Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Relevanta dokument
Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Mentaliseringsbaserad terapi

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentalisering och borderline

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Mentalisering Utveckling och skador

Det var länge sedan du pratade om gruppen. Hur kan vi förstå det?

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Don t worry and don t know

MBT. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

MBT och gruppbehandling

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

Om självskadebeteende och bemötande

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

MBT - evidensbaserad psykoanalytiskt orienterad terapi vid svår personlighetsstörning så kan man starta en ny verksamhet.

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Dialektisk Beteendeterapi DBT

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

det psykologiska perspektivet

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Pass C3 Självskadebeteende

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Mentalisering och smärta

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Personlighetsstörningar

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Samtal med den döende människan

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Personlighetsstörningar 2012

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Trauma och återhämtning


Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Personlighetsstörningar

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Transkript:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man göra som närstående? Hur går det? Slut kl. 19.00 2 MBT-teamet: Anna Sten, överläkare Anton Sandell, psykolog Fredrik Tysklind, psykolog Joakim Löf, psykolog Maria Ekerholm, psykolog Niki Sundström, psykolog Peder Björling, överläkare 3 1

Vad är borderline personlighetssyndrom? 4 Borderline personlighetssyndrom, diagnoskriterier 1. Undvika verkliga eller fantiserade separationer 2. Intensiva, instabila mellanmänskliga relationer 3. Identitetsstörning 4. Impulsivitet 5. Upprepat suicidalt beteende och/eller suicidhot 6. Känslomässig instabilitet 7. Kronisk tomhetskänsla 8. Inadekvat, intensiv vrede 9. Övergående stressrelaterade paranoida reaktioner /dissociativa symptom 5 Samsjuklighet Har man borderline personlighetssyndrom har man också ofta Andra personlighetssyndromar Depression Ångest PTSD Missbruk ADHD M m 6 2

Varför får man borderline personlighetssyndrom? 7 Stress-sårbarhetsmodellen Vi föds med vissa egenskaper Vi växer upp i en viss miljö Vi råkar ut för vissa händelser Beroende på dessa olika faktorer så är det alltid ett samspel mellan flera saker som orsakar en psykisk sjukdom som till exempel borderline personlighetssyndrom 8 Mentalisering 3

Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att ta hänsyn till sina egna tankar och känslor, när man försöker förstå sig själv, och att ta hänsyn till andra människors tankar och känslor, när man försöker förstå andra. 10 Vad är mentalisering? Mentalisering gäller både en själv och andra. Förmågan att mentalisera kring sig själv har en avgörande betydelse för hur man tar hand om sina känslor. Förmågan att mentalisera kring andra är viktig för att man ska kunna fungera i relationer. Mentaliseringsförmågan har alltså en central betydelse för människan: utan den är det svårt både att umgås med sig själv och med andra! 11 Borderline som mentaliseringssjukdom Alla tappar mentaliseringsförmågan ibland. Människor med BPD är ofta duktiga på att mentalisera, men de har lätt att tappa mentaliseringsförmågan och de kan ha svårt att återvinna den. Borderlinesymptomen beror främst på två sammanflätade faktorer: Hämning av mentaliseringsförmågan, särskilt i nära relationer. Aktivering av tidigare sätt att uppleva den inre verkligheten. 12 4

Mentaliseringsförmågan varierar hos alla! Mentalisering Emotionell stress; sugighet Affektiv instabilitet (diagnoskriterium 6) För att reglera sina känslor behöver man kunna identifiera dem, reflektera kring dem och gärna kommunicera med andra. Om man tappar mentaliseringsförmågan blir allt detta mycket svårare. Utan mentaliseringsförmåga blir känslor något som bara drabbar en och som man inte kan se alternativ till. 14 Agentskap 15 5

Vad menas? Agentskap = agency : känna ansvar för sig själv aktivt arbeta för att må bra känna att man själv är den som får saker att hända. Motsatsen till agentskap: Passivitet inte försöka påverka sin situation låta saker bara hända en 16 Varför är det viktigt? Agentskap är nödvändigt för att man ska tillfriskna från sjukdom och för att man ska må bra. Man kan ha hjälp av medicin och terapi och stöd från anhöriga, men viktigast är att man själv tar ansvar. Samtidigt innebär sjukdom att förmågan till agentskap minskar kraftigt. Moment 22: Det behövs agentskap för att man ska bli frisk, men om man är sjuk försvinner agentskapet. 17 Då är det väl lika bra att ge upp? Nej, för agentskap handlar inte om allt eller inget det finns nästan alltid åtminstone ett litet utrymme för agentskap. Nej, för redan det att ta sig igenom vår utredning och våga gå in i behandlingen innebär agentskap. Nej, för vi arbetar med att förbättra mentaliseringsförmågan, och om den förbättras så ökar möjligheten till agentskap. 18 6

Det krävs dock hårt arbete Att försöka ta hand om sig själv Att orka komma till alla terapitimmar Att våga ta upp jobbiga saker i terapin Att våga lita på terapeuter och medpatienter Att våga förändras 19 Vad gör vi här? Om mentaliseringsbaserad behandling (MBT) 20 7

MBT i Huddinge Utredning, 6-8 möten Individualterapi, 1 gång/vecka Gruppterapi, 1 gång/vecka Psykopedagogisk kurs, 1 gång/vecka, 9 gånger Möjlighet till telefonkontakt 1,5 års behandling 22 MBT i Huddinge forts. Ev. läkemedelsbehandling Regelbundna vårdplaneringsmöten Inläggning vid behov Uppföljning Vad kan man göra som närstående? 8

Självskadande Att skära sig, bränna sig, slå sig för att lindra ångest. Många med BPD skadar sig själva, men absolut inte alla! Självskadande är inte detsamma som självmordsförsök. Självskadande handlar om att orka leva vidare, medan självmordsförsök handlar om att vilja dö. Självskadande är ett tecken på allvarligt psykiskt lidande. Det handlar inte bara om att söka uppmärksamhet! 25 Affektstormar Starka känslor som förtvivlan, ångest, vrede. Leder ofta till mentaliseringssammanbrott, man tänker inte efter vad man säger eller gör. Personen kan upplevas förändrad, vilket ofta kan upplevas som skrämmande för närstående. Det viktiga är att hjälpa personen återhämta sig, att lugna ned känslorna och återfå sin mentalisering. Hur kan man förhålla sig till självskadande och affektstormar? Inte låtsas som ingenting. Inte vara fördömande eller avvisande. Visa att du tycker om personen och att du inte uppfattar henne som galen eller som en dålig människa. Försök ha en undersökande hållning och prata med personen om hur hon/han mår. Det kan vara bra att ha pratat igenom i förväg i ett lugnt läge vad som kan vara hjälpsamt i ett svårt läge. Även något vi pratar om i terapin! 27 9

Vad kan man göra i övrigt? Stirra dig inte blind på borderlinediagnosen, utan se till individen. Alla människor är olika. Visa intresse och värme, men undvik att bli påträngande eller kontrollerande. Försök vara tydlig med vad du vill och tycker. Öva dig i att trycka på pausknappen, när stämningen börjar bli överhettad. Tro inte att du kan ordna allt eller att allt hänger på dig. Du kan vara ett stöd, men det mesta beror på personen själv. 28 Vad kan man göra om nu personen går i MBT? Behandlingen i MBT-teamet är intensiv och krävande. Visa tolerans och förståelse! Kom ihåg att många mår sämre i början av behandlingen! Minskningen i agentskap gör det svårare. Stöd personen i att följa behandlingen! Gör upp med personen om att det är OK att kontakta oss (08 123 481 46) om du är orolig. 29 Man kan också ta del av andras erfarenheter ANBO (förening för anhöriga till människor med BPD): www.anbo.se MBT-teamets hemsida: www.mbtsverige.se SHEDO (intresseförening för personer med självskadebeteende och/eller ätstörningar) http://www.shedo.org 30 10

Hur går det? Observera! 1. MBT vilar på forskning kring anknytning och mentalisering. 2. MBT är en av de borderline-behandlingar som har viss evidens. 32 Jag har gått från att tro att man inte kan bli fri från en personlighetssyndrom ( för då har man ju ingen personlighet ) till att ha vetskapen om att jag är precis samma person nu, bara inte lika komplicerad. 33 11

Frågor? 34 12