning å fristående träd eer i bestånd uppgives btt från respektive 27 ch r 2 be-. vakningstrakter, mstvarande respektive 5, 5 ch 3 prcent av dem, från vika uppgifter föreigga. Dessa enstaka mråden med ymnigare granbmning igga spridda över hea andet, dck icke inm Gäve-Daa distrikt. Förhåandevis rikigast har granen bmmat inm ara nrdigaste deen av Sverige. Tigången på ta= ch granktt. Kartan å sid. 778 visar tigången på I=årig taktt; den kan i strt sett betecknas sm ganska ringa. I överensstämmese med vad
( 7 7 7) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTTNING HÖSTEN I 9 I 4. III Tabe I. Sammandrag över bmningens ymnighet hs taen ch granen våren 1914, Die Biite der Kiefer und der Fichte im Friihjahr 1914. Prcentfördening av krnjägarnas uppgifter m Przentweise Verteiung der Förster Derich te U ber fristående träd med freistehende Bäume mit bestånd med Bestände mit Distrikt Ta (Kiefer) Lueå...... 27 52 21 I 5 48 42 5 Skeefteå... 33 50 17 18 54 z6 z Umeå... z 63 27 8 34 58 4 4 Meersta Nrrands........ 9 65 z6 32 56 12 Gäve-Daa............ 7 52 34 7 z6 57 I 7 Bergsags........ 4 52 42 z 14 70 14 z Östra........................ 48 45 7 33 50 I S 2 Västra... 53 41 6 I 73 I6 Småands...! 50 42 8 14 53 25 8 Södra... ",;. ;.;",;.",;.'.;_",;.';.;".;_",;.'.;_",;.' -...;3::...-;--z_6_-_4;.:7_-_z_4;._-\\--I-I_-_6_I ---\---.:._7-'r--I-I_ Hea andet 2.5 47 40.51 10 I z [ 19 3 Lueå... Skeefteå... Umeå...... Meersta Nrr ands... Gäve-Daa... Bergsags...... [ Östra...... Västra.... Småands.... Södra...... r s z6 32 42 19 12 z6 23 15 Hea andet 2 I Oran (F ich te) 38 47 48 zs 57 I5 52 8 40!8 66 9 59 24 62!O 54 '7 49 33 52.51 21 IS I 8 9 34 s 2 4 2 8 64 34 63 26 44 4 6 35 s 9 5 41 5 I 2 39 56 6 45 3 3 33 55 s.5 I 40.51 44.51 36 4 20 6 2 2 9 IS 4 2 5 3 5 24 9 3 12 3 sm förut anmärkts rörande taens bmning, kunna ckså beträffande kttförekmsten tvenne svagare maxima urskijas, ett i nrra ch ett i sydöstra Sverige. Likavä sm den 2-åriga ktten i ett förhåandevis mycket strt anta bevakningstrakter säges ha hämmats i sin utvecking av smmarens svåra trka, så har detta med a säkerhet ckså varit förhåandet med de unga, under året anagda kttämnena. Från smiga hå har bserverats, att de avfait sm ärtstra bidningar.
Tigången på t-årig taktt hösten 1914. Sverige (Ertrag an r-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1914.) r. Pajaa. 2, Trneå. 3 Tärendö. 4 J uckasjärvi. S Gäivare. 6. ånetäsks. 7 Angesa. Distrikt ch revir. Lue/i distrikt. Skee.fte/1 14. Vargiså. rs. Arjepugs. r6. JX1amesjaurs. 17. Ovre Byske. r8. Arvidsjaurs. 8. Kix; g. Ranea. r. Bdens. n, Strbackens. 12. Pärävens. 13. Jckmck3. distrikt. rg. Ävsby. 2. Piteå. 2I, Jörns. 22. Nrsjö. 23. Burträsks. Umeå distrikt. 24. Degerfrs. 29. Stensee. 5 N. Lyc!.see. 30. Viihemina 26. f%. Lycksee. 31. Fredrika. 27. Asee. 32. Bjurhms. 28. Srsee. 33 Anundsjö. Meersta Nrrands distrikt. 34 nsjö. 40. Rätans. 35 f.rstvikens. 4' Hede. 36. Qstersunds. 42. J unsee. 37 Are. 43 Härnösands. 38. Haiiens. 44 Medepads. 39 Bräcke. 45 N. Häsingands. 46. V. Häsingands. 4 7. Gästrikands. 48. Kpparbergs. 49 Österdaarnas. Gäve-Daa distrikt. Brgsagsdistri'ktet. 5. Särna. s r. Transtrands. 52. Västerdaarnas. 53 Ktens. 54 Ävdas. 6. Köpings. SS Arvika. 61. Västerås. s6. Karstads. 6:.-. Enköping. 57 Askersunds. 63. N. Rasags. 58. Örebr. 64. Örbyhus. 59 Grönb. Östra 65. Stckhms. 66. Gripshms. 67. Nyköpings. 68. Finspångs. 6g. Gubergs. 74 Tivedens. 75 Granviks. 76. Vartfta. 71 Kinne. 78. Sättbygds. 8. Tjusts. 84. Aspeands. Ss. Eksjö. 86. Tönköpings. 87. Västb. 92. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. distriktet. 70. Karsby. 7 r. Om bergs. 72. Kinda. 73 Gttani:. Västra distriktet. Smim ds distrikt. Södra distriktet. 79 Dasands. B. Hunnebergs. 8I. Marks. 82. Bhus. 88. Sunnerb. Sg. Värends. g. Ksta. gt. Uricehamns. 95 N. Sk&nes. g6. S. Sknes. 97 Haands..,..-Jr' \.,. 1,x " \ x".,_.j :')(-... ) ".,.. --"' -----f.ep"') --.. _fpt;:mfi""''-"') t--.. arrshjgsgräns. r: (Nr<n:u:/
Tabe 2. Sammandrag, utvisande förekmsten ch tiräckigheten av ta= ch granktt 1914. Zusammenfassung iiber die Verbreitung und die Menge der Kiefern und Fichtenzapfen. Distrikt ch revir Distrikt ch revir Lue& distrikt. Pajaa revir... Trneå» Tärendö»...... J uckasiärvi»....... Gäivare >... Råneträsks.... Ängeså».. Kaix» Råneå > Bdens.... strbackens» Päräven s» Jckmcks Skeefte!i distrikt. V argiså revir.... Arj epugs >.... amesjaurs.... O v re Bys k e»..fr.-rvidsjaurs». Avsby >... Piteå». Törns».. Nrsjö >> Burträsks»... Umeå distrikt. Degerfrs revir.... N. Lycksee»..... $,. Asee Srsee Stensee,.....»».. Vihemirra». Fredrika Bjurhms An undsjö....».... Meersta Nrrands distrikt. Tåsjö revir... Frstvikens».... Östersunds >... re :r> Å Haens Bräck e Rätans Hede Junse1e Härnösands Medepads».... >...»...».... Gäve-Daa distrikt. N. Häsingands revir... V. '' Gästrikands Kpparbergs Österdaarnas!,!, 2, 2,4 (3), 7 2,,s 2,2, 7 2,2 I,s 2, 2,1 3,0!,, 7 I,!, O, 1 (), 7 1,6 1,3 0,2,,5 O,s,2,, 0,2 1,6_,2!,s 0,8 0,6!, 2,,4, 7 1,6 1,6 (2), 7, 7 O, s 0,3 1,3!, 0,9 2, O,s,!,, 0,2 (0>,, 0,3,s O, s!, 1,1 I, 0,2,O 0,2 0,4 2,4, 2,!,s 2,, 7 2,4 (2), 7 2, 2,2 2, 2,2 2,2 2,6 2,3 2,6 2, 7 2 1 z:,!,,2, 7 2) 2,5,s 2, 1,7, 7!,!,, 7 1,3, 1,6, 0.7. 2, 1,7 1.7 1,6 2,2 2,5 1,6 2,5 (2) 1,7, 7 1,7 1,7!,s 2,2 1, 1,8 1,6 2,3 1,7 1,6 2, O,s 1,6 2,1 1,3 2;0, 1,7, () 1,7 1,6, 1,3 1,3 1,8!, 1,7,!,!, 1,3, O,s 1,6 I, 1,ö 1,6,, 7, 7!, 2, 1,7 2,4 (3),s!, 2,4, 7 0,3 1,3 1,1 1,1 0,6 0,9 0,9 (O) 1,3 O,s 0,4 0,6 1,3,!, 0,4 1,7!, I,,5 1,7,,2 2,2 (2), 1,3 0,2,s 2,2 0,9 O, s 0,1 0,3 0,2 (0)!,!, 0,4 0,3 0,6 0,4 1,7 1,7 1.0 1,7 2,3 2,5 2,2 1,8 0,2 1,7 2,1 1, 0,2 0.6 1 1,6 0,4 0,6 0,6 0,8 1,7 Särna Transtrands Västerdaarnas Ktens revir... ))..... J)..... Bergsagsdisriktet. Ävdas revir.... Arvika >>... Karstads >>.... Askersunds >>... Örebr 1>.... Grönb... Köpings... Västerås... En köpings >>.... :t". Rsags Orbyhus»... ))..... Östra distriktet. Stckbms revir... Gripshms >>.... Nyköpings ''... Finspangs Gubergs Kars by Om bergs Kinda Gtands»...,.....,..... ))..... Västra distriktet. Tivedens revir.... Granviks J>.... Vartfta»... Kinne "... S!ättbygds... Dasands.... Hunnebergs >>.... Marks... Bhus >>.... Småands distrikt. Tjusts revir.... Aspeh:nds ))..... Eksjö Tönköpings >> Vastb J) Sunnerb > Värends '' Ksta > Uricehamns» Södra distriktet. Kamar revir..... Öands... Bekinge... N. Sknes S. Skånes Haands,......!,,s 2,, 2 I,s 1,3 1,6!,,2 0,6 (), 7 I,!, O,s (I),2!,s (2)!,!,s, 1,3!,,,2,!,s, (2) 1.5 (i)!,s, 7 2,2!,s!, 2,,,, 7!, 2,,!, 2, 1,3 I, 2, 1,7 0,6 1,7, 7 1,3 1,3 1,3 1,7 1,3 O,s I,s!,s 1.9,, 1,7!,!, 1.5 O,s!, O,s!,s!,2 1,6 0,2 0,8 0,2 0,9 (O) () (O), 0,3 1,7 O,s!, 0,4 ],4 0,6 O,a,, () () () I,, I,s, 1,7 () (2) (' I,,,,,s 1,6 1,,,s I,!,,, 1,7!,!,1!, 1,1 O,s 1,3 I, 1,8, I, 1,6 O,s O,s 0,8 I,s!,s!, 1,6 () (2) (I),5!,B!, 1,3 (I) (!) (0),!, - 1,7 -- 0,3 - - 2,2 I,!,s 0,1:i O,s!, O,s 1,7 1,7 1,7 J3,,5!, I,!,s ' 2 1,1!,!,!,, 2 1,3 1,O,,!,, O,a 0,2,, 7!,2!,, 7, 7, 7, 7 O, 7, O,s 0,6, 7 0,4 0,1 (I) (OJ 0,4 0,2 0,6 0,2 (!) (),!, (O) (O) O,!,,, I,!, O,s, O,s 1,1 1, O, 7 O, 7, 7 0.2 1,, 7 (2) (2)!,!, (0) (0) 0,3 0,3 O.s 0,2 -, 7, 7 O,s 0,2 0,2 1,s,, 2 0,3 0,6 0,4, 0,1 0,2 0,4 1,3 0,3 0,9 0,4 1, 0,2 1.0 O,s 1,8 0,3 0,4 1,7 0,2 1,3 0,4 0,6 0,4
II4 EDVARD WIBECK. Man trde atså knappast kunna påräkna någn avsevärd tafröskörd under nästa vinters kttpckningssäsng även inm de trakter av andet, där taen i år bmmat förhåandevis rikigast. Förekmsten av :2=årig taktt visar en någt gynnsammare ttabid än mtsvarande av 1 -årig ktt. Bäst ttade är ett ferta revir inm Lueå, Skeefteå ch Umeå distrikt, ehuru knappast i den mfattning, sm av fjårets rapprt kunnat förväntas. De öften, sm förekmsten av 1-årig ktt då gav beträffande Haens, Rätans, N. ch V. Häsingands revir ha icke as bivit förverkigade, ch överhuvud taget visar i år den 2-åriga taktten i ett strt anta revir över hea andet svagare frekvens än den 1-åriga i fj, viket en jämförese mean kartrna å sid. 782 ch 783 ättast ger vid handen. Över förväntan gd ktt-tigång visa däremt Trneå, J uckasjärvi, Arjepugs, N. Lycksee, Västerdaarnas ch Värends revir. En sammanstäning av uppgifterna m den 2-åriga takttens tiräckighet för behvet inm respektive bevakningstrakter, utförd på sätt, sm närmare angives i föregående års frörapprt sid. 72 (454) ch 77 (459), ämnar det resutatet, att erfrderig mängd ktt för täckande av det kaa behvet eer därutöver skue finnas inm minst 18 revir: Tärendö, Geivare, Kaix, Råneå, Arjepugs, Mamesjaurs, Övre Byske, Piteå, Jörns, Burträsk, N. Lycksee, S. Lycksee, Srsee, Fredrika, Tåsjö, N. Häsingands, Transtrands ch Västerdaarnas. De bevakningstrakter, inm vika taktt synes förefinnas så pass ymnigt, att insaming för försäjning är möjig, är föjande; Lueå distrikt: Bönävens (Kaix revir), Bjuråns ch Liåuddens (Råneå revir) samt Kkens ch Sättbergs (Bdens revir) bev. trakter; Skeefteå distrikt: Risnabbens (Piteå revir) samt Jörns, Kintfrs ch Petikåns (J örns revir) bev.-trakter; Umeå distrikt: Nrdanås (N. Lycksee revir) ch Rämens (S. Lycksee revir) bev.. trakter; MeerstaNrrandsdistrikt: Brunf-Rödö bev-.trakt(östersunds revir); Gäve-Daa distrikt: Naggsjö-Deamas bev.-trakt (N. Häsingands revir; Bergsags distrikt: Vassgårda ch Håkanbs bev.-trakter (Karstads revir). Västra distriktet: Grytens bev.-trakt (Sättbygds revir). Inaes är det atså btt 16 bevakningstrakter, sm i år va översktt av taktt; i fj var det 6g stycken. Takttens beskaffenhet framgår i strt sett av tabe 3 Redan den mständigheten, att årets kttskörd i sin hehet bivit så mycket mindre än man av fjårets rapprter kunnat vänta, tyder på att ta-
takttens SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I 4 IIS ktten under det gångna året varit i vanig grad utsatt för kaamiteter. Detta bekräftas ckså av uppgifterna m beskaffenheten av den ktt, sm finnes kvar. U n der det takttarna i fj uppgåvas vara utveckade i btt I9 bevakningstrakter utgörande 4% av samtiga uppgivna, sägas de i år vara utveckade i I04 stycken, d. v. s. 23 %. Såsm skadade betecknades kttarne i fj btt i I I bevakningstrakter Ta. J. Den 2=åriga takttens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen. Distrikt takttens utvecking 1 Krnjägarnas uppgifter m Förster-berichte ii ber - ------,,,----, die Entwickung der Zapfen ' gdhet die Giite der Zapfen ---------------;-c--,--- vä utveckade utveckade 'i'; friska whentwickete unentwickete'- _ - gesun _ 1 Anta be- vaknings- Anta bev.aknings- trakter % trakter % Anzah d. Förstereien Lueå... 44 Skeefteå... 4 7 Umeå... 45 Meersta Nrrands....... 43 Gäve-Daa.................. 2S Bergsags........................ 3 I Östra.................... 20 Västra........................... 33 Småands... 30 Södra......... 29 Hea andet 3 50 1 7g 90 1 g S8 62 6 53 72 ss ss 77 Anzah d. - Förstereien 12 s 6 17 20 rs 13 4 4 104 1 21 JO JO 12! ' 47 2S 12 i 12 i 2 3 I Anta bevakningstrakter Anzah d. Förstereien 4S 49 47 42 34 41 29 40 2S 28 - skadade beschädigte -,-----1 Anta be Ivaknings- % 1 trakter % S3 g6 94 Sg Sr Sg Sr g31 g g3 Anzah d. Förstereien g 2 3 s s 7 3 3 8g 47 It II 19 II 19 7 JO 2 7 I I utgörande 2 prcent, men i år i 47 bevakningstrakter eer I I prcent. Ara sämst tyckes ktten vara inm Gäve-Daa, Bergsags ch Östra distrikten; från det sistnämnda av dessa betecknas den sm utveckad i nära häften av bevakningstrakterna. Sm förnämsta rsak ti takttens underhatiga beskaffenhet nämnes i amänhet trka ch i några fa ckså frst. Även insektskadr, säkerigen- i övervägande anta fa rsakade av kttvivar, mtaas stundm. Från Hgda i Härjedaen berättas, att t.. m. taktten under infytande av smmarens starka trka börjat att i förtid sjävkängas på träden. Vidare inrapprterades från många bevakningstrakter, synnerigast inm södra häften av andet, att ekrrarna där uppträtt i vanig mängd ch att de redan tidigt på hösten börjat angripa barrträdsktten. i
Tigången på t-årig taktt hösten 1913. Sverige (Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfeh in Schweden im Herbste 1913.) :r. Pajaa. 2. Trneå. 3 Tärendö. 4 J uckasjärvi. 5 Gäivare. 6. Råneträsks. 7 Ängeså. Distrikt ch revir. Lueå distrikt. Skeeftei 14. Vargiså. 15. Arjepugs. 16. Mamesjaurs. '7 Övre Byske. rs. Arvidsjaurs. 24. Degerfrs. 25. N. Lycksee. 26. ycksee. 27. Ast.e 28. Srsee. Umeå disin'kt. 8. Kix 9 Ranea. 10. Bdens. u. Strbackens. z2. Pärävens. 1 3 J ckmcks. distrikt. rg. Ä!vsby. 20. Piteå. 21. Jörns. 22. Nrsjö. 23. Burträsks. 29. Stensee. 30. Vihemina, 31. Fredrika. 32. Bjurh!ms. 33 Anundsjö. Meersta Nrrands distrikt. 34 Tåsiö. 40. Rätans. 35 Frstvikens. 41. Hede. 36. Qstersunds. 42. Junsee. 37 Are. 43 Härnösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. Gäve-Daa distrikt. 45 N. Häsing!ands, 46. V. Häsingands. 4 7. Gästrikands. 48. pparbergs. 49 Osterdaarnas. 54 Ävdas. ss. Arvika. s6. KarstaJs. 57. Askersunds. s8. Örebr. 59 Grönb. Östra 65. Stckh!ms. 66. Gripshms. 67. Nyköpings. 68. Finspångs. 6g. Gubergs. Bergsagsdistriktet. 5. Särna. sr. Transtrands. s 2. Västerdaarnas. 53 Ktens. 6. KöpinJ;,S 61. Västeras. 62. Enköpings. 63. N. Rsag<. 64. Örbyhus. distriktet. 70. Karsby. 71. Ombergs. 72. Kinda. 73 GttanL. Västra distriktet. 74 Tivedens. 79 Dasands, 75 Granviks. 8. IIunnebergs. 76. Vartfta. Sr. Marks. 77. Kinne. 82. Bhus, 78. Sättbygds. S:. Tjust. 84. Aspe!ands. 8s. Eksjö. 86. T önköpings. 87. Västb. 92. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. Småands distrikt. Södra distriktet. 88. Sunnerb. Sg. Värends. g. Ksta. gr. Uricehamns, 95 N. SkÄnes. g6. S. Skhes. 97. Haands.,x \ / ' x,.. ' < ' / )(--- \,.,. t;-... Barrskgsgriin5 r (Naddwadgreme GEN STAB. LIT. ANST.
Tigång på 2-årig taktt bösten 1914. Sverige (Ertrag an 2-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1914.) :r. Paja1a. 2. Trnei. 3 Tärendö. 4 J uckasjärvi. 5- Gäivare. 6. ånetäsks. 7 Angesa. Distrikt ch revir. Lue& distrikt. 8. K:Hx.; 9 Ranea. r. Bdens. n. Strbackens. 12. Pärävens. '3 Jckmct,, Skee.f!e distrikt. '4 Vargis. '9 Ä)vs_!Jy. 15. Arjepugs. 20. P1tea. 16. Mamesjaurs. 21. ]örns. '7. Övre Byske. 22. N rsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. 24. Degerfrs. >5 N. Lycksee. 26. - Lycksee. 27. Asee. 28. Srsee. Ume& distrikt. 9 Stensee. 30. Vihemina. 3 I. Fredrika. 32. Bjurhms. 33 Anundsjö. Meersta Nrra11ds distrikt. 34 nsjö. 40. Rätans. 35 f.rstvikens. 4' Hede. 36. Qstersunds, 42. Junsee. 37 Are. 43 Härnösands. 38. Haens. 44 Medepads.. 39 Bräcke. 45 N. Häsingands. 46- V. Häsingands. 47 Gästrikands. 48. {pparbergs. 49 Österdaamas. Gäve-Daa distrikt. 5. Säi:'na. s x. Transtrands. s 2. Väster daarnas. 53- Ktens. Bergsagsdistriktet. 54 Ävdas. 6. Köpin,S ss. Arvika. 61. Västeras. 56. Karstads. 62. Enköpings. 57 skersunds. 63. N. Rsag. s8. Örebr. 64. Örbyhus. 59 Grönb. Östra 65. Stckhms. 66. Gripshms. 67. Nyköings. 68. Finspangs. 6g. Gubergs. distriktet. 70. Karsby. 7' Ombergs. 7 Kinda. 73 GttanC:. Västra distriktet. 74 Tivedens. 79 Dasands, 75 Granviks. B. Hunnebergs. 76. Vartfta. Sr. Marks. 77 Kinne. 82. Bhus, 78. Sättbygds. 8?. Tjust.. 84. Aspeands. 8s. Eksjö. 86. J ön köpings. 87. V_ästb. 92. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. Sm&mzds distrikt. Södra distriktet. 88. Sunnerb. 8g. Värends. g. Ksta. gi. Uricehamns. 95 N. Sknes. g6. S. Sknes. 97 Haands........-... f " / IN/ \.,. x,.. J :'r--... ' ' \. \.,._ \..
Tigång på granktt i Sverige hösten 1914. (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1914 ) Lue& r. Pajaa. 2, Trneå. 3 Tärendö. 4 Juckasjärvi. 5 Gäivare. 6. Råneträsks. 7 Ängeså. Distrikt ch revir, Skee.fte/1 r4. Vargiså. rs. Arjepugs. r6. Mamesjaurs. '7. Övre Byske. r8. Arvidsjaurs. 24, D"egerfrs. 25. N, Lycksee, 26. Lycksee. 27, Asee. 2 8. Srsee. distrikt. 8. K;;tix; 9 Ranea. r. Bdens. n. Strbackens. 12. Pärävens. '3 Jckmcks. distrikt. rg. Ävsby. 2. Piteå. Unze/1 distrikt. 21. ]örns. 22. Nrsjö. 23. Burträsks. 29. Stensee. 30. Vihemina. 3 r. Fredrika. 32. Bjurhms. 33. Anundsjö. Meersta Nrr!a?Zds distrikt. 34 Bsjö, 40. Rätans. 35. f. rstvikens. 4' Hede. 36. Ostersunds. 42. J unsee. 37' Äre. 43 Härnösands. 38, Haens. 44 Medepads. 39 Eräcke. 45 N. Häsingands, 46. V. Häsingands. 47 Gästrikands. 48..\j:pparbergs. 49 Osterdaiarnas. Gäve-Daa distrikt. 5. Särna, s r. Transtrands. 52. Västerdaarnas. 53 Ktens. _... '., ' ' " ',x x " " \ x/ "f../ :){-----)... / \., Distrikt ch revir. Brgsagsdistriktet. 54 Ävdas. 6. Köpings. 55. Arvika. 61. Västerås. s6. Karstads. 62. Enköpings. 57 Askersunds. 63. N. Rsag<;. 58. Örebr. 64. Örbyhus, 59 Grönb. Östra 65. Stckhms. 66. Gripshms. 67. N y köpings. 68. Finspångs. 6g. Gubergs. 74 Tivedens. 75 Granviks. 76. V artfta. 77 Kinne. 78. Sättbygds. distriktet. 70. Karsby. 71. Om bergs. 72. Kinda, 73 Gttan. Västra distriktet. 79 Dasands. B. Iunnebergs. Sr. Marks. 82. Bhus. Sm!Uands distrikt. 8;:. Tjust. 88. Sunnerb. 84. Aspeands. Sg. Värends. Ss. Eksjö. g. Ksta. 86. Jönköpings. gr. Uricehamns. 87. Västb. SHdra 92. J5amar. 93 Oands. 94. Bekinge. distri!det. 95 N. Skitnes. g6. S. Sk&nes. 97 Haands. - fi:%!!n.s7edimw:- qren>:e) Ji!virgriins.:!Revier!Jraae) :;--""11arr.swgsgriins '-- (Naddwad(!rer=J
SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I 4 119 Förekmsten av granktt, sm närmare åskådiggöres av kartan å sid. 784 är i strt sett mycket svag. Liksm taen visar ckså granen den förhåandevis bästa kttsättningen inm den nrdigaste deen av andet. Tiräckig eer mer än tiräckig ktt för det kaa behvet ha emeertid btt 7 revir: Kaix, Råneå, Mamesjaurs, Övre Byske, Jörns, Anundsjö ch Västerdaarnas. Ktt ti avsau beräknas kunna insamas i föjande bevakningstrakter: Lueå distrikt: Bönävens (Kaix revir), Bjuråns ch Liåuddens (Råneå revir) samt Kkens (Bdens revir) bev.-trakter; Skeefteå distrikt: Stridans ch Junkarbergets bev.-trakter (Vargiså revir) - varest ktten visserigen ej direkt uppgives vara»mer än tiräckig», men säges förekmma»rikig» ch vara frisk ch vä utveckad - samt Kintfrs ch Petikåns bev.-trakter (Jörns revir); Meersta Nrrands distrikt: Frösö bev.-trakt (Östersunds revir) samt Revsunds, Sundsjö ch Ansjö bev.-trakter (Bräcke revir). Även beträffande dessa bevakningstrakter saknas direkta uppgifter m grankttens tiräckighet, men från samtiga uppgives den vara rikig å fristående träd, från de tre sistnämnda t.. m. i bestånden. Västra distriktet; Grytens b ev.-trakt (Sättbygds revir); Småands distrikt: S. Tjusts ch Hjrteds bev.-trakter (Tjust revir), varest ej heer direkt uppgives att ktten är»mer än tiräckig», men där den finnes rikigt på fristående träd ch medemåttigt i bestånden. Från ej mindre än 26 revir uppgives granen hava as ingen eer så gtt sm ingen kttsättning, ch inm ytterigare 28 revir finnes ktt btt å fristående träd. Grankttens beskaffenhet, beyses närmare i tabe 4 Liksm faet var med taen, framträder ckså här den stra underägsenheten hs årets ktt gent emt fjårets. Under det granktten då uppgavs vara utveckad inm 63 av 419 bevakningstrakter, d. v. s. I5%, uppgives detta nu vara förhåandet i I I 8 av 294, d. v. s. 40 %. Såsm skadade betecknas kttarna i 38 % av bevakningstrakterna, viket prprtinsvis är ungefär detsamma sm föregående år. Sm rsak ti kttens underhatiga beskaffenhet angives nästan atid trkan, mera undantagsvis, nämigen för några bevakningstrakter inm Lueå, Skeefteå, Bergsags ch Småands distrikt, även frsten. Skadrna på ktten tiskrivas insekter ch»maskan>; efter at att döma har man huvudsakigen att göra med veckarearver. Från Rönnbergets bevakningstrakt (Övre Byske revir) uppgives granktten ckså vara skadad av svamp. Från några patser i Nrrand ch Bergsagen: Bda (Bispgårdens skrevir), Hgda (Rätans revir), Grönsinka skrevir samt Östra bevakningstrakten i Köpings revir, berättas m en iknande tidig
!20 Tabe 4- EDVARD WIBECK. Orankttens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzafpen. Krnjägarnas uppgifter m Förster-berichter iiber Distrikt grankttens utvecking die Entwickung der Zapfen! grankttens gdhet die Giite der Zapfen vä utveckade utveckade friska skadade whentwickete unentwickete gesunde beschädigte I Anta be- Anta be- Anta be- Anta bevaknings- vaknings- vaknings- vakningstrakter % trakter % trakter % patser % Anzah d. Anzah d. Anzah d. Anzah d. Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien Lueå... Skeefteå... Umeå...... Meersta Nrrands... Gäve-Daa... ergsags... Ostra... Västra... Småands... Södra... Hea andet 36 77 II 23 33 70 12 30 33 82 7 18 37 97 I 3 18 75 6 25 r8 78 5 22 16 62 O 38 I5 63 9 37 17 77 5 23 r8 90 2 O 13 33 26 67 13 38 21 62 9 35 17 65 8 32 17 68 II 41 r6 59 13 52 I2 48 O 48 II 52 5 24 r6 76 13 59 9 41 13 52 I2 48 I 6 6 II8 I 62 O 7 4 I 73 7 3 sjävkängning av granktten, sm i så str utstäckning ägde rum föregående år. Sm redan förut bivit nämnt, ha i höst ekrrarna varit mycket tarika ch säkerigen smigstädes fuständigt förtärt det granfrö, sm i annat fa stått att erhåa. Oftast nämnes ekrrarnas skadegörese från bevakningspatser inm Meersta Nrrands, Gäve-Daa ch Småands distrikt. Björken. Detta trädsag har i strt sett under året haft en ganska rikig bmning, under det frösättningen, såsm av kartan å sid. 787 framgår, bivit mera regebunden. Bästa tigången på frö har funnits inm ett större mråde i västra deen av Gäve-Daa ch Bergsags distrikt samt f. ö. å ett ferta smärre spridda mråden inm övriga dear av andet. Även björkfröet uppgives i många fa ha hämmats. i sin utvecking av trkan. Från Skärvikens bevakningstrakt (Grönb revir) uppgives att björken där devis bivit skadad av indmätaren. Eken. Eken har i år haft en vanigt rik fruktsättning inm större deen av sitt utbredningsmråde här i andet.. Såsm av kartan å sid. 788 8
Tigång på björkfrö i Sverige hösten 1914. (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste 1914.) ' Pajaa. 2. Trneå. 3 Tärendö. 4 J nekasjärv i. 5 Gäivare. 6. RÄneträsks. 7 Änges. Distrikt ch revir. Lttete distrikt. 8. K:ix g. Ranea, x. Bdens. 1 T. Strbackens. 12. Pärävens. '3 Jckmkks. Skee.ftete distrikt. 14. Vargiså. '9 Ävsby. 15. Arjepugs. 20. Piteå. 16. Mamesjaurs. 21. Järns. 17. Övre Byske. 22. Nrsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. 24. Degerfr.<. 25. Nrra Lycks<>e. 26. ödra Lycksee. 27. Asee. 9 Srsee. Ume& dz"strikt. 29. Stensee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhms. 33 Anundsjö. Meersta Nrrands distrikt. 34 Täsjö. 40. Rätans. 35 Fr.stvikens. 4' Hede. 36. Östersunds. 42. Junsee. 37 Åre. 43 Hernösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. Gäfe-Daa distrikt. 45 N. Häsingands. s. Säma. 46. V. Häsingands, 5' Transtrands. 47 Gästrikands. 52. Västerdaames. 48. Kpparbergs. 53 Ktens. 49 Österdaarnes. Bergsags distriktet. 54 Ävdas. 55 Arvika. 56. Karstads. 57. Askersunds. 58. Örebr. 59 Grönb. 6. Köpings. 6x. Västerås. 62. Enköpings. 63. rra Rsags. 64. Örbyhas. Östra distriktet. 6s. Stckhms. 70. Kar by. 66. Gripshms. 71. Ombergs. 67. Nyköpings. 72. Kinda. 68. Finspångs. 73. Gttands. 6g. Gubergs. Västra distriktet. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granviks. 8. Hunnebergs. 76. V artfta. BI. Marks. 77 Kinne. 82. Bhus. 78. Sättbygds. Smiands distrikt. 83. Tjusts. 84. Aspeands. Ss. Eksjö. 86. Jönköpings. 87. Västb, 92. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. 88. Sunnerb. 89. Värends. g. Ksta. 9' Uricehamns. Södra distriktet. 95 N. Skånes: g6. S. Skånes. 97. Haands. 1 _)(', -" 1,x " \ x' -J. :-... ) '... : '.,.
122 EDVARD WIBECK. (788) närmare framgår, har i synnerhet småändska högandet givit rik nskörd, under det Skåne, Haand, Bhusän ch västra deen av Västergötand visa de förhåandevis svagaste resutaten. Detta synes huvudsakigen ber på, att även bmningen inm sistnämnda mråde varit betydigt svagare än inm den centraa ch östra deen av Sydsverige. I vissa fa har emeertid även en gd bmning efterföjts av en ken Distrikt ch revir. Bergsagsdistriktet. 54 Ävdas. 6. Köpings. 5.5 Arvika. 61. VäSterås. s6. Karstads. 62. Enköpings. 57 Askersunds. 63. - Rasags. 58. Örebr. 64. Orbyhus. 59 Grönb. Östra distriktet. 65. Stckhms. 70. Karsby. 66. Gripshms. 7r. Omber_gs. 67. Nyköings. 7" Kinda. 68. Finspangs. 73 Gttan;;. 6g. Gubergs. Västra distriktet. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granviks. S. Hunnebergs. 76. Vartfta. Sr. Marks. 77 Kinne. 82. Bhus. 78. Sättbygds. 8?. Tjusts:. 84. Aspeands. 85. Eksjö. 86. Jönköpings. 87. Västb. g2. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. Smiands distrikt. Södra distriktet. TiiJgången på ekn i Sverige hösten 1914. (Ertrag an Eichen 88, Sunnerb. Sg. Värends. g. Ksta. gt. Uricehamns 9.5 N. SkÄnes. r 16. S. SHnes. 97 Haands. in Schweden im Herbste 1914.) fruktsättning, i viket fa skadegöresen vanigen tiskrives trka (så t. ex., i Sundsmarkens bev.-trakt av Tivedens revir), insekter (t. ex. Svartedaens bev.-trakt i Bhus revir, Nösdaa i N. Skånes revir) eer båda i förening (t. ex. V. Kinne bev.-trakt i Kinne revir). Från Daby bev.-trakt (S. Skånes revir) uppgives,.att nen skadats av frst. Stundm nämnas ckså ekrrarna såsm skadegörare på eken. Enigt författarens mening ha ckså dessa djur i förening med nötskrikrna i år agt besag på den största deen av eknen. Bken. Inm större deen av sitt svenska utbredningsmråde har bken i år haft as ingen eer btt en mycket svag bmning. Från Handbörds
SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I 4 I23 bev.-trakt i Kamar revir ch Gärds bev.-trakt i Södra Skånes revir berättas att bknötterna efter den svaga bmningen bivit utveckade ch skadade av trkan. Det kan av vidstående karta synas, sm m bken inm. Jönköpings revir skue intaga en egendmig särstäning, vad fruktsättningen angår. Det bör därfr påpekas, att beteckningen»rikig& för mrådet i fråga, sm f. ö. är uppgjrd efter de sedvaniga Distrikt ch revir. Bergsagsdistriktet. 54 Ävas. 6. Köpin:s. ss. Arv1ka. 61. Västeras. 56. Karstads. 6. Enköpings. 57 Askersunds. 63. N. Rasag,., 58. Örebr. 64. Örbyhus. 59 Grönb. Östra distriktet. 65. Stckhms. 70. Karsby. 66. Gripshms. 71. Ombergs. 67. Nykö'ings. 7 Kinda. 68. Finspangs. 73 Gttan. 6g. Gubergs. 74 Tivedens. 75 Granviks. 76. Vartfta. 77 Kinne. 78. Sättbygds. S:. Tjust.. 84. Aspeands. ss. Eksjö. 86. J ön köpings. 87. Västb. 92. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. Västra distriktet. Smiands distrikt. Södra disfri'ktet. Tigången på bkn i Sverige hösten 1914. (Ertrag an Buchecketn in Schweden im Herbste 1914.) 79 Da.sands. B. Hunnebergs. Sx. Marks. S2. Bhus. 8S. Sunnerb. 8g. Värends. g. Ksta. 9' Uricehamns 95 N. Sk1nes. g6. S. Skines. 07 Ha.ands. principerna, i detta fa btt grundar sig på en enda psitiv uppgift, nämigen från Värnarna bevakningstrakt. Då bken här förekmmer ganska sparsamt ch i a synnerhet bestånden är mycket få, stamma de bservatiner, sm egat ti grund för uppgiften i fråga, sannikt btt från ett ringa fåta träd. Att just bken, även inm ett het itet mråde, kan visa stra individuea ikheter, vad fruktsättningen angår, är f. ö. fta förut iakttaget, ch en annan bservatin häröver återfinnes även band årets frörapprter. Krnjägaren i Skärsnäs bev.-trakt av Bekinge revir meddear såunda, att han hs ett fåta fristående bkar iakttagit rikig bmning med efterf61jande medemåttig fruktsättning, under det bken inm bevakningstrakten i övrigt varken burit bmmr eer frukt.
124 EDVARD WBECK, (790) Övriga övträd. Om gråaen ha uppgifter ämnats från 9 bevakningstrakter. Från N eder Trneå (Trneå revir), Tärendö (Tärendö revir), Rtiden (J örns revir) ch samtiga bevakningstrakterna inm Bispgårdens skrevir inrapprteras medemåttig ti rikig bmning ch dit fruktsättning med friskt ch väutveckat frö. Svag bmning ch fruktsättning samt devis skadat ch utveckat frö inberättas däremt från Krpimb, Lahnajki ch Landsjärv i Tärendö revir. De ti ett 30-ta uppgående rapprterna m kibbaen angiva i rege medemåttig såvä bmning sm fruktsättning med friskt ch väutveckat frö. Svag fröbidning inberättas från Viiåttinge (Nyköpings revir), Västra Kinn!! (Kinne revir), Ekeröd (S. Skånes revir) samt Röka, Hamstad ch Töö (Haands revir), ch angives stundm trkan sm rsak härti. Från Seeb (Gripshms revir) ch Stenseke (Sättbygds revir) uppgives att aen där ej bmmat. Om annbken föreigga 6, sins emean mycket skijaktiga uppgifter från Skåne ch Haand. I Daby (S. Skånes revir) har detta trädsag både bmmat rikigt ch satt rikig ch vä utveckad frukt; i Gärds (S. Skånes revir) ch Höka (Haands revir) bev.-trakter var visserigen bmningen medemåttig resp. rikig, men frösättningen bev tack vare trkan svag. I Töö bev.-trakt (Haands revir) var även bmningen svag ch vid Keberga skgsska ch vid Skarhut (S. Skånes revir) säges den ha varit as ingen. Amen mtaas i I 7 rapprter. Den har i amänhet haft medemåttig - rikig bmning med mtsvarande fruktsättning, viken senare dck i vissa fa, så i Kåh,mds bev.-trakt (Kinne revir), Bjäre (N. Skånes revir), Daby ch Gärds (S. Skånes revir) samt Hamstads (Haands revir) bev.-trakter idit strt avbräck genm trkan. Från Köpings västra (Köpings revir) samt Töö (Haands revir) bev.-trakter uppgifves sjäva bmningen ha varit svag. Om asken föreigga rapprter från 20 bev.-trakter. Bmningen har enigt dessa uppgifter mestades varit svag ti medemåttig, i ett par fa dck rikig. Från s bev.-trakter: Ribbingeunds ch Råbyheds ( Gripshms revir), Y eke (Kinda revir), T unaäns ( Aspeands revir) ch Visingsö (Eksjö revir), samt Hammarseh ch Keberga skrevir inberättas medemåttig fruktsättning med friska, väutveckade frön. I de skånska ch haändska samt några andra bevakningstrakter - Köpings västra (Köpings revir), Seeb ch Åkers (Gripshms revir), Västra Kinne ch Kåands (Kinne revir) - har fröutbytet bivit ringa eer as intet.
SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I 4. Linden nämnes i r6 rapprter. Detta trädsag visar ännu tydigare än det föregående, att sydvästigaste deen av Sverige beträffande övträdens fruktsättning i år måste intagit en särstäning gent emt de högäntare, inre dearna av Götaand, kanske än mera än dessa idit av trkan. Lika samstämmigt sm rapprterna från Bergsags, Östra, Västra ch Småands distrikt samt från N. Sårres revir- inkusive Keberga skgsska - uppgiva en rik eer åtminstne medemåttig fruktsättning hs inden, ika samstämmigt betecknas den såsm ringa eer het fesagen i 5 rapprter från Haands ch S. Skånes revir. I samma riktning peka årets 26 uppgifter m önnen. Efter en medemåttig - rikig bmning har detta trädsag inm större deen av sitt svenska utbredningsmråde haft en medemåttig fruktsättning med nrmat utveckat frö. Mera undantagsvis uppgives från några patser inm den nrra ch centraå deen av önnens växtmråde, nämigen från Köpings västra bev.-trakt (Köpings revir), Ribbingeunds, Råbyheds ch Brtrps bev.-trakter (Gripshi:ns revir) samt Västra Kinne bev.-trakt (Kinne revir), att frösättningen varit svag eer het utebivit. Detta har däremt varit faet inm 5 bev.-trakter i Södra Skånes ch Haands revir; i 3 fa uppgives sm rsak härti trkan. Från Vaåsens, Huts ch Töö bev.-trakter i Haands revir uppgives dck önnen haft medemåttig fruktsättning med friskt ch vä utveckat frö. Oxen har under året haft en kat mycket växande, men övervägande svag fruktsättning, Btt från 2 hå, Y eke (Kinda revir) ch Tunaäns (Aspeands revir) bev.-trakter, uppgives xen ha burit rikiga ch vä utveckade bär. Från ytterigare tvenne patser, Köpings västra (Köpings revir) ch Töö (Haands revir) bev.-trakter, betecknas fruktsättningen sm medemåttig, under det de återstående rapprtörerna, r st. krnjägare från Gripshms, Vartfta, Kinne, Sättbygds ch Haands revir, angiva tigången på xebär såsm ringa eer ingen. I 5 fa anses detta förhåande ber på trkan. Rö'itnen mtaas i 7 rapprter, av vika 5 från Bergsagsdistriktet överensstämmande uppgiva, att detta trädsag där ingenstädes burit bär i avsevärd mängd. Btt från Hamstads bev.-trakt (Haands revir) mtaas rikig tigång på rönnbär, varav dck större deen redan tidigt på hösten var uppäten av fågar. Om hasse, hägg ch hästkastanje föreigga btt enstaka rapprter. Förstnämnda trädsag har i år tydigtvis haft en ganska svag bmning ch dit fruktsättning. De få nötter, sm h.. d. möjigtvis funnits, trde f. ö. ekrrarna skyndat sig att tivarataga. Häggen ch hästkastanjen synas ha bmmat rikt ch satt medemåttig frukt. 1 Medde..fr. Statms Skgs.försöksanstat. H. II
EDVARD WIBECK. Inpanterade främmande barrträd. Över bmning ch kttsättning hs eurpeisk ärk föreigga I 7 rapprter frånika deer av Göta ch Svea and söder m Mäartrakterna. Liksm ta ch gran har ckså ärken haft ett mycket svagt fröår.. Från samtiga hå rapprteras ringa tigång på ktt, ch den ktt, sm finnes, betecknas i ungefar hava antaet fa såsm utveckad ch skadad av trka ch frst. Från Handbörds bev.-trakt (Kamar revir) uppgives såvä bmmr sm barr ha brtfrusit. Den sibiriska ärken synes i år åtminstne i kuturerna i nrra ' Sverige haft någt bättre kttsättning än sin eurpeiska frände. Från Neder Trneå (Trneå revir), Viståns (Ävsby revir) ch Köpings västra (Köpings revir) bev.-trakter uppgives kttsättningen ha varit medemåttig, däremt ringa eer ingen i Åkers (Gripshms revir) ch Hamstads (Haands revir) bev.-trakter. Bestånd av detta trädsag, sm författaren i höst haft tifäe bservera inm Örbyhus revir, vid Bjurfrs samt å Brmö utanför Mariestad, hade aa ganska fåtaiga, men ti synes friska kttar. Den eurpeiska sivergranen tycks förhåit sig mycket ika på ika patser. I Rsendas bev.-trakt (Öands revir) uppgives den satt rikiga, väutveckade ch friska kttar, på Visingsö (Eksjö revir) frisk ktt i medemåttig mängd, men ringa i Nåsens (Sättbygds revir) ch Fammarps (Haands revir) bev.-trakter. I Keberga skrevir har den icke ens bmmat. Om bergtaen föreigga, såsm vanigt, btt meddeanden från Höka ch Fari.marps fygsandsfät i Haand. Den började här att rikigt bmma den 26-28 maj ch har givit en medemåttig skörd nrmat utveckade, friska kttar. * * * Det är uppenbart, att såvä ta sm gran i år bära en atför betydig ch kat begränsad kttskörd, för att någn avsevärd insaming under den stundande avverkningsperiden ska kunna ifrågakmma. U n der sådana förhåanden är det en yckig mständighet; att från föregående, rika kttår ett så strt förråd av frö ch dängd ktt nu igger inne på känganstaterna, att det vida överstiger åtminstne den närmaste kuturperidens behv. Ti11 beysande härav må föjande siffrr anföras, hpstäda des med tihjäp av den fficiea statistiken, des av primäruppgifter, sm väviigt stäts ti anstatens förfgande från statens ch skgsvårdsstyresernas känganstater - de enda sm en utredning av detta ;Jag ansetts kunna mfatta.
(793) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 1914. 127 Fröförbrukningen under år I g 13' gestatade sig såunda: Svea- ch Gö'taand. Amänna skgar.................. 2,529 kg. tafrö, 55 kg. granfrö Privata skgar, kutiverade genm skgsvårdsstyresernas forsrg eer med deras vetskap'... 8,294»» 7,537».» -------------- Summa 10,823 kg. tafrö, 9,092 kg. granfrö Daarna, söära ch meersta Nrrand. Amänna skgar.... 558 kg. tafrö, 27 kg. granfrö Privata skgar, kutiverade genm skgsvårdsstyresernas forsrg eer med deras vetskap 1...... 7,026»» 923»» -------------------------- Summa 7,584 kg. tafrö, 950 kg. granfrö Väster- ch Nrrbbttm. Amänna skgar..................... 241 kg. tafrö, 15 kg. granfrö Summa summarum 18,648 kg. tafrö, 10,057 kg. granfrö Det inses medebart, att sutsiffrrna ej angiva andets ttaa fröförbrukning, så t. ex. har tydigtvis en he de frö såtts på bagsmark även inm Nrr- ch Västerbtten. Sätta vi emeertid den ttaa förbrukningen ti i runda ta, 2; kg. tafrö ch I I, kg. granfrö, trde dessa siffrr ej vara atför missvisande. I statens ch skgsvårdsstyresernas känganstater inneigga f. n. ungefår föjande fröförråd: 2 Svea- ch Gö'taand. Statens känganstat vid Finnerödja... 4,6 kg.. tafrö, 206 kg. granfrö skgsvårdsstyreserna...... 1..::9.:..:' 5::..:9;...0 10...:'..::;5.::.3..:..4, Summa 24,190 kg. tafrö, 140 kg. granfrö Daarna, söära ch meersta Nrrand. Statens känganstat vid Bispgården........... 2,902 kg. tafrö, 2 kg. granfrö skgsvårdsstyreserna..._.._. 1_6.:..:' 5::..2»...;s:..:.,, Summa 19.422 kg. tafrö, Väster- ch Nrrbtten. Statens känganstat vid Hänäs........... 2,135 kg. tafrö, 5,2 kg. granfrö 42 kg. granfrö Summa summarum 45,747 kg. tafrö, 15,784 kg. granfrö Härti kmma aa de privata, ti c:a ett s-ta uppgående frökängningsanstaterna samt krnjägares, skgvaktares m. f.:s kttkängning i hemmen, viket at f. n. anses representera ara minst 2, kg. tafrö ch I, kg. granfrö. Landets sannika inneiggande fröförråd 1 Fröförbrukningen å de privatskgar, där kutur skett utan skgsvårdsstyresernas f<irsrg, men med deras vetskap, har btt ku,nnat ungefärigen beräknas med tihjäp av uppgifterna över den kutiverade areaen. 2 De smigstädes befintiga förråden av kängd ktt ha här reducerats ti frö på så sätt, att I h. ktt ansetts mtsvara,6 kg. frö.
128 EDVARD WIBECK. (794) trde atså i sin hehet snarare överstiga än understiga 6s, kg. tafrö ch 25, kg. granfrö. Sättes 1913 års fröförbrukning sm nrm, skue detta förråd mtsvara mer' än 3 års förbrukning för tafrö ch mer än 2 års för granfrö. Vad statens skgar angår, tiåta tydigen de befintiga förråden av tafrö en betydande ökning av kuturerna. I a synnerhet gäer detta m de nrra distrikten. Vid Hänäs känganstat igger såunda f. n. 9 gånger så mycket tafrö, sm 1913 förbrukades å samtiga amänna skgar inm 'Nrr- ch Västerbttens än, ch vid Bispgårdens känganstat 5 gånger så mycket, sm under samma år åtgick på iknande skgar i de övriga N arrandsänen ch i Daarne. Det vre mycket att bekaga, m den uppsjö i frömarknaden, sm f. n. råder, skue våa ett så starkt prisfa på varan, att de för skgsbruket så nyttiga ch nödvändiga känganstaternas existens därigenm htades. Å andra sidan får man önska, att den rikiga tigången på frö ckså i större mfattning än någnsin förr må kmma andets - ch speciet Nrrands - skgsmark ti gd.
MITTELUNGEN AUS DER FORSTLCHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. Der Samenertrag der Wa1dbäume in Schweden im Jahre 1914. VN EDWARD WmECK. (Schwedischer Text S. xs-1 28.) Die Bäume haben in de.m etzten J ahre im grssen und ganzen emen schwachen bis kaum mittemässigen Samenertrag geiefert. Die Kiefer, deren j unge Zapfenanagen im J ahre I 9 I 3 eine ni ch t unbeträchtiche Ernte fiir das nachfgende J ahr versprachen, hat diese Versprechungen ni ch t in erwartetem U mfang erfiit. Wie aus der Karte auf S. I I 7 näher zu ersehen ist, hat sich der tatsächiche Samenertrag in dem weit grässeren Teie des Landes as schwach erwiesen, nur in einigen nrdschwedischen Revieren und in denjenigen vn Västerdaarne (Daekarien) und Wärend (Småand) ist er etwas reichicher ausgefaen. Eine Zapfensammung zwecks Verkanfes ii ber den kaen Bedarf hinaus ist in dessen n ur in I 6 Förstereien - gegen 69 in der vrigen Kengperide - mögich, Dazu kmmt, dass die Zapfen auch denjenigen des vrigen J ahres an Beschaffenheit sehr nachstehen, sie sind in 2 3 Prz. der Förstereien unentwicket und in I I Prz. derseben vn Schadeinsekten stark befaen. Die Fichte hatte Igi3 ein ungewöhnich reiches Samenjahr, weshab zu envarten war, dass die Zapfenbidung im nachfgenden Jahre eine recht geringe werden wiirde. S geschah es auch. Wie die Karte au f S. I I 8 zeigt, ist der Fichtensamen im ganzen Lande sehr spärieb vrhanden und feht in etwa einem Vierte det Reviere vöig. Nur vn drei in Nrdschweden geegenen Revieren: Gäivare, Bden und Mamesjaur, und vn den beiden siidschwedischen Revieren Tjust und Wärend wird eine zusagende Zapfenernte einberichtet. Die Zapfen sind indessen meistens sehr minderwertig, in 40 Prz. der Förstereien, w die Fichte iiberhaupt trägt, sind sie unentwicket gebieben, und in 38 Prz. sind sie vn Insekten beschädigt. Nähere Auskunft iiber den Samenertrag der Kiefern und Fichten bezw. iiber die Bescha:ffenheit der reifen Zapfen in den verschiedenen Frstdistrikten geben die Tabeen 2-3 und die Karten auf S. I I 7 und I I8 der Hauptabhandung. Die Tabee I zeigt die Reichichkeit der Biite derseben Nadebäume, die Karte auf S. 1 I 2 das Vrkmmen der diesjährigen Kiefernzapfenanage. Die Birke hat einen mitteguten, aber örtieb sehr verschiedenen Samenertrag gehabt. Wie ans der Tabee 2 und der Karte auf s. I 2 I näher zu ersehen ist, fie er am besten aus im beren Nrrand und in Bergsagen. Unter aen Wadbäumen hat in diesem Jahre die Eiche die verhätnismässig reichste Ernte gegeben. Besnders gut fie der Eicheertrag in den inneren, höher geegenen Teien Siidschwedens ans, späricher in Schnen und in dem westichen Kiistengebiet. Die Buche hat fast gar keine keimfähigen Friichte getragen.
XIV EDWARD WIBECK. Die Ere und Weisser/e haben mittemässig, die U/me, Esche, Linde und der Spitzahrn aber im agemeinen nur schwach getragen. Die etzteren Bäume zeigen indessen ein wenig hervrtretendes Optimum in denseben Gegenden wie bei der Eiche. Die Hainbuche und der schwedische 111ehbeerbaum haben eine tiberwiegend sehr schwache Frtichtebidung gezeigt, die Eberesche hat fast keine Beeren getragen, und au ch die Hasenz7sse sind im etzten J ahre se hr spädich gewesen. Die nicht einheimischen, aber vieerrts gepfanzten sibirischen und eurpäischen Lärchen trugen I 9 I 4 n ur wenige Zapfen, die Edetannen haben sich in dieser Hinsicht an verschiedenen Orten recht inregemässig verhaten. Die Berr;kiefer hat auf den stidwestschwedischen Fiugsandfedern eine mittegute Ernte frischer Zapfen geiefert. Es ist eineuchtend, dass die hauptsächichen Ursachen des schwachen der jedenfas sehr unregemässigen Ansfas des Samenertrages im agemeinen der grssen Hitze und der ange andanemden Trckenheit des etztverfssenen Smmers zuzuschreiben sind. Besnders hervrtretend waren zunächst Schädigungen dieser Art an denjenigen Baumarten, deren Fruchtbidung eine ängere Zeit beansprucht. Die Btite und die erste Fruchtbidungsstufe mehrerer dieser Bäume haben auch vieerrts eine weit bessere Samenernte versprchen, as wie sie später zur Entwickung gekmmen ist. De vrange}ende Reihe guter Samenjabre I9I I-I9I3 hat ffenbar auch den Zapfen- und Samenschädingen der Kiefer und Fichte Geegenheit zu einer kräftigen Entwickung gebten, denn die betreffenden Insekten schienen in diesem J ahre eine ungewöhnich grsse Verbreitung erreicht zu haben. Auch die Eichhörnchen sind im etzten Herbste fast tiber ganz Schweden hin sehr zahreich gewesen. Aus dem bigen ist es kar, dass in der jetzigen Kengperide nur sehr beschränkte Zapfenmengen in Schweden einzusammen sind. Es ist da ein gtickicher Umstand, dass die Kenganstaten und Samenhandungen schn vrher s grsse Samenvrräte besitzen, dass sie den nächsten Bedarf weit tiberschreiten. Auf S. I z 7 der Hauptabhandung hat der Verfasser versucht, annähernd zu kakuieren, teis wie grss der gegenwärtige, jähriche Verbranch vn Kiefern- und Fichtensamen in I :) Stidschweden, z :) Daekar ien, Stidund Mitte-Nrrand und 3:0) Ober-Nrrand ist, teis wie grss die Samenmengen entsprechender Prvenienz sind, die in den dem Staate und den amtichen Wadpfegekmmissinen gehörigen Kenganstaten jetzt aufgespeichert iegen. Ftigt man zu den etzteren, recht genau bekannten Ziffern nch die aerdings weit unsichreren vn den vieen privaten Kenganstaten und Samenhandungen hinzu, s zeigt es sich, dass der ttae Kiefernsamenvrrat Schwedens mindestens 6 s, kg und der entsprechende Fichtensamenvrrat einige 25, kg beträgt. Dies tibertrifft den jährichen Verbranch mehr as bezw. drei- und zweima, und besnders in Nrdschweden sind die jetzt vrhandenen Kiefernsamenvrräte as verhätnismässig sehr grss anzusehen.